Hej kapitalist!

Från att ha varit en dansk avkrok förvandlades Skåne, inte genom ett trollslag, men väl efter ett berömt slag, till Sveriges kornbod och undkom dessutom engelsmännens plågsamma härjningar under 1800-talets napoleonkrig.Om detta och snabbt över till skånemaffian och alla fantastiska företag som vuxit upp i den skånska myllan handlar det 40:e avsnittet om i poddserien "Hej Kapitalist!"Vi gör vad vi kan för att under 45 minuter täcka in det viktigaste som hänt Skåne under de senaste 500 åren.

Curt Nicolin, ingenjören som tog steget in i wallenbergarnas innersta krets. Från kraftverksturbinerna i Finspång till Asea, SAS och SAF. Han var den som stod i frontlinjen när Gyllenhammar utmanade maktbalansen i svenskt näringsliv. I sina unga år lyckades Nicolin förena uppdraget som stridspilot med sin höjdrädsla. En paradox som kanske visar hans hans förmåga att ta sig an andra "omöjliga" uppgifter.(intromusik: Robyn/Electric, licensierad genom STIM)

Åsnorna startade kapprustningen. Tusentals år senare handlar krig om drönare och högteknologi där enbart åsnor i mänsklig form tror på krigets förtjänster. Däremellan avhandlar vi allehanda krigsgalningar och berör ämnen som Djingis Khans påverkan på västerländsk populärkultur och klimatets betydelse för freden. Vi glömmer inte heller våra svenska hjältekonungars massakrer.

Visst kan man våndas över Trump och allt elände. Men tänk längre än så. Den AI-bubbla alla pratar om, är i själva verket början på nästa stora industriella epok. Vi har sett det förr, senast var det dotcom-kraschen som skulle leda till undergång och katastrof, men som få knappt minns i dag.Håll i er, nu ska ekonomihistoriepodden reda ut detta, naturligtvis genom att gå 12 000 år bakåt i tiden.

Alla pratar om AI. Vi pratar om järnvägar. Är det 1800-talets infrastruktur som ska få fart på Skandinavien och Europa?Räkna inte bort järnvägen. Men för att få fart på mer än bara debatten, riv av plåstret och snegla på hur kineserna gjorde. Stockholm, Oslo, Köpenhamn blir knutpunkterna.Vi kommer naturligtvis inte fram till detta utan att dyka ned i 1800-talets brittiska kolgruvor och ge oss ut på den amerikanska prärien.

Vi har inte bytt inriktning, men denna veckan firar Jeff Bezos att Amazon toppar Fortune 500, en resa som inte varit möjlig om han inte krökt rygg för världens just nu jobbigaste populist.Vi blickar bakåt och inåt och pratar om romarikets och våra svenska populister .

De översta tio procenten i det svenska inkomstskiktet blir allt mer förmögna. Låga räntor, stark börs, gynnsamma skatter skapar såväl värden som misstro. För att reda ut hur förmögenhetstillväxt fungerar fick Ronald backa några tusen år i tiden.

I jakten på svenska välfärdens rötter landar vi denna gång i Sjuhäradsbygden, Småland och Östergötland.Sega knallar, ihärdiga entreprenörer och en holländare som fick sin egen "koloni" lade grunden till konfektionsindustrin, småföretagen och försvarsindustrin,

Räknenissarna vinner över autokraterna, sett till tråkig statistik.Det finns inga genvägar. Ordning och reda, jämställdhet och barnafödande styr utvecklingen.Sett till samma tråkiga statistik har Sverige de bästa förutsättningarna sedan 50-talet.Kan det bli gött å leva i en mörkare omvärld?

Mediedynastin som är en kulturkanon i sig. En av våra viktigaste ägarfamiljer har förvaltat arvet väl genom århundraden.Som vanligt börjar vi några tusen år bakåt i tiden. Vår gemensamme chef Hasse Olsson lyfts självklart fram. Men det hade aldrig blivit någon Dagens industri om inte hans företrädare hade ställt till med baluns på Operakällaren.Intromusiken står Fria Pro för, "Bonnieroperan", en nattstånden satir från den tiden då det var tillräckligt att äga för att betraktas som samhällsfiende.

