Ämbetet - en podd om högre utbildning

UKÄ har gett nytt liv åt sina analyser och sin statistik om högskolans effektivitet genom att i höstas bjuda in till en ny arena för dialog inom högskolesektorn. Den 28 november 2025 arrangerades konferensen Högskolepolitiska dagen under temat Vem styr den växande högskolan? – en mötesplats där lärosäten, politiker och samhällsaktörer samlades för att diskutera olika målkonflikter som uppstått inom den växande högskolan, med UKÄ:s analyser som gemensam utgångspunkt. ”Min signal är att vi behöver högre kvalitet i vår högre utbildning men vi behöver inte fler platser.” -Lotta Edholm I Ämbetet möter vi personerna från UKÄ bakom konferensen, som berättar om syftet med den nya arenan. Vi får också ta del av röster från scenen, bland andra gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, Camilla Wallander, vd för Berghs School of Communication, och Martin Norsell, gd UKÄ.

Vad är studentdagen och varför är det viktigt med studentinflytande? Lyssna på Ämbetet som bjudit in SFS:s ordförande Rasmus Lindstedt och utredare Ali Al-Soufi från UKÄ så får du veta varför, och mer där till. Studentdagen har legat i träda några år men nu tar UKÄ:s utvärderingsavdelning åter ansvaret och bjuder in representanter från landets alla studentkårer. Den 2 december hålls konferensen på UKÄ, men Ämbetet har tjyvlyssnat och ger er godbitar om Studentdagen redan nu. "Det finns alltid mer utrymme att lyssna på studenter." -Rasmus Lindstedt

Nu är landets alla studenter samlade och höstterminen har kommit igång för fullt. Vid Örebro universitet har inte bara 3000 nya studenter påbörjat sina studier utan där finns också en ny rektor. Ämbetet har träffat rektor Åke Ingerman på plats i Örebro för att ta reda på vem han är och hur han vill utveckla Örebro universitet till ett modernt och snabbfotat lärosäte. Örebro universitet blev universitet 1999 och nu efter 26 år är det dags för lärosätet att ta nästa steg. ”Det är inte längre ett nybörjaruniversitet, utan vi har hunnit en bit på den resan och börjar bli lite moget.” - Åke Ingerman Bildkälla: Örebro universitet.

Känner du till att det finns flera vägar till läraryrket? Lyssna på Ämbetet och hör UKÄ:s experter Anna Lundh och Charlotte Ejsing berätta om de olika utbildningssatsningar som regeringen gjort och gör för att rå på lärarbristen i Sverige. Mellan åren 2024 och 2038 kommer det att saknas 10.600 utbildade lärare i skolan och frågan är hur den situationen löses? I det här avsnittet belyser vi utbildningssatsningarna VAL, ULV, AIL och kort-KPU och vilken roll de spelar.

I april publicerade UKÄ rapporten Disciplinärenden 2024 vid universitet och högskolor och i Ämbetet tar vi tempen på hur fusket och andra disciplinärenden ser ut vid högskolorna. I sin helhet kan vi bland annat avslöja att antalet disciplinärenden har minskat med 2% jämfört med 2023 men samtidigt har också antalet AI-fuskärenden fördubblats. Om detta och mycket mer hör vi verksjuristen Pontus Kyrk från UKÄ berätta om.

Ämbetet träffar Gustav Amberg som blickar tillbaka på sina nio år som rektor vid Södertörns högskola i Flemingsberg. Södertörns högskola startade från noll 1996 med fokus på samtidsfrågor inom humaniora och samhällsvetenskap med sociala innovationer som ledord. Gärna med mångdisciplinär klang. En aktör som stödjer högskolan är Östersjöstiftelsen som finansierar forskning inom flera områden som rör östersjö- och Östeuropafrågor. Allt från minnesfilosofi till miljövetenskap. Unikt är också Centrum för praktiska kunskaper. Vilka mål har han haft som rektor och hur ser han på saken att Södertörns högskola inte är ett universitet?

