Fredspodden

Under 2026 har nyhetsflödet präglats av berättelser om barn och unga som utvisas från Sverige. Efter kraftig kritik tvingades regeringen att tillfälligt stoppa de så kallade tonårsutvisningarna. Men mycket har hänt i Sveriges migrationspolitik sedan uttalandena “öppna era hjärtan” och “mitt Europa bygger inte murar” från tidigare statsministrar. Sveriges regering skryter om historiskt låg asylinvandring, samtidigt som historiskt många människor befinner sig på flykt; människor fortsätter att fly för sina liv över Medelhavet som blivit en gravplats för tusentals människor. I detta avsnitt av Fredspodden pratar vi om vad som hänt i Sveriges migrationspolitik och vi får höra hur lärare märker av utvisningar i skolan. Avsnittet gästas av två viktiga röster för samhällsfrågor: Nadim Ghazale, föreläsare som har nästan 20 års erfarenhet som polis, och Alexandra Pascalidou som är journalist och författare. De har båda engagerat sig i frågor som rör mänskliga rättigheter, integration, antirasism, jämställdhet och integration. Avsnitt #60 spelades in den 20 mars 2026 och programleds av Rebecka Lindholm Schulz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att USA och Israel inlett attacker mot Iran i slutet av februari har våldet spridit sig och det rapporteras om explosioner i stora delar av Mellanöstern. I skuggan av detta ökar också våldet mot palestinier på Västbanken. I det här avsnittet av Fredspodden pratar vi om den senaste tidens händelser tillsammans med P3-korren Love Lyssarides som nyligen varit på plats och rapporterat från Mellanöstern. Kommer det bli storkrig? Vad händer härnäst? Hur upplever människor i regionen allt som händer?Fredspodden gästas också av Farshid Ardabili-Farshi, ordförande för Svenska Freds lokalförening i Nässjö. Farshid som har rötter i Iran berättar om vad han tror krävs för en varaktig fred i Iran. Avsnitt #59 spelades in den 11 mars 2026 och programleds av Rebecka Lindholm Schulz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Personminor är ett fruktansvärt vapen som främst drabbar civila, och hälften av de som drabbas är barn. Förra året valde Finland, Polen, Estland, Lettland och Litauen att lämna Ottawa-avtalet som förbjuder personminor och i Sverige driver Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna frågan om ett svenskt avhopp från avtalet.I det här avsnittet av Fredspodden pratar vi om den svenska debatten kring personminor, varför Sverige måste stanna i avtalet och hur det är att fly över ett minfält. Gästar podden gör Özz Nûjen, komiker och skådespelare med starkt samhällspolitiskt engagemang, och Gabriella Irsten, sakkunnig på Svenska Freds. Avsnitt #58 av Fredspodden spelades in den 29 januari 2026 och programleds av Rebecka Lindholm Schulz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste tiden har det kommit flera nyheter kopplat till Sveriges bistånd. Regeringen har gjort en hemlig uppgörelse med Somalia, helt avvecklat utvecklingsbiståndet till flera länder där det behövs som allra mest och i juni avslöjades sms där en statssekreterare försökt påverka Sida i frågan om stödet till UNRWA.I det här avsnittet av Fredpodden pratar vi om Sveriges omläggning av biståndet tillsammans med biståndsexperten Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, och Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå som lyfter biståndets roll för fred. Avsnitt #57 av Fredspodden spelades in den 17 december 2025 och programleds av Rebecka Lindholm Schulz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Fredspodden går vi på djupet i det blodiga inbördeskriget i Sudan och den humanitära katastrof som nu beskrivs som världens värsta. Journalisten och författaren Amat Levin gästar podden för att förklara konfliktens rötter, Förenade arabemiratens roll och varför omvärlden länge vänt bort blicken. I slutet medverkar även Linnéa Petersson, sakkunnig på Svenska Freds, för att reda ut kopplingen mellan svensk vapenexport och Sudan.Avsnitt #56 av Fredspodden spelades in den 27 november 2025 och programleds av Rebecka Lindholm Schulz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gaza har blivit världens farligaste plats för barn och är en av vår tids värsta humanitära katastrofer. Den senaste tiden har det pratats mycket om Trumps fredsplan för Gaza, där vapenvilan är ett första steg. Men frågan om fredsprocess i Palestina och Israel är inte ny, inte heller den väpnade konflikten som började långt före den 7 oktober 2023. Avsnittet gästas av Cecilia Uddén - en av Sveriges mest erfarna journalister och som har lång erfarenhet av att rapportera från Palestina och Israel.  När Fredspodden spelas in den 28 oktober 2025 pratar vi om läget i Gaza idag och tittar tillbaka på historien. Hur har de senaste två åren påverkat människor i regionen? Vad tänker människor på plats om vapenvilan? Och hur är möjligheterna till hållbar fred idag jämfört med det hopp som fanns med fredsprocessen på 90-talet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Liberala Ungdomsförbundet och Grön Ungdom om Nato och värnpliktSedan värnplikten återaktiverades 2017 har oron att kallas mot sin vilja ökat bland unga– särskilt efter Sveriges Natoansökan. I det här avsnittet av Fredspodden pratar vi om vad Natomedlemskapet kan innebära för värnpliktiga. Kan värnpliktiga skickas utomlands på Natouppdrag? Vad är egentligen skillnaden mellan att försvara Sverige och Nato? Och vad tycker representanter från två ungdomförbund om detta? Gäster: Marcus Willershausen (LUF) och Hanna Lindqvist (Grön Ungdom). Avsnitt #54 av Fredspodden spelades in den 7 oktober 2025 och programleds av Rebecka Lindholm Schulz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fyra år efter talibanernas maktövertagande beskrivs Afghanistan som det sämsta landet i världen att vara kvinna i. Hur hamnade landet här, och vilken roll har Sverige och det internationella samfundet spelat? I detta avsnitt av Fredspodden möter vi Annette Lyth, tidigare chef för FN-uppdragets UNAMA:s fältkontor i Kabul, och krigskorrespondenten Magda Gad för ett samtal om Afghanistans nutid, historia och framtid. Avsnitt #53 av Fredspodden spelades in den 27 augusti 2025 och programleds av Rebecka Lindholm Schulz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken roll har kulturen och kulturprofiler i att lyfta viktiga samhällsfrågor? Det diskuterar vi i avsnitt #52 av Fredspodden tillsammans med två stora kulturprofiler och skådespelare: Eva Röse och Valter Skarsgård. Båda gästerna har engagerat sig i en rad samhällsfrågor och bland annat tagit ställning för att få Sveriges regering att agera för Gaza. Eva Röse har varit en stark röst för frågor om jämställdhet och barns rättigheter och Valter Skarsgård har bland annat engagerat sig för klimatfrågan. I avsnittet diskuterar vi bland annat vikten av att använda sin röst, ansvaret som kommer med att ha en stor plattform och aktuella samhällsfrågor. Fredspodden #52 spelades in den 11 juni och programleds av Rebecka Lindholm Schulz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur påverkar krig klimatet – och vad kan vi göra åt det? I detta avsnitt av Fredspodden möter vi Margot Wallström, tidigare EU-kommissionär och utrikesminister, i ett samtal om världsläget och hoten mot mänskligheten, med fokus på klimatet.Wallström delar insikter från en färsk rapport med 50 förslag för att kartlägga miljöskadorna orsakade av Rysslands invasion av Ukraina – och hur landet kan återuppbyggas på ett hållbart sätt. Vad kan världen lära av Ukrainas arbete med miljöfrågor under brinnande krig?Avsnittet leds av Rebecka Lindholm Schulz och spelades in den 21 maj 2025. Lyssna där poddar finns eller på svenskafreds.se/fredspodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick. Långt efter att en väpnad konflikt avslutats ligger minor kvar i marken och drabbar civila i området. Minor gör ingen skillnad på soldater och civila, majoriteten av de som drabbas är civila och hälften av dessa barn. Sedan 1999 är personminor förbjudet enligt internationell lag, något som resulterat i en stark internationell norm mot personminor vilket har bidragit till att minor används mycket mindre. 