Medicinvetarna

Runt 80-90 000 svenskar lever med återkommande oprovocerade epileptiska anfall. Ett generaliserat anfall kan se otäckt ut vilket lett till många missförstånd kring sjukdomen genom historien. Men alla anfall syns inte utåt. Professor Ronny Wickström reder ut myter och berättar om den senaste forskningen. 

Många våldsverkare har varit i kontakt med psykiatrin innan de begått brott. Finns det forskning som undersöker om det i förväg går att ringa in vem som riskerar att begå våldsbrott? Ja, det finns skattningsinstrument och de skulle kunna användas mer, menar överläkaren och forskaren Jonas Forsman.  

Lågt blodtryck ökar risken för svimningar. Hör Artur Fedorowski, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, berätta om riskerna med lågt blodtryck och hur det kan behandlas. I sin forskning kartlägger han förekomsten av POTS, ett tillstånd som bland annat ger hjärtklappning och ökad risk för svimningar och som drabbar patienter med post-covid. Ambitionen på sikt är att hitta botande behandling.

Nyligen kunde vi läsa om ett utbrott av hjärnhinneinflammation i engelska Kent där två unga avled. Hör infektionsläkaren och forskaren Catherine Isitt berätta om diagnos och behandling, och varför det ofta är unga som drabbas.

Så gott som alla människor drabbas förr eller senare av sorg. Det är alltid en mer eller mindre omskakande upplevelse, men i vissa fall kan sorgen leda till hälsokonsekvenser på längre sikt. Professor Ulrika Kreicbergs har i sin forskning särskilt studerat sorg hos föräldrar som förlorat ett barn, men också hur man kan prata om döden med barn som har en dödlig sjukdom.

En lyssnare som drabbats av artros i båda knäna hörde av sig för att få veta mer om moderna behandlingsmetoder. Forskningsspecialist Cecilia Aulin har forskat om artros i mer än 15 år och fick till att börja med svara på frågan: Vad är artros egentligen?

Ämnet pedofili väcker starka känslor hos många, med rätta, men att skjuta problematiken ifrån sig räddar knappast någon som är utsatt. Docent Christoffer Rahm har i många år utvecklat metoder för att identifiera och behandla personer med pedofil böjning. Forskningsmålet: Att förebygga övergrepp.  

Vården av personer med astma förändrades i grunden när kortisonpreparaten kom på 1980-talet. Men kortison kan orsaka biverkningar, och idag kan vissa med svår astma istället bli hjälpta av biologiska injektioner. Forskaren Marit Westman berättar mer om hur de fungerar, och när det är befogat att använda dem.

Det kan räcka med 10-100 viruspartiklar och de sprids även i luften. Men har du tur så tillhör du dem som har ett genetiskt skydd mot vinterkräksjuka. Professor Lennart Svensson berättar mer om vad vi vet om norovirus och andra magsjukor samt hur man kan skydda sig.

Att tala med en patient om svåra ämnen, som suicidtankar eller våld i nära relation och liknande, kan säkert kännas skrämmande för många i vården, inte minst om man är nyexaminerad. Kan man använda virtuella patienter, kanske med hjälp av AI, för att träna sig? Det undrade en lyssnare, svar ges av forskaren Joachim Eckerström.

Allt fler får en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man hjälpa dessa individer? Professor Sven Bölte berättar om vad forskningen hittills visar när det gäller både läkemedel och andra, icke-farmakologiska stöd, metoder och förhållningssätt.

I januari presenterades nya kostråd i USA. Delar av råden är i linje med tidigare rekommendationer, som högt intag av frukt och grönsaker. Men andra är motsatta, exempelvis förespråkas ett högre intag av protein, där rött kött pekas ut som en viktig källa. Vad gäller, enligt den kunskap vi har idag? Professor Mai-Lis Hellénius ger svar.

Behandlingen av astma och KOL revolutionerades när de inhalerade kortison-preparaten kom. Men för många drabbade innebär ändå diagnosen ett lidande och nedsatt livskvalitet. Det finns också ett mörkertal - många svenskar vet inte att deras problem skulle kunna förbättras med rätt medicinering. Hör docent Hanna Sandelowski berätta mer om astma och KOL. 

