SO med Petrus

Vill du ha mycket mer material att lyssna och jobba med. Kolla in SO-portalen.Kina är inte längre bara landet som tillverkar saker billigt åt resten av världen. Det är en stormakt som vill forma framtiden. I seriens sista avsnitt zoomar vi ut och tittar på Xi Jinping, den kinesiska drömmen, kampen mot USA och de problem som hotar Kinas framgångssaga inifrån.Det handlar om makt, ekonomi, teknik, Taiwan, NATO och Sverige. För Kina är inte långt borta. Det finns i mobilen, i världshandeln, i svenska företag och i de konflikter som kan forma hela 2000-talet. Det röda århundradet avslutas med frågan som hänger kvar: vart är Kina på väg – och vad betyder det för oss?

Hitta mycket mer poddar och annat spännande på SO-portalen.En liten ö i Stilla havet har blivit en av världens mest laddade platser. Taiwan har demokrati, fria val och en egen identitet – men Kina ser ön som en del av sitt territorium. Samtidigt står USA vid sidan av med vapen, löften och en rejäl dos strategisk otydlighet.I det här avsnittet av SO med Petrus handlar det om inbördeskriget som delade Kina, Taiwans väg mot demokrati, hotet från Peking och varför något så litet som ett datorchip kan påverka hela världsekonomin. För utan Taiwans halvledare stannar inte bara mobilen – då börjar hela den moderna världen hacka.

Besök SO-Portalen för mycket mer material.Kina bygger inte bara fabriker längre. De bygger vägar, hamnar, järnvägar, kraftverk och digitala nätverk över hela världen. I det här avsnittet av SO med Petrus följer vi pengarna bakom Belt and Road Initiative, eller Nya Sidenvägen – ett av världshistoriens största infrastrukturprojekt. Vi reser från den gamla sidenvägens kamelkaravaner till dagens kinesiska lån, djuphamnar och 5G-nät. Det handlar om möjligheter, skulder, Hambantota, Huawei, Afrika, Europa och Sverige. För frågan är inte bara vad Kina bygger – utan varför. Är det smarta affärer, hjälp till utveckling eller ett nytt sätt att skaffa makt?Ett avsnitt om pengar, påverkan och hur Kina har blivit en stormakt som märks långt utanför sina egna gränser.

Avsnitt 1: Draken vaknar — Från revolution till ekonomiskt mirakel Föreställ dig ett land i totala spillror som på bara några decennier förvandlas till världens näst största ekonomi. Hur gick det här otroliga ekonomiska undret till, och vad har det egentligen kostat? I det första avsnittet av vår nya serie "Det röda århundradet" reser vi tillbaka till 1949, då Mao Zedong stod i Peking och utropade Folkrepubliken Kina. Vi följer nationens ofattbara och ofta brutala resa från ett sargat, extremfattigt bondesamhälle till en global supermakt.I detta avsnitt pratar vi bland annat om:Maos katastrofala experiment: Hur "Det stora språnget" och den fanatiska "Kulturrevolutionen" kastade landet in i kaos och terror, och resulterade i en svältkatastrof som kostade uppemot 30 miljoner människor livet.Deng Xiaopings vändning: Hur en förvisad politiker kom tillbaka till makten och öppnade Kinas dörrar mot världen med den berömda inställningen: "Det spelar ingen roll om katten är svart eller vit, bara den fångar möss".Det ekonomiska undret: Hur Kinas extrema fattigdom rasade från över 80 procent ner till under en procent, och hur små fiskebyar som Shenzhen exploderade till futuristiska megastäder.Priset för framgången: Den mörka baksidan av den ständiga tillväxten – miljöförstöringen, det stenhårda enpartisystemets censur och den tragiska massakern på Himmelska fridens torg 1989.Följ med när draken vaknar och skriver om reglerna för hur hela världen fungerar!

Fördjupningar, arbetsmaterial och mycket mer hittar du: https://so-portalen.se/historia/revolutioner/ryska-revolutionen/Klockan har passerat midnatt i Jekaterinburg när familjen Romanov väcks av tungt beväpnade vakter. De förs ner i en trång källare under förevändningen att de ska fotograferas innan de flyttas. Istället möter de ett av 1900-talets mest mytomspunna och brutala slut.I det fjärde och sista avsnittet av "SO med Petrus" serie om den ryska revolutionen skildrar vi den fruktansvärda epok som följde efter Lenins maktövertagande. Drömmen om frihet och ett klasslöst paradis dränks snabbt i blod när Ryssland kastas in i ett av historiens smutsigaste inbördeskrig.I detta avsnitt pratar vi bland annat om:Källaren i Jekaterinburg: Varför bolsjevikerna fattade det iskalla och omänskliga beslutet att utplåna hela tsarfamiljen för att förhindra att de blev en levande symbol för motståndet.Rött mot Vitt: Det skoningslösa inbördeskriget där Trotskijs målmedvetna Röda armé stred mot den gigantiska, men djupt splittrade, Vita armén.Tjekan och den Röda terrorn: Hur Lenins nyinrättade hemliga polis bedrev en systematisk och livsfarlig klappjakt för att operera bort alla som ansågs vara "fiender till revolutionen".Kronstadt och Sovjetunionens födelse: Den enorma svältkatastrofen, de lojala matrosernas svikna myteri och hur ruinerna av det ryska imperiet år 1922 slutligen formades till en totalitär diktatur: Sovjetunionen.Vi stänger historieböckerna för den här gången och funderar över vad denna mörka tid kan lära oss om ojämlikhet och faran med ledare som lovar de enklaste lösningarna på komplexa problem.

Fördjupningar, arbetsmaterial och mycket mer hittar du: https://so-portalen.se/historia/revolutioner/ryska-revolutionen/I april 1917 rullar ett mörklagt, förseglat tåg genom ett krigshärjat Europa. Ombord sitter Vladimir Iljitj Uljanov – mer känd som Lenin – som smugglas in i Ryssland med hjälp av tyskarna. Tysklands plan är genial och farlig: de vill använda den radikale extremisten som ett mänskligt vapen för att skapa kaos inifrån och tvinga Ryssland att dra sig ur Första världskriget.I det tredje avsnittet av SO med Petrus dyker vi ner i händelserna som ledde fram till Oktoberrevolutionen. Vi slår hål på myten om den blodiga stormningen av Vinterpalatset och tittar närmare på hur Leo Trotskij i själva verket iscensatte historiens kanske tystaste maktövertagande – en välplanerad statskupp. Vi pratar även om Lenins berömda slagord från Aprilteserna, "Fred, bröd och jord!", och hur bolsjevikerna utnyttjade regeringens misstag för att beväpna sina egna styrkor.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Tysklands hemliga plan för att krossa det ryska imperiet inifrån.Hur bolsjevikerna gick från att vara fängslade till att bli en beväpnad maktfaktor efter general Kornilovs misslyckade kupp.Sanningen om Vinterpalatset: varför revolutionen egentligen mer liknade ett odramatiskt inbrott.Hur Lenin krossade Rysslands första demokratiska parlament efter bara 12 timmar för att införa proletariatets diktatur.Lyssna nu och upptäck hur makten i det gigantiska ryska riket bytte händer över en enda natt!