Under 2024 gav regeringen UKÄ i uppdrag att kartlägga hur utvärderingar inverkar på den administrativa bördan för svenska lärosäten. UKÄ:s rapport blev klar i december och det låter kanske knastertorrt men det är allt annat än torrt att läsa. I Ämbetet bjuder vi därför in projektledaren för rapporten, Lotten Glans från UKÄ:s utvärderingsavdelning, för att ge oss bilden av hur det står till med byråkratin på lärosätena. Sex lärosäten är belysta under verksamhetsåret 2023. Vilka problem orsakar myndigheters utvärderingar för högskolorna och hur kan UKÄ underlätta högskolornas belastning? Med öga för det övre byråkratiska samhällsperspektivet bjuder Ämbetet också in Anders Ivarsson Westerberg som är professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola. Anders, om någon, kan svara på vad administrativ börda är, och om det enbart är ett fenomen för lärosätena eller om det kanske genomsyrar det svenska samhället, ja kanske är det till och med ett internationellt problem. I avsnittet hör vi också de sex lärosätesrepresentanter som medverkar i rapporten: Mattias Bingerud, Rådgivare till vicerektor för utbildning, Chalmers. Åsa Ekberg, Avdelningschef, Utbildningsstrategiskt stöd, Lunds universitet. Margareta Friman, Prorektor, Karlstad Universitet. Karin Holmvall, Kvalitets- och samverkansansvarig, Röda Korsets Högskola. Ulrica Skagert, Kvalitetssamordnare, Blekinge Tekniska Högskola. Erwin Van Rijswoud, Kvalitetssamordnare, Örebro Universitet.

Ämbetet benar ut hur integreringsarbetet med de jämställdhetspolitiska målen går inom högskolevärlden. Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att få genomslag för de jämställdhetspolitiska målen i alla organisationer runt om i Sverige, och i tio år har landets myndigheter jobbat med uppdraget att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Hur stöttar då Jämställdhetsmyndigheten myndigheter och högskolor i sitt arbete med jämställdhetsintegrering? Hur jobbar UKÄ med jämställdhetsintegrering? Hur ser till exempel könsfördelningen ut bland landets professorer och hur ser karriärvägarna ut inom akademin? Från UKÄ möter vi jämställdhetssamordnare Petra Dahlström och utredare Lovisa Hellberg som tillsammans med Jämställdhetsmyndighetens utredare Ellen Thorell berättar om hur arbetet med jämställdhetsintegring går.

Användningen av artificiell intelligens, AI-teknik, förändrar inte bara lärosätenas utbildningsinnehåll utan det öppnar också upp för en ny typ av fusk. Sedan 2001 publicerar UKÄ varje år en fuskrapport som kartlägger läsårets anmälda disciplinärenden vid svenska lärosäten och nytt för i år är att också studenters fusk med hjälp av AI-teknik finns med i rapporten. Vi möter juristen Pontus Kyrk från UKÄ:s juridiska avdelning som under våren 2024 publicerade rapporten Disciplinärenden 2023 vid universitet och högskolor. I rapporten framgår att 27 lärosäten om totalt 221 disciplinärenden kopplat till AI-fusk anmäldes. Till exempel att studenter använde sig av Chat-GPT vid examinationer. Om inte tydliga riktlinjer tas fram vid lärosätena för hur studenter får använda AI-teknik vid exempelvis sals- och hemtentor befaras fusket öka. Ja, vad ställer AI-verktyg som Chat-GPT till med för lärosätena? Vi möter också docenten och universitetslektorn Kristian Petrov som berättar om hur lärare vid Karlstad universitet använde sig av en raffinerad metod för att avslöja AI-fusk vid examinationer vid där.

