Fabriken

Elon Musk drömmer om att sätta sin fot på Mars medan Richard Branson vill erbjuda turistresor ovanför jordens atmosfär. Samtidigt satsar andra techentreprenörer på att utveckla avancerade rymdsystem. Vad är det som driver det växande intresset för rymden bland privata företag? Och hur påverkar den intensiva aktiviteten långt ovanför molnen oss här nere på jorden? Det diskuterar Johan Köhler, avdelningschef för forskning och utveckling på Rymdstyrelsen och Evelina Galli, techreporter P3.

Listan över jobb som sägs kunna ersättas av AI är lång. Ingen vet hur AI kommer att påverka arbetslöshet, jämlikhet, ekonomi och samhället i stort. Däremot är de flesta överens om att tekniken kommer att förändra många yrkesroller. Vilken typ av kompetenser kommer inte längre vara eftertraktade på framtidens arbetsmarknad? Hur kan du veta om AI kan komma att stjäla just ditt jobb? Det diskuterar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT och Patrik Joyce, chefekonom på arbetsgivarorganisationen Almega.

På barnens favoritappar Tiktok, Instagram och Snapchat utspelas gängkonflikter inför öppen ridå och annonser om mord- och sprängningsuppdrag läggs ut. Vems är ansvaret när gangsterkultur glorifieras och barn rekryteras till brottslighet via sociala medier och vad kan samhället göra för att stoppa det från att hända? Det diskuterar juristen och författaren Evin Cetin tillsammans med författaren och före detta brottsutredaren Luay Mohageb. Medverkar gör även Erik Hannerz, docent i sociologi som forskat i gängrekrytering, samt den nätpatrullerande polisen Patrik Widell.

Enligt förespråkare för den så kallade "döda internet-teorin" har det som en gång var ett levande nät av människor gradvis ersatts av algoritmer, botar och automatiserat innehåll. Finns det risk att AI-genererat innehåll gör så att vanliga människor trängs undan på nätet? Och om det är så att internet håller på att dö, vad kommer i sådant fall uppstå i dess ställe? Det diskuterar Emma Frans, författare och forskare, tillsammans med techreporter Evelina Galli. Medverkar gör även statsvetare Carl Öhman vid Uppsala universitet.

Digital detox, friction-maxxing och skärmfasta. Ständigt dyker det upp nya trender i syfte att minska tiden vid skärmen. Något som inte alltid är så lätt då många är beroende av sin smarttelefon för att få livet att gå ihop. Vad gör ständig digital stimulans med våra hjärnor och hur gör man för att minska sin skärmtid eller få den att kännas meningsfull? Det diskuterar Emma Frans, författare och forskare, tillsammans med journalist Helle Schunnesson.

Om ett halvår är det val och för första gången finns alla partiledare på Tiktok. Där presenterar de sin politik i korta klipp, följer memetrender och kritiserar sina motståndare. Vad vill de uppnå genom att rangordna favoritgodis och mäta sina vader i sociala medier? Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, diskuterar med journalist Helle Schunnesson. Dessutom medverkar Nils Gustafsson, universitetslektor vid Institutionen för kommunikation vid Lunds universitet.

Under de senaste åren har Pentagon knutit avtal med flera av världens största techbolag och USA:s och Israels attack mot Iran har av vissa beskrivits som det första AI-kriget. På vilket sätt används AI i krigsföring och vem bestämmer hur tekniken får användas? Det diskuterar Vincent Boulanin, senior forskare på Stockholm International Peace Research Institute och expert på militära tillämpningar av AI, Henning Eklund, techreporter på SvD Näringsliv, och Peter Bovet Emanuel, militär lärare som forskar kring AI och beslutsstödsystem vid Försvarshögskolan.

Det är dags för Oscarsgalan, filmvärldens mest prestigefyllda prisceremoni. Men filmindustrin är krisdrabbad och biograferna står nästan tomma. När streamingtjänsterna krigar om dina 150 kr i månaden väcks frågan om ökad användning av AI i skapandeprocessen kan vända trenden. Är det konstnärlig katastrof eller kostnadseffektivt om manus, skådespelare och visuella effekter skapas med hjälp av artificiell intelligens? Det diskuterar universitetslektor och regissör Tobias Falk och journalist och författare Nanna Olasdotter Hallberg.