Fördjupningar, arbetsmaterial och mycket mer hittar du: https://so-portalen.se/historia/revolutioner/ryska-revolutionen/Året är 1914 och det ryska imperiet befinner sig i fritt fall. I det enorma Vinterpalatset i S:t Petersburg sitter den enväldige tsaren Nikolaj II, omgiven av bladguld och fullt övertygad om att han är utvald av Gud. Men utanför palatsets murar är verkligheten en annan: 80 procent av befolkningen utgörs av fattiga bönder, och i städerna sliter arbetare under mardrömslika förhållanden.I det första avsnittet av vår nya serie om Ryska revolutionen ger vi oss in i kylan, blodet och stålet i det tidiga 1900-talets Ryssland för att förstå hur världens då största imperium kunde falla samman.I detta avsnitt pratar vi bland annat om:Det extrema klassamhället: Den brutala klyftan mellan den fransktalande lyxadeln och massorna som svälter.Den galne munken Rasputin: Hur en obildad kringvandrande bonde lyckades nästla sig in i tsarfamiljen för att rädda den blödarsjuke tronföljaren Aleksej – och hur hans skandalösa liv slutade i ett osannolikt och brutalt mord.Köttkvarnen: Hur Första världskriget blev dödsstöten för tsardömet, med miljontals döda soldater som ibland skickades till fronten utan egna gevär, alltmedan brödbrist och hyperinflation lamslog städerna.Bägaren svämmar över av blod, snö och ilska. Gnistan är tänd.

Fördjupningar, arbetsmaterial och mycket mer hittar du: https://so-portalen.se/historia/revolutioner/ryska-revolutionen/Det är slutet av februari 1917 och kylan biter i Petrograd. Svältande, desperata kvinnor står i oändliga brödköer medan deras män dör i skyttegravarna. Men den här dagen – på den Internationella kvinnodagen – går de inte hem tysta, utan börjar istället marschera.I det andra avsnittet av "SO med Petrus" serie om ryska revolutionen berättar vi om gnistan som fällde ett 300 år gammalt imperium på bara några dagar.I detta avsnitt pratar vi bland annat om:Kvinnornas marsch & arméns myteri: Hur ett spontant upplopp om bröd spred sig som en löpeld och fick tsarens egna soldater att vända vapnen mot sina befäl.Tsarens fall: Nikolaj II:s sista timmar som härskare och den hisnande abdikationen på ett stillastående tåg i Pskov.Maktvakuum och Dubbelmakt: Det förvirrande kaoset som uppstår när Ryssland plötsligt får två rivaliserande styren – den Provisoriska regeringen och de radikala arbetar- och soldatråden (Sovjeterna).Order Nummer 1: Hur arméns disciplin totalförstördes och hur bönderna ute på landsbygden tog saken i egna händer.Ett enväldigt imperium har fallit, men Ryssland väntar fortfarande på fred och bröd. Och i maktvakuumet gör sig en landsförvisad ryss vid namn Vladimir Lenin redo att återvända i ett förseglat tåg...

Vad händer med en miljonstad när ledarna bestämmer sig för att packa ihop och flytta? I det fjärde och sista avsnittet av serien "Staden som drunknar" återvänder vi till brottsplatsen: Jakarta. Medan regeringen bygger framtidsdrömmen Nusantara på Borneo, stannar över tio miljoner människor kvar i en stad som sjunker allt djupare ner i leran.Vi möter familjen Sutanto i norra Jakarta, som fått överge bottenvåningen av sitt hem till det smutsiga havsvattnet. Vi pratar om hur extrema geografiska händelser fungerar som ett förstoringsglas för orättvisor och djupdyker i de verkliga konsekvenserna av att överge en stad.I detta avsnitt pratar vi bland annat om:Ekonomisk kollaps och kapitalflykt: Hur fastighetsmarknaden i norra Jakarta har kraschat och varför banker vägrar ge ut lån till utsatta områden.Gräsrotsrörelser och resiliens: Om invånarnas otroliga motståndskraft, från att bygga nya våningar på gamla plåttak till att plantera mangroveträd som naturens egen krockkudde mot stormarna.En varningsklocka för världen: Varför framtidens klimatflyktingar kommer vara stadsbor. Vi tittar även på hur Tokyo lyckades rädda sig självt från att sjunka, och varför gator i Miami översvämmas av saltvatten trots att solen skiner.Ett kraftfullt avslutande avsnitt om mänsklig hybris, naturens obevekliga lagar och varför geografin är något som händer runt omkring oss varje dag.

I det tredje avsnittet av serien "Staden som drunknar" lämnar vi det sjunkande Jakarta och flyger till Borneo – världens tredje största ö och hem för en 130 miljoner år gammal regnskog. Här, mitt i ett av planetens mest sköra ekosystem, reser sig Indonesiens nya huvudstad: Nusantara.Petrus tar oss med bakom de glansiga arkitektskisserna och granskar verkligheten på marken. Vi pratar om:Den "tomma" ytan som aldrig var tom: Möt urfolken Dayak Balik och Pasir vars historiska marker nu klassas som statlig skogsmark.Paradoxen med Greenwashing: Kan man verkligen bygga en klimatpositiv stad för två miljoner människor utan att förstöra naturen?.Orangutangens flykt: Vad händer med våra närmaste släktingar när sexfiliga motorvägar skär rakt genom deras hem?.Klimatkolonialism: Vem bär egentligen ansvaret när länder i väst pekar finger, samtidigt som Jakarta drunknar på grund av globala utsläpp?.Ett avsnitt om de absoluta gränserna för mänsklig expansion och om vem som egentligen får betala priset när en stat vill göra en nystart.

Föreställ dig en futuristisk metropol med flygande drönartaxis och skyskrapor täckta av grönska – mitt i Borneos täta regnskog. 🌿🏙️I det andra avsnittet av serien "Staden som försvann" lämnar vi det sjunkande Jakarta bakom oss för att titta närmare på Indonesiens mest ambitiösa projekt någonsin: Nusantara.President Joko Widodo har satt fingret på kartan och gett order om att bygga landets nya hjärta på en geologisk frizon, långt bort från Javas vulkaner och jordbävningar. Men hur förvandlar man 3D-modeller och science fiction-visioner till verklighet i en lerig regnskog? I det här avsnittet dyker vi ner i:"Svampstaden": Hur modern teknik ska tämja de tropiska monsunregnen. 10-minutersstaden: Visionen om ett samhälle utan bensinbilar där allt nås till fots eller med drönare. Ekonomisk gambling: Varför drar sig storinvesterare ur ett projekt värt 35 miljarder dollar? Den moraliska sprickan: Är Nusantara en grön utopi för alla, eller bara ett lyxigt "gated community" för eliten medan resten lämnas kvar? Följ med Petrus in i djungeln där ljudet av apor och fåglar nu blandas med kranar och grävmaskiner. Är detta räddningen för Indonesien, eller början på en miljökatastrof?

Tänk dig att du vaknar en helt vanlig tisdagsmorgon, sätter fötterna på golvet och märker att vattnet når dig till anklarna – inte på grund av en extrem storm eller tsunami, utan för att havet helt enkelt kommit på besök. Välkommen till en helt ny säsong av SO med Petrus: "Staden som drunknar – jakten på en ny huvudstad". I det här avsnittet reser vi till Indonesien för att undersöka en av vår tids mest extrema geografiska kriser. Miljonstaden Jakarta håller bokstavligen på att sjunka ned i havet, och läget är så desperat att man nu ska flytta hela huvudstaden ut i djungeln.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Varför Jakarta, som ligger i ett platt floddelta ovanpå mjuk träsklera, rent geologiskt är en fruktansvärd plats att bygga en tiomiljonersstad på.Vad fenomenet subsidens (marksänkning) innebär och varför staden på sina håll sjunker med extrema 25 centimeter per år.Tvättsvampeffekten: Hur den livsviktiga och oavbrutna uppumpningen av grundvatten får den mjuka leran under skyskraporna att kollapsa.Varför gigantiska, miljarddyra murprojekt ute i havet (som "Great Garuda") inte löser grundproblemet, utan snarare riskerar att förvandla staden till en "soppskål" fylld av regn- och avloppsvatten.Om det historiska tv-sända beslutet från 2019 där president Joko Widodo meddelade att man ger upp Jakarta för att bygga den nya, futuristiska huvudstaden Nusantara på ön Borneo.Lyssna nu för att förstå det ultimata beviset på vad som händer när vi människor försöker besegra naturen med ingenjörskonst!