2025 hotas förbudet, när Finland, Polen och de baltiska länderna meddelar att de kommer att lämna förbudet, även kallat Ottawafördraget, och även i Sverige finns röster som argumenterar för detta. Varför väljer flera länder att dra sig ur avtalet som förbjuder personminor trots vetskapen om att de drabbar urskillningslöst? Har det verkligen utvecklats moderna personminor som inte är lika farliga som de äldre versionerna? Vad blir konsekvenserna av att länder återigen kan börja använda personminor? Och varför är det så viktigt att personminor fortsatt är förbjudna enligt internationell lag? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 23 april 2025. Fredspodden gästas av Roosa Helenius från den globala kampanjen mot minor i Finland (ICBL) och av Zoran Ješić, som själv drabbades av en personmina för lite mer än 25 år sedan och nu är chef för organisationen UDAS som stödjer människor som har drabbats av personminor i Bosnien och Hercegovina. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011 i samband med att den s.k. “arabiska våren” nådde Syrien - en omfattande proteströrelse som krävde ett slut på det auktoritära styret. Kriget kom att bli fruktansvärt blodigt och när det var som värst rapporterades det om fasansfulla krigsbrott som tortyr, utomrättsliga avrättningar och Assad-regimens användning av kemvapen. Men den 8:e december 2024 såg Syrien för första gången på över 50 år en strimma hopp då Assad lämnade landet efter en lyckad offensiv mot Damaskus ledd av rebellgruppen HTS (Hayat Tahrir al-Sham).  Vad kommer Assad-regimens fall innebära för Syriens framtid? Vad krävs för att uppnå hållbar fred och demokrati? Hur ska landet kunna enas efter så lång tid av blodigt våld? Och hur ska ansvariga ställas inför rätta?  Fredspoddden gästas av Edgar Mannheimer, journalist med djup förankring i Mellanösterns kultur, historia och politik samt Saeed Alnahhal, som innan den arabiska våren arbetade på den statliga nyhetsbyrån i Syrien för att sedan tvingas fly till Sverige där han började arbeta som reporter. Avsnittet spelades in den 4:e mars 2025.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Jr. Trump är återigen tillbaka i Vita huset då han för ungefär en månad sedan svors in som USA:s 47:e president. Denna period har av många betraktats som osäker och oförutsägbar, främst på grund av Trumps häpnadsväckande uttalanden.  USA som betraktas som en stormakt med världens största och komplexa militär och har därför ett oerhört stort inflytande på den globala arenan. Till exempel är de väpnade konflikterna i Mellanöstern och Rysslands krig mot Ukraina högst influerade av USA:s agerande och stöd.  Trumps tillträde vid makten är karaktäriserad av en oförutsägbar ledarstil och kontroversiell retorik vilket väcker många frågor. Vad kommer Trumps tillträde till makten att innebära för omvärlden? Hur kan de olika internationella konflikterna komma att påverkas av maktskiftet? Hur kommer Sverige, som är medlemsland i NATO och har ett DCA-avtal med USA, att påverkas under de kommande fyra åren? Del 2 gästas av Frida Stranne, USA-expert och docent i Freds- och utvecklingsforskning och lektor vid Högskolan i Halmstad. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Jr. Trump är återigen tillbaka i Vita huset då han för ungefär en månad sedan svors in som USA:s 47:e president. Denna period har av många betraktats som osäker och oförutsägbar, främst på grund av Trumps häpnadsväckande uttalanden.  USA som betraktas som en stormakt med världens största och komplexa militär och har därför ett oerhört stort inflytande på den globala arenan. Till exempel är de väpnade konflikterna i Mellanöstern och Rysslands krig mot Ukraina högst influerade av USA:s agerande och stöd.  Trumps tillträde vid makten är karaktäriserad av en oförutsägbar ledarstil och kontroversiell retorik vilket väcker många frågor. Vad kommer Trumps tillträde till makten att innebära för omvärlden? Hur kan de olika internationella konflikterna komma att påverkas av maktskiftet? Hur kommer Sverige, som är medlemsland i NATO och har ett DCA-avtal med USA, att påverkas under de kommande fyra åren? I del 1 gästas Fredspodden av Annika Söder, diplomat, medlare och fd kabinettssekreterare. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 2024 har världens, och inte minst Sveriges, militära fokus riktats allt mer till den yttre rymden. Sveriges försvarsminister Pål Jonson benämner rymden som “dagens och framtidens slagfält” och USA varnar för ryska ambitioner att placera kärnvapen i rymden. Samtidigt som makthavare vänder sina blickar mot ett nytt “slagfält” bevittnar vi pågående humanitära katastrofer på jorden såsom krig, klimatförändringar och svält.  Hur används egentligen rymden idag och hur regleras staters närvaro i rymden av internationella lagar? Vad innebär beväpning av rymden och vilka risker kan vi se med detta? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 16 januari.   Avsnittet gästas av Nivedita Raju, senior forskare på fredsforskningsinstitutet SIPRI, med expertkunskap om rymden, som berättar om hur rymden används idag, vilka hot som finns och hur vi kan tänkas påverkas av dessa. Även den internationella rätten och varför vi bör prata om dessa frågor diskuteras. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den internationella domstolen i Haag (ICJ) och Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) har diskuterats flitigt under det senaste året, inte minst på grund av att ICJ utreder Israel för folkmord och då ICC uträttat arresteringsorder för bland annat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Att ställa ansvariga inför rätta för brott mot internationell rätt är en central del för rättvisa och hållbar fred, och där spelar de internationella domstolarna en avgörande roll.  Men, vad är egentligen skillnaden mellan ICJ och ICC? Vilka möjligheter och utmaningar finns i att ställa ansvariga inför rätta? Och vad krävs egentligen för att dömas för medskyldighet till folkmord? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 12 december 2024. Gästar avsnittet gör Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och Kerstin Bergeå, ordförande på Svenska freds.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 1945 släppte USA atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Runt 200 000 mäniskor dödades. I efterdyningarna av bomberna och kalla krigets spänningar blev kärnvapen närmare ett globalt tabu. Människor världen över tog ställning för nedrustning, mot kärnvapen. I Sverige såväl som globalt ser vi hur normaliseringen av dessa massförstörelsevapen urholkar tabut och leder oss närmare en värld av upprustning och hot om användandet av kärnvapen. Att Nobels fredspris tilldelas Nihon Hidankyo är ett viktigt ställningstagande, i en värld där organisationens arbete kanske är viktigare än någonsin. När Fredspodden spelas in den 29 oktober, riktar vi därför blicken till de verkliga humanitära effekterna av kärnvapen och organisationen Nihon Hidankyo.  Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig om kärnvapen på Svenska Freds, som berättar om kärnvapens faktiska konsekvenser och den skiftande retoriken och normaliserandet av dessa. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studenters organisering mot förtryck och våld har varit ett kraftfullt sätt att sätta press och driva igenom förändring; från 40-talets tyska motståndsgrupp, vita rosen, till studentprotester mot kriget i Vietnam har ungas engagemang haft ett viktig avtryck. För att protestera mot Israels krig mot Gaza har studenter världen över genomfört tältprotester utanför sina universitet, och så även i Sverige. Vad är anledningen till att studenter protesterar vid svenska universitet nu? Hur ser deras krav ut? Och varför är det viktigt att skapa ytor för ungas engagemang och delaktighet? Det är frågor som vi söker svar på i Fredspodden som spelades in den 14 juni 2024. Avsnittet gästas av Ayla Ndounou, som är del av protesterna i Lund, och Max Popovski, som är del av protesterna i Göteborg. De båda befinner sig på plats utanför Sveriges riksdag där de nyligen inlett nya tältprotester. I avsnittet berättar de om läget på plats, hur protesterna sett ut i Lund respektive Göteborg, och varför de nu valt att inleda protester utanför riksdagen.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om studentprotesterna? Hur kan protesterna bidra till att sätta press på Israel att stoppa sin krigföring? Och på vilka sätt har Svenska Freds genom Fredsakademin arbetat med att öka ungas delaktighet?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här specialavsnittet av Fredspodden är Svenska Freds på Östersjöns mingligaste “hangarfartyg” Gotland och på plats på den årliga politikerveckan i Visby, Almedalsveckan. När avsnittet spelas in den 26 juni 2024 befinner vi oss i vimlet där vi har sett diverse politiker, nyfikna medborgare och otaliga utställare. Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå och vikarierande programledare tillika Svenska Freds kommunikatör Linnéa Petersson berättar om stämningen på Almedalen och varför det är viktigt att vara med och delta i samtal och nätverka.  Gästar avsnittet gör Mariancila Kim, som varit med och startat Svenska Freds Gotland under våren. Varför startades fredsgruppen på Gotland och vad gör de på Almedalsveckan? Hur påverkar militära aktiviteter på Gotland vardagen för gotlänningar och hur går egentligen snacket om Nato och DCA där?   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det brutala inbördeskriget i Sudan har pågått i över ett år och tusentals människor har skadats och dödats. Landet står inför en omfattande svältkatastrof då tillgången till livsavgörande resurser, såsom mat, vatten och medicin, är nära obefintlig. Den interna flyktingkatastrofen i Sudan beräknas nu vara den största i världen. FN varnar för att flera av de våldsamma attackerna som genomförts kan utgöra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Trots det pratar vi lite om vad som händer i Sudan. När Fredspodden spelas in den 14 juni 2024 riktar vi därför blicken mot Sudan och vad vi kan göra för att få stopp på våldet.  Avsnittet gästas av Johan Brosché, forskare i fred och konflikt på Uppsala universitet, som berättar om bakgrunden till konflikten och den svältkatastrof som Sudan står inför. Han förklarar också hur det som sker i Sudan just nu relaterar till det 50 år långa inbördeskrig som präglade Sudan i många decennier. Gästar avsnittet gör också den sudanesiska aktivisten Imad Adam som berättar om hur ickevåldsrörelsen, som han är del av, lyckades störta den sittande diktatorn Omar al Bashir 2019 efter långvariga folkliga protester. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om att vi inte pratar mer om Sudan? Hur kan vi förstå svält som vapen i krig? Och vilken betydelse spelar ickevåld i kampen för hållbar fred?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I urminnes tider har människan funderat på den moraliska och etiska aspekten av att döda. När och om det någonsin är rättfärdigat att döda har återkommande behandlats i litteratur, film, religiösa samfund och rättssystem. Men hur ses frågan egentligen inom militären? Under värnpliktens militära grundutbildning tränas unga, både psykiskt och fysiskt, i att använda dödligt våld som ses som juridiskt och moraliskt rättfärdigat. Samtidigt är det inte ovanligt att soldater missbrukar sin makt och använder grymma metoder mot såväl stridande som civila i krig. Vart går egentligen gränsen mellan det legala och illegala våldet? Hur förbereds soldater för strid? Och hur påverkar det samhället i stort? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 29 maj 2024.  Avsnittet gästas av Håkan Silverup, doktorand i sociologi och officer i svenska Försvarsmakten, som forskar om socialisering av militärt dödligt våld. Han berättar om hur våldet struktureras som en del av samhället, vilka processer som används för att träna soldater i att använda dödligt våld och hur detta tar sig i uttryck i nutida och historiska krig, bland annat Rysslands krig mot Ukraina. Avsnittet gästas också av Karin Hansson, fredscoach, som skrivit uppsats om plikten att eventuellt behöva dö eller döda för sin nation som dagens unga ställs inför. I avsnittet berättar hon om vad krigsplacerade värnpliktiga tänker kring plikten, och hur de påverkats av både Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges anslutning till Nato. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om att träna människor i att bruka dödligt våld? Vilka risker finns med att tränas i att använda dödligt våld? Och kan alla verkligen lära sig att döda?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I snart tre decennier har Demokratiska Republiken Kongo präglats av krig och miljontals människor har dött till följd av den väpnade konflikten. I den östra delen av landet har det i mer än 20 år varit oroligheter och mer än 100 väpnade grupper är nu aktiva i området.  Flera av dessa grupper är ansvariga för både krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter då det rapporteras om massakrar, brutala mord och utbrett sexuellt våld. Samtidigt pågår en humanitär katastrof i landet där 8,5 miljoner människor drivits från sina hem och saknar tillgång till sjukvård och mat. Trots detta rapporteras det väldigt lite om konflikten i Kongo. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 23 april 2024 , belyser vi kriget i Kongo och bakgrunden till konflikten.  Avsnittet gästas av  Jonny Hogg, strategiansvarig för Demokratiska Republiken Kongo på FBA, som redogör hur konfliktmineraler påverkar det väpnade våldet i Kongo. Tresor Singbo, grundare av organisationen Hope for Kinshasa, gästar också avsnittet för att berätta om Kongos koloniala historia av exploatering och det våld som följt efter det. Dessutom får du höra Svenska Freds praktikanter Elsa Wetter och Elin Diaz berätta om deras tankar om Kongo och deras viktiga arbete på Svenska Freds under våren.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Varför rapporteras det så lite om konflikten i Kongo? Hur relaterar konfliktmineralerna till det väpnade våldet? På vilket sätt har kolonialism och exploatering bidragit till den långtgående konflikten? Och vad kan vi göra för att stoppa våldet i Kongo?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I december 2023 undertecknade Sverige och USA ett bilateralt militäravtal, ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA), som kommer behandlas av riksdagen 2024. DCA- avtalet ger USA tillgång till 17 svenska militäranläggningar och möjlighet att förhandslagna militär utrustning i Sverige. Till skillnad från liknande bilaterala militäravtal som USA har med andra nordiska länder så innehåller Sveriges DCA-avtal inga förbehåll mot lagring av kärn­vapen på svenskt territorium. Samtidigt har debatten kring avtalet varit mycket liten och vad DCA-avtalet egentligen innebär har inte grundligt diskuterats. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 26 mars, reder vi ut vad DCA-avtalet egentligen innebär och vilka konsekvenser som kan följa med avtalet. Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig på Svenska Freds, som berättar om riskerna med DCA-avtalet och vad Svenska Freds lyft fram för kritik mot avtalet. Andrés Inki Jónsson, riksdagsledamot i det isländska parlament, gästar  avsnittet för att berätta om Islands liknande militära avtal med USA och hur landets utrikes- och inrikespolitik påverkats. Dessutom får du höra en av Japans främsta fredsavtivister, Yamashiro Hiroji som engagerar sig mot de amerikanska militärbaserna på Okinawa i Japan, berätta om vad amerikansk närvaro kan komma att innebära också i Sverige.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå.  Hur relaterar DCA-avtalet till Natomedlemskapet? Vad betyder det att amerikanska soldater i Sverige har immunitet? Och kan USA placera kärnvapen på svensk territorium? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I över fyra månader har israelisk militär urskillningslöst bombat Gaza, en liten remsa hem till över två miljoner människor, och utövat kollektiv bestraffning av det palestinska folket genom att upprätthålla en total luft-, land- och sjöblockad. Det har också gått fyra månader sedan Hamas brutala attack mot civila män, kvinnor och barn i Israel den 7 oktober 2023. I Gaza är den humanitära katastrofen nästintill oöverskådlig. Civilbefolkningen saknar livsavgörande resurser och det vittnas om barn som amputeras utan bedövning  och människor som tvingas äta djurfoder för att överleva. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 22 februari, diskuterar vi den akuta humanitära situationen i Gaza.  Avsnittet gästas av Johan Schaar, expert på biståndsfrågor i Palestina, som berättar om vikten av ett fungerande UNRWA och konsekvenser av det indragna stödet. Linda Åkerström, policychef på Svenska Freds och sakkunnig inom vapenexport, gästar också avsnittet och reder ut hur den svenska vapenhandeln med Israel ser ut. I avsnittet får vi även höra Redwan Barakas starka berättelser om sin vardag som sjukvårdare i Gaza.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Hur stoppar vi kriget och den massiva humanitära katastrofen i Gaza? Vad är konsekvenserna av det indragna UNRWA-stödet för den palestinska befolkningen? Och varför måste Sveriges vapenhandel med Israel upphöra? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste tiden har frågan om ett svenskt Natomedlemskap återigen hamnat högt på agendan, detta efter att Turkiets parlament efter många månader röstat för att godkänna Sveriges Natoansökan och släppa in Sverige i alliansen. Natodebatten har till stor del kretsat kring huruvida Turkiet och Ungern kommer att ratificera Sveriges ansökan, och när så kommer att ske. Det som däremot tycks glömmas bort i debatten är hur ett medlemskap i en kärnvapenallians faktiskt kommer att påverka Sverige och Sveriges försvars-och säkerhetspolitik. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 30 januari, diskuterar vi vad Sverige i Nato egentligen innebär och vilka konsekvenser ett medlemskap medför.  Avsnittet gästas av Ian Davis från Natowatch som berättar om de utmaningar som finns med att bevaka Nato. Ian Davis pratar också om bristen på transparens inom Nato samt på vilka sätt civilsamhället kan granska Nato. I avsnittet berättar vi också om  Svenska Freds  nya rapport ”Sverige i Nato” och några av de slutsatser rapporten landar i.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå.  Vad innebär egentligen Sverige i Nato? Är Sverige redo för att alliera sig med Erdogan? Och kommer amerikansk militär få tillgång till svenska militärbaser?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Militariserad maskulinitet är idén om att manlighet är något som erhålls genom militär tjänstgöring och våld. I vårt samhälle är maskulinitet och militär makt tätt sammanlänkade och genuskonstruktioner har stor betydelse för hur våld avpolitiseras och framstår som något naturligt och i vissa fall till och med ädelt. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 14 december, pratar vi om värnplikten ur ett genusperspektiv. Vi gör det både historiskt med avstamp i hur tanken om värnplikten som en manlig medborgerlig plikt uppkom och tittar även med nutida glasögon på Sveriges könsneutrala värnplikt. Avsnittet gästas av Anders Ahlbäck, maskulinitetshistoriker vid Stockholms universitet och Åbo akademi, som forskar på nordisk värnplikt. Anders ger oss en historisk bakgrund till hur föreställningar om militär maskulinitet har etablerats i vår värld de senaste 200 åren. Med på länk är även Alma Persson, organisations- och genusforskare vid Linköpings universitet. Alma har forskat om svenska Försvarsmakten och förklarar hur vi kan förstå genus inom det militära i dagens kontext. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och den här gången tillsammans med policypraktikanten Per Lindman. Hur hänger krig, militarism och genus ihop? Hur förhåller sig den könsneutrala värnplikten till gamla föreställningar om vad det innebär att vara militär? Och vad tar Rebecka och Per med sig från 2023? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I väpnade konflikter är det alltid civila som betalar det högsta priset, samhällen slås sönder och familjer splittras. Internationell humanitär rätt, ofta kallat krigets lagar, reglerar hur parter får agera i krig och är utformade för att skydda människor i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten måste alltid upprätthållas, oavsett vilka parterna är och vad som lett fram till kriget. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 28 november, pratar vi om krigets lagar och internationell rätt. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: Varför är krigets lagar så viktiga och vad är egentligen tillåtet i krig? Avsnittet gästas av Helena Sunnegårdh, folkrättsrådgivare på Svenska Röda Korset, som hjälper oss att reda ut begreppen folkrätt, internationell rätt och krigets lagar. Svenska Röda Korset jobbar med att sprida kunskap om den internationella humanitära rätten och har en viktig roll i att vara en opartisk och neutral röst med expertis i ämnet. Fredspodden ringer också upp Fredsakademins fredscoach och Svenska Freds ungdomsdelegat Kandra Wahlgren Eales som tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå är på plats i New York för att bevaka det andra statspartsmötet av FN:s konvention om kärnvapenförbud. Dessutom får du höra om vilka exempel på brott mot folkrätt och krigets lagar som Svenska Freds lyft i Fredspodden tidigare.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och den här gången tillsammans med fredscoachen Julia Hansson. Vad innebär det att det finns lagar i krig? Vad händer om man bryter mot den humanitära rätten?  Och varför är det viktigt att det finns lagar i krig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste åren har vi sett en upptrappning i gatuvåldet och antalet som dött till följd av skjutningar har ökat. Barn i allt yngre åldrar dras in i våldsspiraler som aldrig tycks ha ett slut. Samtidigt har retoriken i den politiska debatten hårdnat. Vi har hört krav på hårdare tag, förhöjda straff och nu senast att militären ska kunna sättas in för att stötta polisen i kampen mot gängkriminalitet. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 31 oktober, pratar vi om gatuvåldet i Sverige och riskerna med ökad militarisering. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: Hur kan vi arbeta förebyggande, och går det att förebygga våld och eskalering när våldet redan är ett faktum? Avsnittet gästas av Daniel Diaz, verksamhetsansvarig på Hassela Solidaritet , som berättar om sina erfarenheter av att jobba med barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Fredspodden gästas också av Niklas Hägg, medlare från Södertäljes kommuns socialtjänst, som berättar om hur det går att arbeta förebyggande.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de om den hårdnade retoriken bland politiker? Hur drabbar gatuvåldet unga i Sverige? Och hur kan vi arbeta förebyggande? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 2023 är ännu ett år som slår hårt mot demokratin världen över. Civilsamhället är en grundpelare för demokratin, men dess utrymme krymper i skuggan av hot, hat, censur och alltmer restriktiv lagstiftning. Det är en utveckling som  även drabbat Sverige där indragna medel, och oro för ytterligare indragningar, drabbar civilsamhället, forskning och möjligheten att granska makten. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 27 september, diskuterar vi den gradvisa inskränkningen av civilsamhällets handlingsutrymme. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: hur påverkar 'shrinking space' samhället och demokratin? Avsnittet gästas av Natasja Bergström, verksamhetsutvecklare på LSU, som berättar om de utmaningar och hinder ungdomsorganisationer stöter på när de bedriver verksamhet i länder där civilsamhället har minimalt utrymme. Fredspodden gästas också av Sofia Bjersér, från Fredsakademin, och Mattias Irving, från Svenska Freds lokalförening i Stockholm. De båda är nyligen hemkomna efter en tre månader lång resa som följeslagare i Palestina. I podden berättar de om hur förtrycket mot civilsamhället och lokalbefolkning tas i uttryck i det ockuperade Västbanken.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de om att utrymmet för civilsamhället minskar världen över?  Vad händer med det demokratiska utrymmet i Sverige? Och hur påverkas möjligheten för fredsrörelsen att vara en tydlig röst för fred, nedrustning och förebyggande arbete? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023 har varit det dödligaste året på Medelhavet sedan 2017, som följd av bristen på säkra flyktvägar in i Europa. Sfax i Tunisien har blivit en utgångspunkt för många flyktingar som hoppas nå Europa genom att korsa Medelhavet och där har det sedan april inte gått en dag utan att döda kroppar spolats upp på Sfax stränder. Samtidigt har EU tidigare i år enats om en ny, strängare asyl- och migrationspolitik som bland annat innebär hårdare gränskontroller. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 30 augusti, diskuterar vi gränsövervakning och dess konsekvenser i en allt mer militariserad värld. Vi försöker gå till botten med frågan: hur påverkar ökad militarisering och vapenhandel gränsövervakning? Avsnittet gästas av Mark Akkerman från den nederländska organisationen Stop Wapenhandel (Stop Arms Trade). Han reder ut bland annat ut begreppet "border militarisation" och  förklarar hur hårdare gränskontroller legitimeras av att migration och flyktingar framställs som  säkerhetshot. Han pratar även om kopplingen mellan gränskontroll och vapenindustrin, samt hur den ökade militariseringen av EU:s gränser har lett till ökat våld mot människor på flykt. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de kring den ökade militariseringen av EU:s gränser? Hur påverkar EU:s hårdare asyl- och migrationspolitik människor på flykt? Vad är kopplingen mellan vapenindustrin och EU:s gränskontroll? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent för detta avsnitt är Agnes Hellström. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Turkiet och Ungern är de enda länder som ännu inte har ratificerat Sveriges Natoansökan. Det innebär att ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst. Fredspodden #32 handlar om ett eventuellt svenskt Natomedlemskap och vi reder ut frågan: vad innebär det egentligen? Svenska Freds har under hela processen motsatt sig ett svenskt Natomedlemskap och kräver nu bland annat en stark fredspolitik och en nationell lag mot kärnvapen på svenskt territorium. I avsnittet diskuterar vi riskerna med ett Natomedlemskap och hur det bidrar till ökade spänningar, polarisering och militarisering i en tid då vi behöver det motsatta. Vi lyfter också vilka krav Svenska Freds kommer driva för att bland annat säkerställa att Natomedlemskapet inte tillåts urvattna svensk utrikes- och nedrustningspolitik. I avsnittet besvarar vi även lyssnarnas frågor om Nato och diskuterar hur Svenska Freds kommer att granska det svenska Natomedlemskapet. Vi går genom den kravlista Svenska Freds har formulerat, som bland annat innefattar att inga värnpliktiga ska kunna tvingas att skickas utomlands på Natouppdrag och att svensk vapenexport inte får påverkas av Natomedlemskapet. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur ser de på att ett Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst? Vad innebär det att Nato inte har en ‘no first use’-policy? Vad skulle Sverige egentligen ha för skyldigheter i Nato? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent för detta avsnitt är Agnes Hellström. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI, det vill säga artificiell intelligens, är på allas läppar, men AI som utvecklas för militärt bruk och för att användas i vapensystem saknas ofta i de politiska diskussionerna. I början av sommaren nåddes vi av nyheten att Geoffrey Hinton, även kallad AI:s gudfader, hade sagt upp sig från Google för att varna för AI-teknik som han själv har varit med och utvecklat. Mer specifikt varnade han för helt autonoma vapensystem, så kallade mördarrobotar, som kan fatta beslut om att bruka dödligt våld utan mänsklig inblandning. I Fredspodden #31, som spelades in den 20 juni, diskuterar vi vad en mördarrobot egentligen är, vilka risker som finns med militariserad AI och att det redan nu finns exempel på AI som används militärt. Vi frågar oss: vem drabbas av utvecklingen av mördarrobotar? Avsnittet gästas av Deborah Biniam Solomon, Svenska Freds sakkunniga i frågan om mördarrobotar. Deborah reder ut begreppen, förklarar kopplingen mellan AI och diskriminering och lyfter riskerna med att överlåta beslut om liv och död till en maskin. Vi ringer också upp den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro, som lever och verkar i en kontext där AI används för militära syften. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur tänker de kring AI som tillämpas militärt? Varför behövs ett internationellt förbud mot mördarrobotar? Vad är artificiell intelligens egentligen? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Agnes Hellström. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

- Kommer värnpliktiga behöva strida för NATO? I januari i år meddelade Försvarsmakten att fler omotiverade 18-åringar kommer att behöva göra värnplikt framöver. Det innebär att fler unga som inte vill göra värnplikten kommer att kallas in ändå. De senaste åren har värnpliktsfrågan aktualiserats på flera sätt, inte minst sedan värnplikten återaktiverades 2017. Dessutom väcker den svenska Natoansökan frågor om huruvida värnpliktiga kommer att kunna skickas på utlandsuppdrag framöver. I detta avsnitt som spelades in den 24 maj pratar vi om vapenvägran, som är straffbart, och möter personer som har erfarenhet av att inte vilja bära vapen. Vi lyfter också frågetecken kring frågan: kommer värnpliktiga behöva strida för Nato? Avsnittet gästas av Magnus Thorn, som har erfarenhet av att bli straffad för att vägra värnplikt. Vi pratar också med Fredrik Eklund, som berättar om sin bakgrund inom försvaret, om sin utlandstjänstgöring i Afghanistan, och om hur han ändrade uppfattning om det militära systemet och ansökte om vapenfri tjänst. Gästar avsnittet gör också Linnéa Petersson och Viktoria Granath, som tillhör den första årskullen som fyllde i mönstringsunderlaget efter att värnplikten återaktiverades 2017. De berättar om oron över att bli kallad till mönstring mot sin vilja och om att fylla i mönstringsunderlaget utan att fullt ut förstå vad det innebär. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring risken att värnpliktiga skickas utomlands? Vad innebär vapenfri tjänst? Var kan man vända sig om man har frågor om värnplikten? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

