Jessica reder ut bygg & fastighet

Vad hände med huset som arkitekten ritade?I det här avsnittet gästar Robin Rushdi Al-Sálehi återigen podden för ettsamtal om arkitektur, samhällsplanering och vad som händer när byggnaderna vältas i bruk. Vem följer egentligen upp om projekten blev som det var tänkt och hurmänniskorna mår i miljöerna vi skapar?Vi pratar om varför branschen ibland verkar uppfinna hjulet på nytt, istället för att lära av tidigare erfarenheter?Samtalet rör sig från arkitektens roll och beställarens ansvar till JaneJacobs betydelse för stadsplaneringen — och vidare till bostadsbrist, tommalägenheter, farliga antaganden och byggbranschens enorma klimatpåverkan.Ett avsnitt för dig som är redo för att bygga bättre, mer mänskligt och merhållbart — genom att börja titta närmare på verkligheten.Länk till artikeln ’Hur gick det egentligen för dina projektkära arkitekt:⁠https://arkitekten.se/debatt/debatt-hur-gick-det-egentligen-for-dina-projekt-kara-arkitekt/

Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas - det är Robin Rushdi Al-Sálehis mantra.I det här avsnittet träffar vi Robin Rushdi, grundare av Vakansa och hållbarhetsstrateg på WSP. Han är en av de röster i branschen som faktiskt säger det många undviker att säga.Det är dags att ta upp något som borde vara en het fråga men som nästan helt försvinner i debatten, och det är att vi har ett överflöd av kvadratmeter byggd yta. Kontor nyttjas omkring tio procent av tiden. Skolor runt tjugo. Och ändå fortsätter vi bygga — och riva — som att vi hade oändliga resurser.Vi pratar om det Robin kallar Fastighetstrappan — en modell för hur vi ska tänka kring det befintliga beståndet, från att sluta riva för att bygga och bygga för att riva, till att istället lära oss förvalta för resurseffektivitet.Vi får följa exemplet Hästen 21, ett konkret och ganska obehagligt exempel på hur en LCA-analys — ett verktyg som ska hjälpa oss fatta bättre beslut — riskerar att bli ett argument för det man kanske redan hade bestämt sig för. Kan LCA legitimera rivning? Vi dissekerar det.Vi pratar om den dåliga rivningsstatistiken i Sverige , om att vaskande av resurser sker i en skala vi inte ens kan mäta ordentligt, och om risken för greenwashing när klimatberäkningarna är ovissa bedömningar, men används som om de vore sanning.Och vi ställer frågan: är det ett politiskt problem? Ett finansiellt? Eller ett förvaltningsproblem att vi inte ens använder det vi redan har?Det här är ett avsnitt för dig som jobbar med fastigheter, förvaltning, hållbarhet eller upphandling — och som vill förstå varför branschens samlade kunskap inte alltid leder till förändring.Jag är genuint nyfiken på vad du tänker när du lyssnat.Ha en härlig dag!//Jessica

Tänk dig en byggnad som kan se 48 timmar in i framtiden – och styra sig själv utifrån det. I det här avsnittet gästas podden av Anders Kallebo, vd och medgrundare av Myrspoven, som berättar hur de skapar digitala tvillingar av byggnader och tar över styrningen med hjälp av AI.Anders delar med sig av hur tekniken fungerar i praktiken, varför energibesparing bara är en del av värdet, och hur dynamisk styrning kan göra hela fastighetsbranschen till en aktiv spelare i energisystemet. Vi pratar om allt från köpcentrum där ventilationen kördes hundratals timmar i onödan, till varför kommuner ofta är drömkunder – och hur en enorm global partner nu rullar ut Myrspovens lösning internationellt.Vi dyker också ner i hur offentlig upphandling fungerar för den här typen av ny teknik, vad som krävs av en fastighetsägare för att vara redo, och Myrspovens ambitiösa 1%-vision för globalt klimatavtryck.Ett avsnitt för dig som vill förstå hur proptech och AI konkret förändrar fastighetsdriften – och varför det inte bara handlar om att spara kilowattimmar.Ha en härlig dag!//Jessica

Jag har Johanna Bjurskog i studion, hon är hållbarhetschefpå Riksbyggen, där man ser stora konkurrensfördelar med ett gediget hållbarhetsarbete och höga ambitioner.Riksbyggen jobbar hårt för att uppnå högt ställda hållbarhetsmål, både socialt, där trygghet är i fokus, och miljömässigt, där klimatet är en viktigt del.Den sociala hållbarheten handlar mycket om att engagera denegna organisationen, brf-styrelserna och de boende. Det krävs dialog för att lyckas. För att öka trygghet och möjligheter har man skapat koncept för äldre som behöver vård i hemmet, människor i övre medelåldern, som successivt kommerkräva anpassningar, och för de yngre som behöver komma in på bostadsmarknaden.Vad gäller miljön har man tre fokusområden:·     Indirekt verksamhet – dvs kundernas påverkan·     Sänka klimatpåverkan i nyproduktion – t ex genomklimatförbättrad betong och stål, och optimering av materialet·     Den egna verksamhetenI förvaltningen jobbar man för att energioptimera, och för det tar man hjälp av AI.Nu börjar man kunna skörda frukterna av ett genomgåendearbete, som pågått under lång tid.Johanna presenterar även en viktig nyckel för att lyckas medhållbarhet.Intressant och verklighetsförankrat! Här finns mycket gott att hämta!Ha en härlig dag!//Jessica

Amanda Borneke från Sweco ger oss viktig, relevant information om vad som händer med lagkraven avseende hållbarhet, och vi fokuserar i huvudsak på byggnader och material, eftersom vi pratar cirkularitet ur olika perspektiv.Amanda säger att alla de stora fastighetsägarna jobbar med cirkularitetsindex, för att redovisa detta i sina hållbarhetsrapporter. Gör ni det?Sverige har ett lågt cirkularitetsindex, lyssna så får du veta vad det beror på. Och här kan du enkelt vara med och göra skillnad!Cirkulära aktiviteter - helt utan konsumtion, är det något ni jobbar med och hur gör ni då? Vet du inte vad det är, då får du en massa tips på det här.Spillströmmar mellan verksamheter - att göra om avfall till en resurs är ju också en häftig utmaning man kan ägna sig åt, t ex kaffesump, vad kan ni göra av ALL den kaffesump som ni i er organisation genererar?Och den stora frågan, kan vi bli avfallsfria?Nu kör vi!Ha en härlig dag!//JessicaLänkar:Vad händer på lagsidan i Sverige:https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/12/regeringen-presenterar-reformer-pa-avfallsomradet/Cirkularitetsindex:https://www.sweco.se/aktuellt/urban-insight/urban-insight-cirkulart-byggande/The circularity gap report:https://www.circularity-gap.world/sweden

