Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén

Trots en historisk störning i oljeleveranserna fortsätter marknaden att hoppas på en snabb lösning – och det håller nere prisreaktionerna. I veckans avsnitt går Katrine Kielos och Claes Måhlén igenom varför oljan inte rusar mer, hur lager och efterfrågan dämpar effekten och varför tiden är den avgörande faktorn.Dessutom: USA:s statsskuld har passerat 100 procent av BNP utan att skapa panik – än. Och vad historien om Blackberry, Netscape och Cisco säger om vilka bolag som faktiskt blir vinnare i en ny teknikrevolution.

Tyskland halverar sin tillväxtprognos för 2026 när högre energipriser slår mot Europas industrimotor. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar om Kina-chocken 2.0, varför tysk industri riskerar att bli Europas Detroit och hur den nya ekonomiska verkligheten syns hela vägen in på obligationsmarknaden. Dessutom: japanska sumobrottare i äldreomsorgen och veckans lista om jobb som bytt kön.

Räntehöjningsskräcken efter kriget i Mellanöstern kan ha varit överdriven, men osäkerheten i världsekonomin är långt ifrån över. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar Hormuz, påven, Dalai lama och jobben som kan bli kvar efter AI – varför det är en fördel att vara generalist och snygg.

Börsen beter sig som om kriget i Mellanöstern redan är löst – men Hormuzsundet är fortfarande långt ifrån normalt och räntemarknaden ser ut att ta ut för mycket i förskott. Katrine Kielos och Claes Måhlén dyker ner i veckans dramatiska händelse. Dessutom: Trump skapar jobb åt kvinnor, men vad hände med männen? Varningsklockorna ringer efter The New Yorkers granskning av OpenAI:s Sam Altman och IMF påminner om hur snabbt institutioner kan skakas.

Börsen är euforisk, men ute i verkligheten ligger fortfarande fartyg fast och världens viktigaste flöden är långt ifrån normaliserade. Katrine Kielos och påsklovsvikarien Gabriel Mellqvist pratar Hormuzsundet, Indiens nya folkräkning, AI som politisk kraft – och om den legendariske brittiske finansministern Kwasi Kwarteng verkligen är mannen du vill köpa krypto av. Till den ständigt växande ordlistan lägger vi: raggaranalys, gubbgoogling och stryppunkt.

Krigets dimma ligger kvar över världsekonomin – men den stora frågan är inte bara vad oljepriset gör med inflationen, utan vad det gör med tillväxten. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar om guldet som plötsligt beter sig som en ”meme trade”, OpenAI:s tvära kursändring och varför ekonomer verkar märkligt oförberedda på månen.

Vissa bolåneräntor höjs redan med hänvisning till krisen i Mellanöstern, och på marknaden har svängningarna varit så stora att det i vissa länder pratas om flera räntehöjningar i år. Katrine Kielos och Claes Måhlén frågar sig om marknaden springer före centralbankerna – och om den verkligt stora risken i stället är att räntorna drivs upp för mycket i onödan. Dessutom: varför 2022 fortfarande spökar i varje ränterörelse och varför Storbritannien är extra sårbart. Veckans lista handlar om bolag med olyckligt valda namn, apropå Jeff Bezos AI-satsning Project Prometheus.

Förra årets tullkaos klarade världsekonomin av – men den här oljesmällen kan bli betydligt svårare att ta sig ur. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar om varför marknaden fortfarande hoppas på en snabb lösning, varför räntesänkningar nu hotas och varför Kina rustar för en mer fientlig omvärld.

Kriget i Iran får oljepriset att svänga – och plötsligt hotas räntesänkningar som nyss såg ganska självklara ut. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar om Hormuzsundet, varför marknaden nu tänker mer på energikrisen 2022 än på 1970-talet och hur en energichock kan bli ett mardrömsscenario för centralbanker som redan famlar efter rätt väg. Samtidigt sitter Katrine i Warszawa, mitt i Europas snabbast växande ekonomi, och försöker förstå det polska tillväxtmiraklet. Dessutom: varför Europa riskerar att bli den stora förloraren igen – och veckans lista om varför vi en dag kanske kan sluta stirra på oljepriset och i stället blicka mot solen.