I USA pågår en rättegång mot Meta och Google. Bakom stämningen står en 20-årig kvinna som hävdar att hon som barn utvecklade ett beroende av deras plattformar och att det har gett henne långvariga psykiska besvär. Det är inte första gången de stora teknikföretagen granskas. Men den här gången är det inte innehållet som står i centrum, utan själva konstruktionen – algoritmerna, färgerna, notiserna. Är våra digitala miljöer är designade för att vi ska fastna i dom? Och vem bär ansvaret när vi aldrig kan sluta scrolla? Det diskuterar professor i interaktionsdesign Alexandra Weilenmann och jurist Daniel Westman.

Tänk dig en robot som städar, tvättar och håller dig sällskap. Elon Musk menar att det snart kommer att finnas fler robotar än människor på jorden och att de tar över vardagliga sysslor. Flera stora teknikföretag satsar miljarder på att utveckla humanoider. Vad skulle det egentligen innebära för oss riktiga människor om visionen om en värld full av humanoider blir sann? Filosofiprofessor och författare Jonna Bornemark och journalist Alexander Norén diskuterar falska relationer, människolika innovationer och risken för självbedrägeri.

Prediktionsmarknader har ökat i popularitet och seglat upp som ett i raden av alla sätt att vinna och förlora pengar på nätet. Men en fascinerande bieffekt är att den här typen av vadslagning också ger oss förvånansvärt träffsäkra prognoser. Varför slår den stora massans gissningar opinionsundersökningar? Och hur påverkas vi när det blir allt enklare att förutse framtiden? Det diskuterar Ellen Hagström, ekonomireporter på EFN och Per Carlbring, professor i psykologi med expertis inom AI och spel.

Vi tar reda på varför allt fler unga överger dejtingapparna och om AI-partners är framtiden. Hur ser kärlek och romantik ut i den digitala tidsåldern? Har tekniken optimerat eller saboterat våra chanser till kärlek? Professor i sociologi Emma Engdahl diskuterar tillsammans med journalist Helle Schunnesson. Medverkar gör också Jannike Tillå på Internetstiftelsen.

USA:s techjättar dominerar stora delar av den digitala infrastrukturen som Sverige och EU är beroende av. Det skapar både möjligheter och risker för säkerhet, dataskydd och politiskt inflytande. Techreportern Evelina Galli och digitaliseringsexperten Anette Novak diskuterar beroendet, digitala sårbarheter och hur Europa kan stärka sin digitala självständighet.

Vad händer egentligen när föräldrar delar bilder och historier om sina barn i sociala medier? Juristen Ängla Pändel och profilen Bingo Rimér pratar om fenomenet sharenting. Från vanliga föräldrar som lägger upp bilder på Facebook till influencermammor som tjänar stora pengar på reklamsamarbeten. Var går gränsen? Vi reder ut vilka juridiska regler som faktiskt gäller, etiska dilemman och vilka risker som finns för barnens integritet, säkerhet och framtid.

Vad blir trenden nästa år? Kommer sociala medier att förändras eller har vi bara sett början på mängden AI-videor som kan spridas? I årets sista avsnitt spanar vi mot 2026 och vilka tekniska utvecklingar som är att vänta.

Musik genererad av AI har tagit sig in på både Billboards och Spotifys topplistor. Det här har väckt både förundran och kritik inom musikbranschen som menar att upphovsrätten är hotad. Men är det så illa? Medverkande är Palle Dahlstedt, tonsättare och professor i interaktionsdesign vid Göteborgs universitet och Paulina Modlitba, AI-expert.

Händer det att du då och då lägger ifrån dig mobilen efter en timmas skrollning med en känsla av att du slösat tid? Då är du inte ensam. Som tur är finns det andra som uppskattar tiden du lägger på skärmen; nämligen plattformarna som du skrollar på. I veckans avsnitt av Fabriken fokuserar vi på ekonomin bakom vår uppmärksamhet och hur vår tid och data genererar stora inkomster för techbolagen. Gäster är Gunnar Harrius, ekonomijournalist på Dagens Industri och teknikreportern Henning Eklund från podden Tech brief.

Lust att lämna över shoppingen till din AI? I USA är det redan möjligt att låta sin chatbot göra inköp åt en för att effektivisera köpprocessen. Hur fungerar en AI-agent och kommer ett smidigare sätt att konsumera öka våra utgifter eller blir AI-agenten lösningen på våra slösiga köpvanor? Gäster är konsumtionsforskaren Katarina Graffman och AI-experten Paulina Modlitba.

Tiktoks försäljning av den amerikanska algoritmen väntas snart vara i hamn. Nästa år är planen att teknikentreprenören Larry Ellison ska ta över ägarskapet, vilket ger företaget Oracle inflytande över hur data lagras och algoritmen styrs. Ellisons nära band till Donald Trump har fått spekulationerna att dra igång; kan köpet innebära att Tiktoks flöde anpassar sig efter presidentens preferenser? Gäster är Sophia Sinclair från SvD-podden Techbrief och USA-kännaren Jakob Stenberg som driver podden Kongressen.

Lanseringen av Sora 2 och vår ökade användning av AI lämnar avtryck på klimatet. Men vad innebär det när man pratar om AI:s klimatavtryck? Den här veckan kollar vi närmare på AI-klippens klimatutsläpp och om nöjet är värt priset vi betalar. Vi vänder också på myntet: på vilka sätt kan AI bli klimatets räddare och hur kan man använda AI på ett klimatsmart sätt? Med techstrategen Paulina Modlitba och Frida Berry Eklund, medgrundare till Klimatkollen.

Att tillbringa för mycket tid framför skärmen är ett problem i alla åldersgrupper. I en del länder finns numera diagnosen ”social media disorder” som behandlas likt andra beroenden med KBT och avgiftning. Står Sverige näst på tur för en diagnos? Gäster är Sissela Nutley som är forskare i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet och journalisten Irena Pozar. Programledare Emilie Roslund.

Sedan Elon Musk tog över X har plattformen kämpat med användarantalet, speciellt här i Sverige där svenskarnas närvaro minskat markant de senaste åren. Den primära anledningen tycks, enligt rapporten "Svenskarna och internet", vara Elon Musk själv och hur hans förändringar på plattformen skapat ett hårdare samtalsklimat. Kan de hatiska tongångarna bli slutet för X i Sverige? Medverkar gör Christian Christensen, professor i journalistik, och Måns Jonasson från Internetstiftelsen. Programledare Emilie Roslund.

Efter att Anna-Karin Hatt lämnat sitt partiledaruppdrag har det hårda samtalsklimatet diskuterats vitt och brett. Många har pekat på sociala medier och menar att förklaringen finns i deras algoritmer som "belönar" innehåll som triggar negativa känslor. Men kan det även vara så att svenska nyhetsmedier nyttjar den här algoritmen när de delar artiklar på sociala medier? Vi ringer runt till cheferna på Sveriges största mediehus för att höra hur de ser på sitt eget ansvar för samtalsklimatets utveckling. Gäst är Irena Pozar och programledare är Emilie Roslund.

De senaste månaderna har cyberattackerna mot företag och offentlig sektor ökat i antal, där Miljödata och fackförbundet Vision bara är några exempel. En av anledningarna till ökningen kan förklaras genom den snabba utvecklingen av AI, som gjort angreppen både snabbare och mer svårupptäckta. Med tanke på den raska utvecklingstakten ställer vi oss frågan: Hur ska vi som samhälle lyckas skydda oss mot hackarnas nya supervapen. Är det ens möjligt att hinna ikapp?

Män och kvinnor glider allt längre från varandra på sociala medier. Inte bara för att män postar mindre och interagerar mer sällan, utan för att de i högre grad väljer bort de största plattformarna. Riskerar könsgapet att skapa olika verklighetsuppfattningar och vad kan det få för konsekvenser i samhället? Gäster är Måns Jonasson från Internetstiftelsen och journalisten Irena Pozar.