Välkommen till det sjunde och allra sista avsnittet av SO med Petrus i vår serie om etik och moral! Idag tar vi oss an den kanske största och mest undvikna frågan av dem alla: döden. Det är det enda som med säkerhet förenar alla som lever, men vad händer egentligen sedan? Följ med på en avslutande resa in i existensens djupaste mysterier!I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Att världens äldsta bevarade litterära verk, Gilgamesheposet, visar att mänsklighetens dödsångest fanns redan för fyra tusen år sedan.Hur filmer som Ghost och böcker som Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta hjälper oss att bearbeta och förstå det obegripliga.Om det gamla Egypten, där guden Osiris vägde den avlidnes hjärta i en vågskål mot sanningens och rättvisans fjäder, Ma'at.Hur judendom, kristendom och islam delar tron på att livet inte tar slut, och föreställningarna om paradis, helvete och Domens dag.Att det ultimata målet inom hinduism och buddhism inte är att ständigt återfödas via karma, utan att äntligen nå andlig befrielse genom moksha eller nirvana.Hur ateister och sekulära filosofer som Epikuros ser på döden som ett definitivt slut, och hur borgerliga begravningar hyllar arvet som lever vidare i andras minnen.Hur poeten Karin Boyes berömda dikt "I rörelse" påminner oss om att meningen med livet inte nödvändigtvis är målet, utan att det är själva "vägen, som är mödan värd".Tack för att du har lyssnat på hela serien. Etiken är aldrig färdig – nu är det din tur att fortsätta samtalet!

Välkommen tillbaka till avsnitt 6 i vår serie om etik och moral här i SO med Petrus! Vi är vana vid att tänka på rättigheter som något som enbart tillhör människor. Men har en gris egentligen rätt att inte bli slaktad, och har en regnskog rätt att existera? I det här avsnittet utforskar vi hur den etiska blicken kan sträckas längre, ut mot djuren och naturen vi delar planeten med.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Hur synen på djur har förändrats, vilket märks genom att djur på cirkus förbjuds, pälsindustrin möter kritik och veganism växer som livsstilsval.Vad forskning säger om djurs rika inre liv, till exempel att grisar är lika kognitivt komplexa som hundar, att kråkor använder verktyg och att elefanter sörjer sina döda.Skillnaden mellan djurskyddslagen (som skyddar djur från onödigt lidande men tillåter utnyttjande) och djurrättsrörelsen (som menar att djur har ett egenvärde och inte ska ses som resurser).Vad moralfilosofen Peter Singer menade med begreppet speciesism – att diskriminera och värdera lidande olika enbart baserat på artillhörighet.De mänskliga rättigheternas historia, från franska revolutionen till bildandet av FN och deklarationen 1948 som ett svar på Förintelsen under andra världskriget.Hur synen på människans roll i naturen inom religionerna har skiftat från att "härska" till ett etiskt "förvaltarskap" där vi ska vårda skapelsen.Lyssna nu för att förstå varför dina egna vardagsval spelar en så avgörande roll för framtidens planet!

Välkommen tillbaka till avsnitt 5 i vår serie om etik och moral här i SO med Petrus! Tänk dig att du hade superkrafter och fick bestämma en enda moralisk regel som hela mänskligheten var tvungen att följa. Förmodligen skulle du landa i någon variant av: "Behandla andra som du själv vill bli behandlad". I det här avsnittet tar vi oss an den gyllene regeln – en av de mest universella insikterna i mänsklighetens historia.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Hur den gyllene regeln formuleras nästan likadant i de fem världsreligionerna, från judendomens rabbin Hillel och kristendomens Jesus, till islams profet Muhammed, hinduismens Mahabharata och buddhismens Siddharta Gautama.Vem den tyske filosofen Immanuel Kant var, och hur hans livsverk förändrade hela det västerländska tänkandet.Vad pliktetik innebär: idén om att moraliska plikter gäller alltid och för alla, oavsett konsekvenser.Kants kategoriska imperativ, som uppmanar dig att bara göra sådana handlingar som du skulle önska blev till en allmän lag.Varför den stränga pliktetiken stöter på problem vid så kallade "nödlögner", som om man ens får ljuga för en mördare som knackar på dörren.Hur Kants tanke om att varje människa har ett okränkbart värde lade grunden för FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948.Hur du kan använda den gyllene regeln och empati för att navigera svåra val i din egen vardag, till exempel på sociala medier.Lyssna nu för att upptäcka varför en tvåtusen år gammal regel är viktigare än någonsin i vår moderna värld!

Välkommen till avsnitt 4 i vår serie om etik och moral här i SO med Petrus! Hittills har vi pratat om dina personliga val, men etiken stannar inte vid individen. Hela institutioner och samhällssystem tvingas ständigt ta etiska ställningstaganden som påverkar tusentals, eller till och med miljoner, människor. I det här avsnittet tar vi ett steg tillbaka och tittar på etiken i ett bredare sammanhang.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Om de svåra dilemman som uppstår i sjukvården när Patientlagen (rätten att tacka nej till vård) krockar med Hälso- och sjukvårdslagen (plikten att alltid hjälpa patienten).Om företagsetik och det delade ansvaret när kläder produceras i så kallade låglöneländer med risk för barnarbete, farliga arbetsmiljöer och extremt låga löner.Hur politiker tvingas väga svåra intressen mot varandra, till exempel när en ny gruva skapar jobb och klimatnytta men samtidigt förstör unik natur och samiska renbetesmarker.Vad civil olydnad egentligen är – att medvetet och öppet bryta mot lagen för att protestera – och varför historiska personer som Martin Luther King Jr. använde just den metoden för att förändra samhället.Vilka tre krav som måste uppfyllas för att ett lagbrott ska räknas som just civil olydnad.Lyssna nu för att förstå hur etik fungerar när insatserna är som allra högst!

Välkommen tillbaka till avsnitt 3 i vår serie om etik och moral här i SO med Petrus! Föreställ dig att du ska gå på en efterlängtad konsert med din favoritartist, men precis innan du ska gå ringer din mamma och berättar att din mormor har ramlat och sitter ensam på golvet. Vad gör du? I det här avsnittet pratar vi om etiska dilemman och de verktyg som hjälper oss när inga val känns helt rätt.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Vad ett dilemma egentligen är, och att ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär "dubbel antagande".Regeletik: Idén att det rätta alltid är att följa reglerna, oavsett konsekvenser.Konsekvensetik: Modellen där resultatet och effekten av dina handlingar är det som räknas.Sinnelagsetik: Att det är tanken och avsikten bakom handlingen som är avgörande, och hur denna modell till och med används i det juridiska systemet.Varför en god avsikt ibland kan leda till en så kallad "björntjänst" — en välmenande handling som gör mer skada än nytta.Dygdetik: Den grekiske filosofen Aristoteles tankar om att träna in goda vanor och karaktärsdrag genom att hitta mitten mellan två ytterligheter.Situationsetik: Hur vi oftast agerar i vardagen genom att läsa av den specifika situationen, och varför denna flexibla modell bör kombineras med de andra för att inte bli en bekväm ursäkt.

