Funka olika – podden om livet med funktionsnedsättning

Hur ser stress ut hos barn med autism? Och hur kan man minska risken för utmattning? Psykologerna Helene Salazar och Emma Lauri beskriver hur man kan känna igen signaler hos barnet och ger tips på strategier som kan hjälpa. I samtalet deltar också Tina Wiman. Hon är förälder och delar med sig av sina erfarenheter.   Funka olika ges ut av Habilitering & Hälsa i Region Stockholm.

Många som har autism beskriver en vardag präglad av hög stress. För vissa kommer autismdiagnosen efter år av psykisk ohälsa och utmattning. Så var det för Sofie Östberg. Tillsammans med arbetsterapeuten Karin Hallsten pratar vi om autistisk utmattning och vad man kan göra för att må bättre.   Funka olika ges ut av Habilitering & Hälsa i Region Stockholm.

Stress är vanligt hos personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Många kämpar med att förstå, hinna med och leva upp till omgivningens förväntningar. I det här programmet tar vi upp hur man kan anpassa vardagen och kraven för att minska stressen. Vi träffar Mira Beck, som har lindrig IF, och Lena Nylander, läkare och specialist i allmän psykiatri.   Funka olika ges ut av Habilitering & Hälsa, som är en del av Region Stockholm.

I det här programmet pratar vi om stress och varför det är så vanligt vid adhd. Särskilt kvinnor med adhd har en högre risk att drabbas av utmattning. Vad kan man göra för att skapa en hållbar balans i livet?  Vi träffar Marie Johansson, arbetsterapeut vid Adhd-center, och Linea Cazorla, som fick diagnosen adhd i samband med att hon blev förälder. Funka olika ges ut av Habilitering & Hälsa, som är en del av Region Stockholm.

När influensern Parimah Attarian var 18 år fick hon besked om en ögonsjukdom, Retinitis pigmentosa, som skulle leda till blindhet. De första åren dolde hon sin funktionsnedsättning, i dag delar hon sin vardag med tusentals följare på Tiktok och Youtube.

När Annika Taesler var 24 år bröt hon nacken i en ridolycka och blev förlamad. I dag, 20 år senare, lever hon familjeliv och arbetar som journalist. Hör hennes berättelse om att hitta sig själv igen, hur det är att leva med personlig assistans och vilket stöd som betytt allra mest.

I det här programmet pratar vi fotboll. Vi träffar Mark Blake, grundaren av Sveriges första lag för personer med synnedsättning, 5-a-side fotboll, och tränaren och spelaren Alice Berntsson, som var med när Sverige tog brons i VM.

Jessica Stigsdotter Axberg, även känd som Mrs Hyper, berättar om hur det är att leva med adhd och att få diagnos först i vuxen ålder. För henne, liksom för många andra tjejer, har förmågan att maskera och anpassa sig stått i vägen för en diagnos. I dag använder hon sina erfarenheter för att sprida kunskap och peppa andra.

När Marvin Semakala såg att det inte fanns några fritidsaktiviteter för unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) bestämde han sig för att starta en bowlingförening. Han har själv IF och brinner för att stötta andra. I det här avsnittet pratar vi om varför det är viktigt att skapa möjligheter till fritid och gemenskap.

Som 16-åring fick Joanna Halvardsson diagnosen Aspergers syndrom. I många år kämpade hon med psykisk ohälsa och självskadebeteende. I dag inspirerar hon andra genom att visa att det går att ta sig vidare, och att en diagnos kan vara en styrka.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist är professor i socialt arbete och forskar om autism vid Karlstads universitet. Här berättar hon om hur hon kom fram till att hon själv är auDHD, en kombination av autism och adhd. Med hjälp av queerteori och självreflekterande forskning vill hon utmana bilden av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och skapa ett större utrymme för olika sätt att vara på.

Hur kan vi förändra våra attityder så att alla känner sig välkomna i samhället? Vi träffar Elin Carlsson Filipowicz vars son har flerfunktionsnedsättning, och Linnea Nyström, jurist samt dressyrryttare, född med ett sällsynt hälsotillstånd som heter TAR-syndromet (trombocytopeni, absent radius), och . De delar med sig av sina erfarenheter av utanförskap och tankar om inkludering.