Banfast berättar om sin digitaliseringsresa, där man gåttifrån analog information, till digitala data, för att få ökad kontroll, ochkunna använda sina data mer effektivt.Banfast förvaltar både sina egna och andra fastighetsägaresfastigheter. ”Om det gör lite ont att göra, sluta. Om det känns bra, fortsätt!”Här används AI som ett verktyg, så det finns inga mål fördigitaliseringen och AI i sig, utan målen handlar om att få koll på det man har, och då har man valt digitalisering och AI som de verktyg man använder för att ta sig dit.Ett exempel på där man hittat stora värden är att man kan förenkla budgetarbetet, genom att alltid ha en uppdaterad prognos, utifrån de avtal man har. Man behöver alltså inte sätta sig och räkna inför budget, utan allt finns, hela tiden. Det frigör tid, vilket kan öka intäkterna, eftersom den tiden man vinner kan läggas på intäktsgenererande aktiviteter.En annan konkret grej man kan göra är att ge varje hyresgästett koldioxidavtryck per lokal.Nästa steg är att automatisera prioritering av åtgärder ibyggnaderna.Och hur långt man kan dra detta? The sky is the limit! Menta inte allt på en gång.Kom ihåg människan i det här, det är ett viktigt budskapvi får med oss.Nu kör vi!//JessicaLänkar och kontakt:[email protected]@banfast.sehttps://banfast.se/https://edsvard.se/

Andreas Broryd från The Works är i studion och berättar om hur han som entreprenör, hittat en modell för att faktiskt få till ett brukande av de lokaler som "ingen vill ha". Det här har vuxit till en stor verksamhet, och The Works jobbar med alla de största fastighetsägarna. Det har möjliggör för mindre och även nystartade företag att faktiskt kunna hyra ett trevligt kontor med all service som behövs, där det finns andra företag att knyta kontakter med och till en överkomlig peng. Dessutom med stora hållbarhetsvinster i form av återbruk, eftersom ytor, material och t o m möbler återbrukas.Andreas är en entreprenör med stort engagemang och han lyser upp hela avsnittet med själ och stolthet.Vi framtidsspanar också och kommer fram till att det är dags för de offentliga aktörerna att ta vara på den här möjligheten, och vi utmanar Stockholms stad att gå i bräschen!Lyssna på det här, du vill inte missa den här omgången!Ha en härlig dag!//JessicaLänk till The Works:www.intheworks.se

Den här gången tar vi det från början. En situation som många fastighetsägare sitter i. Vi har ett kontorshus, det byggdes på 60-talet redan och sen dess har informationen om det här huset börjat kräva ett helt rum för att alla dokument ska få plats. Många dokument finns där, men det är ingen ordning och vi har ingen aning om hur mycket som saknas. Det här gör att om något behöver planeras för det här huset, så kan det ta veckor innan man har all information på plats - varje gång. Där det istället, för ett nytt hus, skulle kunna vara så att det bara krävs några knapptryck, för att ta reda på förutsättningarna.Vi återser några kära gäster i podden, Michael Thydell och Robert af Wetterstedt. Och när man sätter flera kompetenser i samma rum, då kan det uppstå magi.Årets sista avsnitt för 2025 kommer här.Sit back and enjoy the ride!//Jessica

Ivana Kildsgaard, arkitekt och numer hållbarhetschef på Tengbom, gästar podden för att reda ut det här med den cirkulära ekonomin i byggprojekt. Vill du hitta sätt att använda pengarna på det som verkligen ger er den nyttomaximering eller vinstmaximering ni strävar efter, samtidigt som projektets beräknade klimatpåverkan går ner, då är det här avsnittet för dig.Ivana förklarar återbruk och cirkulär ekonomi, vi får siffror på hur lönsamt det kan bli och hur man ska göra. Vi pratar även utmaningar samt hur teknik och cirkulära affärsmodeller skulle kunna hjälpa oss.Några spoilers:- Här finns en enorm besparingspotential!- En hel uppsjö av nya affärsidéer hägrar.En fråga till dig som jobbar med fastighetsutveckling, hur ser ert mindset ut när det gäller att äga, leasa, hyra, dela?Nu kör vi!Om du gillar, dela avsnittet vidare till någon annan som behöver höra det!Ha en härlig dag!//Jessica

Caroline Ödin berätttar om Fabeges digitaliseringsresautifrån ett energieffektiviseringsperspektiv. Fabeges fastigheter har en energiprestanda på under 70kWh per m2, vilket är branschens bästa. De har nått sina energimål och satsar nu på att även göra energianvändningen hållbar, utifrån klimatet, och då pratar vi fossila bränslen som kommer frånfjärrvärmeverken under hög belastning. Genom att vara datadriven kan man fördela användningen smart och hitta de tider på dygnet när elen är grönare.Idag styr Fabege fastigheterna smart, men de har ocksåöverstyrning i sikte. Vad det betyder får du veta, om du lyssnar.En viktig nyckel till framgång, utöver data och teknik, är den egna organisationen, där kompetensutveckling och användning av den fina kunskap den operativa personalen sitter på, tar Fabege framåt.Jag ser engagemang, hjärta och mod att våga ta sig i enriktning man inte riktigt kan se målet för. Det är en spännande resa vi får följa med på, med insikten att man kan nå dit man behöver.----------------------------------------------------------------------Fabege äger nära 100 fastigheter i Stockholm, med enuthyrningsbar yta om 1,3 miljoner m2.Källa: https://www.fabege.se/

”Allting är krav, och alla dem vill vi digitalisera”, sägerRobert af Wetterstedt. Men hur gör vi det?Jessica Molén här. När jag gör upphandlingar inom fastighet,då är det bara krav allting. Vi kämpar varje gång för att anpassa och beskriva dem, men det är så mycket krav att vi har svårt att hålla reda på allting. Därför försöker vi strukturera upp kraven i dokument av olika slag. Det kan vara word-filer, eller excel, eller pdf:er, men allt ligger i dokument. Och det är bara den mänskliga kompetensen och kapaciteten som idag har förmåga att granska sammansättningen av kraven. Sen kommer upphandlingssystemen på det…Men det är inte bara i upphandling som den administrativa komplexiteten överväldigar oss. Det är i all planering, uppföljning, analys, rapportering osv. Internt och externt.Tänk om vi kunde automatisera och digitalisera det här, såvi en gång för alla kan göra kraven riktigt bra, så de följer allamyndighetskrav, samtidigt som de främjar våra mål. Då skulle vi höja kvaliteten på arbetet, vi skulle spara mängder av pengar och tiden skulle kunna läggas på allt det som vi idag inte hinner med.Och det här säger Robert af Wetterstedt är möjligt. Robert ärdelaktig i 100gruppen, där man utvecklat REXS, en standard för digital kravställning.Om du kunde bli 100 gånger snabbare i din administration kring hållbarhet, vad skulle du då göra av den tid du vunnit?Lyssna på Robert, för han tar oss in i framtiden, där vi kan välja att vara!Nu kör vi!//Jessica

