Proud to be Ummikko

Specialavnitt från Pajala Marknad 2023. Unga talar sällan meänkieli, men allt fler vill lära sig! Hur stärker vi meänkieli och minoritetskulturen för framtiden? Och hur återtar man egentligen ett språk som nästan försvunnit bland unga idag? Lyssna på Ummikko-intervju med Emma Kiviniemi och Therese Wanhatalo Fors, musikinslag från Aaron Bong och Hillaviik samt ett panelsamtal med meänkielifrämjande organisationer. Evenemanget anordnades av Ungdomsförbundet Met Nuoret, Språkcentrum för meänkieli och Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.

Alva Fjällström är stolt same med umesamiska och sydsamiska som modersmål. Hon är styrelsemedlem i Sáminuorra och berättar om sina upplevelser av språkförlust, språkåtertagande och ummikko-skap i det samiska samhället.

Matilda Niva är stolt tornedaling uppvuxen i Gällivare och Lautakoski. Hon blev nyligen medlem i styrelsen för det tornedalska ungdomsförbundet Met Nuoret och diktar om den tornedalska identiteten.

Curt Persson är ummikko och historiker som forskat om tornedalingar, kväner och lantalaiset. I detta sista avsnitt av podden sammanfattar Curt vad tidigare gäster berättat och sätter försvenskningen i ett historiskt sammanhang.

Anna Kuru är stolt tornedaling och deckarförfattare. Med Kiruna-trilogin har hon toppat läs- och lyssningslistor. Hon ser hur många unga idag återtar meänkieli, språket de en gång förlorat.

Emilia Töyrä är riksdagsledamoten från Karesuando-trakten som vill återta meänkieli för sin egen och andras framtid. Hon kan kalla sig lantalainen, kvän eller tornedaling, lite beroende på sammanhanget och vem som frågar.

Rebecka Digervalls och The Magnettes musik präglas av Tornedalens karga vemod och meänkieli, språket hon förlorat. Rebecka berättar om tacksamheten över ursprunget, vreden över försvenskningen och glädjen över att språket återtas av många unga. Sen blir det historier om hallonbuskar och vikten av att dö på rätt plats också.

Linus Omarks milslånga meritlista som hockeyspelare började med hemliga taktikinstruktioner på meänkieli. Han berättar om oviljan att lära sig meänkieli som liten och om önskan att bli svensk.

Åsa Larsson är den världsberömda författaren som saknar sitt eget språk - meänkieli. Åsa berättar om sina försök att återta språket och om hur försvenskningen påverkar henne och familjen.

Ida Karkiainen är nybliven civilminister och stolt tornedaling. Men hon bär också en sorg över förlusten av det egna språket meänkieli. En förlust som hon upplever har gjort henne socialt funktionsnedsatt i den egna hembygden och kulturen.

Mattias Timander berättar om sin stolthet över ursprunget och kärleken till sin morfar som var kopplingen till meänkielin och skogen. Sen blir det några skrönor om köttförsäljning i Pello också.

Jonas Pietikäinen berättar om hur han och Höstorkestern börjat sjunga på meänkieli utan att fullt ut behärska språket och om hans groende dröm om att flytta till Pajala.

Hanna Aili berättar att engagemanget i ungdoms- och kulturföreningar hjälpt henne att hitta ett sammanhang i Tornedalen bortom språket och att allt fler känner stolthet över att ha rötter i minoriteten.

David Väyrynen berättar om hur hans poesi inspirerats av meänkielin, det "hemliga" språket som föräldrarna använde för att diskutera julklappsinköpen.

Charlotte Kalla berättar om sin stolthet över ursprunget i Tornedalen, men frågar sig samtidigt om hon kan kalla sig “Tornedaling” när hon inte kan meänkieli.