Gallreflux innebär att uppstötningar av vätska från tolvfingertarm och magsäck som innehåller galla når upp i matstrupen. Det är mindre vanligt än sura uppstötningar och kan kräva kirurgisk behandling. Jesper Lagergren, överläkare i kirurgi och professor, berättar mer

Vi drabbas alla då och då av förkylning och influensa. På individnivå är det oftast irriterande på sin höjd, men faktum är att det på samhällsnivå innebär stora kostnader i form av vabbande och sjukskrivningar. Och det finns tillfällen när tillstånden kan utvecklas till allvarligare åkommor som exempelvis lunginflammation. Hör professor Anna Smed Sörensen reda ut aktuellt kunskapsläge om förkylningar, och hur man kan försöka undvika dem.

Ataxi är ett tillstånd som beror på skador i lillhjärnan och som bland annat påverkar balans, tal och syn. En lyssnare vars syster drabbats av en viss form av ataxi hörde av sig, hör forskaren Martin Paucar Arce berätta mer om forskningen kring kartläggning, orsaker och nya behandlingsmetoder.  

Trots att det gått nästan 200 år sedan upptäckten att handtvätt kan rädda liv så finns det fortfarande hygienbrister i vården. Faktum är att det varje år dör runt 1300 patienter i vårdrelaterade infektioner i Sverige. Med enkla åtgärder kan de minskas med en tredjedel, enligt hygienläkaren och docenten Birgitta Lytsy, som brinner för en renare vårdmiljö. 

Alfa-Gal-syndromet har nog få hört talas om, det mer rubrikvänliga "köttallergi" säkert fler. Det är en födoämnesallergi som blir vanligare, och sannolikt vet många inte om att de har den. Boven i dramat är en liten blodsugande insekt: fästingen. Seniorprofessor Marianne van Hage berättar mer.

Personlighetstester används frekvent i samband med jobbrekryteringar. Men det är en dålig idé, menar professor Bo Melin. Hör honom förklara varför men också berätta om forskningen om hur våra personligheter och kognitiva förmågor påverkar hälsan.  

Tidigt på morgonen på torsdagar är trycket oftast som lägst på akutsjukvården, och julafton brukar också vara lugn. Men man väljer ju inte när man blir sjuk och vården behöver planeras utefter hur antalet vårdsökande varierar över dygnet, veckan och året. Hör docent Kristian Ängeby och forskaren Jakob Lederman om hur forskningen kan bidra.

Högt intag av exempelvis frukt, nötter, olivolja och grönsaker kan kopplas till lägre nivåer av inflammatoriska ämnen i kroppen. Det menar seniorprofessor Alicja Wolk som i många år studerat hur olika livsmedel påverkar inflammation i kroppen. Överlappet med så kallad medelhavskost är stort, men det finns ett par livsmedel på den anitinflammatoriska listan som säkert överraskar en och annan, som kaffe och lättöl till exempel.

Immunförsvaret har ännu många outforskade aspekter. Professor Marie Wahren Herlenius har i mer än 30 år bidragit till kunskapen genom sin forskning om bland annat reumatiska tillstånd som Sjögrens syndrom, en sjukdom som främst drabbar kvinnor. Hör henne berätta mer om könsskillnader i immunförsvaret och årets Nobelpris i fysiologi eller medicin som gick till upptäckter om just vårt immunsystem.

En del vill vara längre, andra kortare. Men vår kroppslängd styrs i hög grad på våra gener och har liten påverkan på vår livskvalitet. Professor Ola Nilsson forskar om vad som styr vår tillväxt. Hör honom berätta om utmaningar med att ha en avvikande kroppslängd och hur man avgör om det behövs behandling.     

Sonen tränar och menar att han behöver äta mycket rött kött för att bygga muskler. Men stämmer det, undrar mamman. Forskaren Emilie Helte reder ut varför konsumtionen av rött kött bör hållas nere och vad man kan ersätta det med. Dessutom: Svar på frågan om det stämmer att rödhåriga behöver mer narkosmedel.