Det här programmet handlar om vänskap. För många med intellektuell funktionsnedsättning (IF) kan det vara svårt att träffa nya vänner och hålla kontakt med de vänner man har. Jesper Lindberger och Hanna Jonsson delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med Karin Törnblom, från intresseföreningen FUB Stockholms län, som håller i träffar för unga vuxna med IF.   Vid intresse av att anmäla sig till träffarna se FUB Stockholms län.    

Hur kan man hjälpa barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att hantera sociala situationer? Jill Dahlström, förälder till en 16-åring med adhd och autism, berättar hur hon stöttat sin son så att han känner sig trygg tillsammans med andra. Vi träffar också Gisela Bergfors, socionom, som leder grupper där unga med autism övar på sociala färdigheter enligt en metod som heter Kontakt.

Sandra Ohannesian har alltid kämpat med social ångest (tidigare social fobi). Efter att hon fick en autismdiagnos vid 21 års ålder har hon fått hjälp att hantera det. Psykologen Sara Tonemar hjälper oss att förstå sambandet mellan social ångest och autism samt vilket stöd som finns för att övervinna det.

Alla känner sig ensamma ibland. Men om ensamheten ofta upplevs som negativ eller plågsam är den ett problem. Kanske saknar man nära relationer eller ett socialt kontaktnät. I detta program träffar vi psykologen Anton Käll som forskar om ensamhet. Vi pratar om hur ofrivillig ensamhet kan påverka oss, varför vissa är mer utsatta och hur man kan ta sig ur det.

Jarna Peres son fick diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) för ett år sen. Han var då 15 år och sedan dess har mycket förändrats till det bättre. Hur det kan vara att som förälder få diagnos på sitt barn pratar vi om tillsammans med Maria Forsström, kurator och psykoterapeut, som stöttar föräldrar att hitta vägar framåt.

Mansour Sedaghati är förälder till en dotter på 19 år som har diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Tillsammans med kurator Chanelle Yake pratar vi om livet och de utmaningar som finns när barnet har IF. Hur kan man hitta en balans mellan att skydda barnet och att hjälpa barnet att klara sig själv?

Marcus Karlsson var 18 år när han fick en hjärnskada efter att ett blodkärl spruckit i hjärnan. Det förändrade hans liv helt. Tillsammans med Claudia Chaves Martins, kurator, och Fredrik Mauleón, samtalsledare för unga vuxna med förvärvad hjärnskada, pratar vi om hur det går att hantera en sådan livsomvälvande förändring, och om kraften av att träffa andra i liknande situation.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Livet förändras på många sätt om man råkar ut för en olycka eller sjukdom som ger en hjärnskada. Hos unga märks svårigheterna ofta av i skolan och med kompisar. Hör Julia Nissar, 16 år, och Dania Umwari, 25 år, berätta om sina erfarenheter. Tillsammans med arbetsterapeuten Daniela Cardenas Venegas pratar vi om stöd och strategier som kan vara hjälpsamma.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Hedvig och Vilma var båda unga när de drabbades av en hjärnskada. Hur påverkades deras liv och hur har de anpassat sig till en tillvaro med nya förutsättningar? Vi träffar dem tillsammans med psykologen Solveig Hansdottir, som ger stöd till unga med förvärvad hjärnskada.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

I det här avsnittet träffar vi två friskvårdsarrangörer som berättar hur aktiviteter kan anpassas för barn som har funktionsnedsättning. Josephine Berge är friskvårdsamordnare på Åkeshovs- och Beckombergas sim- och idrottshall. Rita Schulte-Stukenborg, är fysioterapeut och jobbar med ridterapin Stark med häst, som även passar vid flerfunktionsnedsättning.

Promenad tillsammans med andra kan vara ett enkelt sätt att både röra på sig och träffa andra. Attention i Stockholms län erbjuder promenader för att underlätta för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att ta sig ut. Vi träffar initiativtagaren Lisel Humla Sjöstedt, friskvårdskonsult, och en av promenaddeltagarna, Stefan Johansson.

I det här programmet träffar vi Mike Malmer, kampsportare och guldmedaljör i judo i Special Olympics, som berättar om hur idrotten förändrat hans liv. Vi träffar också Linnea Björndahl från Parasportförbundet, ansvarig för Special Olympics Sverige, som vill få fler med intellektuell funktionsnedsättning i rörelse.