USA och Israel har slagit till mot Iran – och frågan marknaden ställer är om det här är början på nästa energichock. Hormuzsundet är en flaskhals för omkring 20 procent av världens oljeproduktion och risken är ett kraftigt underskott om flöden stoppas. Samtidigt: Katrine och Claes frågar sig hur man i tider av krig, kris och förändring pratar om pengar och marknaden utan att verka cyniska? Dessutom: Dubai som skakig “safe haven” och veckans lista om ekonomier som blev rika för att de låg nära faran.

Trump bygger upp sin tullmur igen efter att Högsta domstolen stoppat den förra versionen. Samtidigt räcker en fiktiv AI-berättelse på Substack för att skaka mjukvaruaktier och visa hur ett starkt narrativ kan påverka marknaden. Katrine Kielos och vikarien Gabriel Mellqvist pratar tullkaos, roboträdsla och Blue Owl Capital – är private credit en kanariefågel i skuggbankens kolgruva? Dessutom: krypto i skilsmässor och tre uppbrott som faktiskt förändrade kapitalets historia.

AI-oron har tagit ny fart. Efter nya genombrott inom programmering varnas det för att jobben kan försvinna snabbare än under pandemin – men vad säger egentligen makrosiffrorna? Katrine Kielos och Claes Måhlén dissekerar AI-skräcken, obligationsmarknadens möjliga reaktion och varför teknikhistorien är full av exempel där det robusta överlever det nya. Samtidigt: kinesiskt nyår och eldhästens intåg. Exporten rusar men konsumtionen haltar, bostadspriserna faller och en felproducerad “ledsen häst” har blivit symbol för överarbete och överproduktion i världens näst största ekonomi.

AI-hajpen har gått in i en ny fas. Från – “är det en bubbla?” till “vilka bolag kommer bli överflödiga?”. I veckans Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén hur AI-narrativet har skiftat från Nvidia-eufori till mjukvaruoro, och varför det verkliga produktivitetslyftet fortfarande kan dröja. Samtidigt samlas EU-ledare för att hantera efterdyningarna av Grönlandskrisen, Kinas ökande konkurrens och Europas beroende av amerikansk tech. Hur rustar sig Europa ekonomiskt i en mer osäker värld?Och så den kanske största makrofrågan av alla: fallande fertilitet. Med utgångspunkt i Nobelpristagaren Claudia Goldins forskning diskuteras varför könsroller och arbetsmarknadens incitament kan vara en underskattad ekonomisk risk.

Trump har nominerat en ny Fed-chef – Kevin Warsh – och marknaden tolkar det som ett lugnande besked i en annars nervös tid. Katrine och Claes går igenom varför valet av en relativt traditionell centralbanksfigur kan minska oron för politisering av penningpolitiken, samtidigt som guldet tvärvänder från rekordnivåer och bitcoin rasar utan att riktigt leva upp till rollen som “digitalt guld”. Dessutom: silver som guldets stökiga kusin, hockeyhetta från Kanada – och om Elon Musks allt mer öppna flört med astrologi. Veckans lista spinner vidare på tematiken och listar tre astrologiska finansfenomen.

Dollarn faller och “sälj USA”-snacket tilltar. Samtidigt pressas japanska yenen till extremnivåer, med spekulationer om valutaintervention – en påminnelse om att när Japan skakar, så stänker det också på dollarn och resten av världsekonomin. I veckans avsnitt reder Katrine och Claes ut räntor, kapitalflöden och guldfeber. Och så den oväntade rädslomätaren: peak sneaker – när loafers och kavaj gör comeback kanske det säger något om arbetsmarknadens nya nervositet.

Dollarfall, börsoro, rekordguld och stigande amerikanska räntor – marknaden skakar efter Trumps hot om tullar mot Europa om USA inte får köpa Grönland. I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén varför just den här geopolitiska eskaleringen slår hårdare än tidigare, vad den farliga “sälj USA-trippeln” betyder och hur Japans räntekaos spiller över globalt. Dessutom: Elon Musk, Ryanair – och tre gånger bättre teknik inte vann.

När Donald Trumps administration går till juridisk attack mot Fed-chefen Jerome Powell borde det skaka om marknaden, men hittills har dollarn och börsen inte reagerat nämnvärt. I veckans Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén hotet mot centralbankens oberoende, vad marknaden egentligen har prissatt – och om detta är ett stresstest som USA:s institutioner klarar. Dessutom: Brexit-baksmälla, Japan-val och tre personer som ”sabbat festen” genom att vara för bra på sitt jobb.

Donald Trump har precis ritat om världskartan. Vad som nyligen avfärdades som satir i New York Post har nu blivit till en hård geopolitisk realitet genom den så kallade Donroe-doktrinen. Med amerikanska trupper i Venezuela och ett järngrepp om den "västra hemisfären" står den globala ekonomin inför sitt största skifte sedan kalla krigets slut.I veckans avsnitt av Världsekonomin tittar Katrine Kielos och Claes Måhlén närmare på de ekonomiska drivkrafterna bakom Trumps senaste drag. Varför är det viktigt för USA att kontrollera Venezuelas råolja och vad kan det rättsligt snåriga tillfångatagandet sända för signaler till t.ex. Kina apropå Taiwan? För att inte prata om Danmark och Grönland.

Gott nytt år! Vi tittar framåt på det världsekonomiska året 2026. Vad är osannolikt? Och vad är osannolikare?Det vanliga när det gäller nyårsavsnitt brukar vara att komma med felaktiga spådomar kring ekonomin. Men i Världsekonomin har det blivit en tradition att göra tvärtom, och istället diskutera vad som är mest sannolikt av två osannolika scenarion. Som till exempel: Storbritannien tvingas ta nödlån från IMF första gången sedan 1976…ELLER amerikanska Fed inför Yield Curve Control?Vi på Världsekonomin ser fram emot att bjuda på ytterligare ett år av smarta, roliga, djupa och ytliga diskussioner där vi vrider och vänder på vad som pågår i världens ekonomier och hur det påverkar omvärlden.

Hur ska man egentligen sammanfatta det världsekonomiska året 2025? Ett sätt – vilket vi i media gärna tar till – är att utse ”årets ord”.I veckans avsnitt av Världsekonomin går Katrine Kielos och Claes Måhlén igenom årets ekonomiska ord och försöker dra slutsatser om det vi har upplevt under 2025. Vad har begrepp som Neijuan, AI-slop och Vibe coding egentligen haft för betydelse?

Det är Kevin mot Kevin i striden om vem som ska ta över den amerikanska centralbanken. Vilken Kevin kommer att vinna – och vad betyder det för oss?I veckans Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om spekulationerna som blossat upp senaste tiden, kring vem ska ta över världens mäktigaste centralbank. För bara några veckor sedan såg det inte ut att bli någon strid. Kevin Hassett, en viktig ekonom i Trump-administrationen, ansågs utpekad av presidenten till att ta över. Men nu har en annan Kevin tittat fram, Kevin Warsh, tidigare Fed-ledamot.Vad är skillnaden mellan Kevin och Kevin, och hur ser deras respektive profiler ut? Och en av de viktigaste frågorna: vem av dem kan tänka sig att sänka räntan mest?

Europa skrämmer upp företag, skrämmer bort investeringar och skrämmer iväg innovation, sa JP Morgan VD:n Jamie Dimon i veckan. Är det så illa ställt på vår kontinent?I veckans Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att Europa, så här i slutet av 2025, står ganska ensamt och utsatt. Det var ord och inga visor när världens mäktigaste bankman Jamie Dimon nyligen slog fast att Europa, rent ekonomiskt, har problem. Har han rätt? Och hur ska Europas konkurrenskraft kunna öka?Men det finns också hopp – och det kommer norrifrån. I alla fall om man får tro The Economist som I veckan skrev om “Stockholm is Europe's capital of capital” vilket inte går att översätta lika vitsigt till svenska. Och Sverige, konstaterar man, är “obligationshandlarnas paradis”. Hur kommer det sig?