Det vanligaste försöksdjuren på Karolinska Institutet är möss, råttor och zebrafiskar, ibland förekommer också försök på primater. Hör forskarna förklara varför det ännu inte går att ersätta alla försöksdjur med alternativa metoder. Vi pratar om de tre R:en som står för reduce-refine-replace, och så blir det reportage från zebrafiskfaciliteten.

En lyssnare hörde av sig apropå att hon hört att det finns ett samband mellan hörselnedsättning och demens, och hon undrar om man kan minska risken för demens om man skaffar sig hörselhjälpmedel. Dorota Religa är professor i klinisk geriatrik och svarar på frågan.

Kan det vara prostatacancer som gör att jag måste kissa på natten? Det undrade en lyssnare. Enligt docent Lars Henningsohn finns ingen sådan koppling, däremot kan det bero på förstorad prostata, vilket de flesta män får. Hör honom berätta mer om vanliga urineringsbesvär hos män. Gå inte och kissa för ofta och stå gärna upp om du vill, är två av hans tips  

De neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism har ökat under lång tid. Det finns en rad tänkbara förklaringar till detta, exempelvis minskade stigman, förändringar i skolmiljön och krav på diagnos för att få stöd. Det menar professor Sven Bölte, som tycker vi ska fokusera mer på individuell funktion än diagnos.

En lyssnare hörde av sig och berättade om dålig förståelse för hennes barn som är drabbat av eosinofil esofagit, eller allergisk matstrupe. Sjukdomen kan leda till ätsvårigheter men det finns bra behandling, berättar barnläkaren Helena Thulin som forskar om hur diagnostiken kan förbättras.

Termen palliativ vård syftar på de vårdinsatser som sätts in för att göra livet så bra som det kan vara för patienter som inte längre kan botas – den vanligaste patientgruppen är personer med spridd cancer. Men tillgången till palliativ vård ser olika ut i olika delar av landet. Linda Björkhem-Bergman är professor i palliativ medicin och överläkare på Stockholms Sjukhem, hör henne berätta mer om ämnet.

7 av 10 som tar sitt liv är män. Hur kommer det sig, undrade en lyssnare. Psykiatern och forskaren Ullakarin Nyberg, med lång erfarenhet av suicidpreventivt arbete, svarar. Hon är även aktuell med en ny bok om mäns svårigheter att prata om sin psykiska hälsa och menar att mansrollen har betydelse.

Funkar billiga solglasögon lika bra, varför kontrolleras inte synen oftare för körkort  och har du rätta ögonen för att köra störtlopp? Sveriges första professor i optometri (alltså det som optiker sysslar med), Rune Brautaset, reder ut både det ena och det andra när det gäller synen.

Vid operationer i trånga utrymmen, som exempelvis runt prostata, används idag nästan alltid så kallad robotkirurgi. Metoden kostar mer men ger ökad precision. Kirurgen och professorn Olof Akre var med redan när robotar började användas för över 20 år sedan och berättar mer om när och hur de används.

Den mänskliga balansen är ett mycket komplext system, och med stigande ålder ökar risken att drabbas av yrsel. En vanlig orsak till svår yrsel är kristallsjukan, ett tillstånd som kan vara obehagligt och handikappande, men också oftast mycket behandlingsbart. Läkaren och forskaren Tatjana Tomanovic berättar mer.

En lyssnares bebis hade svår kolik och hon fick rådet att utesluta mjölkprotein ur kosten. Men det finns inte evidens för det rådet menar barnläkaren och forskaren Björn Nordlund som reder ut vad vi vet om kolik och hur det kan behandlas. 

Runt tre procent av befolkningen lever med diagnosen hjärtsvikt men ytterligare 1-2 procent kan ha det utan att veta om det. Hjärtsvikt ger vaga symtom som trötthet, andfåddhet och svullna fotleder och beror på otillräcklig pumpförmåga hos hjärtat. Kroppen kompenserar med ett skadligt stresspåslag, förklarar professor Lars Lund, som hoppas hitta ännu bättre behandlingar framöver. 

Medicinvetarna har fått flera frågor om vagusnerven och hur den är kopplad till inflammatorisk sjukdom och kroppsliga funktioner. Professor Peder Olofsson reder ut saken och konstaterar att det beror på: Vagusnerven består av cirka 100 000 nervceller som påverkar många olika delar av kroppen. Mer kunskap krävs för att mer precist kunna förutsäga effekter – och biverkningar – menar han.

