Kafferast i kunskapsfabriken

När Samuel var i 30-årsåldern levde han i en konstant psykos. Då begick han ett brott och dömdes till rättspsykiatrisk vård. Han blev ganska snabbt bättre när han fick rätt behandling. Men det är en lång väg att ta sig igenom rättspsykiatrin - och en lång väg att hitta tillbaka till ett bra liv efter rättspsykiatrin.

Hur går det egentligen med omställningen av vården för personer med psykisk ohälsa och beroende? Möt Zophia Mellgren, expert i Samsjuklighetsutredningen, som vet allt om det!

Fler än tusen patienter, anhöriga och personal har delat med sig av sina erfarenheter från psykiatrin. Simon Dymér från föreningen Psynlighet har lett arbetet med att samla deras berättelser: "Känslan av att inte bli lyssnad på. Maktlösheten är ju fruktansvärd."

Psykologen Maria Åbonde Garke har skrivit en doktorsavhandling om så kallat symptomskifte: när man ersätter ett oönskat beteende som exempelvis ätstörning med ett annat destruktivt beteende. Hon funderar över hur bra vården är på att upptäcka symptomskifte, och hur vi kan hantera de underliggande problemen.

Via Patientforum får patienterna inom psykiatrin i Skåne möjlighet att påverka livet på avdelningen – och psykiatrin får koll på vad man behöver förbättra. Ett samtal med Martina Hägerklint, NSPH Skåne och Elin Lundgren, enhetschef på psykiatrin i Lund.

Hjärnkollambassadören Susanna Nyström från Umeå brottas med frågorna: Varför drack jag? Vad gjorde det med mig? Vem är jag nu? Lyssna till hennes tankar om det som hänt och vägen vidare bort från beroendet.

Vad säger socialcheferna och socialsekreterarna om deras möjligheter att uppfylla kraven i den nya socialtjänstlagen?

Niklas Eriksson är samordnare på Sveriges Kommuner och Regioner. Han arbetar med att lyssna på och stödja landets kommuner i deras omställning till den nya Socialtjänstlagen.

Barnrättsbyrån arbetar på uppdrag av barn som behöver stöd för att få sina rättigheter tillgodosedda när de offentliga myndigheterna inte klarar av att tillgodose dem.

För 14 år sedan lyckades Mikele Yohannis bli drogfri tack vare LARO-behandling. Idag arbetar han som Peer Supporter på en LARO-mottagning för att hjälpa andra att se framåt och kämpa vidare med sina behandlingar.  

Malin Rex har studerat hur vården kan öka patientsäkerheten för patienter med suicidala beteenden. Vad händer om man gör dem mer delaktiga i vad de behöver för stöd?

NSPH-rapporten 2025 heter "Jag är så mycket mer än det här!" och bygger på en undersökning om hur personer med egen erfarenhet av skadligt bruk eller beroende - och deras anhöriga - upplever sina livsvillkor, stödet de fått och stödet de önskar att de fått.

JUBEL. Vi släpper vårt tvåhundrade avsnitt och firar med en tillbakablick på möten som gjort intryck, reaktioner från lyssnarna och planer för framtiden.

Inom rättspsykiatrin har man ganska bra koll på vad som händer med patienterna medan de är där och man vet i vilken utsträckning de som skrivs ut döms för nya brott. Men hur mår de? Lyckas de skapa en trygg vardag, vad får de för stöd, vilka faktorer verkar vara viktiga för att det ska gå bra för dem?

Pastoral makt är den makt som uppstår när någon behöver hjälp och en annan erbjuder sin omsorg. Hur yttrar sig pastoral makt i psykiatrins heldygnsvård?

I höst gör vi vårt tvåhundrade avsnitt. Till dess skulle vi vilja veta mer om dig som lyssnar. Gå gärna in och svara på vår jättekorta enkät.

För att utveckla peer support i Sverige vill många se forskningsresultat som visar hur och att det fungerar. Forskarna Elisabeth Argentzell och Patrik Engdahl försöker just nu att ta reda på det i en ny studie.

Greta Petersen hade aldrig blivit nationalekonom om hon inte fått möjlighet att bedriva sina universitetsstudier tillsammans med andra på Fontänhuset i Lund.