Välkommen tillbaka till avsnitt 2 i vår serie om etik och moral här i SO med Petrus! Föreställ dig att du stannar hemma från skolan en dag för att kolla på Netflix. Visst har du friheten att göra det, men den friheten levereras alltid i ett paket med konsekvenser, och det paketet heter ansvar. I det här avsnittet utforskar vi hur de två begreppen alltid hänger ihop.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Att frihet och ansvar är två sidor av samma mynt; du kan inte ha riktig frihet utan att bära ansvar.Hur lagen ger dig frihet att göra allt som inte är förbjudet, men att ansvaret ligger på dig att känna till reglerna — ursäkten "jag visste inte att det var olagligt" fungerar aldrig som ett juridiskt försvar.Varför den juridiska straffmyndighetsåldern i Sverige är satt till exakt 15 år, och hur det hänger ihop med den kognitiva och moraliska mognaden.Hur den svenska samtyckeslagen från 2018 ändrade fokus från att bevisa tvång till att alltid kräva ett genuint och frivilligt "ja".Skillnaden på lagar, personliga värderingar och samhällets "normer" — de oskrivna regler som exempelvis säger att det är respektlöst att scrolla på mobilen under ett allvarligt samtal.Vad begreppet normkritik betyder, och varför det är viktigt att aktivt ifrågasätta vem en norm egentligen gynnar eller exkluderar.Lyssna nu för att ta reda på var din frihet slutar och var ditt ansvar faktiskt börjar!

Välkommen till det allra första avsnittet i vår nya serie om etik och moral här i SO med Petrus! Vad gör du egentligen om din kompis tappar en hundralapp utan att märka det? Stoppar du den i fickan eller ropar du tillbaka? I det här avsnittet dyker vi ner i vad som styr våra val och vad som egentligen menas med gott och ont.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Varför verklighetens människor sällan är lika svartvita som sagornas hjältar och skurkar.Hur känslor som samvete, skam och tillit spelar en enorm roll för vår uppfattning om rätt och orätt.Skillnaden mellan förlåtelse och försoning, och hur länder som Sydafrika och Rwanda har använt historiska försoningsprocesser.Att moral är själva handlingen i vardagen, medan etiken är filosofin, reflektionen och reglerna bakom.De tre stora utgångspunkterna för etik: religion, filosofi och samhällets lagar.Om vår känsla för rättvisa är inlärd genom uppfostran, eller medfödd – något som bland annat testats på bebisar, och på apor som kastar gurkor i protest när de behandlas orättvist.Lyssna för att börja bygga upp dina egna etiska verktyg inför både vardagens små val och framtidens stora samhällsfrågor!

Vi har gått igenom lagar, pengar och friheter, men nu lyfter vi blicken mot de allra största frågorna som hänger över unionens framtid. Från ett historiskt utträde till krig i Europas närområde och länder som utmanar demokratin inifrån – hur ska EU överleva?I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Varför 51 procent av britterna röstade för att lämna EU 2016, i det som kom att kallas Brexit.Att Brexitrörelsen drevs av frågor om ekonomi (hur mycket man betalade jämfört med vad man fick tillbaka), självbestämmanderätt och invandring.Hur Donald Trumps administration 2018 införde strafftullar på stål och aluminium från EU, vilket skapade en oro för ett fullskaligt handelskrig.Hur EU blixtsnabbt införde hårda sanktioner mot Ryssland efter invasionen av Ukraina 2022, och hur kriget skapat en oväntat ökad samhörighet och enighet inom EU.Hur grundläggande värderingar utmanas inifrån av länder som Ungern och Polen, där rättssäkerhet och yttrandefrihet inskränkts och lagar införts som diskriminerar HBTQ+-personer.Att EU:s kanske allra största styrka i slutändan ligger i kompromissen – förmågan att få 27 länder att fortsätta prata med varandra, även när de är djupt oeniga.Tack för att du har lyssnat på hela serien. Lyssna på finalen för att förstå vad som väntar härnäst för vår fascinerande union!

I förra avsnittet hyllade vi alla fördelar med EU, men idag måste vi titta på sprickorna i fasaden. I en undersökning från 2018 tyckte visserligen 68 procent av svenskarna att EU-medlemskapet var bra, men samtidigt ansåg 45 procent att saker inom EU gick åt fel håll. I det här avsnittet vänder vi på myntet och tittar på de mest omdiskuterade utmaningarna i unionen.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Hur den fria rörligheten har skapat utmaningar med så kallade EU-migranter som ofta saknar jobb och försörjer sig genom att tigga.Vad "kompetensflöde" innebär och hur det slår hårt mot fattigare länder, som exempelvis Bulgarien, när ung arbetskraft flyttar utomlands.Hur EU-myndigheten Frontex arbetar med att samordna bevakningen vid unionens yttre gränser.Att Dublinförordningen kräver att flyktingar söker asyl i det allra första EU-land de anländer till, vilket lägger en oproportionerligt stor börda på länder som Italien och Grekland.Hur kriminella nätverk, stöldligor och narkotikasmugglare kan utnyttja Schengenområdet för att operera över gränserna med minimal risk.Om Sveriges historiska skifte från alliansfrihet till att gå med i Nato år 2024, och den europeiska försvarsunionen Pesco år 2018.Hur komplexiteten och byråkratin i EU skapar ett avstånd till medborgarna, vilket bland annat är ett symtom på det låga valdeltagandet.Lyssna för att få en djupare och mer kritisk förståelse för de utmaningar som i slutändan avgör EU:s framtid!

Hittills i serien har vi pratat om stora institutioner och budgetar, men nu ska vi komma riktigt nära. I det här avsnittet kikar vi på hur EU faktiskt påverkar din vardag på sätt som du kanske inte ens tänker på. Visste du till exempel att det är tack vare EU du kan surfa på mobilen under Spaniensemestern för samma pris som hemma?I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Att du genom programmet Erasmus+ kan få ekonomiskt stöd för att studera i ett annat EU-land i upp till ett helt år.Att du har rätt att åka till ett annat EU-land och jobba där i upp till tre månader utan att behöva söka arbetstillstånd.Hur Schengenområdet gör det möjligt att köra bil från Sverige till Italien, eller ta tåget från Köpenhamn till Paris, helt utan pass- och gränskontroller.Varför du alltid ska beställa det blå europeiska sjukförsäkringskortet från Försäkringskassan, vilket ger dig rätt till nödvändig sjukvård på samma villkor som landets egna medborgare om du skadar dig utomlands.Att det är EU som sett till att du kan använda nödnumret 112 överallt , att du slipper extra avgifter när du betalar med kort , och att alla mobiler i Europa framöver ska ha samma laddkontakt (USB-C).Lyssna för att upptäcka hur mycket av din vardag och dina framtidsmöjligheter som faktiskt styrs från Europa!

Har du någonsin undrat hur det gick till när EU bestämde att alla mobiltelefoner måste ha USB-C som laddare? Hur förvandlar man egentligen en idé till en lag som måste följas av 27 olika länder? Spoiler: det är krångligare än man kan tro, men det finns faktiskt en tydlig logik bakom det hela.I det här avsnittet får du lära dig de fem stegen i EU:s beslutsprocess:Hur Europeiska rådet (toppmötet) fungerar som chefen som pekar ut riktningen för unionen.Att det är EU-kommissionen, och bara kommissionen, som har makten att föreslå nya lagar.Vad det långa ordet "subsidiaritetsprincipen" betyder och hur de nationella parlamenten säkerställer att beslut tas på lägsta möjliga nivå.Att det är i Europaparlamentet som du som medborgare har ditt allra största inflytande.Hur ländernas ministrar i ministerrådet tar det sista beslutet med hjälp av kvalificerad majoritet.Lyssna för att förstå hur systemet är byggt för att ingen enskild institution ska få för mycket makt!

