Naturpodden – Natursidan

Brita Asplund är skogsexpert på Naturskyddsföreningen och förklarar föreningens visioner för den natur som vi kallar skog. Det visar sig att FN och EU ställer liknande krav på Sverige, vilket ligger märkligt långt från vad de flesta av våra riksdagspartier står för.

Under en konferens i Göteborg diskuterades de riktigt stora frågorna för Sveriges natur. Nu kan du höra ett poddavsnitt inspelat inför publik under konferensen där Johan Eklöf, Rebecka le Moine, Sebastian Kirppu och Emil V. Nilsson bollar frågor om biologisk mångfald.

Svirrande tornseglare och ropande pärlugglor i all ära, men förlust av biologisk mångfald handlar om mycket mer än förlorade upplevelser. Det leder till ökande flyktingströmmar och konflikter och hotar även vår livsmedelsförsörjning. I det här avsnittet utvecklar Lena Tranvik hur situationen ser ut i Sverige.

Fågeldirektivet gäller för alla fågelarter, men ändå fortsätter Skogsstyrelsen att släppa igenom många avverkningsanmälningar utan granskning. I det här avsnittet utvecklar Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt vid Uppsala universitet, hur EU-rätten påverkar lagarna i Sverige med tyngdpunkten på fåglar.

Engagemanget för naturen är stort i Sverige, men miljörörelsen står ofta vid sidan av de beslutande organen i samhället. Ulrika Karlsson har engagerat sig i Svenska Kyrkan för att förändra synen på skogen. Hon startade Himmel och Jord år 2021 och var ordförande fram till mars 2026.

Hemma hos Sophia och Martin i östra Skåne har skillnaden mellan trädgård och natur suddats ut. Vilda växter får vandra in i rabatterna och ute på väggarna bygger ovanliga bin sina bon. Mycket av inspirationen kommer från den vilda naturen i omgivningen, inte minst den ovanliga naturtypen sandstäpp.

Få skulle hävda att Socialdemokraterna varit kända för sin naturpolitik, men med Annie Ross har det blivit ändring på det. Som nyvald ordförande för Reformisterna lyfter hon naturrestaureringslagen och skogsfrågor på ett sätt som väcker hopp om förändring efter riksdagsvalet i höst.

Regeringen har fått länsstyrelserna att genomdriva en jakt på drygt tio procent av lodjursstammen i Sverige. Naturskyddsföreningen har överklagat jakten som nu är stoppad medan ärendet utreds i rätten.

Människans storskaliga påverkan på landskapet har lett till nödåtgärder. I Båtfors naturreservat finns de nationellt utrotningshotade arterna bredbandad ekbarkbock och vitryggig hackspett. De hoppas länsstyrelsen kunna rädda genom att röja fram de gamla ekar och ringbarka aspar som växer längs Dalälvens strand.

Med flera böcker i bagaget och en frisk fläkt i Filosofiska rummet har Jonna Bornemark blivit något så ovanligt som en folkkär filosof. Emil åkte till Södertörns högskola för att få höra hennes syn på varför mänsklighetens relation till naturen är på väg åt helt fel håll.

Emil har pratat med Karolin Ohlsson som tävlar i orientering för svenska landslaget, men hon är också KBT-terapeut och silversmed. Så när Svenska Orienteringsförbundet lanserade kampanjen ”skärm mot skärm” för att få fler att lämna mobilen och ge sig ut i naturen blev hon en viktig förebild.

Elin Pöllänen är artist under namnet Kieli. Kalhyggesbruket har drabbat henne känslomässigt när hembyns skogar började avverkas. Nu har hon startat en skogsgrupp. I avsnittet får du höra om Elins resa och även höra utkast av låtar från henne kommande album "Bäckar och lågor".

Emil träffar Isak Isaksson i Florarna för att prata om varför Naturskyddsföreningen varit drivande för att stoppa licensjakten på varg. Idag avslår Kammarrätten i Sundsvall länsstyrelsens överklagande och fastställer förvaltningsrättens beslut när det gäller sex vargar i Västmanland. Det innebär i praktiken att domstolen har stoppat licensjakten i år.

Hur räddar man världen? För Ian Zakrisson och Roger Timbré börjar det med en bäck i Norduppland. Följ med till ett vattendrag där strömstare, utter och kungsfiskare redan kommit tillbaka.

I det här avsnittet bjuder Emil in Ove Eriksson till Rävbacken. Han är professor i växtekologi och har gett ut en bok som ämnet. Du får lyssna till ett vindlande samtal inspelat i naturen om allt från vildmark och igenväxningen av Ängsö nationalpark till att människan är den ultimata nischkonstruerande arten.

Skogsindustrin i Sverige och oljeindustrin i Norge har fått skapa sina egna berättelser. Just deras kalhyggen eller oljeplattformar är enligt dem själva hållbara – och än så länge verkar politikerna köpa deras kontrafaktiska argument. I det här avsnittet pratar Emil med en som har granskat dessa industrigrenar: journalisten och författaren Lisa Röstlund.

Emil har pratat med Philipp Weiss, skogssamordnare för Naturskyddsföreningen i Dalarnas län. Han berättar att det är en huggsexa på våra sista skogsrester med höga naturvärden. När våra myndigheter inte längre fullgör sitt uppdrag är ideell naturvård och domstolar skogarnas sista hopp. I Dalarna har de nu överklagat mer än 150 avverkningsanmälningar till Mark- och miljödomstolen.

Emil har tagit sig till Göteborgs Botaniska Trädgård. Där träffar han Helen Ekvall som berättar hur frön lär skolelever vilda växter. Och Stina Weststrand som förklarar varför hon samlar in frö med brittiska botanister.

Som 25-årig biolog har Olle Amcoff hittat en egen väg till livets myller – makrofotografering. Något som också gett honom ungefär 200 000 följare på Instagram. I det här avsnittet av Naturpodden följde Emil med honom ut i ett naturreservat där han visar favoriter bland mossor och slemsvampar, och ger fototips till den nyfikne fotografen.

Skogsindustrins kalavverkning förstör naturskogens kolförråd. Ida Sellstedt från Skydda skogen beskriver hur vi borde se på skogsbrukets klimateffekt, och menar att vi har förlorat lagrad kol motsvarande förbränningen av fossila bränslen i Sverige sedan 1834. Ta gärna en titt på diagrammet och filmen i artikeln innan du lyssnar på podden så blir det ännu tydligare vad Ida berättar.

Det var tio år sedan Naturpodden startade på museet Biotopia i Uppsala och drygt ett år sedan den flyttade över till Natursidan. I det här avsnittet gör Emil en djupdykning i poddens historia med Daniel Schrire och Maria Brant på Biotopia, Johanna Sköld som varit programledare tidigare och Erik Hansson som är redaktör för Natursidan.

I sina möten med svenska vargar upplever Andris det vilda i naturen. Vi behöver förhålla oss till det andra levande på ett nytt sätt, säger han till Emil när de träffas i södra Närke.

Sebastian Kirppu och Emil vandrar runt bland mormortallar, riktigt gammalt kol och minnet av lavskrikornas farväl i Fänstjärnsskogen. Den består av 90 hektar skyddad produktiv skog – alltså en sådan skog där massor av olika organismer lever och där träden kan bli 20–30 meter höga.

Emil fick vara med forskaren Karin Gerhardt när hon bakar bröd på kulturspannmål. Alla som bryr sig om naturen behöver fundera på maten. Det som odlas utan konstgödsel och bekämpningsmedel gynnar sånglärkor och ortolansparvar. I bageriet vid Vendelsjöns strand berättar Karin hur vi kan äta hållbart.

För kulturgeografen Erik Westholm handlar konflikten mellan avverkning och natur om tid. Att bry sig om naturen är att bry sig om framtiden medan kalavverkning kan ses som nutida egoism. Därför vill nu allt fler skogsägare bruka skogen på andra sätt – för att investera i framtiden.

Emil får följa med på ringmärkning i det här avsnittet. Det råkar sammanfalla med ett rekordår för berguven i Uppland – ett glädjande besked för en art som minskar kraftigt i landet.

Regeringen har beordrat Naturvårdsverket att använda ett ovetenskapligt förfarande när Sverige rapporterat in statusen för vår natur till EU. Det här kan även spilla över på hur naturrestaureringslagen kommer att genomföras i landet. Du hör Torbjörn Ebenhard på SLU Centrum för biologisk mångfald i det här avsnittet av Naturpodden.

Kan vi växa som människor om vi lever mer hållbart, på ett sätt som gynnar naturen? Skådespelaren Ida Engvoll och musikern Anders Hall har valt ett mer traditionellt sätt att leva på gården Ollas utanför Järvsö.

Går det att så in frö från vilda växter på åkermark? I Danmark har man återfört lokalt utdöda växter till nya områden för att återuppliva den döda mångfalden. Emil har besökt Saksfjed Vildmark där man sådde förra året men även Knutshoved Odde där man började så in vilda växter redan år 2020.

I det här avsnittet följer Emil med Cajsa Björkén ut i skogen för att titta in i lavarnas magiska värld.

I det andra avsnittet om rewilding i Danmark berättar forskaren Skjold Søndergaard om hur våra artrika ängs- och naturbetesmarker – det som kallas gräsmarker – formades under hundratusentals år. Han berättar också varför dagens arter saknar elefanter.

