Militära och civila fanor som symboler för makt, hopp och gemenskap

100-åriga fanor i arkiven skildrar hur konstfullt hantverk, ideologier och gemenskap gav människor kraft att stå upp för värderingar och förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ fanornas väg från slagfältets maktsymbol till folkrörelsernas gemenskapsbärare. I ett arkiv i Gävle öppnas ståldörren till ett magasin med över 800 föreningsfanor, standar och banderoller – textila konstverk i siden och ylle, målade och broderade för att bäras i tåg, möten och högtider.Här förklaras skillnaden mellan fana och standar, hur stångens placering styr hur motivet syns, och varför materialitet spelar roll när en gemenskap behöver något fysiskt att samlas kring.Forskaren Karin Tetteris på Armémuseum har skrivit en avhandling om militära fanor på 1600-talet, som fungerade som delegation av makt från regent till förband, med heraldiska vapen och också hade en psykologisk funktion på 1600‑talets slagfält – fanan skulle alltid synas för att inge hjärta och mod.I arkivet finns också föreningslivets symboler: arbetarrörelsens motiv, en textilarbetarfana målad av Ida Mellgren och ett standar från rörelsen för kvinnors politiska rösträtt, där Justitia med vågskålen blir bild av rättvisa och målmedveten organisering. Protokoll från 1916 visar hur material beställdes och broderiet gjordes tillsammans – ett tidsdokument över kollektivt arbete och demokratiska landvinningar.Reporter: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]