Alla stirrar på sina AI-aktier, men den verkliga faran handlar om exploderande statsskulder. I tysthet ökar risken för statsfinansiella dödsspiraler i världen. Och när obligationsmarknaden attackerar, då kommer ingen undan.I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén obligationsmarknadens beteende just nu med utgångspunkt i Sagan om ringen. Katrine driver testen om de uppenbara likheterna mellan obligationsmarknaden och Tolkiens uråldriga trädvarelser enter – lugna och långsamma i grunden, men plötsligt kan de övergå till att krossa allt i sin väg.Mullrar det från obligationsmarknaden just nu? Det är Katrine och Claes inte helt överens om. Det blir en analys av hur USA och Storbritannien hanterar sina respektive statsskulder och de utmaningar som politiker möter när de ska hantera statsskulden och samtidigt blidka väljarna.

Krypto, kackerlackor och en klart svagare arbetsmarknad. Vad händer i amerikansk ekonomi? Nu när den federala nedstängningen är över, och de som styr världens största ekonomi inte längre flyger i blindo.I veckans avsnitt analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén riskerna i amerikansk ekonomi, nu när det har börjat rapporteras siffror igen. Alla väntar på att kunna säga något mer säkert om det ekonomiskpolitiska experiment som Donald Trump hållit på med i snart ett års tid. Så… Vilken ekonomisk betydelse har den svagare sysselsättningssiffran som nyligen presenteras? Och vad innebär det att inflationsdata fortsatt dröjer?I veckan kallade JP Morgan-chefen Jamie Dimon spelarna inom skuggbanksystemet för kackerlackor. Ett annat namn för skuggbanksystemet är private credit-sektorn. Det tycks finnas ett narrativ om att det traditionella banksystemet är överreglerat efter finanskrisen 2008, och att det är i skuggbanksystemet som de verkliga riskerna byggs upp. Men stämmer det?

Är AI inte smartare än en katt? Open AI:s förluster just nu uppgår till runt 40 miljoner dollar per dag. Samtidigt säger en av världens ledande AI-forskare att den underliggande tekniken är en återvändsgränd. Om han har rätt är detta inte bara en bubbla – utan en hallucination. En AI-hallucination kanske? Och är den dessutom för skuldsatt?Veckans avsnitt tar avstamp i en artikel i Wall Street Journal där den prisbelönta AI-forskaren Yann LeCun dömer ut dagens AI-teknik. Har AI redan kört fast? Och vilken typ av produktivitetsökning kan den leda till?

Behöver världsekonomin ett reningsbad? Alltså en rejäl lågkonjunktur för att renas från olönsamma företag och lågproduktiv teknik? Eller, bör vi vara glada för att lågkonjunkturen kan ha blivit ett utrotningshotat ekonomiskt djur?Den senaste veckan har idén om en detox dykt upp i den ekonomiska debatten, och i tidskriften The Economist argumenteras det för att världen behöver en rejäl lågkonjunktur för att rensa luften. Har världsekonomin gått och blivit tjock och mätt? Är det verkligen det vi ser just nu?Lågkonjunkturer brukar ju innebära fattigdom, arbetslöshet, misär och ohälsa. Men vilken typ av positiv förändring kan de också föra med sig? Det brukar  ibland hävdas att ju längre vi väntar på en lågkonjunktur, desto värre blir den – stämmer det?I Brasilien pågår just nu Klimatmötet COP30. Frågan har åkt ner på dagordningen, men just klimatrisker än något som skulle kunna överraska med att orsaka nästa finanskris.

Det amerikanska chipbolaget Nvidia är nu ensamt större än ekonomin i varje enskilt land på jorden – förutom USA och Kina. Är techbolagen övervärderade? För om de är det, kommer Donald Trump få problem.Om det var något som marknaden och kommentatorer förväntade sig av Trump så var det en uppgång på den amerikanska börsen. Man kan säga mycket om Trump, men bra för Wall Street ansågs han vara. Och det har han varit, men inte av den anledning som vi nog trodde för ett år sedan.I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om vilken betydelse AI-boomen på den amerikanska börsen haft för Donald Trump. Maskerar AI-bubblan i själva verket mycket av det andra i Trumps ekonomiska politik, som handelstullar och hur han gett sig på Fed?

Ronald Reagan lyckas, trots att han varit död i tjugo år, få USA:s handelsförhandlingar med Kanada att totalkollapsa. Trump räddar den storkrisande argentinska valutan, men till vilken kostnad? Och det ljusnar i handelskriget med Kina.I veckans Världsekonomin gör EFN:s chefredaktör Anders Hägerstrand ett gästspel, och Katrine Kielos och han analyserar tillståndet i handelskriget mellan USA och Kina. Trump och Xi ska träffas i Sydkorea den här veckan. Hur viktigt är det här mötet? Marknaden har redan prisat in att det blir en vapenvila, och börser runt om i världen har de senaste dagarna slagit all time high. Handlar det bara om det förväntade avtalet, eller finns även andra orsaker?I handelskriget mellan USA och Kanada råder däremot ingen vapenvila – tvärtom. En kanadensisk reklamfilm har fått Trump att ilskna till, och filmen har lett till kollaps i tullförhandlingarna. Hur kan näringslivet hantera den nyckfulla amerikanska presidentens återkommande tvärvändningar? Vad är det framgångsrika bolag gör?

Donald Trump har fört en politik som fått världens ekonomer att sätta i halsen – men världsekonomin verkar klinka på ändå, enligt nya World Economic Outlook. Spelar politik ens någon roll, eller har tillväxten blivit ett självspelande piano?I veckans Världsekonomin tar Katrine Kielos och Claes Måhlén avstamp i IMF-rapporten som släpptes förra veckan. Trots att vi haft ett högst dramatiskt 2025 har tillväxtprognosen i World Economic Outlook inte påverkats nämnvärt. Ekonomisk politik i all ära, men det är inte den som verkar styra. Varför är det så?

Kina håller en “bazooka mot hela den fria världens industriella bas”, säger den amerikanska finansministern när USA hotar med ytterligare hundra procent tull på kinesiska varor. Kommer stormakterna kunna kompromissa nu när Trump och Xi ska träffas? Den senaste veckan har det skett en anmärkningsvärd upptrappning av tullkriget mellan Kina och USA.  Vad är “bazookan” egentligen för vapen, och vad innebär den?Den här gången handlar det ju inte om tullar på labubudockor utan om sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för hela den industriella basen. Betyder den här upptrappningen därför mer än tidigare hot? Marknadsreaktionerna har varit stora, större än på länge. Varför reagerar marknaden så kraftigt nu?

Priset på guld har aldrig varit högre. Politisk osäkerhet i Japan, Frankrike och USA bidrar till att den mytomspunna metallen är dyrare än någonsin.I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén orsakerna till att guldpriset rusat till rekordartade nivåer. Politisk turbulens och stora skulder i tre länder – USA, Frankrike och Japan – lyfts fram som en del av förklaringen. Hur är det makroekonomiska läget egentligen i de här tre länderna?I världens största ekonomi saknas data på grund av nedstängningen av statsapparaten. I Japan och Frankrike har det varit politiska överraskningar och stort fokus på vad som händer med statsskulderna. Vilka är de ekonomiska konsekvenserna av allt detta?

Donald Trump ville bekämpa det kinesiska handelsöverskottet. Nu ser det istället ut att gå mot det rekordartade 1,2 biljoner dollar när kinesiska bilar, bubbeltéer och labubudockor far ut i världen som aldrig förr. Kinachocken 2.0 pratar man om.I veckans Världsekonomin talar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att Kina har flyttat fram positionerna som det viktigaste motpartslandet inom handel för stora delar av världen. Efter att landet blev medlem i världshandelsorganisationen WTO 2001, talades det om Kinachocken 1.0, men vad skiljer den från 2.0? En sak är den nya kinesiska kulturella dominansen, genom till exempel labubudockor och bubbelté.Mensamtidigt som kinesisk export går som tåget, är den kinesiska ekonomin ingen solskenshistoria just nu. Vad får Kinachocken 2.0 för effekter på landets egen ekonomi?