Joakim Jönsson från Recoma gästar podden och med det kommer leverantörsperspektivet. Det är en sak att kunna sälja material som bidrar med ett högt kvalitetsvärde och låga priser, men när inte hållbarhetsvärdet också prioriteras, då tappar marknaden fart i sin hållbara utveckling.I det här avsnittet fokuserar vi på hur kraven på hållbarhet konkret alldeles för lite återspeglas i entreprenaderna, och då i synnerhet med avseende på material. Vilka tankefällor det är som gör att det går för långsamt framåt, samtidigt som lagkraven som ska eskalera en trygg utveckling saknas.Det pratas så mycket om att klimatavtrycket måste minska, dessutom enormt. Men ändå finns sällan gränsvärden för klimatberäkningarna och man fokuserar för lite på enkla förändringar. För även små vinster i enskilda projekt, kommer göra stor skillnad om man ser till helheten och på lång sikt.Men det här är fakta och fakta är inte den första barriärenatt bryta igenom, när en förändring måste till. För rädslan trumfar fakta. Vi är trygga i att göra som vi och andra gjort tidigare. Och därför är mod den egenskap som krävs hos beställarna, för att få till den förändringstakt som krävs, så vi når hållbarhetsmålen enligt tidplan.Vad ska vi göra för att ge beställarna modet?Välkommen till Jessica reder ut bygg och fastighet!Och förresten, lyssna gärna på Joakims egen podcast - Livspussel & Löparskor

Naturreservat - viktigt för människan fortlevnad. I det här avsnittet hjälper Finn Cederberg från Fastighetskontoret, Stockholm stad, mig att reda ut den fantastiska resurs vi kallar naturreservat. Ett viktigt skydd, som skapar enorma värden för våra arter, såväl växter som djur och människor.Men hur starkt är skyddet? Hur jobbar man med naturreservat i i en stad? Och hur främjas den biologiska mångfalden?För mig var det här samtalet viktigt på många sätt, inte minst för att förstå hur man aktivt jobbar för att vi människor ska må bra och för att vi ska förlänga vår livscykel på jorden.Enjoy!

Här kommer nu ett något annorlunda avsnitt av Jessica reder ut, där vi har fullt fokus på upphandling, inte bygg och fastighet.När jag och flera av mina upphandlingskollegor i branschen lyssnade på DIs podd Den nya ekonomin, avsnittet “Vad är problemet med offentlig upphandling?”, från mars 2025, så väcktes en massa känslor. Offentlig upphandling målas i det här avsnittet upp som något dysfunktionellt, och vissa slutsatser som dras, bottnar i felaktiga grunder och feltokningar. Det ges en orättvis bild av offentlig upphandling. En subjektiv bild, sammansatt med bristfällig kompetens i botten.Avsnittet handlar om en upphandling som Halmstads kommun genomförde - av Taktisk och kreativ produktionsbyrå, där en anbudsgivare var missnöjd med de priser som kommit in från vinnande anbudsgivare, i princip. I ett inlägg på LinkedIn, uttrycktes sen detta missnöje, där information som utelämnat en hel del av den totala bilden, delgavs läsaren. Känslor väcktes och bland det som uttrycktes i inläggets kommentarer var många kritiska över hur systemet är uppbyggt. Problemet när saker och ting tas ur sitt sammanhang, är att det blir lätt att fokusera på fel saker och missa målet.Gunnar Harrius intervjuar i podden två anbudsgivare, upphandlingschefen i kommunen och en forskare.Begreppen blandas ihop och ett stort fokus läggs på den upprörda stämningen.Flera av mina kollegor i branschen lyssnade på avsnittet, och vi var överens om att det fanns problematiska inslag däri. Det fick mig att ta kontakt med Gunnar Harrius, som godkände att jag, tillsammans med en kollega, lyssnade på avsnittet i Jessica reder ut, och samtidigt kommenterade utifrån vårt perspektiv. Jag önskar att vi haft mer tid för kommentarer, men jag vill också att ni lyssnare skulle få med allt, så vi inte riskerade att ta innehållet ur sin kontext.Jag bjöd således in Katarina Hamilton, en kunnig upphandlingskonsult från Hamilton KSI AB, för att bena i det här tillsammans med mig, utifrån ett upphandlarperspektiv. Inför inspelningen pratade jag även med Jeanette Hall, Upphandlingschef på Halmstads kommun, som uttryckte en stor trygghet avseende kvaliteten på den upphandling som är i fokus här, och i kommunens upphandlingsarbete i övrigt. Halmstad gör mycket för att skapa dialog med marknaden och Jeanette har en sund inställning till det förtroende man behöver ha till sina leverantörer, i kombination med egen uppföljning. Viktiga egenskaper och aktiviteter för välfungerande upphandling, som faktiskt inte bara handlar om lagtext och direktiv, utan det uppdrag upphandlande myndigheter har gentemot samhället i stort.Enjoy!Länk till DIs avsnitt:https://open.spotify.com/episode/5rP4Ls5Txqshrab7ZaG9dQ?si=kCTce0m2TsmaSP-uRZ2dJQLänk till Konjunkturrådets rapport:https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2022/01/konjunkturradets-rapport-2022.pdfLänk till LinkedIn-inlägget:https://www.linkedin.com/posts/-christian-albinsson-_offentlig-upphandling-%C3%A4r-galen-halmstads-activity-7297175907780206593-1iWx?utm_source=share&utm_medium=member_desktop&rcm=ACoAAAZ4oOcB3ytV9Z2jsk0C-HGJRK9xbzPTxHc

Michael är tillbaka och den här gången för att prata om något som blir en mer och mer relevant fråga, utifrån flertalet aspekter. Om ni har strategier för hantering av information och data, så ska svaren på många frågor finnas där, åtminstone till viss del, och då har ni troligen kommit ganska långt. Nästan all data vi hanterar idag, går via molnet. Vi använder idag t ex appar, som kräver internet, istället för att installera programmen på våra datorer. I byggprojekt är molnet en förutsättning många gånger, för att vi ska kunna hantera projekteringen kostnadseffektivt, tillgängligt och flexibelt. Det här utgör i grunden säkra lösningar. Och säkerheten utlovas genom olika avtal, standarder och certifieringar. Men när vi är i känsliga projekt så krävs ibland en högre säkerhet, vad gör man då? Dessutom kan man drabbas av problem, som att internet går ner, hur påverkas projektet i sådana lägen? Vad händer om du kommer på, mitt i ett projekt, att projektet hanterar säkerhetsskyddad information, som inte får riskera spridning pga molnlösningar? Hur gör du då? Måste du börja om och handla upp allt från början? Är verkligen ALL information kopplad till projektet klassad? Vilka alternativ har du för att gå vidare? Ta ett kliv tillbaka och fundera på vad som är rätt, utifrån kostnader, säkerhet och resultat. Har ni koll på och kravställer ni informationsmängderna, lagring och energiåtervinning, utifrån ett backup- och hållbarhetsperspektiv? Ju mer data vi hanterar, lagrar och flyttar fram och tillbaka, desto mer energi krävs. Och här blir det relevant att förstå hur klimat och annat påverkas på sikt. Michael Thydell är i studion och besvarar de här frågorna i detta avsnitt om molnet. Du kommer in mitt i försnacket, där Michael frågar mig om upphandlingsperspektivet, utifrån att byggherren plötsligt inser att det krävs att datan hanteras "on prem", och jag hävdar bestämt, som alltid, att det inte bara finns ett alternativ, utan man behöver kunna agera utifrån situationen. Här är det viktigt att förstå lagarna, och att jobba i team, för ett riktigt bra resultat.