I somras gick regeringen ut och uppmanade vården att använda mer AI, i syfte att göra den mer effektiv och säker. Men kan vi lita på att det blir så? Även om stora framsteg görs tack vare artificiell intelligens väcks röster om riskerna och läkarna själva efterfrågar riktlinjer för AI egentligen ska användas. Veckans avsnitt handlar om drömmen om att AI ska revolutionera svensk sjukvård - och hur det kommer påverka oss som patienter. Gäster är Paulina Modlitba, AI-expert och techstrateg, och Jennifer Viberg Johansson, docent i medicinsk etik vid Uppsala universitet. Programledare är Emilie Roslund.

Idag finns AI-botar som hjälper oss att svajpa, chatta och agera terapeut när vi kört fast i vårt dejtande. Hur har det påverkat vår syn på kärlek och möjligheten att skapa relationer? Och kan ChatGPT verkligen laga ett brustet hjärta? Medverkande är författaren Nadia Kandil från podden Det Skaver, psykiatrikern Stefan Krakowski och Fabrikens AI-expert Paulina Modlitba.

Efter mordet på Charlie Kirk dröjde det inte lång tid innan sociala medier fylldes med alternativa motivbilder. Låg Israel bakom? Eller transaktivisterna? Vi fördjupar oss i hur konspirationer sprids i samband med stora nyhetshändelser och hur algoritmerna påverkar vilka berättelser som får fäste. Med i programmet är Christian Christensen, professor i journalistik och psykologen Jonas Blom.

Sedan OpenAI:s vd Sam Altman varnade för att vi befinner oss i en AI-bubbla har spekulationerna om de eventuella konsekvenserna tagit fart ordentligt. Vissa experter menar att ett ekonomiskt bakslag vilar runt hörnet, medan andra menar att teorierna är överdrivna. I veckans avsnitt undersöker vi vad en sprucken bubbla skulle kunna få för konsekvenser; både för AI-bolag och privatpersoner. Gäster är ekonomijournalisten Gunnar Harrius från Dagens Industri och AI-experten Paulina Modlitba.

Ofrivillig barnlöshet ett minne blott? Nära på, i alla fall. Teknikens utveckling går i snabb takt även inom fertilitetsvården där AI nått stora genombrott inom IVF- och infertilitetsbehandlingar. Men den nya reproduktionstekniken kommer också med etiska utmaningar. Medverkar gör vår återkommande tech-expert Paulina Modlitba och med i samtalet finns även Nils-Eric Sahlin, professor i filosofi och medicinsk etik vid Lunds universitet.

Att använda sig av influerare som ett sätt att stärka sitt varumärke är inget nytt, oavsett om det handlar om att marknadsföra en Labubu eller förmedla en positiv bild av en nation. Veckans avsnitt fokuserar på mjuk makt; hur länder försöker påverka genom kultur och idéer och hur influerare kommit att spela en avgörande roll för detta. Gäster är Irena Pozar och Martin Gelin.

Allt fler svenskar söker hjälp för kryptoberoende, enligt nya siffror från landets beroendekliniker. Samtidigt går Finansinspektionen ut och avråder “de flesta” från att investera i kryptovalutor. Men varför är det så riskfyllt och varför kommer varningarna först nu? Vi reder ut hur Bitcoin och andra digitala valutor kan leda till ett kostsamt missbruk. Medverkar gör Gunnar Harrius, ekonomireporter på Dagens Industri och tech-strategen Paulina Modlitba.

Ebba Bush får kritik för att ha rådfrågat en AI-språkmodell när hon skrev sitt sommartal. Allt fler tar hjälp av AI i vardagen, men hur påverkar det oss att använda AI till sysslor vi bara för några år sedan klarade på egen hand? Gäst är Paulina Modlitba och Jonas Ivarsson på Göteborg universitet.