Donald Trump har de senaste sex månaderna gjort saker som i normala fall borde skapa panik på marknaden och bland amerikanska storföretag. Men de har inte riktigt reagerat. Varför? Är marknaden blind? Och i så fall på vilket sätt?Det brukar ju heta att näringslivet älskar tydliga regler och förutsägbarhet. Samtidigt har Trumps första sex månader vid makten präglats av motsatsen. Trots det är marknaden lugn.I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén skälen till det. Blickar man bakåt i historien har marknaden och storföretagen varit blinda förr, men är de det nu?

Amerikansk ekonomi under Joe Biden var betydligt svagare än vad ekonomerna trodde. Bara hälften av de jobb som man antog skapades 2024-2025 visade sig faktiskt existera. Hur fel kan man egentligen räkna? Och hur kom det sig att vanligt folk faktiskt verkade känna på sig detta?I veckans avsnitt av Världsekonomin djupdyker Claes och Katrine i den senaste veckans världsekonomiska snackis: felräkningen gällande hur många jobb som skapades i USA under perioden april 2024-mars 2025 – och att den amerikanska ekonomin då inte alls var så stark som man trodde. Håller historien om Bidens ekonomiska eftermäle på att skrivas om? För Trump innebär felräkningen goda nyheter, han har fått vatten på sin kvarn och kan fortsätta sätta press på Fed om att sänka räntan snabbare.

Världens största marknad, obligationsmarknaden, ger sig i allt högre grad på stater. Och i världens största ekonomi ökar arbetslösheten – är det Trumps fel?Och landet som genom sin olja äger 1,5 procent av alla världens börsbolag, funderar på om det är för rikt.I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att skuldernas andel av BNP för OECD-länderna har gått från 70 procent 2007 till 110 procent 2023. Det har visat sig politiskt svårt att skära i de här skuldbergen. Samtidigt har vi just nu en situation där obligationsmarknaden verkar slumra och inte riktigt sätter den press som den kan göra. Varför är det så?I Norge har det varit val och just nu pågår en paradoxal ekonomisk debatt i vårt grannland. Har Norge blivit för rikt? Och hur undviker landet att smittas av det ekonomiska fenomenet "holländska sjukan”, då rikedom leder till fattigdom?

95 procent av all ny AI i näringslivet har ännu inte gett någon vinst, visar ny forskning från MIT. Till och med Sam Altman varnar för en bubbla. Står vi inför nästa IT-krasch? ELLER är det något med dagens AI-teknik som gör den annorlunda?I veckans avsnitt av Världsekonomin gör Katrine Kielos och Claes Måhlén en djupdykning i AI, en bransch där enorma summor investeras just nu. Börskurser har rusat och det råder FOMO-stämning. Är det en bubbla vi ser? Och går det i så fall att förutspå när den spricker?Tankarna går osökt till tiden runt millennieskiftet då IT-bubblan sprack. Vilka likheter och skillnader finns mellan de två bubblorna? Genom historien har man ofta hittat anledningar till att kunna säga “Det är annorlunda, den här gången”. Så… Hur revolutionerande är AI? Och hur mycket pengar finns det att tjäna?Och om, eller när, AI-bubblan spricker, vad blir konsekvenserna för världsekonomin?

Amerikanska staten går in som ägare i Intel som om den vore –  tja… kinesiska staten…. Trump ger sig på centralbanken för att få dem att sänka räntan, vilket leder till att han straffas med högre ränta av … obligationsmarknaden.Dessutom: varning för statsfinansiell dödsspiral i Storbritannien? Och vad pågår egentligen i Frankrike? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om hur hösten har rivstartat med den amerikanska statskapitalismens framåtmarsch. Förutom det sensationella intåget i Intel har Trump även fortsatt sätta politisk press på Fed. Vad har Jerome Powell egentligen antytt och sagt om att sänka räntan? Och vad innebär det att Trump genom sitt agerande hotar Feds oberoende?