Tusentals år av gott självförtroende har bidragit till att Kina inte längre kämpar för att komma ikapp. Nu handlar det om ekonomiskt och politiskt världsherravälde. Och vilken roll kommer västvärlden att spela? Ingen större roll, om du frågar kineserna.Men för att komma fram till detta backar vi först några tusen år och upptäcker att Evert Taube var något på spåren 1958.

En svensk podd om industrihistoria kan naturligtvis inte undgå att ta upp ämnet Ikea och Ingvar Kamprad. Denne smålänning som gärna förminskade sig själv och överdrev sin bonnighet var i själva verket den ideale riskapitalisten. På gott och ont.

Vad ska vi göra med alla våra miljardärer? Debatten kring ägandet har funnits så länge vi funnits. I veckans podd åker vi tillbaka några tusen år för att försöka förstå vem som har rätt till vad i samhället. Kungariken, furstendömen, kyrkan och staten, alla har de velat ta en bit av vad den enkilde betraktat som sitt, ibland hela kakan. När vi nu har så många miljardärer måste väl någon ta tag i det? Eller är det kanske rentav så att många miljardärer är bra för samhället.

Sedan början av 1900-talet har svenska börsen, med undantag av ett decennium, gått på plus. Inte ens Kreuger-kraschen kunde hejda tillväxten. Däremot var rädslan för aktier och spekulation så stor att alltför många missade uppgången under mellankrigsåren. I tidernas begynnelse var det entreprenörerna som var ledstjärnan. Nu är vi där igen.

Värmland som industrilandskap har genomgått dramatiska förändringar. Ur 70-talets stålkris och 80-talets utförsäljningar växer en industri fram där försvar och förpackningar spelar huvudrollen. Dagens Värmland är ett helt annat landskap . Brukspatronerna har lämnat för att ge plats internationella storföretag, entreprenörer och familjeföretag.

Avsnitt 7 av 7 i serien "Var f-n kom pengarna i från?"90-talskraschen utmynnar i en ny finansiell struktur. De institutionella placerarna växer sig starka och axlar bankernas makt. Snart blir de frånsprungna av riskkapitalisterna där Wallenbergs påläggskalv Conni Jonsson tar lead. Avnittet avlutas med en genomgång av företag och individer, tjänstemän och entreperöner, som skapat avtryck i industrihistorien och mervärde i våra pensionsfonder.

Del 6 av 7 i serien "Var f-n tog pengarna vägen?".En rejäl 70-talskris leder in i ett 80-tal där börsfeber övergår till börsfrossa som resulterar i en ännu större krasch i början av 90-talet. På vägen växer det fram ett ett antal entreprenörer och affärsmän som lägger grunden till dagens svenska näringsliv.

Del 5 av 7 i serien "Var f-n kom pengarna ifrån?"Vi befinner i så kallad modern tid. Vi närmar oss peaken. Den oavbrutna tillväxten börjar bromsa under 60-talet. Makten kretsar kring de stora bankerna och mest kretsar den kring Wallenbergs bank. I Västerås kommer en Persson på att mindre lager ger bättre lönsamhet när man kränger kläder. I Älmhult inser Ingvar att det är bättre att skicka möbeldelarna från underleverantörerna vidare till kunden än att försöka skruva ihop dem.

Del 4 av 7 i serien "Var f-n kom pengarna ifrån". Ett Sverige som kommit på fötter skapar respekt på världsmarknaderna som öppnat upp. En tennisspelande slacker sov så länge på morgnarna att han kallades för "Dåsingen", ett namn som förkortades till Dodde, blev så småningom en nyckelfigur i det svenska näringslivet. Den judiska kolonin i Sverige, bidrog stort till att öka affärstempot. Men så kom ju Ivar Kreuger, världskrig, kostnadsexplosion och stökade.

Del 3 av 7 i serien "Var f-n kom pengarna ifrån?". Sverige har vuxit upp och vi är med i matchen. Generationen som föddes under den andra halvan av 1800-talet fick uppleva en omvälvande värld. Det blev fart under galoscherna innan det ens fanns några galoscher. Men det fixade dansken Johan Dunker i Helsingborg 1891.