Ämbetet ger dig ansiktet på UKÄ:s generaldirektör. Den 1 december 2023 tillträdde Martin Norsell som ny GD för UKÄ och efter en kort uppvärmning i rollen som GD tar nu Ämbetet tempen på honom. Martin Norsell är professor inom militärteknik med inriktning att flyga utan att synas på radarn och kommer närmast från Högskolan Dalarna där han var rektor i drygt fem år. Innan dess var han prorektor vid Försvarshögskolan och var med i ledningen som byggde upp Sveriges nuvarande försvarshögskola. Möt UKÄ:s GD Martin Norsell och hör om hans syn på ledarskap och vilket ansvar som följer med i posten som GD för UKÄ.

Nu är den ute! Årsrapport 2024. Lagom inför midsommar publicerar UKÄ som vanligt årsrapporten för att ge en detaljerad sammanställning av svensk högskola. I årsrapporten finns de allra senaste siffrorna och statistiken över svensk högskola. Allt ifrån vilka som är de mest populära utbildningarna och antal som tagit examen under året. Men också läget med internationell rekrytering och hur det ser ut med jämställdhetsintegreringen bland personal inom svensk högskola. Under 41 år har årsrapporten publicerats och i det här avsnittet möter vi två av medarbetarna bakom årets rapport, Anna Törneke och Johan Gribbe från UKÄ:s analysavdelning.

I maj redovisade UKÄ ett uppdrag om akademisk frihet till regeringen. Uppdraget har tagit ett och ett halvt år att genomföra och mynnat ut i rapporten Akademisk frihet i Sverige – Regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet. I det här avsnittet möter vi UKÄ:s båda medförfattare till rapporten, Martin Bergman och Lovisa Hellberg, som berättar om hur genomförandet har gått till och i stora drag vad rapporten landat i. Medverkar gör också rektor Martin Hellström vid Mälardalens universitet.

Vi lever just nu i en tid av digital strukturomvandling där den artificiella intelligensen (AI) knackar på i varje vrå och i Ämbetet tar vi fasta på ett regeringsuppdrag som UKÄ fick under 2023 och som nu mynnat ut i rapporten Artificiell intelligens och högskolans utbildningsutbud. ” Program är inte atomen i högskoleutbildningar utan det är kurser.” -Joakim Wernberg Ja, hur påverkas högskolan av att AI både behöver skalas upp och ut bland utbildningarna? Vilken roll ska högskolan ha som kompetensförsörjare inom AI och hur ser framtidens kunskapsbehov ut? Till vår hjälp har Ämbetet bjudit in Niklas Odelberg från UKÄ:s analysavdelning och Joakim Wernberg som är forskningsledare vid forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum. Det blir ett samtal om allt från hur högskolans utbildningsutbud behöver förändras för att bättre svara mot arbetsmarknadens behov till om högskolan är bästa försörjare av AI-kompetens i bred mening. Räcker det med att utbilda fler ingenjörer eller är det läs- och skrivkunnighet som behöver prioriteras? Både och kanske, eller något ytterligare!?

Vilken ställning på arbetsmarknaden har studenter efter sin examen, vilka yrkesområden nappar bäst och hur kan kunskapen om etableringen på arbetsmarknaden påverka lärosätena? Ämbetet bjuder in tre medarbetare från UKÄ:s analysavdelning för att kika in i en rapport som vi publicerade i december 2023, ”Etablering på arbetsmarknaden efter studier i högskolan”. Rapporten visar bland annat att övergången från utbildning vid svenska högskolor och universitet till arbetslivet är ganska smidig. I det stora hela leder högre utbildning till en bra ställning på arbetsmarknaden och 84% av de som tog examen läsåret 2019/20 fick relevanta jobb efter ett år. Samtidigt finns det skillnader mellan olika examina och inriktningar. Det är arbetskraftsbrist inom vissa utbildningsområden och överskott på utbildade personer inom andra utbildningar. Så hur styrs utbildningsutbudet på universitet och högskolor?