Putin åker bil med Trump. Kina handlar allt mer söderut. Och alla pratar om att handelspolitiken har kollapsat in i säkerhetspolitiken.I veckans avsnitt av Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén ordet som alla diskuterar just nu: Geo-ekonomi!Tanken att säkerhetspolitik och ekonomi bör hållas isär har länge varit rådande, åtminstone som princip. Men något har hänt de senaste åren – vem som handlar med vem har plötsligt blivit en förlängning av säkerhetspolitiken.Är den här nya världen, där handelspolitik används som säkerhetspolitiskt vapen, här för att stanna?

USA:s finansminister Scott Bessent har blivit något av börsens snuttefilt. Wall Street har fått för sig att han ensam kan tygla Trumps mer extrema ekonomiska impulser. Men nu visar det sig att Bessent i själva verket har en keps på sitt kontor med texten “Trump hade rätt om allt”.Det är säsongspremiär för Världsekonomin efter sommaruppehållet, och i veckans avsnitt pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om den fundamentalt förändrade relationen mellan USA och Europa. Har Europa lagt sig platt för USA…eller i själva verket i smyg vunnit första ronden i tullkriget?När det gäller Scott Bessent framställer han sig själv som Trumps ödmjuka tjänare. Men har han en egen agenda? Och i så fall – vilken?

Marknaden säljer det som brukar kallas för ”världens säkraste tillgång”, det vill säga amerikanska statsobligationer, som om det brann. Trump-kraschen verkar vara här. Eller är det bara en brandövning?I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om det fortsatta kaoset med tullarna. Donald Trump lade 104 procents tullar på Kina. Bjässen i öst svarade med att börja sälja av lite av de amerikanska statsobligationerna som landet äger. Det som såg illa ut tidigare kan snabbt eskalera till något ännu värre om ingen bestämmer sig att vara den vuxna i rummet.Det här avsnittet är en repris från 9 april 2025.

Ordinarie avsnitt av Världsekonomin har sommaruppehåll och ersätts av tre specialavsnitt på temat ”Återkomster”.  Det senaste året har Europa gjort någon form av återkomst och en stor anledning är förstås euron.Mellan sommaren 2024, då de amerikanska turisterna flockades till Europas museum och badstränder, och sommaren 2025 när de gör det igen, har euron stärkts runt 6,5 procent mot dollarn. I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos vad som ligger bakom den här utvecklingen.

I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om handelskriget som varken ser ut att avta eller försvinna. Snarare tvärtom. USA införde 50-procentiga tullar mot Kanada bara för att några timmar senare backa. Osäkerheten kring vad USA skulle göra härnäst fick dessutom den amerikanska börsen att rasa. Programmet är en repris från den 12 mars 2025.

Ordinarie avsnitt av Världsekonomin har sommaruppehåll och ersätts av tre specialavsnitt på temat ”Återkomster”. Den här veckan handlar det om 1800-talets återkomst, rent världsekonomiskt. Att Donald Trump i hög grad driver världsekonomin just nu går nog att belägga, men vad som i sin tur driver Trump är mycket svårare att slå fast. En sak som han verkar vilja är att vrida tillbaka den amerikanska ekonomin till 1800-talet. I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos orsakerna till det.

Donald Trump har annonserat de mest radikala protektionistiska åtgärder som någon amerikansk president har vidtagit på över ett århundrade. Världen befinner sig i handelskrig. Men vad betyder det för den globala ekonomin?I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om Donald Trumps planer att införa 25 procentiga tullar på både Kanada och Mexiko. Varför gör han så här och vilken effekt kommer det få? Trump hoppas naturligtvis på att det ska gynna amerikansk ekonomi, men experterna säger tvärtemot.OBS. Direkt efter inspelningen lät Mexikos president, Claudia Sheinbaum, meddela att Donald Trump har gått med på att tillfälligt pausa införandet av handelstullar mot Mexiko i en månad i utbyte mot att Mexiko placerar 10 000 soldater vid landets norra gräns mot USA för att förhindra narkotikahandel.Det här avsnittet är en repris som ursprungligen publicerades 3 februari 2025.