Tänk dig att du går med i en klubb med en medlemsavgift, men där de rikaste betalar mer än de får tillbaka. Skulle du tycka att det var rättvist? I det här avsnittet pratar vi om pengar – vem som betalar, vem som får, och vad EU:s budget faktiskt går till.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Att EU inte tar in skatt från medborgarna, utan att medlemsländerna betalar en årlig avgift baserad på sin bruttonationalinkomst (BNI).Att Sveriges avgift de senaste åren har legat mellan 24 och 44 miljarder kronor per år, vilket kan jämföras med hela den svenska polisens årsbudget på cirka 35 miljarder.Vad begreppet "återflöde" betyder och varför Sverige bara får tillbaka mellan 10 och 12 miljarder kronor i direkta bidrag.Att EU:s allra största utgiftspost är det historiska jordbruksstödet, något som Frankrike vill behålla till varje pris medan Sverige helst vill skära ned på det.Hur regionalstöd används för att minska klyftorna, till exempel hur EU finansierade hela 50 procent av det spanska höghastighetståget AVE.Hur de fyra friheterna fungerar i praktiken – och hur fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital gör EU till en av världens största ekonomiska krafter.Är det värt priset för ett land som Sverige att vara en så kallad nettobidragsgivare? Lyssna och avgör själv

I det här avsnittet reser vi genom EU:s historia för att förstå hur allt började. År 1945 låg Europa i ruiner och för att förhindra att något liknande någonsin skulle hända igen föddes en idé om fred genom handel och gemenskap. Häng med på en resa från krossade städer till dagens union!I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Hur allt började med en smart idé om att dela på makten över kol- och stålindustrin för att ingen i hemlighet skulle kunna bygga upp en ny militär styrka.Att sex länder (Frankrike, Italien, Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg) träffades 1957 för att skriva under Romfördraget och bilda en tullunion.Vad EU:s superkraft, "de fyra friheterna" från 1986, egentligen innebär för varor, tjänster, personer och kapital.Hur EG officiellt blev EU år 1992 genom Maastrichtfördraget, där man även beslutade om den gemensamma valutan euron.Att Sverige gick med i EU år 1995 efter en jämn folkomröstning där 52 procent röstade ja.Hur Lissabonfördraget från 2009 skapade de regler som Storbritannien senare använde för att lämna unionen.Lyssna för att förstå den krångliga men fascinerande resan från sex länder med en praktisk lösning till dagens union med 27 medlemmar och en kö av kandidatländer!

I förra avsnittet gick vi igenom EU:s stora institutioner. Men visste du att det även rör sig ungefär 30 000 lobbyister i Bryssel vars enda jobb är att försöka påverka politikerna?Är lobbyism egentligen något fult där stora bolag köper sig inflytande, eller är det tvärtom ett sätt för politiker att få viktig information från experter? I det här avsnittet synar vi lobbyisternas värld i sömmarna och tittar på två verkliga, stora fall.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Hur begreppet "lobbyism" historiskt kommer från att man väntade i parlamentens entréhallar för att fånga politiker i farten.Att det inte bara är storföretag som lobbar, utan även icke-vinstdrivande organisationer, kommuner och frilansare.Historien bakom det kontroversiella Upphovsrättsdirektivet 2019, där rädslan spreds för att memes på nätet skulle förbjudas.Hur musikbranschens lobbyister i IFPI hade 37 möten med centrala EU-politiker, medan techjätten Google lobbade hårt emot dem.Hur organisationer som Greenpeace lobbade fram förbudet mot plast i engångsartiklar (som sugrör) vilket trädde i kraft 2021.Vad det frivilliga "Öppenhetsregistret" är, och varför länder som Sverige överraskande nog är emot att göra det obligatoriskt.Lyssna nu för att ta reda på vilka det egentligen är som drar i trådarna bakom kulisserna i Bryssel!

Tänk dig att du och dina 26 kompisar ska komma överens om vart ni ska åka på klassresa. Tänk dig sedan att det inte handlar om en resa, utan om lagar som påverkar nästan 450 miljoner människor i 27 olika länder! Hur löser man det?Välkommen till det allra första avsnittet av vår nya serie EU — så funkar det här i SO med Petrus. I det här avsnittet reder vi ut en fråga som förvånansvärt få har stenkoll på: Vem bestämmer egentligen i Bryssel?I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Vad det faktiskt innebär att EU är en överstatlig organisation.Vilka de fyra stora institutionerna är: Europeiska rådet, EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet.Varför Europaparlamentets 705 ledamöter inte sitter uppdelade land för land, utan i politiska partigrupper.Att det rör sig ungefär 30 000 lobbyister i Bryssel som alla vill vara med och påverka.Varför valdeltagandet i EU-valet brukar vara så mycket lägre (55% år 2019) jämfört med det svenska riksdagsvalet (runt 87%).Lyssna för att knäcka EU-koden och förstå hur besluten i Europa faktiskt påverkar din vardag!

Vill du har fördjupningar arbetsmaterial med mera så finns det om du följer länken nedan: ⁠https://www.so-portalen.se/startsida/samh%C3%A4llskunskap/gr%C3%B6nland-makten-och-framtiden-medan-isen-sm%C3%A4lter ⁠Välkommen till det stora finalavsnittet av vår Grönlandsserie i SO med Petrus!Den elfte mars 2025 riktades hela världens tv-kameror och analytikers blickar mot ett historiskt lokalval på Grönland. Efter Donald Trumps uppmärksammade utspel och påtryckningar om att ta över ön drogs allt till sin spets: vad vill grönländarna egentligen själva?I det sjätte och sista avsnittet knyter vi ihop alla trådar och blickar framåt mot framtiden för världens största ö.I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Hur valet 2025 avgjordes och varför vinnarpartiet Demokraatit valde en ansvarsfull "tredje väg" mot självständighet.Den "onda cirkeln" i ekonomin – och dilemmat med det danska blocktillskottet på drygt 5,5 miljarder kronor om året som håller välfärden flytande.Tre spännande framtidsscenarier för Grönland, inklusive den oväntade idén om "fri association".Varför stormakternas geopolitiska spel i Arktis är en brännande fråga som direkt påverkar oss här i Sverige och hela Norden.Den djupa betydelsen av namnet Kalaallit Nunaat ("vårt land") och hur ett litet folk vägrar vara en passiv bricka i stormakternas schackspel.Lyssna på seriesavslutningen om klimat, storpolitik och att till slut – efter generationer av kolonialism – få bestämma över sin egen framtid.

Vill du har fördjupningar arbetsmaterial med mera så finns det om du följer länken nedan: https://www.so-portalen.se/startsida/samh%C3%A4llskunskap/gr%C3%B6nland-makten-och-framtiden-medan-isen-sm%C3%A4lter I det här avsnittet dyker vi djupt ner under den smältande isen.År 2007 planterade en rysk ubåt en titanflagga på Nordpolens botten med budskapet "Arktis är vårt". Samtidigt som Arktis värms upp fyra till fem gånger snabbare än resten av världen, tinar inte bara permafrosten – utan också en stenhård geopolitisk maktkamp. Stormakterna ser nya möjligheter när isen drar sig tillbaka och blottar enorma naturresurser. Men vems är egentligen isen?I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Hur den smältande isen öppnar upp Nordostpassagen och Nordvästpassagen.Att dessa nya handelsrutter kan korta restiden mellan Europa och Asien med upp till en till tre veckor.Allt om jakten på sällsynta jordartsmetaller, som är helt avgörande för den gröna omställningen och modern militär teknologi.Att Grönland beräknas sitta på världens åttonde största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller.Varför Ryssland rustar upp i Arktis.Hur de ryska kärnvapenubåtarna förlorar sitt naturliga skydd och blir mer synliga när packisen försvinner.Om grönländarnas vilja till självständighet.Den enorma utmaningen i att försöka ersätta det danska blocktillskottet på runt 5,5 miljarder danska kronor om året.Lyssna för att förstå varför en isolerad ö plötsligt har blivit världens hetaste geopolitiska brännpunkt!