Jenny Carlstedt är med oss i studion och hon hjälper oss reda ut hur vi ska kunna använda allt data som vi genererar och samlar in, på ett sätt som kan gynna samhällsbyggnadssektorn på lång sikt, och därmed behöver vi komma bort ifrån att data är en engångsinvestering. Data är värden, information är data satt i en kontext som ger oss mening. Det kan vara en analys, en rapport eller en kalkyl. Mer och mer kommer vi bort ifrån att informationen är det vi vill åt, istället är det datat som är relevant, och utifrån den kan vi skapa den information vi behöver. Jenny Carlstedt från Rise är en erfaren verksamhets- och affärsutvecklare med stor erfarenhet av samhällsbyggnad med fokus på smarta städer, digitalisering och hållbarhet. Med Jenny reder jag ut vad som krävs för att samhällsbyggnad ska bli mer datadrivna. Här handlar det mycket om att vi måste kunna lita på våra data och därför behöver vi både kravställa rätt, hålla dialog med leverantörer av data och dessutom se till att förvalta våra data effektivt, utifrån både dagens och framtidens behov. Man behöver därför se över organisationens förmågor och kompetenser och man behöver ha koll på hur de egna processerna bör se ut, för den bästa nyttan och det största värdet. Vi pratar om vikten av förändringsledning och hur förståelsen för våra data i kombination med behoven är en viktig grund för att kunna driva förändringen. I podden pratar vi utifrån en rapport som Jenny tagit fram på uppdrag av SKR. Rapporten hittar du här: https://skr.se/download/18.4e71d5c918c33b7f715384/1701861320961/Smartare-samhallsbyggnad.pdf Nu lyfter vi bygg och fastighet!

Nu lyfter vi bygg och fastighet! Följer du inte byggreglerna får du problem, det är inget nytt. Det blir problem med bygglov, det blir problem med finansiering, tid, budget osv osv. AI-BOB har börjat med reglerna kring tillgängligheten. Tekniken AI-BOB erbjuder ger de olika disciplinerna redan i projekteringen möjlighet att granska, under arbetets gång, huruvida tillgängligheten kommer att uppfyllas. Det görs via en automatiserad process, enligt de byggregler som ska uppfyllas för det enskilda projektet. Det gör att man tidigt i processen även förstår hur kalkylerna går ihop, utifrån de förutsättningar och krav som finns. Tillgänglighetsregler finns alltså redan i AI-BOB. Brandregler är på gång. Det här ger en enorm tidsbesparing av granskningen, som gör att man istället kan lägga mer tid och resurser på att t ex populera de digitala modellerna, så de blir mer användbara och kompletta, för efterföljande faser. I det här fjärde och slutliga avsnittet där jag intervjuar vassa talare från BIM Summit träffar jag Elin Mårtensson och Petter Wallberg från AI-BOB, verktyget som automatiserar granskningen av bland annat tillgänglighet, men successivt fler och fler byggregler, tidigt i byggprojekten. Genom att ta bort onödigt manuellt arbete, alltså sånt som kan automatiseras genom digitala processer, kan vi lägga våra mänskliga resurser på saker vi idag inte hinner med, och genom en sån effektivisering kan vi minska byggfel, skapa mer kompletta dataflöden och spara en massa pengar, samtidigt som vår byggda miljö kommer kunna uppfylla alla de krav som behöver uppfyllas, i form av användbarhet, hållbarhet, kvalitet osv. Och dessutom, AI-BOB är inte YTTERLIGARE ett verktyg som ska hanteras, utan AI-BOB innebär funktioner som integreras i de verktyg man redan arbetar i. Jag är inte alls förvånad över de framgångar som Elin och Petter haft och har med AI-BOB. Lyssna, så kommer du också förstå! Finns det något du som lyssnare tycker är tråkigt att granska, där det ofta också är mycket fel? Då ska du höra av dig till Petter eller Elin på AI-BOB: [email protected] Läs mer: https://www.aibob.io/ 

Nu ger vi oss in i processerna där digitaliseringen ses som en möjliggörare för att uppnå den ideala processen. Christoffer och Rikard från Insikt lär oss om fundamentet för fastighetsägarens förutsättningar att kunna ta datadrivna beslut och låta informationen flöda obrutet igenom hela livscykeln - människan och tekniken, i samspel, anpassat utifrån behov och målsättningar. Christoffer Sundberg och Rikard Matson kommer från Insikt. Här hittar du fastighetsutveckling, inredning och utvecklingen av digitala arbetssätt. Nu kör vi!

Gehl använder människofokuserad data, för att skapa förståelse om livet i offentliga utrymmen. I det här avsnittet träffar jag Adam Eriksson, en dataanalysteknisk ingenjör från Gehl, som arbetar med att utvinna värde ur insamlad data i olika projekt. Han analyserar alltså städer, med hjälp av data, för att effektivt skapa förutsättningar för välgrundade beslut, så att stadslivet kan frodas, beteenden kan styras mot resiliens, hälsa och inkludering, och människans upplevelse av staden får extra tyngd. Av Adam får ni insikt i de metoder Gehl använder, och den påtagliga inverkan dessa datadrivna tillvägagångssätt faktiskt har på stadsplanering, beslutsfattande och, viktigast av allt, människorna, med allt vad det innebär i form av upplevelser och beteenden. Ni kommer att få höra om några konkreta exempel, som visar hur Gehls arbete har varit avgörande för olika projekt globalt, där också svenska projekt finns representerade. https://www.gehlpeople.com/company/ Avsnittet är inspelat på det årliga eventet BIM Summit, arrangerat av Symetri. https://www.symetri.se/