Gråtande influencers, filmade förlossningar och redogörelser av barndomstrauman. Idag är det standard för många kreatörer att dela med sig av sina svåraste stunder. Och kanske är det inte så konstigt; forskning har visat att det lönar sig. Sårbarhet har blivit en digital valuta – men till vilket pris? Vi undersöker hur vår integritet påverkas när algoritmerna uppmuntrar oss att flytta fram gränserna. Gäster är medieforskaren Michael Rübsamen och journalisten Irena Pozar.

Könsdesinformation är ett växande globalt problem enligt Myndigheten för psykologiskt försvar. Spridningen sker framför allt inom den så kallade manosfären; ett community som förespråkar mansaktivism, anti-feministiska idéer och konservativa värderingar. Vad är det som lockar killar dit – och hur nyttjas det här sammanhanget för att, via konspirationer, destabilisera vår demokrati? Gäster är Mathilda Åkerlund från Göteborgs Universitet som forskar på konspirationsteorier och kvinnohat på nätet, och Jack Werner som är grundare till Källkritikbyrån.

Under våren har bank-id, Swish och flera av storbankerna utsatts för cyberangrepp som skapat störningar i apparnas funktioner. Överbelastningsattackerna sker allt oftare och med allt tätare mellanrum ligger hemsidor nere. Men varför händer det just nu – och vad gör Sverige för att skydda oss mot dem? Gäster är Pontus Johnson som är professor i cybersäkerhet vid KTH och tech-strategen Paulina Modlitba som förklarar hur de digitala angreppen riskerar att få vårt samhälle ur balans.

Religion förknippas sällan med ordet “modernitet”, men just nu pågår faktiskt ett skifte från det traditionella i takt med att allt fler samfund kliver in på AI-marknaden. Det senaste året har AI-bottar dykt upp där troende kan chatta med en artificiell imam, präst eller rabbin för att bli vägledd i livets dilemman. Vi testar de populäraste bottarna på temat abort och undersöker vilka risker och möjligheter som finns med en digitaliserad tro. Gäster är Julia Kuhlin, postdoktor i digital humaniora, och AI-experten Paulina Modlitba.

Goda råd kan bli dyra, i alla fall om du litar på en influencer. Det konstaterar en ny rapport från Finansinspektionen som varnar för hur spartrender på sociala medier kan utsätta privatpersoner för dåliga investeringar – och i värsta fall bedrägerier. Gäster är Moa Langemark som är konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen och journalisten Irena Pozar som guidar oss genom en oreglerad marknad där vem som helst kan kalla sig för ekonomiexpert.

Minskad integritet i lagens namn? I april röstade riksdagen ja till regeringens påskyndade förslag om utökade möjligheter till kamerabevakning. Kravet på tillstånd tas nu bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet som vill bedriva övervakning på allmän plats. Hur kan det påverka vår frihet i praktiken och i förlängningen tilliten till vår demokrati? Gäster är AI-experten Paulina Modlitba och Marie Eneman, docent i informatik vid Göteborgs universitet och forskningsledare för flera projekt kopplade till övervakning och integritet i det digitala samhället.

Vad betyder yttrandefrihet? De senaste åren har innebörden av ordet blivit någon form av tolkningsfråga. Inte bara inom amerikansk politik där begreppet ofta används, utan även på de största sociala medier-plattformarna som nu har valt att ta bort sina faktagranskningsfunktioner. Ändringen har inte bara inneburit bredare åsiktsfrihet utan även ett större flöde av desinformation - där propaganda har lika mycket rätt att existera som vilka andra poster som helst.

Elon Musks bolag Starlink äger två tredjedelar av alla internet-satelliter som cirkulerar runt jorden. Från drönarbilder vid frontlinjen i Ukraina till Amazonas djungel har Starlink bidragit med kommunikationsmöjligheter på platser där det tidigare varit omöjligt att komma åt internet. Men vad händer om Musk trycker på av-knappen? Gäster är Hans Liwång som är professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och tech-strategen Paulina Modlitba.