Vill du har fördjupningar arbetsmaterial med mera så finns det om du följer länken nedan: ⁠https://www.so-portalen.se/startsida/samh%C3%A4llskunskap/gr%C3%B6nland-makten-och-framtiden-medan-isen-sm%C3%A4lter ⁠I det här avsnittet dyker vi rakt in i en av vår tids mest bisarra, men allvarliga, geopolitiska konflikter.I augusti 2019 chockade Donald Trump världen med nyheten att USA ville köpa Grönland. Fem år senare, i januari 2025, hade skrattet fastnat i halsen när kraven övergick i hot om militär intervention och strafftullar mot Europa. Men varför är världens mäktigaste land så besatt av en arktisk ö med 57 000 invånare?I det här avsnittet får du bland annat lära dig:Hur kontrollen över det strategiska GIUK-gapet och Pituffik-rymdbasen gör Grönland till en militär nödvändighet för USA.Varför jakten på sällsynta jordartsmetaller (som neodym och dysprosium) får USA att vilja bryta Kinas globala dominans.Hur klimatförändringarna och den smältande isen förvandlar Arktis till ett nytt Mellanöstern med nya handelsrutter och naturresurser.Det grönländska folkets tydliga svar: hela 85 procent säger nej till USA, men en majoritet drömmer samtidigt om självständighet från Danmark.Hur den amerikanska pressen ironiskt nog kan komma att påskynda Grönlands väg mot att bli ett helt eget land.Lyssna för att förstå hur den internationella rättsordningen skakar, och hur ett litet folk mitt i stormakternas spel vägrar att vara till salu.

Vill du har fördjupningar arbetsmaterial med mera så finns det om du följer länken nedan: ⁠https://www.so-portalen.se/startsida/samh%C3%A4llskunskap/gr%C3%B6nland-makten-och-framtiden-medan-isen-sm%C3%A4lter ⁠Visste du att Grönland var det allra första landet att lämna den europeiska gemenskapen, och att de tvingades uppfinna den process som Storbritannien långt senare använde för sin Brexit? I det tredje avsnittet av SO med Petrus följer vi Grönlands resa från det historiska hemstyret 1979 till det utökade självstyret 2009. Vi djupdyker i hur rädslan för att förlora sin fisk fick dem att rösta nej till Europa, och hur den grönländska kulturen och språket äntligen fick ta plats. Men vi ställer också den tuffaste frågan av dem alla: hur blir man ett självständigt land när 40 procent av statsbudgeten betalas av Danmark? I avsnittet går vi igenom:Den ursprungliga Brexiten: Hur en liten ö med 57 000 invånare banade väg ut ur EU.Kulturellt uppvaknande: Språket, identiteten och hur rockbandet Sumé sjöng fram drömmen om frihet.Räkorna och miljarderna: Det ekonomiska dilemmat och det svåra beroendet av det danska blocktillskottet.Skatten under isen: Kan enorma fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller bli nyckeln till Grönlands totala frihet? En berättelse om stolthet, kalla ekonomiska fakta och drömmen om att äntligen få bestämma i sitt eget hus.

Vill du har fördjupningar arbetsmaterial med mera så finns det om du följer länken nedan: ⁠https://www.so-portalen.se/startsida/samh%C3%A4llskunskap/gr%C3%B6nland-makten-och-framtiden-medan-isen-sm%C3%A4lter ⁠Tänk dig att vakna mitt i natten av att himlen lyser upp. Ett amerikanskt bombplan har precis kraschat på din bakgård med fyra vätebomber ombord – i ett land som officiellt är kärnvapenfritt. Vad gör du då?I det här avsnittet av SO med Petrus gräver vi ner oss i Grönlands dramatiska 1900-tal. Vi avslöjar hur USA i hemlighet byggde sin viktigaste bas på ön och hur Danmark såg mellan fingrarna när kärnvapen flög över arktisk is. Men det handlar inte bara om bomber. Vi pratar om de grönländska barnen som blev en del av ett socialt experiment, tvångsförflyttningar och "spiralskandalen" – händelser som lämnat sår som fortfarande blöder.I avsnittet går vi igenom:Kraschen i Thule: Sanningen om de försvunna vätebomberna.Lögnen som sprack: Hur Danmark och USA samarbetade ovanför grönländernas huvuden.Experimentet: Berättelsen om de "förlorade barnen" och spökstaden Qullissat.Kampen för frihet: Hur rockmusik och politisk organisering ledde fram till det första självstyret 1979.Välkommen till en historia om makt, svek och ett folk som vägrar tystna.

Vill du har fördjupningar arbetsmaterial med mera så finns det om du följer länken nedan: ⁠https://www.so-portalen.se/startsida/samh%C3%A4llskunskap/gr%C3%B6nland-makten-och-framtiden-medan-isen-sm%C3%A4lter ⁠Varför döpte vikingen Erik Röde en isig ö till "Grönland"? Var det historiens första marknadsföringsknep? Och vad hände egentligen med de tusentals nordbor som plötsligt bara försvann spårlöst från ön på 1400-talet? I det första avsnittet av vår nya serie om Grönland på SO med Petrus backar vi bandet 4 500 år. Vi krossar myten om att ön var tom när européerna kom och lär känna inuiterna – de sanna överlevarna i ett av jordens tuffaste klimat. Vi pratar också om den norska prästen Hans Egede, startskottet för den danska kolonialismen och de mörka spåren den lämnade efter sig i form av sjukdomar och förtryck. I avsnittet går vi igenom:Vikingatiden: Hur Erik Röde lockade folk till ön med en vit lögn. Det stora mysteriet: Teorierna om varför vikingarna försvann. Kolonialismens pris: Vad hände när Danmark tog kontrollen över inuiternas land? Vägen mot idag: Hur en domstol i Haag och andra världskriget förändrade allt. Grönland har gått från att vara en bortglömd ö till att hamna i centrum för världens största maktspel. Häng med på resan från början!

Varför blir dina nya sneakers plötsligt dyrare? Är Sverige verkligen tryggt nu när vi är med i NATO? Och vad händer med klimatet när världens näst största utsläppare lämnar Parisavtalet – igen?I det sista avsnittet av SO med Petrus landar vi hemma i den svenska vardagen. Vi undersöker hur besluten i Vita huset ekar hela vägen till klassrummen i Sverige. Vi pratar om "Pax Americana" som har spruckit och hur Europa nu tvingas "växa upp" och ta ansvar för sin egen säkerhet. Men vi pratar också om det viktigaste vi har: demokratin, källkritiken och din framtid.I finalavsnittet går vi igenom:Sveriges säkerhet: Kan vi lita på NATO:s artikel 5 om USA tvekar? Din plånbok: Hur tullkriget i Washington kan leda till dyrare elektronik och inflation i Gävle. Klimathoppet: Vad innebär USA:s utträde ur Parisavtalet för planetens framtid? Demokrati som vana: Varför källkritik är ditt viktigaste vapen mot desinformation i en osäker tid. Historia händer inte bara någon annanstans – den händer här och nu. Och du är en del av den.

"Liberation Day" – så kallar Donald Trump dagen då han införde de mest omfattande tullarna i modern tid. Men vad händer med resten av världen när USA stänger dörren och sätter "Amerika först"? Är vi på väg in i ett globalt handelskrig, och vad betyder det för priset på din nästa iPhone?I det här avsnittet av SO med Petrus analyserar vi Trumps andra mandatperiod och den rörelse som kallas MAGA. Vi reder ut begreppen isolationism och protektionism, och undersöker varför allianser som NATO plötsligt darrar. Från handelsavtal med Kina till de personliga relationerna med ledare som Putin och Xi Jinping – hur ser egentligen framtiden ut?Vi går bland annat igenom:MAGA som ideologi: Mer än bara en keps – vad vill rörelsen egentligen?Tullarna: Varför Trump älskar avgifter på utländska varor och hur det drabbar EU.Säkerhetspolitiska skakningar: Kommer USA att lämna NATO, och vad händer då med Ukraina och Taiwan?Pax Americana: Är tiden då USA var världens polis officiellt över?Världen efter Trump kommer aldrig se ut som världen före. Häng med när vi försöker förstå den nya verkligheten.

Den 6 januari 2021 förändrades USA för alltid. Medan kongressen skulle bekräfta valresultatet stormade tusentals anhängare Kapitolium. Men hur kunde det gå så långt? Och hur lyckades en president som ställts inför dubbla riksrätter och 91 brottsåtal göra en historisk comeback och vinna valet 2024? I det här avsnittet av SO med Petrus dyker vi ner i "The Big Lie", de dramatiska timmarna i Washington D.C. och den politiska strategi som banade väg för Trumps återkomst. Vi pratar även om begreppet "demokratisk backsliding" – vad händer när en demokrati börjar monteras ned inifrån? I avsnittet går vi igenom:6 januari: Vad hände egentligen inne i och utanför Kapitolium? Riksrätt nummer två: Varför friades Trump trots anklagelser om uppvigling? Vägen till 2024: Hur åtal och "mugshots" blev bränsle för valkampanjen. Maktskiftet: När Joe Biden klev åt sidan och Kamala Harris tog över. En orealistisk Hollywood-film? Nej, bara den amerikanska verkligheten.

Vad hände egentligen under Donald Trumps första år som president?I det här avsnittet följer vi Trumps tid i Vita huset mellan 2017 och 2021. Det är fyra år fyllda av stora skattesänkningar, handelskrig med Kina, konflikter med medierna och ett politiskt klimat som blir allt mer polariserat. Vi pratar också om riksrätten mot Trump, om protesterna efter George Floyds död och om pandemin som förändrade hela världen – och till slut även det val som Trump förlorade men vägrade erkänna.

Hur fungerar egentligen USA:s politiska system – och hur mycket makt har en president?I det här avsnittet bryter vi ned grunderna i amerikansk politik. Vi går igenom konstitutionen, de tre maktgrenarna och systemet med checks and balances – där presidenten, kongressen och domstolarna ska kontrollera varandra. Vi pratar också om elektorskollegiet, varför en kandidat kan vinna presidentvalet utan flest röster och varför vissa delstater avgör hela valet. Och vi jämför med Sverige – för USA:s system fungerar på ett helt annat sätt än vårt.

Året är 1972 och en 16-årig kung i Bhutan ger ett svar som skakar om världens ekonomer: ”För oss är bruttonationallycka viktigare än bruttonationalprodukt”. Men vad menade han egentligen? Kan man verkligen mäta lycka med samma precision som vi mäter export och räntor?I den stora finalen av Den Stora Ekonomiresan ställer Petrus de allra största frågorna. Vi har pratat om pengar, handel och inflation i sju avsnitt, men nu zoomar vi ut för att undersöka om ett samhälle automatiskt blir lyckligt bara för att det är rikt. Vi granskar den klassiska "prislappen" på ett land – BNP – och avslöjar dess gigantiska blinda fläckar.I det här avsnittet får du lära dig:BNP:s begränsningar: Varför landets ekonomi ser "rikare" ut på pappret efter en naturkatastrof, men ignorerar allt värdefullt arbete som görs gratis i hemmet.HDI (Human Development Index): Hur FN mäter mänsklig utveckling genom att väga samman inkomst, hälsa och utbildning.Nya Zeelands "fyra kapital": Modellen som mäter allt från ekonomisk styrka till befolkningens känsla av tillit och gemenskap.Sveriges nya verktyg: Hur svenska politiker numera använder 15 olika mätpunkter – inklusive psykiskt välbefinnande och luftkvalitet – för att se hur landet egentligen mår.

En liten vit drönare dalar ner över Rwandas kullar med livsviktigt blod. Tekniken är tysk, flygplatsen brittisk och företaget amerikanskt. Hur blev världen så sammanvävd att fyra kontinenter samarbetar i realtid för att rädda ett liv i en liten by? I det sjunde avsnittet av Den Stora Ekonomiresan dyker Petrus ner i det massiva spindelnät som kallas globalisering. Vi utforskar hur teknisk utveckling har krympt planeten och raderat ut gränserna för pengar, varor och information.I det här avsnittet får du veta:Hur containerfartyg och internet blev motorerna i den ekonomiska globaliseringen .Varför globaliseringen har lyft hundratals miljoner människor ur extrem fattigdom och skapat en växande medelklass i Afrika.Den livsfarliga "dominoeffekten": Hur en stängd fabrik i Asien eller ett krig i Ukraina får priset på bröd i Småland att explodera.Kinas dominans: Hur världens största exportland påverkar allt från global ekonomi till FN:s klimatmål.

Du ser en skinande ren Volvo-lastbil rulla förbi på E4:an. Den känns som själva sinnebilden av svensk ingenjörskonst – men sanningen är att den egentligen är ett gigantiskt globalt pussel med elektronik från Indien, säten från Polen och växellådsdelar från Frankrike!I det sjätte avsnittet av Den Stora Ekonomiresan zoomar vi ut och lämnar Sveriges gränser. Petrus förklarar varför vi nästan inte har några "helsvenska" prylar kvar och varför ett litet land som Sverige är helt beroende av den globala marknaden för att överleva.I det här avsnittet lär du dig bland annat:Varför vi handlar över nationsgränser – från nödvändigheten av kaffe och bananer till smart ekonomisk specialisering.Hur handelshinder som tullar fungerar och varför EU:s inre marknad gör det billigare att beställa sneakers.Hur Sveriges historiska export av skog och järnmalm har bytts ut mot högteknologiska industrivaror som fordon och medicin.Den "osynliga" handeln: Hur vår export av data, IT-tjänster, musik och mjukvara har exploderat de senaste 20 åren.Men vad händer egentligen när en fabrik stänger i Kina och lastbilen i Göteborg plötsligt inte kan byggas klart? Spänn fast säkerhetsbältet, för nu ger vi oss ut på världsmarknaden!

Tänk dig att Sveriges ekonomi är en bil som kör på en oerhört krokig och brant bergsväg. Vem är det egentligen som sitter bakom ratten och bestämmer när vi ska gasa för att inte rulla bakåt, och när vi måste bromsa för att inte krascha?I det femte avsnittet av Den Stora Ekonomiresan tar Petrus med oss under huven på den ekonomiska politiken. Vi kikar på statens tre stora mål: ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och ett stabilt penningvärde. Dessutom reder vi ut vilka verktyg som egentligen finns för att jämna ut konjunkturernas branta toppar och dalar.I det här avsnittet lär du dig bland annat:Varför regeringen använder finanspolitik (som skattesänkningar och stora motorvägsbyggen) för att gasa sig ur en lågkonjunktur.Varför staten ibland med flit måste gå med förlust och låna pengar för att rädda ekonomin.Hur den helt oberoende Riksbanken använder sin magiska spak – styrräntan – för att bedriva penningpolitik.Varför banken plötsligt gör det svindyrt för dig att låna pengar när inflationen skenar.Spänn fast säkerhetsbältet – nu ska vi ta reda på hur vi håller Sveriges ekonomi på vägen! (Och missa inte slutet där vi ger en tjuvkik på nästa avsnitt om varför en svensk Volvo-lastbil egentligen inte alls är särskilt svensk ).