Sex av lagets spelare berättar om hur de ser på det här med att vara ett basketlag som både är - och mår - bra.

Vad händer när man ger patienterna större möjlighet att påverka hur deras internetbehandlingar ska läggas upp, vad de ska innehålla och vad de ska ha som mål?

När Jakob Wenzer var 39 år fick han sin ADHD-diagnos. Men vem skulle han behöva bli om han inte kunde fortsätta vara som han är?

På Capio Pelarbacken, som är Stockholms vårdcentral för hemlösa insåg man att om man ska lyckas med insatserna till sina patienter var man tvungen att låta dem vara med och bestämma hur samhällets olika insatser ska samordnas och vilka av deras problem de vill ha hjälp med först.

Marit har egen erfarenhet av att växa upp med syskon som har psykisk ohälsa, hon arbetar med barn och unga som har svårt att klara den vanliga skolan och hon har skrivit böcker både för vuxna och ungdomar om sina erfarenheter.

Om psykologens roll i psykiatrin och hur man måste tänka i varje patientmöte för att skapa alla de kvaliteter - för patienterna - som man vill att ett personcentrerat arbetssätt ska leda till.

Idag vet vi vilka faktorer som är viktiga för människors återhämtning. Men systemet vi har för att stödja sätter ofta käppar i hjulet för dem vi försöker hjälpa och de metoder vi vet fungerar - används inte.

Om hur Freuds läror - och lärjungar - påverkade den svenska psykiatrin.

NSPH ska kartlägga livsvillkoren för personer med beroende och deras anhöriga. Medverka gärna i vår undersökning.

Madeleine Tügel är ordförande i Spelberoendes Riksförbund som är den nyaste medlemsorganisationen i NSPH.

Christian Dahlström har skrivit boken "Den enda rätta läran" där han går till botten med vem Freud var, hur dåligt underbyggda hans teorier är och hur de trots det kom att få ett stort inflytande över hela världen.

NSPH har undersökt hur kommuner och regioner arbetar med brukarinflytande inom området psykisk hälsa - och hur brukarrörelsen runt om i landet upplever att samarbetet med dem fungerar.

Louise Aronsson och Ru Hedefalk tränar ett basketlag med 13-14-åriga tjejer som vill bli bäst. Hur kan de också få dem att må bra; var och en och tillsammans som ett lag.

NSPH och Hjärnkoll är alltid med på Bokmässan i Göteborg. På vår scen framträder personer som berättar om olika projekt, böcker och erfarenheter. Några av dem får du möta i det här avsnittet.

Tomas Bokström hjälper kommuner och regioner att skapa förändring - så att det märks för patienter, brukare och alla invånare. En sak som han lärt sig under de tio år han arbetat med detta är: TÅLAMOD.

Vår egen poddmakare Mårten Jansson berättar om arbetet med att ta fram den nya NSPH rapporten "Det blir dyrare att leva ju sjukare jag blir". Där har svar från över 2000 personer samlats kring erfarenheter av att leva med psykisk ohälsa, sin egen eller en närståendes.

Anton Danielsson fick i uppdrag att göra en framtidsspaning för Karlskoga kommun, att användas för att kunna planera för framtida utmaningar inom den sociala sektorn. Här berättar han om de viktigaste utmaningarna han lyckades ringa in.

Christine Senter och Patrik Kalander vid vuxenpsykiatrin i Västmanland berättar om hur man förbereder sig för eventuella förändringar när det gäller vården för personer med både psykiatrisk sjukdom och skadligt bruk eller beroende.

När Alicia Brandt Rossander gick i gymnasiet hamnade hon i ett maniskt tillstånd som ledde till att hon brände ut sig och hamnade i tvångsvården. Tanken var att hon skulle vara där ett par veckor för att stabiliseras. Det blev flera år i tvångsvård och på behandlingshem innan hon lyckades ta sig tillbaka.

Anna Ardin forskar om Civic Space, det utrymme i en demokrati där ideella krafter kan vara kreativa och bidra till att utveckla samhället.

Öppenvårdsmottagningen Spindeln drivs tillsammans av Västerås stad och Region Västmanland. