Värkstark med Märta Cullhed Engblom

Vad är ett förlossningsbrev? Varför började kvinnor skriva dem och hur mottas de idag på förlossningen? Jag och barnmorskan Maria Strand Helzenius nördar ner oss i förlossningsbrevets historia, funktion och problematik. Fenomenet med "birth plans" växte fram som en motreaktion mot en allt mer medikaliserad och standardiserad förlossningsvård under 60-, 70- och 80-talen där kvinnors egna önskemål ej efterfrågades. Men hur fungerar förlossningsbrevet i praktiken idag? Blir det ett verktyg för verklig delaktighet eller mest ett desperat försök att kontrollera något som inte låter sig styras? Och vad säger forskningen om förlossningsbrevets betydelse?  För dig som står i begrepp att författa ett ett eget brev inför födseln kommer du få insikter kring när ett förlossningsbrev faktiskt kan stärka upplevelsen av stöd, kontroll och trygghet - och när de riskerar att reduceras till tomma floskler utan verklig betydelse.  Maria Strand Helzenius hittar du här https://mariabla.se/ Passa på att bli en del av Värkstark medlemskap innan portarna stänger!  

Freebirth. Frifödsel. Eller bara... en vanlig födsel. Sandra Eriksson ville föda sitt andra barn fysiologiskt - hemma. Eftersom hon bor med sin familj i Östersund stod hoppet till den enda verksamma hembarnmorskan i hela Norrland som själv är bosatt i Umeå. Alternativet för Sandra var att åka in till sjukhuset mot sin vilja eller att föda medicinskt oassisterat i hemmet, också det mot sin vilja. Hur det blev? Jo, Sandras andra födsel kom att bli något av det mest stärkande och kraftfulla hon upplevt i sitt liv. En riktig friskfaktor som hon själv uttrycker det. Varje gång hon tänker på den får hon en liten boost. I avsnittet kommer vi in på hur orättvist det är att tur ska få spela en så stor roll i ett så avgörande ögonblick som en födsel är, hur det är att vara sambo och behöva ta ett medicinskt ansvar man själv inte känner sig helt bekväm med - och regionen som inte inte ville skicka en ambulans om Sandra inte tänkte följa med in till sjukhuset. Men också om att fatta ett eget beslut efter att ha gjort en egen riskvärdering. För det handlar inte om risk versus ingen risk utan snarare om att vissa risker måste ställas mot andra risker. Till Sandras hemsida naturkraftfoto.se     Bli en del av Värkstark medlemskap!            

Alla som har fått barn vet hur ogärna de vill sova i egen säng. Ändå försöker många förtvivlat följa det rådet. Men när uppstod egentligen idén om att ett litet barn ska sova själv? Jag samtalar med Eva-Lotta Funkquist som är docent vid Uppsala universitet, barnsjuksköterska, barnmorska och forskare inom amning, spädbarns sömn och föräldrars psykiska hälsa. Vi pratar om varför så många spädbarn i västvärlden beskrivs ha “sömnproblem” och vad det egentligen säger om våra förväntningar snarare än om barnen. Vi diskuterar Socialstyrelsens råd om samsovning och hur nyblivna föräldrar hanterar ett råd som inte riktigt matchar verkligheten. Vad är säker samsovning? Vilka risker finns och hur kan de minskas? Vilka är fördelarna för både barn och föräldrar? Hur hänger samsovning ihop med amning och anknytning? Och vilket råd är viktigast att följa för att förhindra plötslig spädbarnsdöd? Ladda ned din guide till rutiner i förlossningsvården här Anmäl intresse till Värkstark community Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell      

Vad säger villkoren på ett sjukhus i Nicaragua om födandets villkor i Sverige? Som ung backpacker i Latinamerika upptäckte Lisa att hon var gravid. När hon kom tillbaka till Sverige några månader senare och sökte mödravård möttes hon inte av nyfikenhet eller stöd utan av en utskällning för att hon inte hade kommit tidigare. En fråga började brinna inom henne: varför ser bemötandet kring graviditet och födande ut som det gör? När hon födde sitt första barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala upplevde hon att hennes önskemål och integritet inte respekterades. Sitt andra barn valde hon därför att föda hemma med barnmorskan Kirsten Nisted. Lisa reste senare tillbaka till Nicaragua med hela sin familj för att göra sitt examensarbete inom kulturantropologi: Biopolitics on Birth. I sin studie intervjuade hon vårdpersonal och kvinnor på ett sjukhus i León i Nicaragua, traditionella hembarnmorskor i samma region och jämförde deras perspektiv med förlossningsvården i Sverige och framförallt i Uppsala.  Ett spännande samtal om födandets biopolitik, om skillnader och likheter mellan Nicaragua och Sverige, om institutionell makt och individuellt motstånd. Om hur den personliga erfarenheten är  politisk.

Agneta Bergenheim är en av Sveriges mest erfarna hembarnmorskor med närmare 40 års erfarenhet och ett stort antal hemfödslar bakom sig. Hon har följt kvinnor och familjer genom födande i flera decennier! Trots kritik, kollegialt motstånd och ifrågasättanden i media började hon arbeta med hemfödslar i Uppsala på 80-talet. Det krävde mod och en stark inre kompass. Hennes livsval har inneburit ensamhet och smärta men också stärkt tilliten till alla de processer som värnar livet och framförallt till kvinnors unika förmågor i födandet. Agneta själv är nu en unik bärare av kunskap. Och för många har hon varit den fasta punkten, den som stått kvar när andra har backat ut ur rummet. I samtalet rör vi oss genom hela hennes barnmorskeliv. Vad händer när ens yrkesidentitet skaver mot den vårdmodell man arbetar i? Agneta berättar om krocken mellan den teknokratiska och den holistiska modellen samt vikten av att se HELA kvinnan. Och om kärlekspotentialen. Nåden. Perspektivförskjutning - från barnmorska till jordemor Ladda ned din guide till rutiner i förlossningsvården här Anmäl intresse till Värkstark community  

Hur är det egentligen att födas från det mörka och varma till en stark spotlight rakt i ansiktet? Hur känns det att få en skalpelektrod iskruvad i huvudet? I det här samtalet med doula Mathilda Fransson berör vi barnets egen upplevelse av att födas. För det är paradoxalt hur argumentet "barnets bästa" ofta används när det handlar om säkerheten i födandet - samtidigt som barnets egen _upplevelse_ av att födas inte tas någon hänsyn till. Som om upplevelsen inte skulle påverka barnet överhuvudtaget.  Mathilda har varit verksam som doula i några år men sitter redan på en hop med insikter som hon delar med sig av i det här avsnittet. Är det till exempel en helt fysiologisk födsel när man bryter upp och åker in till sjukhuset strax innan det är dags att börja krysta? Mathilda Franssons instagramkonto heter @mumdoula Ladda ner din guide till rutiner i förlossningsvården här

Sara började studera genusvetenskap i Lund som 19-åring. Efter sin kandidatexamen växte en längtan fram: att få ta de feministiska teorierna ut från seminarierummen och omsätta dem i praktiken. Det var då idén föddes - att utbilda sig till barnmorska. Hon hade tur som fick göra sin praktik i Ystad, där arvet efter barnmorskan Signe Jansson fortfarande lever och präglar arbetet. Idag har Sara en bred och mångfacetterad erfarenhet: från specialförlossningen på Östra, hemfödslar och SRHR-bussen, till arbete på sjukhus i Danmark. Hon var också en av barnmorskor som var med och öppnade BB Gårda. I samtalet berör vi även hennes tid som barnmorskestudent i Uganda och resan in i moderskapet, då när hon själv blev mamma. Prenumerera på Värkstark bonuspodd Bli en del av Värkstark community (intresseanmälan)

År 2025 kom den nationella granskningen av förlossningsvården även att omfatta privata hembarnmoskor. Jag undersöker vad som händer när ett nationellt granskningsuppdrag möter en verklighet som inte låter sig pressas in i färdiga mallar. Avsnittet handlar inte om att ifrågasätta behovet av tillsyn, utan om att ställa frågan: vad riskerar vi att missa när det som är lätt att kontrollera får definiera vad som räknas som säker vård? Du får även möta Sandra som födde sitt andra barn hemma utan barnmorska. Hur ska svårfångade saker som tillit, relation och kontinuitet kunna översättas till kontrollpunkter att bocka av? Genom berättelser och professionella perspektiv från barnmorskor som själva blivit granskade belyser jag hur en modell för tillsyn kan fungera i praktiken samt vilka konsekvenser som kan bli när det som bär säkerheten ska stöpas ner i färdiga mallar.       Bli en del av Värkstark community   Ladda ned din guide till rutiner        

Från 1 till 10 centimeter har vi lärt oss att kvinnor öppnar sig under en vaginal förlossning. Det är den skala som vård och interventioner baseras på. Men det är en missuppfattning. Kvinnor öppnar sig olika mycket och i olika takt. Därför betyder ett visst antal centimeter olika saker för olika kvinnor. Ändå behandlas siffran som om den vore universell och får i praktiken ofta väga tyngre än kvinnans upplevelse och annan klinisk information. Vi älskar det mätbara och drivs av en instinkt att generalisera. Det är tacksamt med en siffra som går att kvantifiera och som går att jämföra med andra siffror. I det här avsnittet ifrågasätter jag Centimeterdoktrinen: hur det kommer sig att ett grovt och osäkert mått har fått bära en betydelse det inte kan bära och så ofta blir en tolkningsram för förlossningar i stort. Säg den födelseberättelse som inte refererar till ett visst antal centimetrar i öppningsgrad! Vi har alla blivit programmerade att 1-10 är en korrekt skala och att den siffra som förs in i journalen på ett korrekt sätt speglar verkligheten. Tänk om det inte stämmer? Tänk om det är ungefär som att mäta höjden på en kulle med förbundna ögon när man ska beskriva ett landskap i förvandling? Tänk om vi i själva verket missar viktig information när vi stirrar oss blinda på antal centimeter? Själv anser jag att vi borde sluta ange öppningsgrad i antal centimeter helt.   Ladda ner din guide till rutiner i förlossningsvården   Prenumerera på Värkstark bonuspodd   Minikurs: Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell  

I det här avsnittet blickar jag och Eva-Maria tillbaka på hennes långa karriär som barnmorska, hembarnmorska (i 25 år!), lärare på barnmorskeutbildningen, som ordförande i Göteborgs barnmorskesällskap, politiker och även som pionjär inom föreningen Födelsehuset! Samtalet berör också Eva-Marias egna erfarenheter av att föda barn. År 1978 födde hon sitt första av fyra barn under då obligatoriska rutiner som tvångsrakning, enliterslavemang och dusch. Ensam, fråntagen allt inflytande och tvingad till sängläge. I ett land som Sverige borde vi ha kommit längre. Ändå återkommer samma frågor. Varför är det så svårt att förändra förlossningsvården? Trots gedigen forskning, hög barnmorskekompetens och tydliga lagar som hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patientlagen och arbetsmiljölagen är verklig förändring så lååååångsam och trög.   Eva-Maria uttrycker sin sorg över att vi inte har kommit längre.   Läs mer om Eva-Maria här   Bli en del av Värkstark community   Prenumerera på Bonuspodden        

Aniara har fött alla sina tre barn hemma. Och hennes mor  - barnmorskan Li Thies Lagergren har närvarat vid samtliga födslar. Under den tredje födseln hemma hade storasyster blivit tillräckligt stor för att själv kunna hålla rummet och stötta sin mamma som en inkännande minidoula. Aniara berättar om stunden då hon höll både mamma och dotter i handen och de bildade en rak kvinnolinje som tillsammans fick vara med om när lillebror kom till världen.  Vi pratar om den gåva det kan vara för ett barn att få närvara vid en lugn hemfödsel - hur det är att arbeta som doula på ett hållbart sätt och hur det kom sig att Aniara ändå blev en kringresande säljare till slut. Aniara driver både Din Gravidcoach och Förlossningspool.se  Prenumerera på Bonuspodden Bli en del av Värkstark community

Om likheterna mellan två till synes helt olika världar: rättspsykiatri och förlossningsvård. Varför uppstår liknande logiker? I det här avsnittet möter jag Malin Myllykoski som går under namnet psykologdoulan - för ett samtal om den psykologiska potentialen i födandet och om hur födelseprocessen faktiskt kan bli ett terapeutiskt verktyg. Vi pratar om rädslan för utfallet död och om den osäkerhetsintolerans som präglar stora delar av vårdpersonalen. I stället för att stå ut med det obehag som följer av ett oförutsägbart förlopp försöker många dämpa sin egen oro genom att intervenera. Att undvika osäkerhet är inte bara ett individuellt psykologiskt fenomen utan en kultur som kan genomsyra hela system. Samtidigt talar vi ofta om att kvinnor ska föda utan rädsla. Det finns till och med en metod som bär det namnet. Men hur går det ihop när vårdpersonal i praktiken ofta ”förlöser” med rädsla?  Vi pratar också om vikten av att den födande kvinnan omges av personer som vågar gå in i det osäkra. Som kan stå kvar i det rörliga och ovissa utan att reflexmässigt försöka kontrollera det.   Malin finns på instagram som @psykologdoulan Prenumerera på bonuspodden här Vill du bli en del av Värkstark community? Klicka här.  

Lisa-Marie Larisch är disputerad folkhälsovetare och sitter i styrelsen för Birth Rights Sweden. Hon är en stark och tydlig röst för alla kvinnors rätt till trygg, informerad och respektfull vård. Vi pratar om obstetriskt våld både i Sverige och i världen. Finns det obstetriskt våld i Sverige? Och vem avgör hur man bör benämna denna företeelse? Lisa-Marie delar med sig av sin akademiska kunskap om vad obstetriskt våld är, vilka underkategorier man kan dela upp våldet i,  förekomsten i Sverige - och vad som skulle kunna göras för att motverka obstetriskt våld. Du får genom detta samtal även en inblick i organisationen Birth Rights Swedens viktiga arbete för födande. Ladda gärna ner deras nya handbok om rättigheter, helt kostnadsfritt. Ladda ner din handbok om mänskliga rättigheter i födandet här Birth Rights Sweden Vill du veta mer om obstetriskt våld? Prenumerera på Värkstark bonuspodd  

Cita Lundin och Johanna Sedeborn grundade BB Gårda – Sveriges första fristående barnmorskeledda enhet i modern tid. Jag och Cita befinner oss på BB Gårda i Göteborg när vi spelar in det här avsnittet, och samtalet blir en resa både bakåt och framåt i tiden. För faktum är att förlossningshemmen en gång var en självklar och uppskattad del av den svenska förlossningsvården. Men de fick ett abrupt slut och det skulle dröja ända till 2024 innan ett nytt fristående Birth center äntligen fick se dagens ljus i Sverige. Cita berättar om sin drivkraft bakom BB Gårda och om de motgångar och bakslag som kantat vägen hit. För i en teknomedicinsk hegemoni sticker alternativ ut som fyrar i mörkret - de väcker både hopp och provocerar som bara den. Varför föda på ett birth center? Vad är skillnaden mot en hemfödsel? Och hur viktig är egentligen säkerheten för mor och barn? Vi pratar om vad som händer när barnmorskor får arbeta i en miljö som faktiskt stöder den fysiologiska födelseprocessen. Om varför back to basic ibland är det mest progressiva (och professionella) man kan göra som barnmorska. Läs mer om BB Gårda Prenumerera på bonuspodden/ Barnmorskeledda enheter för 100 år sedan  

Vad bygger en mammas hälsa efter födseln? Det är resurskrävande att få barn för oss människor och det finns en diskrepans i vårt samhälle mellan hur mycket en kvinna investerar och hur mycket hon får tillbaka från omgivningen. Det menar Julianna Werner, postpartumdoula och verksam i Stockholm, som erbjuder tjänster som håller och stärker modern efter födseln. Vad är egentligen viktigt efter själva förlossningen? Vila och stöd låter som ett tjatigt mantra men vad innebär det _egentligen_? Är det så enkelt att det bara går att be släktingar och vänner om lite extra stöd där när allting känns svårt där i början? Vad innebär alloparenting? Juliannas arbete är rotat i tradition och med ett extra fokus på maten. Hon menar att ett skifte sker och en balans återställs när vi ser till att hålla, vörda och hedra modern efter födseln. När vi ser till att avlasta henne så att hon kan få fokusera på att bara vara i nuet. För under graviditeten ger hon så mycket av sina egna krafter till den nya individen och till samhället i stort. Hon ger till oss alla. Ger vi tillbaka till hon som ger? Julianna Werner hittar du på postpartum.se Prenumerera på bonuspodden Bli en del av Värkstark community

Malin gjorde research redan innan graviditeten. Som den forskare hon är letade hon efter alla viktiga studier och lyssnade på hundratals poddavsnitt. När hon väl blev gravid var beslutet redan taget. Hon skulle föda sitt första barn hemma. Det här är en stark berättelse om hur det kan vara att inte ta det som det kommer utan att göra ett på riktigt informerat val. Ett som innebär att gå emot vår starka sjukhusnorm. Ett beslut som innebar att Malin och hennes man var höga som hus i flera dagar efter födseln, att de fick allt som de önskade och lite till. Födseln gick mycket fortare än de någonsin kunnat föreställa sig. De klockade aldrig några värkar och behövde inte förhålla sig till någon annans regler. De valde själva sitt födelseteam och sonens ankomst blev en högtidsstund.   Prenumerera på Värkstark bonuspodd   Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell   Värkstark community  

Ett samtal om utsatthet och upprättelse med barnmorskan Mimansa Madheden. Mimansa är en kraftfull röst för kvinnors rättigheter i födandet. Under lång tid har hon kombinerat sitt arbete på Södertälje förlossning med att bistå kvinnor som vill föda hemma – parallellt med uppdrag för Läkare utan gränser i bland annat Syrien, Afghanistan, Zambia och Ukraina. Hur lyckas man förena arbetet i konventionell förlossningsvård med hemfödslar? Vad har drivit Mimansa att fortsätta när kontrasterna är så stora? I samtalet berättar hon om personer och sammanhang som format både henne själv och Södertälje förlossning, och om den utsatthet som blivit en livslång drivkraft. Det handlar om viljan att arbeta för kvinnors rättigheter i födandet –  att få vara med och återupprätta det som stukats och skadats.  Läs Mimansas text I stormens öga här!   Bli en del av Värkstark community här!   Ladda ned din guide till rutiner gratis  

Från Hollywoods censur under Hays-koden till Rosemary’s Baby och vidare till Claire Simons dokumentär Our Body – i det här avsnittet pratar jag med filmvetaren och kritikern Sonya Helgesson Ralevic om hur graviditet och födande har gestaltats på filmduken. Vi utforskar varför barnafödande var så osynligt i Hollywood, hur Rosemary’s Baby öppnade dörren för en våg av graviditetsskräck – och vår samtid där kvinnor delar sina egna födelsefilmer på sociala medier. Vad berättar denna demokratisering av filmskapandet om kropp, makt och representation? Ett samtal om filmhistoria, populärkultur och de berättelser om födande som vi både ser – och inte ser – på vita duken. Ladda ner din guide till rutiner här

Den teknokratiska modellen för födande är här för att stanna. Men vad händer om vi gör oss medvetna om dess påverkan? Dess grundbultar och värderingar?  Det här avsnittet är även ett provsmak på min kurs "Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell" som du kan köpa här.   En förlossning i Sverige idag är i praktiken en rite of passage som också innebär en uppfostran i den teknokratiska modellen för födande. En modell som är byggd för att kvinnor ska föda enligt vissa gemensamma regler, ja enligt modellens uppsatta normer. Den förmedlar ett budskap till kvinnor och överför ett knippe värderingar som kvinnor oftast internaliserar och gör till sina egna.  Men om vi gör oss medvetna om modellen - måste den inte börja förändras då? Ladda ner min guide till rutiner i förlossningsvården!  

Elisabeth Ubbe är prisbelönt fotojournalist, barnmorska och författare. Hennes huvudfokus är kvinnofrågor, att förmedla berättelser & utforska bilden av kvinnan. Vacker, passiv och lidande - så har kvinnor traditionellt porträtterats. Bilden av den födande kvinnan som en passiv mottagare av medicinsk vård är stark. Men den styrka, kompetens & kraft som födande kvinnor egentligen besitter utmanar oss. Vi pratar om Elisabeths utställning "Kärlekens kraft" som visades på Arbetets museum i Norrköping år 2021 där över 100 fotografier från både hem och sjukhusförlossningar visades. Vad är det att föda i närvaro av den, kärlekskraften? Hur skiljer det sig från det födande vi är "vana vid"? Och hur togs utställningen emot av allmänheten? Om att ord inte alltid räcker till för att beskriva vad födandet kan vara, men att de som vet - vet.  Elisabeth bidrog med ett fantastiskt inlägg till The Positive Birth Calendar på julafton år 2020, som du kan läsa här: Föderskan Mer om Elisabeth Ubbe på https://www.elisabethubbe.se/  

Häng med på en lite nostalgisk tillbakablick genom psykoprofylaxens historia i Sverige. Janette Brandt som har utbildat generationer av föräldrar i Uppsala med sina förlossningsförberedande kurser är nu 86 år fyllda - men har kvar sin omisskännliga entusiasm inför födandet & föräldrablivandet. I England träffade hon Sheila Kitzinger som blev hennes mentor och vän. Vi pratar om vad som förenade Janette, Sheila och Signe Jansson i Sverige på 70-talet. Svårast var det för Signe Jansson! Janette fick även en särskild roll på Södersjukhuset när vårdformen ABC skulle utvärderas i en randomiserad studie. Då fick hon vara med och lotta de blivande föräldrarna - de som gett sitt godkännande - till att antingen föda på ABC eller på den "vanliga" förlossningen på SÖS. Många som var med i studien blev besvikna när de inte fick en plats på ABC men Janette peppade dem att de visst kunde ta sin födsel i anspråk! För Janette stod pedagogiken, humorn, gruppdynamiken och gestaltningen i centrum för föräldrautbildningen. Ett ovanligt grepp som har gjort att hon borrat sig djupt in och fått en alldeles egen plats i minnet hos så många föräldrar.  

I det här avsnittet berättar jag om Värkstark medlemskap – vad det är, varför jag har startat det och vad jag hoppas att det ska få betyda för dig.  Varför är det så svårt att förändra vår förlossningsvård?  I avsnittet berättar jag om tre nyckelfaktorer som driver på kulturförändringar - och varför det finns så mycket kraft i att bygga relation med varandra. Jag vill att du ska orka med att göra det du redan gör, oavsett om du jobbar med födande eller bär på en egen berättelse om födande.  Här kan du läsa mer om och bli en del av Värkstark medlemskap!  

Det skiljer ett år mellan mig och Eva, vi är födda i samma stad, våra föräldrar gick samma profylaxkurs (med den legendariska profylaxinstruktören Janette Brandt) och vi fick båda rådet "Ta det som det kommer" när vi stod inför att föda våra första barn i början av 00-talet. Jag svalde rådet med hull och hår. Eva valde en annan approach. Hon såg en trailer till filmen Orgasmic Birth och valde att se födseln som ett STORT äventyr som hon tänkte förbereda sig noga inför. Det gav utdelning.  Att gå stärkt ur sin första födsel på sjukhus är inte den vanliga berättelsen - men så blev det för Eva. Och det kom att påverka hur hon valde att föda sitt andra barn tre år senare. Lyssna för att få inspiration till din egen förberedelse! Eva är utbildad socionom, kurator, doula, profylaxinstruktör och yogalärare. I sitt arbete har hon mött många kvinnor i behov av återhämtning och stöd. Här hittar du Evas verktygslåda för återhämtning Om du vill anmäla ditt intresse till Föda med stöd doulautbildning, klicka här Webbkursen Föd i din kraft hittar du här

Tog du plats när du födde? Eller krympte du och blev liten på sjukhuset – så som så många blir. Det här avsnittet handlar om att ha egen agens i födandet. Om att ta plats – på riktigt – men också om hur komplext och svårnavigerat det kan vara att föda barn idag. Det är lätt att hamna i skuld eller självkritik när födandet inte blir som tänkt, trots förberedelser, trygghet och stöd. Om vikten av att inte bli dogmatisk – åt något håll. Gäst är Clara Nelzen – doula, gravidmassör och en röst som tillför intellektuell verkshöjd till samtalet om födande i Sverige. Clara läste filosofi på universitetet, där hon deltog i timslånga diskussioner om människans villkor. Men ett tema saknades nästan alltid: födandet. Hur kunde något så livsavgörande, kroppsligt, existentiellt – och så allmängiltigt – utelämnas ur de filosofiska samtalen? Vi pratar om doulans roll och om den starka gatekeepingkultur som präglar svensk förlossningsvård – där doulan ofta blir en slags krockkudde mellan system och föräldrar. Clara hittar du på https://www.doulaclara.se Läs Claras uppskattade bidrag i the Positive Birth Calendar Att föda sammanbundet Läs mer och bli en del av Värkstark medlemskap        

Eller: Blir det någon revolution i BB-fabriken? I det här avsnittet samtalar jag med Maria Bengtsson om födelseaktivism som går trögt och varför det ibland känns som att skrika in i ett vadderat rum. Maria är författare, doula & entreprenör med lång erfarenhet av att arbeta med förlossningsfrågor. Hon och Kristina Turner har tillsammans skrivit  boken Revolution i BB-fabriken där de synar förlossningsvården och drar fram misogynin i ljuset.  Förändring sker - men den går långsamt. För det tar tid att förändra en kultur. Men Maria förklarar vilka förändringar som behöver ske. Att ta tillbaka makten och föda friskt är en lång process. Den tar tid. Och vem har egentligen den tiden idag? Vi pratar om att vara i varandet istället för i görandet. Förmågan att kunna sitta på händerna och förundras över det som händer istället för att hela tiden göra det som händer. Lyssna! Här kan du köpa boken Revolution i BB-fabriken. Maria Bengtsson hittar du på https://ownyourbirthdoula.com/ Värkstark medlemskap och bonuspodd: https://www.martacullhedengblom.se/

Blir det några hemfödslar i Uppsala? Vem ska driva den barnmorskeledda kliniken i Uppsala? Frågorna är många och Unn Harsem som är regionråd för Centerpartiet i Uppsala har svar på tal.  Bakgrunden är denna: i maj 2024 beslutade Region Uppsala att införa en barnmorskeledd förlossningsenhet och att erbjuda regionfinansierade hemförlossningar senast under 2026. I mars 2025 fastställde regionstyrelsen en genomförandeplan och initierade en upphandling för drift av den barnmorskeledda förlossningsenheten, med en möjlighet till hemförlossningar. ​Beslutet har mött kritik från vissa läkare och andra som uttryckt oro för säkerheten vid hemförlossningar och överklagat beslutet till förvaltningsrätten. Samtidigt har Uppsala Barnmorskeförbund välkomnat initiativet och betonat vikten av att erbjuda olika alternativ för födande kvinnor. Den som tar del av artiklar i media kan få en känsla av att Unn Harsem bara tänker på "sina hemfödslar". I det här poddavsnittet ges en betydligt djupare och mer nyanserad bild - Unn förklarar att det handlar om ett omtag för hela förlossningsvården i regionen där hemfödslarna bara är en liten men ack så viktig del.  Vi samtalar om avstånd in till förlossningen som tolkas relativt och "hur långt som är okej" beror på om kvinnan har intentionen att föda på sjukhus eller inte. Om intentionen är att föda på sjukhus  är det helt okej att resvägen är lång, över en timme ( i norra Sverige flera timmar). Men om intentionen är att stanna hemma så blir det plötsligt tjafs om antalet minuter. Samtidigt uppmuntras kvinnor idag att göra en stor del av sitt födande hemma utan övervakning, stöd eller några kontroller av mor och barn. Det är som om tideräkningen börjar först när kvinnan kliver över tröskeln till sjukhuset. Vems intresse går egentligen först?  Framförallt: hur navigerar en politiker denna känsliga och djupt triggande fråga? Unn Harsem ger råd till dig som vill se liknande förändringar där du bor. Vad krävs egentligen för att lyckas driva igenom detta? Nu kan du som uppskattar podden bli en del av Värkstark medlemskap! Som medlem får du ett nytt bonusavsnitt av podden varje månad och möjlighet att mötas och bygga relation med andra som också vill förändra födandets villkor. Läs mer här www.martacullhedengblom.se  

Under sin första födsel fick Elin "nästan" föda i vatten såsom hon önskat, med barnmorskor hon redan kände från Min Barnmorska på Huddinge sjukhus. Men när personalen blev för oroliga över fosterljuden bad de Elin komma upp ur badet - en händelse som lämnade ett öppet sår. Inför sin andra födsel hoppades hon innerligt på att få "stanna kvar" i vattnet. Istället överrumplades hon denna gång av intensiteten i födandet och hann inte längre än till hallen hemma i lägenheten. En ambulans tillkallades - som åkte till fel adress på Ringvägen i Stockholm. Ett febrigt avsnitt där Elin tar oss med på berättelsen om det bästa som hänt henne. När hon tillsammans med sin man och svärmor fick uppleva en kraft större än henne själv. Vi pratar också om att bearbeta en förlossning i efterhand, vad det kan innebära att behöva "kliva upp" ur poolen under en födsel  - och diskuterar begreppen Sphincter law och Dilation station.  

När en kvinna föder barn gör hon något av det mest kraftfulla, kroppsliga och potentiellt transformerande en människa kan göra. Ändå händer det alltför ofta att hon i den stunden placeras i ett system där hennes kraft osynliggörs, där hennes rättigheter glider henne ur händerna – och där hon, mitt i det stora & livsomvälvande, reduceras till patient. I det här avsnittet möter jag barnmorskan Viveca Crafoord. Hon är hembarnmorska med gedigen erfarenhet av att möta kvinnor på deras egna villkor - och snart aktuell med en ny handbok om rättigheter i födandet. Den är framtagen i samarbete med Birth Rights Sweden. Vi samtalar om hur vården i dag är organiserad för att hantera det sjuka men samtidigt förväntas ta hand om friska kvinnor som ska föda – och vad som går förlorat när den födande inte längre får vara huvudperson i sin egen upplevelse. Vi pratar om makt, hierarkier och hur det kommer sig att den som gör jobbet, som bär och föder barnet - ofta är den med minst mandat i rummet. Vi talar om obstetriskt våld och vad som behöver förändras för att kvinnors rättigheter i födandet inte bara ska skrivas ned i policydokument, utan också levas i praktiken. Det här är ett avsnitt för dig som fött, ska föda, arbetar med födande – eller bara vill förstå varför födelserummet är en så viktig plats att ta tillbaka.   Du hittar Viveca Crafoord på hemsidan Barnmorskan i Bohuslän  eller på instagramkontot @barnmorskanibohuslan Det bloggavsnitt vi refererar till i avsnittet hittar du på Föda med stöd:  De födande står alltjämt längst ned i hierarkin  

Control vs care inom förlossningsvården. Vad är skillnaden på en kontrollkultur och en omsorgskultur? Ingrid Riesers podd Forest of thought handlar om den ekologi av ideér som vi alla lever i. Varför har vi en så destruktiv relation till naturen? Där vi alltid försöker kontrollera i stället för att ha vördnad och omsorg om det levande. När Ingrid själv blev gravid insåg hon att det i högsta grad även gällde inom förlossningsvården.  Istället för att försöka stärka vår förmåga att hantera det osäkra och ovetbara så söker vi ännu mer kontroll. Och paradoxalt nog - när vi försöker hantera vår ängslan genom mer kontroll blir konsekvensen oftast ännu mer rädsla.     I poddavsnittet samtalar vi om hur Vetenskapen med stor V kan användas för att möjliggöra kontroll. Utkiksposten påverkar vad forskaren ser: en forskares antaganden, värderingar och underliggande världsförståelse påverkar vad som studeras och hur det studeras. Vetenskapen är inte oberoende utan befinner sig i en ekonomisk, kulturell och politisk kontext.   Betyder det att allt är relativt? Nej. Det betyder att världen ofta är mer komplex än vad man kan ledas att tro vid en första anblick. De glasögon du bär när du synar världen påverkar.   Den vetenskap som hålls högt inom dagens förlossningsvård fokuserar främst på det som är enkelt att mäta. Filosofen Jonna Bornemark skrev om det omätbara i boken "Det omätbaras renässans". I den världssyn som sätter Vetenskapen med stort V över allt annat underskattas ofta kroppslig erfarenhet, omdömeskraft och intuition. Kvaliteér som är synnerligen svåra att mäta men otroligt viktiga under tex en födsel. Hur kan dessa få sin rättmätiga plats i dagens samhälle där "evidensbaserad" har blivit en pinne vi slår varandra i huvudet med?   Vem känner egentligen leran bäst - keramikern eller geologen? Vem är expert på födandet - kvinnan som föder eller den som har teoretisk kunskap om födande?   I poddavsnittet refererar vi till ett inlägg i The Positive Birth Calendar av barnmorska och professor Eva Robertson som du kan läsa här: En hyllning ett lovord från en "gammeljordmor" Ingrid Rieser och hennes podd Forest of thought hittar du på www.forestofthought.com  eller www.ingridmrieser.com Poddasvnittet som vi refererar till i samtalet kan du lyssna på här: Imaginations of Control// ANDY STIRLING  

Två trygga hemfödslar som följs av en traumatisk sjukhusförlossning. I det här avsnittet samtalar jag med Elin Ternström som är barnmorska och en av forskarna bakom projektet Rewrite Birth. Ett projekt som syftar till att ta fram vetenskapligt prövade insatser för att stödja de kvinnor som drabbas av förlossningstrauma. Vi pratar om Elins egen resa – från två stärkande hemfödslar till en tredje födsel som blev något helt annat – och om PTSD, förlossningsrädsla och vikten av att "fånga upp" och bekräfta de kvinnor som drabbas. Såhär beskrivs projektet ReWrite Birth på Mittuniversitets hemsida: "Ungefär var femte person som fött barn visar symptom på posttraumatisk stress och 3–6 procent utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. I Socialstyrelsens nya riktlinjer för förlossningsvården framhålls att kvinnor som nyligen fött barn och visar tecken på psykisk ohälsa ska ges tillgång till multiprofessionell bedömning och behandling. Tyvärr saknas vetenskapligt prövade insatser att erbjuda kvinnor med förlossningsrelaterad posttraumatisk stress.   Syftet med projektet ReWrite Birth är därför att utforma och utvärdera en multiprofessionell intervention för att minska posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossningsupplevelse." I poddavsnittet pratar vi även en del om forskning. Hur lyckas man som forskare + barnmorska?   Mer om forskningsprojektet Rewrite Birth En vetenskaplig artikel som vi refererar till i avsnittet kan du läsa här, rekommenderas! The transformational effect of exposure to homebirth for hospital-based midwives.   Coddington R, Catling C, Homer C. Seeing birth in a new light: The transformational effect of exposure to homebirth for hospital-based midwives. Midwifery. 2020 Sep;88:102755. doi: 10.1016/j.midw.2020.102755. Epub 2020 May 23. PMID: 32497819.    