Ämbetet beger sig till tändsticksstaden och träffar rektor Agneta Marell vid Jönköping University (Stiftelsen Högskolan i Jönköping). En stiftelsehögskola bestående av ett moderbolag och sex stycken aktiebolag som på småländskt vis drivs i en entreprenöriell anda med internationell utblick. Lärosätet bildades i sin nuvarande form 1994 och har idag cirka 14 000 studenter och bedriver både forskning och utbildning inom bland annat entreprenörskap, ljusdesign, hälsovetenskap och gjuteriteknik. Sommaren 2023 blev Jönköping University ett europauniversitet och ingår där tillsammans med nio andra europeiska lärosäten i alliansen EULiST (European Universities Linking Society and Technology) med syfte att öka studentmobiliteten och utveckla forsknings- och utbildningssamarbeten.

Hur mår svensk forskarutbildning? Under hösten 2023 skickade vi ett inspel till regeringens forskningsproposition där vi särskilt lyfter forskarutbildningen. I detta avsnitt av Ämbetet berättar tre medarbetare om innehållet i inspelet, samt ger en initierad bild av svensk forskarutbildning. I avsnittet medverkar Kristina Sundberg från UKÄ:s utvärderingsavdelning, Ingrid Pettersson analysavdelningen och Annika Pontén ställföreträdande GD för UKÄ, vid tidpunkt för inspelningen.

Ämbetet besöker Marie Cederschiöld högskola i Stockholm och träffar rektor Roger Klinth. En privat högskola med fyra idéburna ägare som är sprungna ur 1800-talets diakoniverksamhet med en kristen värdegrund och som på senare tid ersatts av en vetenskaplig värdegrund. Vid Marie Cederschiöld högskola jobbar man människans tjänst. Etiken vilar lugnt och tryggt i verksamheten. Både utbildning och forskning betonar den palliativa vården och sociala omsorgen.

I Ämbetets tredje poddavsnitt stiger vi in bakom kulissen och tar reda på vad myndigheten med Sveriges krångligaste namn egentligen gör. Det sägs att Universitetskanslersämbetet granskar landets högskolor och universitet och på så vis säkrar Sverige som kunskapssamhälle. Stämmer det? Ämbetet bringar klarhet och har träffat några medarbetarna vid Universitetskanslersämbetets fyra avdelningar.

”Internationellt otänkbart att en riksdag pådyvlar examensmål på utbildningar” Akademisk frihet har blossat upp som ett hett ämne i högskolevärlden de senaste åren. Bland annat fick Universitetskanslersämbetet i början av 2023 i uppdrag av regeringen att utreda lärosätenas arbete med akademisk frihet. Martin Hellström, rektor vid Mälardalens universitet, vill se en vidare diskussion om akademisk frihet utöver det som är stipulerat i lagen. – Idag har vi till exempel en situation där riksdagen sätter sig och pådyvlar våra utbildningar ett visst antal examensmål. I vissa förskoleutbildningar är det upp till 29 stycken. Det är internationellt otänkbart. Det där är verkligen ingenting som man förknippar med den akademiska friheten, säger Martin Hellström. En annan aspekt på akademisk frihet är det statliga förmyndarskapet över universitet och högskolor, som innebär att de flesta är statliga myndigheter. – Vi behöver en saklig diskussion hur vi kan gå vidare med en mer institutionell frihet för våra universitet och högskolor. Att vi inte hela tiden får en jumboplats i internationella jämförelser med hur den akademiska friheten är tillämpad i olika länder. I det andra avsnittet av podden Ämbetet möter Universitetskanslersämbetets kommunikatör Urban Göransson rektorn Martin Hellström. Utöver diskussionen om akademisk frihet handlar avsnittet om ämnen som bildning och skillnaden i kunskapssyn mellan Sverige och Tyskland, internationalisering och industrins roll som samhällsutvecklare, samt hur humaniora kan integreras i andra utbildningar. Podden Ämbetet har som ambition att återkommande i avsnitt framöver träffa fler av rektorerna från Sveriges cirka 50 lärosäten.

#1 Mikromeriter by Ämbetet - en podd om högre utbildning