Ordinarie avsnitt av Världsekonomin har sommaruppehåll, och ersätts av tre specialavsnitt på temat ”Återkomster”. För när drygt halva 2025 har gått kan man konstatera att det har varit ett återkomsternas år, rent världsekonomiskt. Och den första och kanske största återkomsten vi har sett måste nog sägas vara obligationsmarknaden. I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos orsakerna till obligationsmarknadens allt mer ökande makt och inflytande. 

Oljepriset är åter i fokus på grund av kriget i Mellanöstern.Är marknadens tystnad om de stora riskerna, det som vi egentligen verkligen bör oroa oss för? Och varför funderar Tyskland på att plocka hem sin guldreserv från New York?I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om olja, tystnad och guld. Europa är ju mer beroende av oljepriset än USA, hur orolig ska man vara för att det stiger?En krönika i Financial Times lyfte nyligen “marknadens oroande tystnad”, den syftade på skillnaden mellan den dystra geopolitiska utvecklingen i världen och en marknad som samtidigt återhämtat sig 20 procent sen början av april, trots tullkriget. Vad säger marknadens tystnad egentligen?I Tyskland pågår en debatt om att plocka hem sin guldreserv från USA. Handlar det om bristande förtroende för Donald Trump – och kan det rentav ha något med “hämndskatten” att göra?

Ett par av världens ledande ekonomier misslyckades med att skriva på ett gemensamt papper under G7-mötet i Kanada. Centralbankerna fortsätter sänka i mycket olika tempo. Och oron växer för Trumps så kallade ”hämndskatt”.I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om det misslyckade G7-mötet. Vad kom egentligen ut av det, och har den här typen av klubbar spelat ut sin roll?I veckan meddelade den stora australiska pensionsfonden AMP att de fryser alla långsiktiga investeringar i USA för tillfället. Det intressanta med detta var att de hänvisade öppet till något som har börjat kallas för “hämndskatten”, den fruktade ”sektion 899” i Trumps budget. Hur orolig ska man vara för 899? Och vad skulle konsekvenserna bli om Trump går från ett tullkrig till kapitalkrig?

Åtta gånger har den europeiska centralbanken sänkt räntan det senaste året. I USA har centralbanken bara sänkt fyra gånger på ett år. Räntan är alltså betydligt högre i USA än Europa, och Trump gillar det inte. Den amerikanske presidenten kräver inte bara en sänkning, utan en dubbelsänkning.I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om Trumps försök att påverka den amerikanska centralbanken. Gör Fed rätt i att vänta med en sänkning?

Trump kommer alltid att backa. Det verkar marknaden ha fått för sig. Fenomenet har förstås fått ett namn: ”Taco-trade”, vilket står för ”Trump Always Chickens Out”. Men gör han verkligen det? Eller är Taco-trade bara ett nytt sätt att stava ”önsketänkande” på?I veckans avsnitt av Världsekonomin vikarierar Henrik Mitelman för Claes Måhlén. Och tillsammans vrider och vänder Katrine och Henrik på Taco-trade-begreppet. Trump hävdar ju att det är en förhandlingsstrategi, men går det att lita på att han alltid kommer banga ur?En annan snackis de senaste dagarna har varit JP Morgan-chefen Jamie Dimons uttalande om att obligationsmarknaden kommer att spricka. Har han rätt i sin förutsägelse?

Donald Trumps handelskrig med hela världen har nu pågått i åtta veckor. Mycket har sagts. Inklusive i den här podden. Men vad har egentligen hänt? Hittills…I det här specialavsnittet av Världsekonomin blickar Katrine Kielos bakåt, och med hjälp av klipp ur tidigare avsnitt analyserar hon de viktigaste vändpunkterna så här långt. Är läget just nu verkligen en så stor seger som Trump hävdar?Nästa vecka är Världsekonomin tillbaka med ett vanligt avsnitt.