Spänn fast säkerhetsbältet! I det fjärde avsnittet av Den Stora Ekonomiresan tar Petrus med oss på ekonomins vilda berg- och dalbana.Ibland snurrar samhällets ekonomiska hjul snabbt, men ibland börjar det gnissla och gå trögt. Vi reder ut varför den globala och svenska ekonomin ständigt åker upp och ner, och hur dessa konjunkturer påverkar oss alla – oavsett om du är en vanlig familj, ett företag eller den offentliga sektorn.I det här avsnittet lär du dig bland annat om:Högkonjunktur: Varför goda tider innebär rekordhög efterfrågan, låg arbetslöshet, ökad konsumtion och ett växande BNP.Inflation: Hur stigande priser gör att dina pengar smälter i värde, och varför det skapar en enorm oro på marknaden.Lågkonjunkturens onda cirkel: Hur minskad efterfrågan tvingar fram uppsägningar, vilket i sin tur leder till ännu lägre konsumtion.Välfärdens utmaning: Varför staten förlorar skatteintäkter och kan tvingas till nedskärningar i skola och vård, precis när samhället behöver stödet som allra mest.Är vi bara hjälplösa passagerare på denna galna åktur, eller finns det ett sätt att styra vagnen? Lyssna och förstå varför hundra kronor ibland räcker mycket kortare än du tänkt dig.

Följ med på en resa med en helt vanlig, lite skrynklig femhundralapp! Var tar den vägen efter att den landat i din plånbok? I det tredje avsnittet av Den Stora Ekonomiresan zoomar Petrus in på själva motorn i samhället: det magiska ekonomiska kretsloppet. Pengar stannar nämligen aldrig, utan de snurrar runt i ett system där alla är beroende av varandra. Tänk dig en karta över ett blodomlopp, där pengarna är blodet som pumpar runt för att hålla samhället vid liv.I det här avsnittet lär du dig om kretsloppets fyra stora spelare:Hushållen: Varför du och din familj är huvudpersonerna som förser marknaden med arbetskraft och håller igång allt genom konsumtion.Företagen: Hur samhällets maskineri producerar varor, betalar ut löner och bidrar med skatter.Den offentliga sektorn: Välfärdens skyddsnät som ger oss allt från skola och vård till bibliotek och motorvägar, finansierat av våra gemensamma skattepengar.Bankerna: Det ekonomiska hjärtat som pumpar runt pengarna genom att ta emot sparande och ge ut lån (och hur de egentligen tjänar sina pengar på räntan!).Oavsett om du är en tonåring med studiebidrag eller Sveriges statsminister, sitter du fast i exakt samma kretslopp. Om en enda aktör slutar fungera, stannar hela systemet av. Lyssna och förstå din roll i pengarnas eviga snurr!

Har du någonsin blivit helt ruinerad på Norrmalmstorg i spelet Monopol? I verkligheten är bristen på konkurrens precis lika frustrerande – och ett stort samhällsproblem.I det andra avsnittet av Den Stora Ekonomiresan vänder Petrus på myntet och tittar på vad som händer när marknadens lagar sätts ur spel. Vi undersöker varför staten ibland tar över rodret helt, och hur vi försöker rädda planetens resurser för framtiden.I det här avsnittet lär du dig bland annat:Monopol & Oligopol: Varför varor blir dyrare när bara ett (eller ett fåtal) företag kontrollerar hela marknaden.Hemliga karteller: Hur fuskande företag i smyg kommer överens om priser, och hur Konkurrensverket jagar dem.Planekonomi: Varför statliga "femårsplaner" ofta leder till ineffektivitet och tomma butikshyllor.Kretsloppsekonomi: Hur pant på burkar och skatt på plastpåsar ska hjälpa oss att nå FN:s klimatmål.Blandekonomi: Hur det svenska systemet försöker blanda det bästa av alla världar – från fria marknadskrafter till skattefinansierad sjukvård.Oavsett om du vill förstå hur techjättarna styr världen eller varför Systembolaget fungerar som det gör, ger det här avsnittet dig svaren.

Avsnitt 1: Kaffeburks-kaoset, midsommarlaxen och marknadens lagarVarför betalar folk tusentals kronor för en begagnad kaffeburk eller ett paket O'boy?. Svaret stavas inte galenskap – det stavas ekonomi.I premiäravsnittet av Den Stora Ekonomiresan tar Petrus med oss från de grekiska rötterna till dagens digitala andrahandsmarknad. Vi reder ut hur en "gratis" plåtburk kan bli en dyrgrip och varför priset på din midsommarlax sjunker som en sten precis innan torghandlaren stänger.I det här avsnittet lär du dig:De tre ödesfrågorna: Vad, hur och för vem producerar vi egentligen?.Marknadens heliga lag: Hur utbud och efterfrågan styr allt från din barnvaktslön till världsmarknadspriser.Jämviktspriset: Den magiska punkten där köpare och säljare äntligen skakar hand.Konkurrens: Varför företag tävlar om att vara billigast, bäst eller snyggast.Oavsett om du drömmer om att bli nästa finansminister eller bara vill förstå varför dina sneakers blev så dyra, är detta avsnittet för dig. Häng med på resan där vi gör hushållning till allt annat än tråkigt!

Hur gick en fastighetsmagnat och TV-stjärna från New York till att bli en av världens mest omtalade politiska ledare?I det här avsnittet börjar vi från början. Vi följer Donald Trump från uppväxten i Queens, via fastighetsaffärer och spektakulära konkurser, till tv-succén The Apprentice – programmet som gjorde honom till ett nationellt namn. Men vi pratar också om varför hans budskap slog igenom politiskt. I ett USA där många kände sig bortglömda av globalisering och politiska eliter lyckades Trump tala direkt till missnöjet – och det tog honom hela vägen till Vita huset.

Vill du ha arbetsmaterial, begrepp och quiz? Gå in här: ⁠SO-Portalen - Irans historiaHur kunde en av Mellanösterns mest västorienterade stater förvandlas till en islamisk republik?I det här avsnittet följer vi händelserna som ledde fram till revolutionen i Iran 1979. Missnöjet mot shahens auktoritära styre växer, protesterna sprider sig över landet och till slut tvingas han fly. När ayatollah Ruhollah Khomeini återvänder från exil förändras Irans politiska system i grunden och en islamisk republik tar form. Vi pratar också om gisslankrisen, kriget med Irak och hur Irans politiska system fungerar i dag – ett land där historia, religion och politik fortfarande formar framtiden.

Vill du ha arbetsmaterial, begrepp och quiz? Gå in här: ⁠SO-Portalen - Irans historiaVarför störtades Irans demokratiskt valda premiärminister av CIA?I det här avsnittet följer vi dramat som utspelar sig i Iran under mitten av 1900-talet. Den nationalistiske politikern Mohammad Mossadegh nationaliserar landets olja och utmanar därmed det brittiska oljeimperiet. Men beslutet får enorma konsekvenser. Mitt under kalla kriget planerar USA och Storbritannien en hemlig operation för att få bort honom från makten. Vi pratar om Operation Ajax, om shahens makt, om Irans snabba modernisering – och om hur kuppen 1953 skapade ett djupt misstroende mot väst som fortfarande påverkar världspolitiken.

Vill du ha arbetsmaterial, begrepp och quiz? Gå in här: ⁠SO-Portalen - Irans historiaHur hamnade Iran mitt i stormakternas maktspel?I det här avsnittet rör vi oss in i 1800- och början av 1900-talet, när Persien hamnar mellan två växande imperier: Ryssland i norr och Storbritannien i söder. Landets svaga kungar säljer koncessioner till utländska företag, och när olja upptäcks förändras allt. Plötsligt blir Persien en av världens viktigaste strategiska platser. Samtidigt börjar något nytt växa fram inne i landet. Köpmän, religiösa ledare och intellektuella kräver en konstitution och ett parlament – Majlis. För en kort stund ser det ut som om Persien kan bli Mellanösterns första moderna demokrati. Men stormakterna har andra planer.