Hur vår mat odlas är avgörande för den biologiska mångfalden. Dagens jordbruk med fossila bränslen och giftbesprutning är långt ifrån hållbart och det är orsaken till att många jordbruksfåglar minskar. I detta avsnitt pratar Emil om ekologisk odling med Eve Roubinet – hållbarhetsexpert på KRAV.

I Danmark har biologer och naturvårdare valt ett radikalt grepp för att rädda det artrika, öppna landskapet: åretruntbetande kor och hästar på stora områden – för naturens egen skull.

I år firar Nationalstadsparken i Stockholm 30-årsjubileum. Naturpodden har pratat med forskaren Erik Andersson som länge undersökt parkens olika värden. Lärdomar från parken har byggts in i många stadsnära naturreservat i Sverige.

Att räkna en liten orkidé på ett kärr utgör grunden för rapportering till EU och vår egna rödlista. Sebastian Sundberg på SLU Artdatabanken tar med Emil ut på ett gungfly för att räkna gulyxne som hotas av igenväxning och klimatförändringar.

Att odla egen mat och handla lokalt producerade råvaror är en viktig del i det Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren ser som ett mer hållbart samhälle. Till skillnad från dagens sätt att använda naturen som en gruva.

Martin Emtenäs var programledare för Mitt i naturen i tio år. Men efter att ha upprepat ungefär samma budskap i 200 avsnitt kände han att det behövdes en ny berättelse. Idag vill han få människor att ”kliva ur sina kulisser”.

Att restaurera äng har blivit populärt i hela Sverige, från Skåne till Norrbotten. Sofia Hagsand är naturvårdsbiolog och jobbar med våra nordliga ängsmarker. Här ger hon exempel på fem ängsväxter i norr.

Det allt intensivare kalhyggesbruket hotar den tretåiga hackspetten i stora delar av artens utbredningsområde. På 1980-talet fanns det tretåig hackspett på mer än 20 procent av Upplands landyta. Nu är den i stort sett borta.

Emil tog med sig Andrea Andersson-Tay och Maria Gardfjell ut i naturen för att söka efter den artrika naturskogen. Den senaste miljömålsberedningen misslyckades med att ge förslag på hur naturskogen skulle kunna skyddas. Nu riskerar all oskyddad skog att avverkas på bara några år.

Tack vare medborgarforskning på 154 350 gullvivor i hela Europa har det visat sig att mänskliga aktiviteter och förändrat klimat kan leda till sämre livskraft och en begynnande udöendespiral. Jan Plue är senior forskare på biologisk mångfald och berättar mer om gullvivan och kopplingen till ängsmarker.

Den 22 maj firas mångfalden i hela landet. Biologiska mångfaldens dag förmedlar väldigt mycket glädje, men också ett stort allvar. I det här avsnittet av Naturpodden pratar Emil med tre personer som varit engagerade i firandet sedan 2017; Didrik Vanhoenacker, Maria Brandt och Erik Hansson.

Hur går det egentligen för groddjuren i Sverige? Arter som åkergroda och större vattensalamander kan minska eller öka utan att vi känner till det. Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken vill ha din hjälp för att ändra på det.

Lina Burnelius menar att skogsindustrin är Sveriges mest klimat- och miljövidriga industri och att de lägger stora resurser på att framställa sitt skogsbruk som hållbart. Genom sitt arbete som internationell koordinator stöter hon ofta på den bild som industrin målar upp. En bild som är långt ifrån sanningen.

Bo Söderström har lyckats sitta på rätt plats under årets tjäderspel. När hönsen landade på morgonen dök hela 15 tuppar upp. Hans utplacerade mikrofon spelade dessutom in tjädertuppens märkliga basljud som kan vara viktigt när hönorna väljer vilken tupp de vill para sig med.

För naturguiden Lovisa Larsson ger kanoten möjligheter för fler att hitta den biologiska mångfalden. Omgiven av Tivedens skogar ordnar hon artvandringar, skriver dikter men framför allt så paddlar hon kanot med gäster.

Genom att lära sig mer om en plats och dess historia innan det praktiska arbetet börjar blir det lättare att restaurera ordentligt. Det menar Ingemar Södergren på släktgården Gunnarsbo i Forsmark, östra Uppland.

Varje år räknar hundratals floraväktare hotade växter i Sverige. Maria Forslund räknar den ovanliga fältgentianan i Roslagen.

Ny teknik kan avslöja vilka djur som rör sig i naturen. I södra Östergötland finns ett ideellt lodjursprojekt där de inblandade följer hur djuren rör sig i naturen. Det gör det enklare att förstå att dessa svårsedda djur överhuvudtaget existerar.

Skogen och skogsbruket måste hamna i fokus för Sveriges klimatpolitik. Nu måste skogspolitiken förändras till annat än skogsindustrins behov, menar Jeanette Eggers som är forskare i skoglig planering på Sveriges lantbruksuniversitet.