Jag presenterar - Ida Karlsson Postdoc på Chalmers. Detta avsnitt handlar om hur vi kan få till en effektiv klimatoptimering av byggnader och nå klimatneutralitet. Tekniken finns, nu handlar det om att hitta rätt affärsmodeller, öka samverkan, hitta rätt upphandlingsformer och sätta in kompetenshöjande åtgärder, så att alla kan vara med på tåget. Klimatpåverkan måste in riktigt tidigt i processen och kravställningar ska in i upphandlingsskedet. Det måste ses som en del av affären, för efter projektering blir det för dyrt. Här behöver vi bli bättre på att låta leverantörerna konkurrera utifrån koldioxidutsläpp, med kostnadseffektiva effekter, där samverkan i upphandling är en relevant möjliggörare. Men här står man och faller med beställarens kompetens. Så det gäller att hitta en samarbetsform, där man lägger ansvar på de som sitter på kompetensen, men på rätt sätt, så kostnadseffektivitet skapas. Projektörerna behöver incitament för att minska påverkan, minska materialet för varje del i hela byggnaden – tidigt i processen. Fast pris är sällan den bästa modellen. Affärsmodellen behöver driva en investering i tid tidigt, för att spara tid sen. Vi får också ett värde: 1000 kr / ton koldioxid Slutats: lägg krutet på det tidiga planeringsskedet. Ord: byggproduktförordningen, digitala produktpass Länk till BIM Summit: https://www.symetrigroup.com/campaigns/bim-summit-by-symetri/

Har ni koll på nya NIS2-direktivet som är på väg att integreras i svensk lag? Direktivet fokuserar på att höja cybersäkerheten i EU och många organisationer kommer att omfattas av nya, striktare regler på informationssäkerhet. Marianne Rilde Björkman från Pocketsafe är expert på implementering av processer och rutiner som ska främja informationssäkerheten. Marianne säger: "Vänta inte! Börja med det grundläggande!" En certifiering enligt ISO 27000, standarden för informationssäkerhet, innebär att man ser över sin riskhantering, att ledningen tar ansvar för kommunikation och uppföljning, att man har en incidenthantering och en handlingsplan för införande av viktiga åtgärder. Dessutom krävs en uppföljning av effekterna av arbetet. Många organisationer har en informationssäkerhetssamordnare, med ansvaret att kommunicera relevansen av att t ex inte släppa in okända i lokalerna, att inte jobba öppet på tåg och fik med känslig information, att inte ladda ner högriskappar eller tvivelaktig information på mobiler och datorer. Dessutom ser de till att öva med medarbetarna och motivera dem att hela tiden tänka säkerhet.   Så hur börjar man? 1. Vilka säkerhetsrutiner har vi generellt? 2. Vad har vi för information, hur känslig är den och hur skyddar vi den? Ta fram en handlingsplan utifrån det. Marianne berättar också vad K-R-T är. Vi kommer också in på hur viktigt det är att fastighetsägare ställer krav på sina leverantörer, och att leverantörerna behöver steppa upp och inse vilka konkurrensfördelar det här ger. OCH att man kanske tappar sin ställning på marknaden, om man inte kan bidra med informationssäkerhet. Den stora utmaningen är hur beställare ska ställa krav som faktiskt går att följa upp. Nu kör vi!

Elise gästar studion igen och vi spinner vidare in i hållbarheten, en trygg värld och motståndskraft. Elise beskriver hur andra länder jobbar med hållbarhet och utveckling, där vi har mycket att lära. Vi behöver öppna upp för andra länders kunskap och kan vinna mycket på att samarbeta än mer med våra grannar. Vi pratar om den unga generationens uppfostran i det digitala rummet, där värderingar delas globalt, genom en samhörighet som de äldre generationerna kanske inte kan relatera till. Hur kan vi bli bättre på att acceptera läget och ta oss framåt därifrån? Häng med!

Vad är en hållbar stad och varför ska vi pyssla med såna projekt? Bara ett exempel är att du kan spara 8000 kr/kvm enbart genom att klimatinventera och återbruka sin byggnad. I det här avsnittet reder jag ut hållbara städer med arkitekten och hållbarhetschefen Elise Grosse från Sweco Architects i Sverige, som till vardags ansvarar för hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn. Hållbarhet är väldigt mycket, och jag säger ofta att jag upplever det som överväldigande, något som jag också hör från kunder och elever. Men när något blir överväldigande, så är det en stark indikation på att det går att bryta ner problemet i mindre delar, och det gör vi i detta avsnitt. Några exempel på vad vi går in på: • Klimatanpassningar • Energirenoveringar • Gröna tak och väggar • Samverka med andra fastighetsägare • Energieffektivisera genom att optimera Går det att skapa en klimatpositiv stadsdel? C3city – Carbon Cost Compass city är ett digitalt verktyg som hjälper dig att, i tidigt skede, göra en bra uppskattning av vad det kostar i kronor och ören och i koldioxid, med avseende på hur man tänker sig att bygga sina hus. En metodik som använts både i svenska städer, t ex Uppsala och Trelleborg, och i internationella projekt. Läs mer här: https://marketplace.sweco.se/produkt/byggnader-stadsdelar/c3-carbon-cost-compass-by-sweco/ Och vet du vad 3-30-300 är? Jag hade inte hört om den principen förut, men nu sitter den. Det är en princip som tagits fram för diskussionen kring hur mycket grönska en stad faktiskt behöver. Och forskningen använder alltmer 3-30-300-prinipen som vägledande för en hållbar grönstruktur. Elise förklarar. Lyssna så får du veta vad som är avgörande för städernas klimatpåverkan, som också tar ett rättviseperspektiv. En fråga till dig, är du beredd att sälja din bil, om det kommer delningslösningar som är enkla att använda? Och vad skulle du vilja se i så fall? Linbanor? Bilpooler? Cykelpooler? Hur kan du ta det inre beslutet att faktiskt vara med och påverka för en hållbar framtid? Elise berättar sin resa. Gillar du podden? Tipsa vänner och kollegor! Nu lyfter vi bygg och fastighet!

Klarar dina byggnader guldnivån??? Med Amanda Axelsson, från Swedish Green Building Council (SGBC), reder jag ut Miljöbyggnad i drift och här pratar vi hållbar förvaltning, där de gröna ramverken och certifieringssystemen kompletterar varandra, för att vi ska utvecklas hållbart, på ett medvetet och systematiskt sätt. Vad innebär det att certifiera sina befintliga byggnader och hur skiljer det sig från certifiering av nyproduktion? Att bara veta vilket utgångsläge byggnaden har, för att sen veta vilka åtgärder som är möjliga för att nå en bra nivå, är viktigt dels för prioritering, dels för att kunna avgöra vilja åtgärder som ger den bästa nyttan till lägst kostnad. Vill man vara hållbar, vill man ha byggnader med hög prestanda, med goda förutsättningar för hyresgäster och omgivning, då är certifiering en fin väg dit. Och hur lång tid tar certifieringsprocess och internt arbete? Ja, det beror lite på. Det kan gå på ungefär ett halvår om du har god tillgång på din fastighetsinformation, om det finns en giltig OVK, en radonmätning och du inte stöter på problem som kan röra till det, tex att OVKn inte var giltig, fast du trodde det och att vissa åtgärder måste vidtas. Sen behöver man omcertifiera sin byggnad vart femte år. Och vad en certifiering kostar, även det går Amanda in på i avsnittet, så lyssna! Vill du vara med och påverka nästa generation av certifieringssystemet? Då kan du engagera dig i SGBC.

