Ett slag för den sociala finansmarknaden

Sociala innovationer bryter som regel alltid ny mark. Så när det gäller nytänkande lösningar är det inte alltid självklart hur man ska lyckas finansiera dessa. Kanske är det här extra svårt för civilsamhällets organisationer? Vi vet att civilsamhället bidrar med enorma samhällsvärden – oavsett om det sker genom en bygdegård, fotbollslag eller den lokala kulturföreningen. Ibland så kan det dock tyckas tröstlöst att finansiera sin verksamhet – kanske inte minst i uppstartskedet eller när man behöver göra en större investering. Så vad gör man? I många av de vanliga storbankerna passar inte civilsamhället in. Ibland på grund av att lånen är för små, ibland för att det är krångligare att granska en förening i jämförelse med ett AB, och andra gånger för att det finns högt ställda krav på banker att motverka penningtvätt. Sammantaget blir det alltså svårt för t ex en bygdegård som behöver 200 000kr för att finansiera inköp av solceller eller ombyggnad av ett kök eller vad det kan vara. Här kommer Mikrofonden in och skapar finansieringsmöjligheter för verksamheter som annars hade hamnat utanför finansmarknaden.I det här avsnittet får du höra ett samtal med Ylva Lundkvist-Fridh, VD Mikrofonden Sverige. Vi pratar om varför Mikrofonden behövs (kanske mer nu än någonsin), hur den svenska sociala finansmarknaden skulle kunna utvecklas, vad vi kan lära från andra europeiska länder – som t ex Portugal och vad det egentligen betyder att vara ”bankmässig”. Här får du veta mer om Mikrofonden. Vill du läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.