Del 2 av 7 i serien "Var f-n kom pengarna ifrån". Sverige i mitten av 1800-talet var ingen metropol direkt. Avlägset och fattigt. Den nya generationen fick dock fart när folkskolan infördes 1842. Skråväsendet och ståndsriksdagen avskaffades 1846 respektive 1866. De första järnvägsloken började rulla 1856 och sammantaget ledde detta till strålande tider.

I vår podd-serie ”Hej Kapitalist!” kommer vi under årets första höstmånader att lägga ut en serie om varifrån det svenska välståndet kommer och vilka individer och företag som bidragit. Lyssnar man på politiker är det lätt att tro att välstånd kommer fram genom reformer, en grundförutsättning är ju att någon betalar in skatten. Här är några av dem, med vissa undantag…Del 1 av 7 i serien "Var f-n kom pengarna ifrån". När började vi svenskar tjäna pengar? Driva företag som skapade exportsuccéer? Det börjar på 1800-talet. Men förutom Wallenberg och några till skapades inga dynastier. Bara fallfrukt i de första rikingarnas släktträd.

Hur ser förutsättningarna ut för Europa i ett nytt världssläge? Som vanligt tittar vi bakåt istället för framåt och Ronald utvecklar hur denna lilla världsdel, kommen ur allt för många furstendömen, ska få ihop det.Prognos? Vi vågar inte ens gissa hur det går i Eurovision-finalen. Men om Europa väljer finsk bastu istället för slick clubmusik – då är det kanske ett tecken på förändring.

Valutamarknad och omvärld har visat ökad tilltro till Sverige i dagens globala kaos. Tilltro till vad? Vilka är vi och framför allt – varför är vi som vi är? Ronald Fagerfjäll tar ett grundligt grepp om de senaste 5 000 årens utveckling och Anders Nilsson försöker hänga med i turerna bland säljägare, skidfinnar, kungar, korsfarare och paragrafryttare i EU.

Dramatiska tider råder. Att försöka förutspå utvecklingen för USA och världen utifrån vad som nu sker i Washington låter sig knappast göras. Men om vi ser till autokrater från förr, som Napoleon och Stalin m. fl, så är det inte ett så värst väl fungerande statsskick på 2000-talet.En klen tröst är att den amerikanska autokratin kan bli en fördel för Europa.(Autokrat: en person som har näst intill obegränsad makt att styra ett land utan att behöva ta hänsyn till folkets vilja, lagar eller andra maktinstanser)

Jan Stenbeck var något så unikt som både arvinge och framgångsrik entreprenör. Han föll utanför det traditionella begreppet "ärva & fördärva". I den aktuella och sevärda tv-serien på SVT speglas hans liv. Ronald Fagerfjäll var djupt inne i analysen av Kinnevik långt innan arvsstrider och mediakonglomerat blossade upp. Podden berör allt från sockerbruken som lade grunden till familjeförmögenheten, till 70-talets New York och mediaoffensiven som skapade ett nytt Sverige.

Att öka medellängden för Japans befolkning, var sannolikt inte en del av affärsplanen för Tetrapak. Men så blev det. Vägen från experimentverkstad var lång och konfliktfylld. Recession, världskrig, läckande förpackningar och löntagarfonder som ville ha en del av kakan. Men det höll hela vägen. Hur det gick till pratar Ronald Fagerfjäll och Anders Nilsson om i denna podd.

Efterkrigsgenerationen, "Proppen Orvar", 40-talisterna, har tagit plats i decennier. I spåren väntar nu en befolkningskris i västvärlden. Ska du stanna i sängkammaren för att öka på nativiteten eller ta en kurs i Hindi, det är frågan.

Efter att Pehr Gustaf Gyllenhammar, en av Sveriges stora och mest uppskattade industriledare gick bort i november, tar nu Hej Kapitalist-podden tillfället i akt att summera PG:s gärning. Dels utifrån våra personliga möten, dels utifrån hans betydelse för svenskt näringsliv. En central maktspelare i svenskt näringsliv under decennier, vars karriär var en kavalkad av storaffärer och tidningsrubriker. Men allt eftersom auran växte och även storleken på affärerna, stötte sveriges popläraste man på allt hårdare motstånd.