Den här avsnittet riktar sig framförallt till t ex upphandlare eller mindre fastighetsägare, såsom bostadsrättsföreningar osv. Boverket har fått regeringsuppdraget att informera om energieffektivisering, vilket har resulterat i Energiguiden. Här kan man läsa om hur processerna ser ut för dels energieffektivisering i projekt, dels energieffektiv förvaltning. I dagens avsnitt pratar jag med Kristoffer Edblad som ansvarat för att ta fram Energiguiden och vi reder ut vad den innehåller och inte, hur den ska fungera, utbildning och alla råd kring annan information som finns att tillgå - om just energieffektivisering. Här kan du hitta Energiguiden: https://www.boverket.se/sv/energiguiden/

Vi vet för lite om fastigheterna, vi behöver hela tiden utveckla, bli bättre och digitalt ska det vara, helst digitala tvillingar. Lars beskriver något som många hamnat i idag, dvs att man siktar för högt och hamnar i ett paralyserat stadie istället. Är du trött på begreppet ”digital tvilling”, eftersom det inte är en rimlig nivå att uppnå? Det kanske inte går att förvänta sig att man kan veta hur hela byggnaden ser ut in i minsta detalj just nu, samtidigt som man har koll på att alla funktioner faktiskt är som de ska. Kanske kan man då börja med en digital kusin… Vad är det och hur ska man tänka då? Nyckeln är: gräv där du står! Du har en massa data, den kan dock ligga utspridd, så samla och strukturera för att kunna börja använda det du har. Dela upp det i steg, så att du kan ta ett beslut för varje steg vilken nivå ni måste ligga på, så ni kan kliva upp till nästa steg. Lägsta nivån bör vara att uppfylla lagkrav och myndighetskrav. För att lyckas över tid behöver förvaltningen engagera sig i byggprojekt, på så vis att man vet både vad och hur man ska kravställa. Lars är en riktig stjärna på BIM och han beskriver att 3D-modellen för vad som SKA byggas bara är en del av BIM, men vi måste kräva att modellen uppgraderas till en as built, så byggherren får en modell levererad som faktiskt speglar den byggda byggnaden, inte den projekterade byggnaden. Men en modell kan uppgraderas på flera sätt, ett sätt är genom att originalet revideras, ett annat genom att man kopplar på databaser med ny information, så originalet är intakt, men modellen får nya lager av information som är relevant för olika intressenter, t ex en förvaltningsdatabas. Vi kommer så in på informationsförvaltningen och hur man ska mäkta med. Vad är viktigt på riktigt och hur ska det göras? Och VEM ska göra det? Ja, det är mycket, men det går att bryta ner i enkla steg. Häng med!

Ta dina mål hela vägen ner i kraven på projekten; strukturerat, medvetet och i linje med ISO 19650. Jag har tagit hjälp av Anna Martin Bell för att reda ut vad ”tillämpningsanvisningar BIM” är. Vi kommer därför in på hur krav enligt ISO 19650 struktureras upp i olika nivåer för organisation, tillgångar, projekt OCH hur vi i upphandlingarna ska ställa krav. Här handlar det om att tratta ner vilken information som är relevant utifrån MÅL och SYFTE. Därför reder vi – återigen - ut begreppet ’information’ och Anna beskriver hur lätt det är att skapa ett överflöd av information, som är onödigt och tillslut kan bli både överväldigande och ohanterbart. Min erfarenhet är att övergripande, mätbara mål ofta saknas hos mina beställare, MEN hos många finns de, i form av KPI:er, alltså Key Performance Indicators. KPI:er är mätbara värden som under en avgränsad tidsperiod visar hur effektivt en organisation är, i fråga om att nå uppsatta mål. Genom att använda sig av relevanta KPI:er kan man alltså se om verksamhetens utveckling styrs i den riktning man beslutat. Idag finns mycket kunskap, kravställningar och metoder på plats redan, men för att vi ska mäkta med att dra allting i hamn behövs en struktur och planer framåt. Så utifrån det vi pratar om i det här avsnittet så ska man inte börja från noll, utan man tar det man har och sen jobbar man sig framåt, små steg i taget, enligt en medveten och beslutad strategisk plan. Syftet med tillämpningsanvisningarna är att förenkla och förtydliga, så att det ska vara lätt att göra rätt. Något annat som reds ut i det här avsnittet, det är hur unika kraven egentligen är för varje projekt. Och här presenteras en region i synnerhet, som har jobbat fram riktigt fina informationskravställningar. Lyssna, så får du höra vilka det är! Arkitekten Anna Martin Bell har drivit projektet Tillämpningsanvisningar BIM, och hon har länge jobbat som projektledare på byggherresidan, sen några år tillbaka som konsult i eget bolag.

Hållbarhet är ju något av det absolut viktigaste vi måste ha med oss i allt vi gör och klimatberäkningen är en av alla vägar dit. Men vad är en klimatberäkning, hur gör man den och vad ska man tänka på när man kravställer? Det är några av alla de saker jag och Åsa Thrysin från IVL reder ut i detta avsnitt. Det kan vara krångligt att förstå vad som ska ingå i en klimatberäkning, men den måste på plats, så att en klimatdeklaration kan redovisas till Boverket, för att slutbesked ska kunna ges. Idag säger lagen om klimatdeklarationer att det är byggprojektet som ska klimatberäknas, men miljöcertifieringarna kräver hela livscykeln och därför har IVL tagit fram en vägledning för detta. Men det innebär en hel del utmaningar att tänka 50 år framåt i tiden, för ett som är säkert det är att vi om 50 år inte kommer vare sig bygga, hantera avfall eller producera material på samma sätt som vi gör idag. Häng med och lär dig hur du som byggherre och utförare ska göra för att göra rätt och ligga i framkant!

Det är dags att se sanningen i vitögat, tekniken finns, möjligheterna är många och alla kommer att tjäna på det. Det finns både mycket pengar att tjäna och möjlighet till stora vinster för samhället, i form av hållbarhet och ändamålsenliga hus. Det är dags att digitalisera! Michael Thydell är återigen min partner in crime och vi konstaterar att ursäkterna är slut!