Termen komplementärmedicin syftar på behandlingar som inte ingår i den klassiska skolmedicinen. Det kan handla om allt från yoga till kosttillskott, och vissa av dem har god evidens för att lindra till exempel oro och ångest. Användningen av dessa alternativa behandlingar är utbredd men det tas sällan upp i vårdmöten. Forskaren Johanna Hök Nordberg brinner för en bättre dialog om hur och när dessa behandlingar kan vara till nytta.

  En lyssnares släkting drabbades av hjärtinfarkt kort efter en ALS-diagnos. Hen undrar nu om och hur de hänger ihop. Forskarstuderande och läkaren Charilaos Chourpiliadis berättar vad forskningen vet om saken.  

Globalt dör runt 50 000 kvinnor varje år på grund av havandeskapsförgiftning och tillståndet kan leda till för tidig födsel. Hör förlossningsläkaren och forskaren Ängla Mantel förklara vad vetenskapen vet om orsaker, förlopp och behandling.  

Hur ser forskningsläget ut kring migrän? Kommer man kunna behandla eller rent av bota migrän? Det undrade en lyssnare, forskaren och överläkaren Anna Sundholm ger svar.

Varför gillar vi vissa smaker men känner äckel inför andra? Och hur kan man lära sig tycka om nya smaker? Forskaren Janina Seubert studerar hur nya smakpreferenser bildas och hur kunskapen kan underlätta övergång till mer hälsosamma och hållbara födoämnen.

Det är mycket tal om vikten av återhämtning idag och rekommendationen är ofta att göra saker som ger energi. Men vad händer egentligen i kroppen när vi känner oss energiska eller, tvärtom, har brist på energi? Det undrade en lyssnare. Professor Mats Lekander svarar.

Sänkt empati, personlighetsförändringar och hämningslöshet är utmärkande för personer som drabbats av frontallobsdemens. Det är ett samlingsnamn på flera neurodegenerativa sjukdomar som drabbar hjärnans främre delar. Hör professor Lars-Olof Wahlund berätta om riskfaktorer, symtom och hur forskarna försöker hitta behandling.

En lyssnare hörde av sig med en fundering om hur det kan komma sig att personer inte väcker sig själva när de snarkar så att alla andra blir störda. Psykologidocent Kerstin Blom, som bland annat använder KBT för personer som har störd sömn, förklarar i avsnittet.  

Få klagar på psykoterapi men forskning har visat att i cirka 10 procent av fallen mår patienten faktiskt sämre av terapin. Forskaren Sven Alfonsson har undersökt vilka faktorer som får patienter att avbryta terapi. Hör honom också berätta om vilka olika former av psykoterapi det finns, hur man ska veta om psykoterapeuten är bra och hur man studerar effekterna vetenskapligt.

En lyssnares familjemedlem är drabbad av den ovanliga demenssjukdomen CADASIL. Finns det forskning som kan ge nytt hopp om bot? Docent Helena Karlström, som forskar om sjukdomen, berättar vad vi vet idag.

En rad faktorer påverkar vår tillit till människor i vår omgivning, exempelvis personlighet, tidigare erfarenheter och fördomar. Hör forskaren Philip Pärnamets berätta mer om vad som avgör om vi litar på andra och hur man kan undersöka saken vetenskapligt. Att rasera tillit kan gå fort men vägen till förnyat förtroende kan vara lång, menar han.

  En lyssnare föddes som tvilling och de båda syskonen drabbades av graviditetskomplikationen tvillingtransfusionssyndrom. Forskaren Cecilia Pegelow Halvorsen berättar om tillståndet, då den ena tvillingen får (för mycket) blod från sitt syskon, och hur det kan behandlas - redan i magen.  

Chansen att överleva ett hjärtstopp är mycket högre inom vården än utanför, men ändå dör två av tre som drabbas. Det finns flera skäl till det, bland annat att många drabbade befinner sig i livets slutskede. Hör professor Therese Djärv berätta om hur forskning och bättre rutiner har förbättrat möjligheterna att rädda fler.