- Hur hamnade granatgeväret Carl Gustaf i krigets Myanmar? Under 2022 nåddes vi av rapporter om att militärjuntan i Myanmar använt det svensktillverkade granatgeväret Carl Gustaf i fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen och motståndsgrupper i landet. Detta trots att Sverige inte har exporterat vapen till Myanmar på flera decennier. Fredspodden #29 spelades in 27 april och handlar om svensk vapenexport där vi tar oss an frågan: hur hamnade granatgeväret Carl Gustaf i krigets Myanmar och i vilka andra väpnade konflikter har svenska vapen dykt upp? Världen vapenskramlar; fredsforskningsinstitutet SIPRI konstaterade nyligen att de globala militärutgifterna ökar för åttonde året i rad och varnar för att upprustningen utgör ett hot mot den globala säkerheten. 2022 var Sverige ett av de länder som rustade upp mest jämfört med det föregående året. Den internationella vapenhandeln utgör en drivkraft i upprustningsspiralen och Sverige spelar en betydande roll som en av de största vapenexportörerna i världen räknat på per capita. I det här avsnittet av Fredspodden rätar vi ut frågetecken kring svensk vapenexport samt hur svenska vapen kunde hamna i händerna på Myanmars militärjunta. Till hjälp har vi Linda Åkerström, Svenska Freds policychef, och Kristina Jelmin, Svenska Burmakommitténs verksamhetschef. Gästar avsnittet gör även Helen Buhtoo, ordförande för Karen Swedish Community, som berättar om situationen för civilbefolkningen under militärjuntans förtryck. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring Sveriges roll i upprustningsspiralen? Varför granskar Svenska Freds svensk vapenexport? Vad gjorde Svenska Freds på Saabs bolagsstämma? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För 20 år sedan föll bomber över Bagdad efter att en koalition länder, ledd av USA och Storbritannien, invaderat Irak den 20 mars 2003. Eftersom invasionen saknade godkännande från FN:s säkerhetsråd stred den mot folkrätten och konsekvenserna av kriget är påtagliga än idag. Invasionen föregicks av anklagelser om att Saddams Husseins regim hade massförstörelsevapen och därmed utgjorde ett hot mot världsfreden. Dessa anklagelser har aldrig kunnat bevisas. I detta avsnitt av Fredspodden försöker vi gå till botten med frågan: vad ledde fram till invasionen 2003 och varför måste vi prata mer om folkrätt? Avsnittet gästas av Hans Blix, tidigare utrikesminister, toppdiplomat och chef för FN:s vapeninspektörer i Irak. Hans Blix delar med sig av sina erfarenheter i Irak, vad som ledde fram till invasionen och vilka insatser som hade krävts för att förhindra den. Vi diskuterar vad som egentligen hände 2003, hur situationen ser ut idag och varför institutioner som FN och ramverk som internationell rätt är viktiga byggstenar för att skapa hållbar fred. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur minns de den 20 mars 2003? Varför är det viktigt att  fortsätta stå upp för folkrätten? Vad kan den som vill engagera sig göra? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brott mot mänskligheten, fruktansvärt våld mot civila, etnisk rensning och systematisk svält: detta avsnitt av Fredspodden handlar om kriget i Tigray. Det är ett krig vars konsekvenser släckt över en halv miljon civila liv, men som trots det ibland kallats “det bortglömda kriget”. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelas in den 2 mars, försöker vi därför gå till roten med frågan: varför hör vi inte mer om kriget i Tigray? Och hur är situationen i Tigray idag? Avsnittet gästas av aktivisterna och experterna Judith Kiros och Samuel Girma, som berättar om kriget i Tigray, dess orsaker och konsekvenser. Vi pratar om krigets brutala grymhet och vad det gör med människor, vilka sår det lämnar och vad som behövs för att faktiskt bygga hållbar fred i Tigray.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och fredscoachen Karin Hansson. Med i programmet är även Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som tillsammans med programledarna reflekterar kring att Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina gått in på sitt andra år. Vad minns de från den 24 februari 2022 och varför är det viktigt att vi fortsätter göra för att visa solidaritet med Ukraina? Varför är ansvarsutkrävande viktigt för fredsbyggande? Och vad kan vi i Sverige göra för att hjälpa människor i Tigray? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.  Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Början av 2023 har haft ett fortsatt högt tonläge i den säkerhetspolitiska debatten: en debatt som präglas av begrepp som avskräckning, militärstrategi, upprustning och försvarskapacitet, och där mänskliga säkerhetsperspektiv lyser med sin frånvaro. I detta avsnitt, som spelas in 6 februari, reder vi därför ut frågan: vad är egentligen militarisering och vad har det för konsekvenser för vårt samhälle? Avsnittet gästas av Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss djupdyka i militarisering, vad det innebär och vilka konsekvenser det har. Vi diskuterar relationen mellan militarisering och könsstrukturer, minskat demokratiskt utrymme, könsrelaterat våld samt krigets fruktansvärda grymhet och komplexitet.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även fredscoachen Karin Hansson. Vad ser de för exempel på militarisering i vardagen? Vad tänker de om den senaste utvecklingen i Nato-processen? Hur var Kerstins upplevelser av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett nytt år är här, och likaså ett nytt avsnitt av Fredspodden! I detta avsnitt lämnar vi ett omvälvande 2022 bakom oss för att samla ny kraft inför 2023. År 2022 är ett år vi sent kommer glömma. Det är ett mörkt år som präglats av lidande och sorg; vi har ett krig i Europa, efter Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina;  världen präglas av ökad militarisering, polarisering och spänningar; kriget i Jemen har gått in på sitt åttonde år och över två tredjedelar av befolkningen är i akut behov av mat; och i  Iran riskerar modiga unga kvinnor, och män, sina liv i kampen för basala mänskliga rättigheter. Vi står inför stora globala utmaningar som följer oss in i nästa år och som kräver att vi fortsätter kämpa för hållbar fred.  Men inte allt är becksvart. I militarismens mörker skymtar ljusglimtar – även när allt känns hopplöst får vi inte glömma det motstånd som också sker: motstånd mot förtryck och orättvisor, mot våld och krig. Vi får inte heller glömma att vi också gör framsteg för freden. I detta avsnitt lägger vi därför fokus på fredsarbetets framgångar och möjligheter, med särskild betoning på ungas deltagande i fredsbyggandet.  Avsnittet gästas av Julius Kramer, Youth, Peace and Security-rådgivare vid FN:s insats i Somalia. Med hjälp av Julius djupdyker vi i agendan för unga, fred och säkerhet och reder ut hur och varför unga måste vara en del av fredsarbetet.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Varför tänker de att det är viktigt att prata om fredsarbetets framgångar? Varför uppkom agendan för unga, fred och säkerhet? Och vad har egentligen unga att bidra med i fredsarbetet? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.  Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Året går mot sitt slut, och de allt mörkare dagarna präglas av rapporter om fortsatt väpnat våld och konflikt, förtryck och nya folkrättsvidriga militärangrepp. Rysslands krig i Ukraina fortsätter orsaka oerhört mänskligt lidande och förstörelse. Världen över kränks de mänskliga rättigheterna, inte minst i Iran där folkets protester fortsätter mötas med brutalt våld och där dödstalen stiger. Och när turkiska bomber faller över Syrien och Irak, samtidigt som den svenska vapenexporten fortsätter, står den svenska regeringen tyst. Det kan kännas dystert och tungt i dessa tider av midvintermörker, bitande kyla och växande militarism. När detta avsnitt spelas in, 29 november, angriper vi därför ödesfrågan: hur får vi slut på krigen? Avsnittet gästas av Isak Svensson, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss reda ut vilka mekanismer och metoder som finns inom fredlig konflikthantering. Vi diskuterar funktionen av internationell rätt, konfliktförebyggande arbete och ickevåldsuppror. Utöver det får du också tips på årets bästa och fredligaste julklapp! Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Hur tänker de kring konflikthantering och varför det är viktigt att prata om hur vi kan lösa konflikter utan våld? Finns det exempel på lyckade fredspocesser eller krig som aldrig bröt ut? Är krig oundvikligt eller är freden möjlig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi befinner oss i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, med ett krig i Europa, ett eventuellt svenskt inträde i Nato samt en utrikespolitik i förändring. På mångas läppar är frågan: kommer Putin trycka på kärnvapenknappen? Det är inte konstigt att känna sig rädd; kärnvapens blotta existens medför hotet om civilisationers ödeläggning, ofattbara mängder lidande och katastrofala konsekvenser för hela mänskligheten. När  detta avsnitt spelas in 25 oktober pratar vi därför om hur vi kan se på kärnvapenhotet, och hur arbetet för kärnvapennedrustning ser ut, dess framgångar och utmaningar. Vi diskuterar också hur vi kan hantera våra rädslor för kärnvapenhotet, och hur vi tillsammans kan göra skillnad i arbetet för att bidra till kärnvapennedrustning.  Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig i hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds. Gabriella hjälper oss reda ut hur vi kan se på kärnvapenhotet, hur det internationella nedrustningsarbetet ser ut och hur ett Nato-medlemskap  påverkar Sveriges nedrustningspolitik. Hon berättar även om FN:s kärnvapenförbud, vad det gör för skillnad och varför det är så viktigt att Sverige skriver under detta. Dessutom får du tips på vad vi som medborgare kan göra för att bidra till arbetet mot kärnvapen.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Gästprogramledare för detta avsnitt är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant på Svenska Freds. Hur tänker de kring kärnvapenhotet? Vad har de för tips på hur vi kan hantera rädsla kringkärnvapenhotet? Vem får Svenska Freds ris och ros i den senaste kampanjen av Påtryckare för fred? Och vad kan vi, som enskilda personer, egentligen göra för att bidra till kärnvapennedrustning? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.  Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När detta avsnitt av Fredspodden spelas in, den 30 september, har det gått 218 dagar sedan Ryssland inledde den fruktansvärda och folkrättsvidriga invasionen av Ukraina. Det är 218 dagar som inneburit misär, förstörelse och mänskligt lidande för de som drabbas av kriget. Putin har utlyst ‘delvis mobilisering’ i Ryssland där 300 000 ryssar väntas kallas in för att kriga. Detta har mötts av stora protester och lett till att tusentals män som berörs av mobiliseringen försökt lämna landet. Samtidigt har flera europeiska länder stängt sina gränser för ryska krigsvägrare och desertörer, och Sverige står inför ett vägval: ska Sverige välkomna ryska krigsvägrare? I detta avsnitt av Fredspodden pratar vi därför om krigsutveckligen i Ukraina, om vapenvägran som en form av motstånd, samt vikten av att stötta de människor som står upp mot krigets fasor.  Avsnittet gästas av Vitaly Demchenko och Sofia Pereswetoff-Morath från organisationen Russians Against War. Vitaly och Sofia berättar om hur det är att leva under den ryska regimen, och om deras motstånd mot Rysslands krig mot Ukraina. I avsnittet får du också höra den oberoende fredsforskaren Jørgen Johansen förklara hur vapenvägran är en form av ickevåldsmotstånd. Dessutom får du höra om Fredsakademins nya kursstart, och varför höstens fredscoacher tycker det är viktigt att i dessa tider engagera sig för freden.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Vad tänker de om de senaste rapporteringarna från Ukraina? Hur tycker de att Sverige bör förhålla sig till ryska vapenvägrare och desertörer? Hur är krigsvägran en form av ickevåldsmostånd? Och varför tycker Fredsakademins nya fredscoacher att det är viktigt att engagera sig för fred just nu? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått över sex månader sedan Ryssland inledde sin fruktansvärda och folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Sedan dess har miljontals ukrainare tvingats på flykt och det har rapporterats om upprepade ryska krigsbrott. Rysslands krig mot Ukraina har också påverkat den säkerhetspolitiska debatten som blivit alltmer militariserad under våren. I detta avsnitt pratar vi om vad som är viktigt att fortsätta göra för att få stopp på kriget och hjälpa dem som drabbas. Vi pratar också om den säkerhetspolitiska debatten, Svenska Freds valgranskning av hur partierna står i säkerhetspolitiska frågor och om varför ett nyanserat samtal om fred och säkerhet är viktigt.  Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds, som berättar om hur den säkerhetspolitiska debatten förändrats under våren, Svenska Freds valgranskning och hur demokratin påverkas av en snäv och hård debatt. Dessutom får du lyssna på när Fredsakademin besöker Scouternas Jamboree för 11 000 scouter och träffar scouter som fått utbildning i fred och säkerhet genom Fredsakademins aktivitet på lägret.   Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare.  Vad tänker de när de påminns om att det gått ett halvår sedan Ryssland militärt invaderade Ukraina? Varför tycker de att det är viktigt att prata om fred och säkerhet inför valet? Och hur många scouter utbildade egentligen Fredsakademin i fred och säkerhet på Scouternas Jamboree? Det får du svar på i detta avsnitt.  Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SOMMARSPECIAL- Hur jobbar Fredsakademin med Agendan för unga, fred och säkerhet och ungas inkludering? Våren 2022 har varit en otroligt speciell tid där samhällsdebatten har blivit alltmer militariserad. Det har också gått över fyra månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. I detta avsnitt pratar vi om vikten av att inkluderinga unga i arbetet med freds- och säkerhetsfrågor, och hur Fredsakademin arbetar mot bakgrund av FN:s resolution 2250 - Agendan för unga, fred och säkerhet.    Avsnittet är ett av sommarens specialavsnitt och programleds av Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz. Studion gästas av Fredsakademins utbildningssamordnare Malin Skålberg och Fredsakademins engagemangsamordnare Sara Husic som pratar om hur Svenska Freds arbetar med  Arvsfondprojektet Fredsakademin. Tillsammans blickar de tillbaka på året som varit och hur deras arbete påverkats sedan Ryssland militärt invaderade Ukraina. Fredsakademins fredscoacher Anna Kempe och Elida Strömberg berättar om varför ungas inkludering är viktig och varför de var på plats på Järvaveckan tillsammans med Svenska Freds. Och dessutom får du följa med Rebecka till kontoret när hon pratar med Svenska Freds organisationssekreterare Miriam Refai om hur Svenska Freds växt under våren. Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SOMMARSPECIAL - Vem är Svenska Freds nya ordförande och vad innebär Turkiets krav på Sverige? Våren 2022 har varit en otroligt speciell tid där samhällsdebatten har blivit alltmer militariserad. Det har också gått över fyra månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. I detta avsnitt pratar vi om den senaste tiden, debatten kring Nato, vapenexport och Turkiets krav på Sverige. Dessutom får du lära känna Svenska Freds nya ordförande Kerstin Bergeå!  Avsnittet är ett av sommarens specialavsnitt och programleds av Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz. I avsnittet pratar hon med Kerstin Bergeå om vad hon tar med sig in i rollen som Svenska Freds ordförande och vilken roll Svenska Freds ska fortsätta ha i den alltmer militariserade samhällsdebatten. Rebecka ringer också upp Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, för att reda ut frågan kring svensk vapenexport till Turkiet, vad den nya utrikesdeklarationen betyder och var Sverige står i processen med ansökan till kärnvapenalliansen Nato.  Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått över tre månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. Samtidigt har samhällsdebatten svängt och Sverige har på kort tid fattat beslut om att gå med i den militära kärnvapenalliansen Nato. I detta avsnitt pratar vi därför om vilka ickevålds- och ickemilitära metoder det finns för att skapa fred.  Avsnittet gästas av Martin Uggla, verksamhetschef på Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, som pratar om vilken roll demokratirörelser och människorättsperspektivet har för att skapa fredliga samhällen. Martin pratar också om hur kriget i Ukraina påverkat deras arbete den senaste tiden och vikten av att Sverige står upp för internationell rätt. I avsnittet blickar också Agnes Hellström tillbaka på sitt ordförandeskap, vilka framgångar hon tar med sig mest och vad som varit roligast med att representera Svenska Freds.  Rebecka Lindholm Schulz och Agnes Hellström är Fredspoddens programledare. Vad kände de när beslutet om att Sverige skulle söka medlemskap i Nato kom? Vad betyder ickevåld för dem? Och hur var panelsamtalet om verktyg för fred som inledde Svenska Freds 139-års kongress? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt. Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan Ryssland drog sig tillbaka från Kiev och dess förstäder i början av april har förödande bilder och vittnesmål spridits. Döda kroppar på gatorna och massgravar är del av den rapportering som tyder på allvarliga ryska krigsbrott. Samtidigt har debatten om NATO och ett svenskt medlemskap intensifierats kraftigt den senaste tiden. I detta avsnitt pratar vi därför om NATO verkligen kan göra oss säkrare och varför det är viktigt för demokratin att flera röster och nyanser får ta plats i samtalet.  Avsnittet gästas av Malin Nilsson,  generalsekreterare på IKFF, som förklarar vad ett NATOmedlemskap skulle innebära och vilka risker det finns med det. Gästar avsnittet gör också Linus Hagström, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, som bland annat pratar om sin forskning kring den svenska NATO-debatten 2014-2018 och vilka risker det finns med att fatta snabba säkerhetspolitiska beslut.  Dessutom får du höra de blivande fredscoacherna Alva och Bitanya berätta om hur de påverkats av den senaste tiden och varför det är viktigt att engagera sig för fred och säkerhet.  Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare.  Vad tänker de om den senaste tidens NATO-debatt? Vad innebär det att NATO är en kärnvapenallians? Och hur många gånger har NATOs artikel 5 egentligen använts? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt.  Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått över en månad sedan Ryssland inledde sin folkrättsvidriga, oförsvarliga och grymma invasion av Ukraina. Kriget i Jemen har också gått in på sitt åttonde år och där är 2,2 miljoner barn i akut behov av näringsstöd för att överleva. I detta avsnitt pratar vi om krigen i Ukraina och i Jemen och om Sveriges roll i att exportera vapen till väpnade konflikter. Avsnittet gästas av Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds och expert på svensk vapenexport, som förklarar vilka risker det finns med vapenexport till diktaturer och krigförande stater. Hon reder också ut skillnaden mellan svensk vapenexport till den saudiledda koalitionen som krigar i Jemen och det militära stödet som skickats till Ukraina i form av bland annat 10000 pansarskott. Dessutom får du lyssna på en intervju med Minna Fredriksson, rådgivare i konflikt och rättvisa på Diakonia, som berättar om Diakonias arbete för att stötta civilsamhället i olika konfliktdrabbade kontexter.  Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad tänker de om situationen i Ukraina och i Jemen? Hur har den senaste tidens debatt varit? Och varför har samtalet i podden betytt extra mycket den här gången? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt.  Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Torsdag 24 februari inledde Ryssland en oförsvarlig och folkrättsvidrig militär invasion av Ukraina. Vi är många som känner med Ukrainas folk och den fruktansvärda situation de befinner sig i, som är förbannade och vill göra allt vi kan för att få stopp på den ryska krigföringen. I detta specialavsnitt pratar vi om Rysslands krig mot Ukraina och vad vi kan göra för att få stopp på det.  I avsnittet får du höra om hur Svenska Freds tycker att Sverige borde agera för att få stopp på kriget och hjälpa dem som drabbas. Du får också höra vad Svenska Freds tycker om Sveriges riksdags beslut att skicka krigsmateriel till Ukraina och ett svenskt Nato-medlemskap. Dessutom får du höra om de demonstrationer Svenska Freds arrangerat för att protestera mot kriget och du får flera tips på vad du kan göra för att bidra. Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad kände de när de först nåddes av nyheten att Ryssland invaderat Ukraina? Hur är det att vara en orubblig röst för fred och nedrustning i en hård och intensiv debatt? Och vad ger dem hopp? Det pratar de om i detta specialavsnitt. Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste tidens samhällsdebatt om det säkerhetspolitiska läget har varit snäv och alarmistisk. Att Ryssland har hotat med att militärt angripa Ukraina är mycket oroväckande och upprörande, men varför framställs det som att kriget är på ingång även i Sverige? Och varför är fokus så ensidigt på militära lösningar? I detta avsnitt lyfter vi vikten av en nyanserad debatt där de fredliga alternativen får ta plats och problemen med en militariserad samhällsdebatt.  Fredspodden gästas av skådespelaren Robert Fux, som tillsammans med Svenska Freds satte upp föreställningen Ned med vapnen på Folk och försvars rikskonferens i Sälen 2019. Han berättar om föreställningen, hans tankar om den senaste tidens upprustningshets som dominerat nyhetsflödet och vilken roll kultur kan spela i att nyansera debatten. Gästar avsnittet gör också Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, som berättar om Svenska Freds utmärkelse “Årets vapenvärvning” och  problemen med de täta banden mellan regeringskansli, myndigheter och vapenindustri. Dessutom får du höra Fredsakademins deltagare Sofia och Evelina berätta om vad de ser fram emot mest med freds- och ledarskapsutbildningen och varför de tycker alternativ som Fredsakademin är viktiga. Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad tänker de om det säkerhetspolitiska läget? Vad gör dem upprörda? Och vad ger dem ny glöd för att stå upp för de fredliga alternativen? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt. Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan 2014 bedriver Sverige som första land i världen feministisk utrikespolitik . Samtidigt säljer Sverige vapen till krigförande stater och diktaturer där kvinnors rättigheter systematiskt kränks. Cornelia, fredscoach och alumn från Fredsakademins ledarskapsutbildning, undrar varför Sveriges utrikesminister tidigare sagt att det inte finns någon motsättning mellan feministisk utrikespolitik. Vår kollega Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet, är på plats i studion och förklarar varför det är en motsättning. Hon reder också ut vad feministisk utrikespolitik innebär, hur vapenexport påverkar kvinnors säkerhet och vad vi kan göra för att stärka den feministiska utrikespolitiken. Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare Fredsakademin, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Är de feminister? Och vad tänker de på när de hör feministisk utrikespolitik? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt. Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.