Vi presenterar anledningen till att fastighetsägaren ska skapa obrutna, digitala informationsflöden, och därmed se till att aktivera möjligheterna att använda AI. Idag får du dessutom veta hur du gör detta. Digitalisering av fastighetsinformationen går långsamt och är en snårig process, men vad är digitalisering - egentligen? Hur ska man tänka som fastighetsägare och vad krävs för att ta klivet in i digitaliserade processer, för högre kvalitet och fart, samt lägre kostnader? Ofta när vi tänker digitalisering så tänker vi "system", men systemen är bara ett verktyg för att kunna digitalisera informationen och automatisera processerna. Och när ni köper system, ser ni då till att kräva: * högre kvalitet * snabbare processer * mer utrymme för era anställda att göra vad de är riktigt bra på * äga informationen och inte vara beroende av systemet Det gäller att utgå ifrån sina behov, inte utifrån tekniska lösningar. Idag pratar jag och Michael utifrån vår kunskap, för att gemensamt hitta en väg framåt, med höga värden för den fastighetsägande och/eller förvaltande verksamheten. Ett lite längre avsnitt, där Michael och jag samlar oss kring frågan och använder våra olika erfarenheter, kompetenser och perspektiv, för att hjälpa dig. Locums Cad- och BIM-krav som Michael nämner hittar du här: https://www.locum.se/globalassets/global/3.-verktygen/styrdokument-fastigheter/overgripande-anvisningar/cadbim--och-dokumentanvisningar/riktlinjer-cad_bim-2023-11-30.pdf Nu lyfter vi bygg och fastighet!

OVK - obligatorisk ventilationskontroll - något som måste göras, men som inte alltid blir rätt. Syftet är att förstå om kraven på luftflöden och luftväxling uppfylls i vistelsezonen. Men vad innebär det? Richard hjälper oss att enkelt förstå vad OVK är och hur du ska göra för att göra rätt. Gällande lagar, förordningar och föreskrifter, vad vistelsezon är, fastighetsägarens ansvar, hyresgästens ansvar, hur man behöver göra för att uppfylla kraven och vilka fällor man lätt kan trilla ner i, det är vad vi pratar om idag. Richard är energiexpert, och han utbildar OVK-besiktningspersoner, bland annat. Så gör du rätt för att effektivt, hållbart och ekonomiskt ta hand om dina fastigheter.   Är du intresserad av Richards tjänster? Här hittar du honom: https://energiutbildning.se/about/ Richard på Youtube: UCDovlzA-xlvRqim5yD1NFEA Läs vad Richard skrivit: https://forvaltarforum.se/2021/08/26/minska-behovet-av-komfortkyla-med-trad/ Artiklar om Richard: https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/visselblasaren-till-fv-det-var-rena-high-chaparral/  

När du ska effektivisera, börja med att optimera! Richard Lindvall är tillbaka och den här veckan pratar vi energieffektivisering. Richard menar att det finns en oerhörd potential i befintliga system, som inte nyttjas. Du kan alltså, med små medel, skapa stora effekter. Han menar att det offentliga har en energieffektiviseringspotential på uppemot 30%, där det lagstadgade kravet på 1,9 % plötsligt blir både obegripligt lågt, men också extremt enkelt att uppnå. Det är kostnadseffektivt, behovsstyrt och värdeskapande. Vi pratar om att sluta slösa, för det är där vi kan göra störst nytta. "Det är med de befintliga installationerna som man kan göra de största vinsterna." Kunskap, engagemang och intresse/nyfikenhet är områden där vi måste växla upp.   Richards artikel - 'Minska behovet av komfortkyla - med träd': https://forvaltarforum.se/2021/08/26/minska-behovet-av-komfortkyla-med-trad/  

"Otroligt fint uppdrag, där man kan göra sån skillnad, med små medel." Med Richard Lindvall i studion, en utbildande expert på energi, reder vi ut energideklarationer som handlar om att rädda klimatet och att skapa konkurrenskraft genom god energiprestanda. Energideklarationen är ett också verktyg för att få bättre finansiering på sina fastigheter – gröna lån. Jag och Richard föreslår en lämplig och intressant utvärderingsmodell för upphandling av energideklarationer, så fastighetsägaren ska få korrekt utförda energideklarationer, som också kan bidra med värde tillbaka till fastighetsägaren, inte bara i form av laguppfyllnad. För om du ser till att göra energideklarationer så du som fastighetsägare har nytta av den, kan du höja värdet på dina byggnader. Det finns en hel del problem med hur energideklarationer utförs idag. Och vi reder ut hur man ska göra för att inte hamna i fällorna. Intressant artikel av Richard om komfortkyla: https://forvaltarforum.se/2021/08/26/minska-behovet-av-komfortkyla-med-trad/ Här hittar du Richards utbildningar: https://energiutbildning.se/about/

Vi fortsätter på spåret 'digital fastighetsinformation' och djupdyker i det som kallas IFC. För alla som kommit i kontakt med projektering / CAD / BIM, så har man troligen hört om och kanske arbetat med eller kravställt IFC. IFC är ett filformat för överföring av data, data som behövs och kan användas för alla delar av livscykeln. I det här avsnittet är fantastiska Michael Thydell tillbaka för att förklara IFC, så det blir enkelt. Vi pratar om vad IFC är och vad filerna innehåller, hur man använder informationen, formatets fördelar och nackdelar, alternativformat och programvaror. Nu lyfter vi bygg och fastighet!

Bakbonus - ett vanligt begrepp när vi pratar byggmaterial, och förekommer i minst lika stor utsträckning i fastighetsförvaltning. Sällan har jag hört att beställare lyckats eliminera otyget, utan man dras med problemen. Nu är det dags att råda bot på detta, lyssna på dagens avsnitt, så kommer du komma ut på andra sidan med stor kunskap OCH lösningar. Det är för mycket pengar som göms i kickbacks och dolda rabatter, och det skapar en enorm obalans i all prissättning. Nu ser vi till att göra något åt det! Länk till Nimas podcast Hela kedjan: https://open.spotify.com/show/5lkJD1GOPv3U75a9vfB307?si=9be277b158dc46a5 Länk till Konkurrensverkets rapport: https://www.konkurrensverket.se/informationsmaterial/rapportlista/konkurrensen-i-byggmaterialindustrin/ Länk till Cost Check: https://costcheck.se/

SAMPORTEN - Verktyget för att skapa en bra ekonomi, med god arbetsmiljö, att hålla tidplaner, med god kommunikation och minimal byråkrati. Jag och Alexander Edsvärd pratar vidare på temat om den digitala fastighetsinformationen.