Finns det något mer exotiskt än en man som läser? Enligt nya studier minskar läsningen på nästan alla fronter och det gäller i synnerhet män. Vi undersöker vad det beror på och vilken roll skärmen spelar i den här utvecklingen. Gäster är litteratursociologen Karl Berglund, journalisten Irena Pozar, och komikern Branne Pavlovic som är programledare för “Poeter och analfabeters bokklubb”.

Marknaden för AI-assistenter inriktade på relationsrådgivning är på stark uppgång. Att vända sig till en chattbot för att få hjälp med sina kärleksbekymmer kan kännas frestande, men finns det något som går förlorat när vi lämnar över det personliga utvecklingsarbetet till en AI istället för att göra jobbet själva? Gäster är Per Carbring som är professor i klinisk psykologi och Paulina Modlitba, tech-strateg.

Upprörda tyckanden om den spirituelle Ola i realityserien Love is blind har dominerat svenska sociala medier-flöden i veckor. Både tv-tittare och Netflix själva har ingått i åsiktskören, men nu anas en baksmälla runt hörnet. Engagemanget är en pr-mässig succé, men till vilket pris? I veckans avsnitt undersöks drevet som fenomen och hur effektivt det är som marknadsföring. Gäster: Jeanette Fors-Andrée, medierådgivare, och Jack Werner, journalist.

Att bojkotta USA ligger i tidens anda. Det är inte bara amerikanska elbilar eller andra handelsvaror som ligger i riskzonen, utan även de stora techjättarnas sociala medieplattformar. Men varför tycker allt fler att det är en bra idé att lämna plattformarna? Vad är i så fall alternativet och vad kostar det oss att göra slut med Big Tech? Gäster är Måns Jonasson från Internetstyrelsen och journalisten Irena Pozar.

Budskapet om att “media är folkets största fiende” är ständigt återkommande när Donald Trump delar med sig av sina tankar om presskåren. Sedan presidenten tillträdde på sin post har han föreslagit en rad begränsningar för journalister och bland annat portat mediahuset AP från att närvara i ovala rummet. Men vilken effekt kan Trumps retorik ha på journalistiken i stort och får hans sätt att prata ringar på vattnet? Gäster är Fernando Arias, programledare för Konflikt i P1 och Jack Werner, journalist och medgrundare till Källkritikbyrån.

På tio år har svenskarnas skulder fördubblats. En av förklaringarna är den ständigt växande nätkonsumtionen. Men det är inte bara smidiga betalningslösningar och tillgänglighet som gör oss mer benägna att handla. De senaste åren har algoritmer och cookies blivit allt mer avancerade i sitt sätt att följa vårt rörelsemönster och i sin tur skräddarsy reklam som kan vara svår att värja sig från. Gäster är journalisten och civilekonomen Magdalena Kowalczyk och civilingenjören och techstrategen Paulina Modlitba.

Vid stora krissituationer tenderar vi att vända oss till den plattform som ger de tätaste uppdateringarna. För många har sociala medier blivit den självklara platsen att vända sig till trots att informationen där inte alltid är verifierad och i vissa fall till och med är osann. I detta avsnitt pratar vi om för- och nackdelarna med att information om pågående kriser så snabbt kan få spridning på sociala mediers plattformar. Gäst är Moa Eriksson Krutrök, forskare vid Umeå universitet och Irena Pozar, sociala medier-expert och journalist på Aftonbladet.

Idag kan vi mäta allt från sömn och stress till blodsockernivåer och återhämtning med hjälp av smarta ringar och hälsoappar. Tekniken ger oss nya möjligheter till hälsooptimering, men vilka är baksidorna? Gäster är Paulina Modlitba, civilingenjör och techstrateg, samt Erik Angner, nationalekonom och professor i praktisk filosofi.

Om dolda budskap och så kallade “hundvisslor” - ord som kan betyda olika saker beroende på vem som är mottagare. Statsvetaren Björn Rönnerstrand har studerat den här typen av kodspråk och vi pratar med honom om hur kodade uttryck används i politisk kommunikation för att påverka opinionen. Är det smart strategi eller manipulativ kommunikation? Förstärker digitaliseringen och sociala medier denna typ av kommunikation?