Maria Ekdotter blev barnmorska år 1989 och har arbetat hela 25 år på Auroramottagningen för kvinnor med förlossningsrädsla. Vilka insikter har det har gett henne? Hur ser hon på den kritik som har riktats mot Aurora? Får gravida som önskar ett planerat kejsarsnitt utan medicinsk indikation det i större utsträckning idag utan att behöva  "gå igenom" Aurorasamtal först?  Sedan 1989 har mycket hänt inom förlossningsvården. Maria beskriver dessa förändringar, hur en glidning har skett som har lett att barnmorskor idag inte längre tar självständigt ansvar för den normala födseln i samma utsträckning. Mandatet att både kunna och få ta egna beslut utifrån den egna professionen har blivit suddigt i kanten för barnmorskor. Är de flesta förlossningar i praktiken läkarstyrda idag - och är barnmorskor egentligen obstetriska sjuksköterskor? Här jobbar vi i team. Har blivit en fras som fungerar lite som ett kodord för att barnmorskor behöver få godkänt av den som befinner sig över dem i hierarkin. Om rädslo - och kontrollkulturen som har vuxit sig starkare inom förlossningsvården de senaste decennierna. Maria förklarar varför vården behöver en djupare förståelse för oxytocinet. Hon beskriver också vilka djupgående effekter det kroppsegna oxytcoinet har när det får tillträde - eller inte. Både för själva förlossningen, anknytningen till barnet, för relationen till partnern, familjen och inte minst för nästkommande födsel.  Maria Ekdotter har skapat materialet Mindfulness i födandet och är utbildad psykoterapeut. För att kunna hjälpa de som har blivit traumatiserade av sin födsel har hon gått en traumautbildning i metoden Lifespan Integration. Du hittar Maria och hennes tjänster på ekdotter.se              

Som barnmorska och forskare har Paola Oras studerat amningsmönster hos nyfödda. I sitt arbete har hon kunnat visa att barn ammar mycket oftare än vad vi tidigare föreställt oss. Det är tex normalt att amma flera gånger i timmen. Något som går stick i stäv med de amningsråd som generationer av kvinnor har fått. Under 1900-talet separerade man mor och barn och amningen reglerades. På mjölkdroppekonferensen i Bryssel togs ett beslut som kom att förstöra många kvinnors amningsresor. Samtidigt sågs det som en modersplikt att amma sitt barn. Något som gjorde det svårt för många. Varför har kunskapsområdet "amning" så låg status? Om den ojämnt fördelade kunskapen inom vården - och vikten av att vara källkritisk vid givna amningsråd. Samt: vad behövs egentligen för att den som vill amma också ska kunna göra det? Och är ersättning verkligen det enklare alternativet? Det här är ett utmärkt avsnitt att lyssna på för dig som vill ha mer kunskap om amning. För det är  ett område som rymmer så mycket: relationer, kultur, psykologi, biologi och även något existensiellt.  Läs Paolas mycket uppskattade samling av blogginlägg om amning på Föda med stöd: Hur vi föds och hur vi föder spelar roll    

Om förlossningsscenen i boken Eufori som höll på att bli struken. Den som Elin kämpade med och som nu är hjärtat i hennes bok om Sylvia Plath. Om systerskap, födande och om att bli en främling för sig själv inne i förlossningsrummet. När Elin födde sitt första barn på 00-talet var det viktigt att visa hur lite det påverkade henne och en vecka efter förlossningen var hon tillbaka på genusvetenskapen.  Hur födandet och föräldraskapet ändå kom att påverka. Om intuition som spelade roll under hennes andra graviditet och födsel. Inför sin tredje födsel ville hon göra annorlunda och fick en speciell bok av mig i julklapp. Den upplevelsen utmynnade i berättelsen  "Jag födde honom" som finns att läsa här: Jag födde honom      

Födandet skulle innebära mer lycka och mindre olycka om vi värderade det högre i vårt samhälle. Idag ses födandet som en lite annorlunda "dag på sjukhuset". Inte som den livsomvälvande övergångsrit det faktiskt är. Vad har detta begränsade synsätt fått för konsekvenser för kvinnor? Vad förlorade vi när födslarna flyttade in på sjukhusen? Och hur avslöjas det i vår populärkultur? Länkar: födamedstöd.se/gravid Blogg Föda med stöd Bok Föda barn med stöd