I detta avsnitt pratar jag, Jessica Molén, med Klas Eckerberg om klassifikationssystemet CoClass, i bygg och förvaltning. Du som lyssnar kommer få en förståelse för vad CoClass är och varför det är så värdefullt för digitaliseringen av våra fastigheter. Klas förklarar också kort vad BIP för bygg är och hur det passar in i CoClass. CoClass kan tjäna ett viktigt syfte vid klimatberäkningar, som bland annat krävs för att uppfylla lagkraven på klimatdeklarationer, och Boverket har föreslagit att klimatdeklarationer SKA bygga på CoClass-systematiken. Några fördelar med CoClass: Gemensamt språk Tydlig och gedigen struktur, anpassad för byggnader och bebyggd miljö Obrutet digitalt informationsflöde Samlar information om objekten i databaser, så du kan använda informationen till vad du vill, i vilket skede som helst Klas är doktor i it och landskapsarkitekt i grunden och har även arbetat med bland annat projektering. Idag driver Klas eget som rådgivare och utbildare avseende digital informationshantering. Klas är också grundare av CoClass. CoClass är ett klassificeringssystem för all byggd miljö, ägt av SKR, Swedavia, Trafikverket, Svensk byggtjänst, Region Stockholm, Samverkansforum och BIM alliance.

Är dina byggnader digitaliserade? Eller är du projektör som fortfarande projekterar genom att rita streck och linjer och beskriver information i ostrukturerad text, i olika dokument? Man pratar om obrutna informationsflöden i byggnadernas livscykel, men hittills finns få praktiska exempel i branschen. Tidigare har vi saknat förutsättningarna, nu saknar vi ursäkterna. Forklift är systemet som håller informationsflöden obrutna, från planering till rivning. Enorma värden skapas när man digitaliserar byggnader. Dels kan man hämta all information på objektnivå, dels lagras informationen på ett ställe, igenom byggnadens hela livscykel, vilket gör att informationsförlusterna minskar dramatiskt. Man får alltså en väldigt hög kvalitet på information och säkrar informationens tillgänglighet, för alla faser. Branislav beskriver den digitaliserade processen, hur AI kommer in i bilden, hur kvaliteten kommer höjas, att kostnader då minskar och han berättar om de barriärer som branschen måste övervinna, i form av föråldrade arbetssätt, affärsmodeller och problematisk projektorganisering.

Jag träffar Michael Thydell, en stjärna på BIM, dvs building information model, en process man jobbar med i bygg och fastighet, från planering till rivning och återbruk. BIM innebär leveranser av digital, kvalitetssäkrad information och obrutna informationsflöden. Och varför är det så viktigt? Jo, för om man jobbar på rätt sätt med den digitala informationen, så kan man, gå från streck, symboler och text i ritningar, till strukturerad, digital information om BÅDE grafik och egenskaper, och därmed generera större flexibilitet, högre vinster, lägre kostnader, färre fel, hållbarhet, tidsplaner som håller och högre kvalitet. Vi pratar alltså om digitalisering i många dimensioner och en industrialisering, som en marknadsförflyttning mot nya höjder. Och de projektörer som inte hänger på tåget och blir riktigt bra på BIM, de kommer dö ut. Och som en liten not: BIM är inte ett system, utan det är en databasgrundad (digital) modell av t ex en byggnad, där informationen är kopplad till varje objekt och kan hämtas upp på olika sätt, för olika ändamål. Precis! Det är otroligt intressant, så är du villig att investera 40 minuter av din tid, då kommer du ta dig till en helt ny nivå. Nu kör vi!

Vi kommer att prata om ett enkelt och effektivt sätt att hållbarhetsrapportera, utifrån kompetent stöd och teknisk plattform, dvs det som Nils från IBM förklarat i tidigare avsnitt. Här finns en lösning för den som kämpar med hållbarhetsarbete och rapportering idag. I det här avsnittet träffar jag Alexander Edsvärd, som är en av grundarna till Edsvärd hållbarhet, en startup som erbjuder sina kunder stöd genom hela processen med hållbarhet, och där en viktig del är hållbarhetsrapporteringen. Edsvärd är ett företag jag fått chansen att engagera mig i, eftersom jag brinner för hållbarhet, effektivitet och utveckling, precis som Edsvärd, och det är i och med det här samarbetet som jag träffat Alex, en av grundarna och VD för bolaget. Alexander är en engagerad och driven entreprenör, som vill skapa bättre möjligheter för bygg och fastighet. Det här avsnittet vill du inte missa!

I det här avsnittet möter vi återigen Nils från IBM, och nu pratar vi om den hållbarhetsdata som krävs för hållbarhetsrapporteringen. Vad innebär det när man säger "hög" eller "låg" kvalitet på data, vilken data behöver vara av högre kvalitet och när bör man lägga sig på en lägre nivå? Nils beskriver hur kvaliteten påverkar resultaten för hållbarhetsarbetet. På detta följer såklart frågan hur man kravställer sina leverantörer rätt, för att få in rätt kvalitet på datan, och det kan Nils som ett rinnande vatten. En hint ni kan få är att mycket av datainsamlingen och -hanteringen förenklas avsevärt om man väljer en riktigt bra ESG-plattform, så att man kan automatisera stora delar av annars tidskrävande arbete, för att lägga fokus på andra, mer strategiskt viktiga delar. Sätter man upp förutsättningarna för sitt hållbarhetsarbete rätt, kan det bli både regelmässigt korrekt och skapa stora fördelar för vidare utveckling av arbetet framåt, på ett enkelt sätt. Lyssna så kommer du förstå!

Nils Pålsson är teknisk expert på IBM och är det någon som kan hållbarhetsrapportering så är det han. Genom att han jobbar med Envizi, IBMs digitala plattform för hållbarhetsrapportering, ett system som alltid måste vara högaktuellt för användaren, så följer Nils utvecklingen för samtliga ramverk för rapportering. Han vet vad som måste uppfyllas, vilken typ av organisation som måste göra vad och hur man kan ha fokus på det som ger värde för verksamheten, istället för att bara hålla en lägsta nivå. I det här avsnittet pratar vi CSRD i enkla termer. Det ska vara lätt att göra rätt! Hållbarhetsrapporteringen är ett lagkrav för många och det kan lätt bli rörigt, ta tid och vara otroligt frustrerande. Men det kan också vara enormt värdeutvecklande och skapa en medvetenhet kring strategiskt viktiga frågor man tidigare missat. IBM har skrivit en rapport, “Beyond checking the box”, på det Nils pratar om, dvs att göra mer, som värde för bolaget. Den hittar du här: https://www.ibm.com/thought-leadership/institute-business-value/en-us/report/sustainability-business-value   Nils nämner några förkortningar som kan vara värda att kolla upp: CSRD ESRS ESEF – europeian single electronic format, Xbrl-fil EFRAG Tyckte du avsnittet var bra? Du kan göra skillnad för andra genom att tala om att denna podd finns!

Jessica reder ut - bygg & fastighet - är podden för dig som jobbar med fastigheter och bygg. I det här avsnittet får du förhoppningsvis en känsla av vad du kommer ha att hämta från den här podden. Och ja, en kort presentation av mig finns också med. Håll tillgodo!