Dominoeffekten

Kina utmanar hela världen i ett priskrig om framtiden med en ekonomisk modell fokuserad på en produktionsapparat så slagkraftig att den knäcker global konkurrens, men också utplånar de kinesiska bolagens marginaler. Grannländer, USA och Europa är alltmer unisona i sina svar mot Peking: Handelshinder. Nu har dock Kinas modell till slut kört in i väggen, och en fastighetskrisen i landet fyller fem år. Men strategin tycks ändå bara vara mer av samma vara. Frågan i kampen om världsekonomisk makt är nu: Vem svimmar först?

I början av 2025 fick den kinesiska AI-utmanaren Deepseek Silicon Valley, Wall Street och Washington att darra av skräck – Kina var på väg ikapp och kanske till och med förbi USA i teknikracet. Nu har ett år gått och samtidigt som den påstådda "Nvidia-dödaren" Deepseek lanserar en ny "flaggskeppsmodell" rusar tekniksektorn med Nvidia helt obrydd till rekordnivå. Inom fältet AI-modeller slåss Kina för närvarande inte mot USA med teknisk verkshöjd. Men det finns något annat som skaver i konkurrensen – och tillvägagångssättet känns igen. I veckans Dominoeffekten, med Joakim Rönning och Martin Nilsson, ger vi oss tillbaka in i striden om framtidens AI.

Mänskligheten har inte direkt någon rakt av jämlik historia och de senaste decennierna har en ökning av klyftorna noterats. När uppmärksamhet för finansgrafer i så kallad K-form nu börjat trenda så ringer larmklockorna ånyo. I Dominoeffektens tionde avsnitt om förmögenhetsfördelning, världens minst lästa bok och hur 800 miljoner kineser kunde lyftas ur extrem fattigdom samtidigt som världen blev mer ojämlik.

USA bekämpar eld med eld genom att sätta en blockad på Irans blockad och synar därigenom Teherans starkaste kort: Makten över Hormuzsundet. Börjar vi närma oss gränsen för hur långt regimen kan gå för att behålla greppet om flaskhalsen? Nej, menar Biskop Brask – han med lappen – som redan på 1500-talet pekade ut riktningen för vad som händer vid dylika geopolitiska stresstest.

I skuggan av Irankriget har konfliktens påverkan på energi-, sjöfarts- och handelssystemet blottlagt svagheter och styrkor hos länder i hela världen. I veckans avsnitt av Dominoeffekten avhandlar Joakim Rönning och Martin Nilsson en världsekonomisk splittring där vissa går en kamp för att begränsa skadeverkan medan andra tar chansen att cyniskt stärka den egna positionen.

Dominoeffekten kliver ner i finansmarknadens så kallade maskinrum och reder ut vad det egentligen är som händer i den svårbegripliga räntevärlden nu när Irankriget går in på sin andra månad och vi fortfarande inte vet om vi ska prata om en kortvarig energichock eller en ihållande energikris som driver med sig inflation på lång sikt.Ska räntan upp? Ska räntan ner? Vilken ränta pratar vi ens om när vi pratar om räntan? I veckans avsnitt om världsekonomins just nu mest förvirrade diskussion.

Trots ett sällan skådat bombardemang från USA och Israel lever Irans regim. Elimineringen av ledarskiktet i Teheran tycks inte hindra den från att hålla världsekonomin i ett strypgrepp, och nu vänds snarast frågeställningen från krigets inledning upp och ner. Hur länge Iran ska orka stå emot är kanske inte längre en lika viktig fråga som den om hur länge USA ska orka politiskt och om världsekonomin klarar att hantera kostnaderna. Dessutom: En rapport från icke-normalitetens epok, ett obekvämt decennium av hög kristäthet som ruckat på våra makroekonomiska normer.

Oljepriset rusar och i marknaden finns en gnagande oro om att nivåerna trots uppgången är mindre än vad som vore rimligt. Chocken riskerar förlängas via en överhängande risk för att energimarknaden drabbats av varaktig förändring via risker i ett förlamat Hormuzsund som kan bestå även efter att missilregnet avtagit över Mellanöstern, där Irans psykologiska krigföring visat sig framgångsrikt.Hur mycket olja stängs ute från marknaden, hur högt kan energipriserna gå, hur länge klarar världsekonomin att hålla emot och kan centralbanker behålla kursen mot lägre räntor om ingen snabb krislösning nås?Veckans Dominoeffekten om en energimarknad i gungning och bekymmer kan vara på väg att eskalera till en kris.

Joakim har vaknat ur feberkoman och upptäckt att ayatollan dödats av USA och Israel, att det är fullskaligt krig och global energikris i vardande. Men frågan om VARFÖR det händer, i ett läge där Trumpadministrationen går mot mellanårsval i ett skört opinionsläge och med en skör världsekonomi i grunden som fortsatt försöker stappla sig upp från andra sentida kriser, gäckar oss alla.Dominoeffekten den här veckan försöker utröna ett svårbegripligt angrepp, med stora konsekvenser, som inte riktigt låter sig förklaras av varken konventionella eller officiella svepskäl.

En kanariefågel som både lever och är död i en kolgruva av privatkrediter? En hyperaktuell Citrini-rapport om AI-förgörelse av kontorsjobb, som har en märklig doft av 1800-tal? Ja... det är väl i stort sett det som avhandlas här, i Dominoeffektens tredje avsnitt!

Efter årtionden av färd på tunn ekonomisk is, med i princip gratis pengar, svällande skulder och centralbanken som livboj, ska ett av världsfinansens största länder nu kliva tillbaka i land. Problemet? Färden blev så äventyrlig att många tagit för givet att fast mark under fötterna aldrig skulle bli aktuellt igen.I veckans Dominoeffekten berättar Joakim Rönning och Martin Nilsson om ett försök till paradigmskifte som kan visa om nollränteerans folk kan kliva iland — eller om det slutar med ett brak genom isen.

Martin Nilsson och Joakim Rönning har en hel del att ta ikapp nu när dom sätter sig vid mikrofonerna igen för första gången på två och ett halvt år.I premiäravsnittet av Dominoeffekten resoneras det om ifall vi kanske just nu, eller nån gång i närtid, når crescendot i Vita huset-dramat som ägt rum sedan början av 2025.Är det dags för “peak Trump”, och kommer världen bli lite tråkigare igen? 

Det här är Dominoeffekten - podden där vi kartlägger hur till synes små händelser i världen sätter i gång kedjereaktioner med stora konsekvenser.Vännerna Joakim Rönning och Martin Nilsson förklarar vad som faktiskt pågår utifrån vad de själva stöter på i sina roller som omvärldsbevakare och makroekonom.Häng med, så reder vi ut sambanden bakom rubrikerna!