Fysisk aktivitet har många positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Det är särskilt viktigt för barn och vuxna med funktionsnedsättning som har svårt att få in rörelse i sin vardag. Hur kan habiliteringen och andra vårdgivare hjälpa till? Hör Eva Smeds, psykolog och hälsopedagog, och Cia Mårtensson, sjukgymnast inom Habilitering & Hälsa.

När man är ny i Sverige och har ett barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att veta hur man kan få hjälp. Claudia Chaves Martins, kurator på Habilitering & Hälsa, och Fadwa Aquel från Studiefrämjandet och Järva autismnätverk, har erfarenhet av att ge stöd till dessa föräldrar. Fadwa är också själv förälder till ett barn med adhd och intellektuell funktionsnedsättning.

Barn och vuxna med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar har svårt att förmedla hur de mår. Hur säkerställer man då att de får rätt vård? Och hur kan man underlätta kontakten med vården?  Det tar vi reda på tillsammans med Carina Kern, undersköterska på ett boende för barn med omfattande funktionsnedsättningar, och Monika König, överläkare som ger stöd till nätverk för personer med intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem.

Många med autism har dåliga erfarenheter av vården. Det blir lätt missförstånd och miljön kan vara stressig. Men både kommunikation och lokaler kan anpassas så att det fungerar bättre för patienter med autism. Tillsammans med Anna PG, som har autism och Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi tar vi reda på hur.

Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, växte upp med en mamma och två yngre syskon med dövblindhet. Tillsammans med hennes syster Malin Szilva Beasley, pratar vi om hur dövblindheten påverkar syskonrelationen och vilken roll man kan få som seende och hörande i en familj med dövblindhet. Transkribering av Växa upp i en familj med dövblindhet

Hur är det att vara förälder med dövblindhet? Tillsammans med Pontus Degsell, tvåbarnspappa som har Ushers syndrom, och forskaren Moa Wahlqvist, pratar vi om hur familjen påverkas av dövblindheten och vilka strategier som kan underlätta i föräldrarollen. Transkribering av Tvåbarnspappa med dövblindhet

Hur är det att vara ung vuxen med dövblindhet? Och hur kan man som närstående förbereda sitt barn inför vuxenlivet? Tillsammans med 30-åriga Sophie Petersson som har Ushers syndrom och psykologen Sofia Hansdotter, pratar vi om hur dövblindhet kan påverka identitet, självständighet och möjligheten till jobb och studier.   Transkribering av Livet som ung vuxen med dövblindhet

Om du får reda på att ditt barn är dövblint, hur skulle du hantera det? Vi möter Leif Werling, förälder till ett barn med medfödd hörsel- och synnedsättning, som berättar om sin resa. Gäst är även kommunikationspedagogen Sari Vähänikkilä som hjälpt familjen att utveckla en kommunikation med sonen. Transkribering av Att vara förälder till barn med dövblindhet

I det här programmet reder vi ut begreppet dövblindhet och hur det kan vara att leva med en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Gäster är Mattias Ehn, psykolog och forskare på Dövblindteamet, och Linda Eriksson, som är pedagog på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor och själv har dövblindhet. Transkribering av programmet - Vad är dövblindhet?

Volontärbyrån förmedlar ideella uppdrag och vill att fler med funktionsnedsättning inkluderas i föreningslivet. Ett ideellt arbete ger ofta mening, sammanhang och arbetslivserfarenhet som kan leda vidare till annan sysselsättning. Vi träffar Emelie Edin, verksamhetsutvecklare, och Navid Kamyab, ambassadör för Volontärbyrån.  

Hugo Karlsson har autism och är sedan 14 år på Inuti, en daglig verksamhet med konstnärlig inriktning. Tillsammans med Lotte Nilsson Välimaa, konstnärlig handledare, pratar vi om hur de tillsammans skapar förutsättningar för skapande och personlig utveckling.

Sociala företag erbjuder arbetsträning och personlig utveckling för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Nina hade en karriär inom bank och finans men hamnade i flera långa sjukskrivningar. Till slut fick hon diagnosen autism och nu arbetstränar hon på Kreativ Verkstad, som är en del av M29 Gruppen. Tillsammans med handledaren Kristin Nyfelt för att höra hur sociala företag kan hjälp Nina, och andra.

Hur hjälper man unga som fastnat utanför att närma sig ett jobb eller studier? För att underlätta för de som står långt utanför sysselsättning finns så kallade samordningsförbund där kommun, region, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetar tillsammans. Tina Claesson, samordnare på Hoppet, hjälper bland annat unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i åldern 16–35 år att hitta en väg framåt.