Hade inte vattenfallsrallarna på de norrländska kraftverksbyggena varit så klena på bilkörning hade vi sannolikt inte fått se framgångarna med Autoliv. Efter decennier av nedläggningar och uppköp, påhejade av ett helt stafettlag med direktörer, växte Vårgårdas stolthet till ett världsföretag och har nu mer eller mindre lämnat samhället för att vara där kunderna är. Säkerhet – det kanske svenskaste av alla kärnvärden – skapar drivet och är ledstjärnan.

Hade indianen siktat bättre med pilbågen hade inte Sveriges näringsliv sett ut som det gör idag. Förklaringen finns i podden om industrilegendaren Hans Werthén, känd för sina oneliners, sin öppenhet och alla företagsförvärv. Men kanske mindre känd för sin koppling till Ivar Kreuger. Vad vi däremot inte fick med av Werthéns arv var att industrigenerna gått vidare en generation genom dotttern Lilian Fossum Biner, som bl a sitter i styrelserna för bl. a. Carlsberg, Scania och Alfa Laval. Skäms oss! Ena ljudkanalen trassalade också. Det skäms vi inte fullt så mycket för, vi är ju inga ingenjörer.

Sverige var på när USA började prata om data. Ledande, när telefonen digitaliserades och frånåkta, när amerikanska entreprenörer ökade tempot. Nu är Sverige åter en nation att räkna med. Beror våra nuvarande framgångar på bredbandssatsningen eller på den minskade förmögenhetsskatten? Sådant resoneras det om i denna podd. På sextiotalet stod Ronald Fagerfjäll i vit laboratorierock och frös i nedkylda hallar där jättelika datamaskiner matades med hålkort. Sedan klev han in i redaktionsvärmen och följde techrevolutionen i decennium efter decennium.

Om Sverige enbart haft en lastbilstillverkare så hade det inte blivit den framgång vi ser idag. Inte heller hade ett sammanslaget Volvo Scania blivit någon succé. Idag reder Ronald Fagerfjäll ut rivalitetens fördelar om hur Södertälje och Hisingen tog sig fram till den globala position som företagens personbilsverksamhet inte förmådde. Vi kan redan här dementera och i podden reda ut countrysångaren Joe Moores påstående i inledningen att Scania tillverkas i "Malmoe".

Nej, någon spion var han inte, möjligen lite fåfäng. Men under värsta tänkbara förhållanden, två världskrig och 1900-talets största kris, byggde Axel Wenner-Gren upp ett världsföretag som gick honom ur händerna. I senaste avsnittet av "Hej kapitalist!" så reder Ronald Fagerfjäll ut turerna och Anders Nilsson försöker hänga med i dem...

Då båda har ett hjärta för denna ö, Ronald är född här och Anders är sommarboende, då fick det handla om Tjörn den här gången. Oljebröderna, Djupviks varv, sillen och vilken planhalva man ska spela offensivt på när man möter Skärhamn i fotboll.

Dynastin Wallenberg är central i den svenska industrihistorien. I kriser där konkurrenterna dukat under har wallenbergarna rest sig. Idag är dynastin rikare än någon sin. Men makten och inflytandet har minskat. Redan 1902 sjöng revymakaren Emil Nordlander om de mäktiga familjen, "Wallenbergvisan" som får inleda dagens podd.

Göteborg vilar på en högst instabil lergrund, som bidragit till att utveckla stadens industri. Det här avsnittet ägnas åt 403-åriga Göteborg och vilken betydelse staden (och leran) haft för Sverige – och världen. Ronald Fagerfjäll pratar om holländare, spinnerier, industrier. Anders Nilsson inflikar.

Det är i Sveriges mest konservativa familjedynasti som industrihistoriens största revolution sker.

När den mytomspunne finansmannen Ivar Kreuger försökte springa ikapp sina skulder genom att låna än mer, var effekten av kraschen så omfattande att Sverigebilden skakade ungefär som idag. Ronald Fagerfjäll har djupdykt i ämnet och Anders Nilsson försöker hänga med i turerna.

Malmen och miljarderna – ägandet av den svenska järnmalmen kunde lika gärna hamnat i England eller i Tyskland. Men en flink trävaruhandlare, Gustaf Emil Broms, styrde upp det. Efter många turer och ägarskiften fick Gränges ta hand om ruljansen, vilket var den enskilt bästa affären i Sverige under 1900-talet. Trots det tynade Gränges bort. Men gruvorna finns kvar.