Bland gruppen unga som varken arbetar eller studerar är unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning överrepresenterade. Vi träffar 21-åriga Leonardo Möller Flores som stannade hemma från skolan under många år men nu har tagit sig vidare, och Elin Pietras, folkbildningsutvecklare på Riksförbundet Attention, för att höra hur de unga kan få hjälp ur utanförskapet.

För Markus Törnfeldt, som har autism, blev en arbetsinriktade daglig verksamhet en väg in i arbetslivet. Med hjälp av Catrin Ovebring, arbetskonsulenten på Misa Liljeholmen, hittade han sin plats på ett äldreboende. Hur hjälpen kan se ut ska vi prata om idag.

Om man har svårt att hitta ett jobb eller inte kan arbeta på grund av sin funktionsnedsättning, vad finns det för alternativ då? Vi pratar med Jenny Svahn, kurator på ett habiliteringscenter för vuxna, som hjälper till med att hitta olika lösningar och vägar framåt.

Klas Nelfelt föddes med hörselnedsättning.  I 20-årsåldern fick han reda på att han även skulle förlora synen. Hur hanterade han det? Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, berättar hur man kan förbereda sig inför en så omfattande förändring. Hon jobbar utifrån en modell som heter livsomställningsmodellen. Transkribering av programmet Så hanterar du stora livsförändringar.

Niclas Wennerlunds dotter föddes med en funktionsnedsättning som kräver personlig assistans dygnet runt. För honom tog det många år att nå acceptans och ta sig ur sorgen. För Funka olika berättar han om vägen dit och hur han nu motiverar andra genom löpargruppen ”Bara vanlig”, en grupp för personer med funktionsnedsättning.

Träning är viktigt för alla men ofta nödvändig för den som har en rörelsenedsättning. Men ibland  kan det vara motigt att få träningen gjord. Anna Dejler,sjukgymnast (fysioterapeut), vet hur man motiverar och peppar barn och ungdomar med rörelsenedsättning till träning.  

Vad gör det med en som förälder, när ens barn en dag slutar gå till skolan? En som vet är bloggaren som kallar sig Supermamsen. Hon är förälder till tre barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som i perioder inte gått i skolan. Vi pratar om hur hon jobbat med sig själv och hur hon haft ork att hantera en så utmanande familjesituation.

I det här programmet får vi tips på hur man kan motivera barn och ungdomar med adhd till behandling. Går det att få en motvillig tonåring att ge det en chans? Vi pratar med en barn- och ungdomspsykiatrier, en psykolog och en 16-åring som har adhd.

Gäst i det här programmet är Sara Melin, mer känd som Lilla Speedos mamma, bloggaren som delar med sig av hur det är att vara förälder till barn med adhd. I dag fungerar livet bra för henne och barnen, men så har det inte alltid varit. Hur har hon hittat ork och kraft när det varit som tyngst? Och vilka förändringar har lett till att hon är där hon är i dag?

Det krävs motivation och vilja för att förändra ett beteende, men hur gör man om det saknas? Vi träffar Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut, som är expert på motiverande samtal, en metod som kan locka fram den inre drivkraften för förändring.

Ett barn med trotssyndrom, ODD (Oppositional Defiant Disorder), får ofta utbrott, accepterar inte gränser och har svårt att följa regler. Det är viktigt att göra något åt, annars riskerar beteendet att bli värre. Vi träffar Linda Andersson, förälder till ett barn med adhd och trotssyndrom samt Maria Helander, psykolog med stor erfarenhet av att ge stöd till familjer. Vad krävs för att bryta mönstret av bråk och trots? 

Trotssyndrom, eller ODD (Oppositional Defiant Disorder), är vanligt vid adhd. Ungefär hälften av de barn som har adhd får också diagnosen trotssyndrom. Vad innebär det, och hur skiljer det sig från ”vanlig” trots? Vi pratar med Karin Brocki, professor i psykologi som har stor kunskap om utmanande beteende och adhd.

Hur är det att leva med sensorisk känslighet och vad kan man göra för att orka med vardagen? Vi träffar Hanna Danmo som har autism och Anna Sjölund som är beteendevetare och förälder till ett barn som är intryckskänslig.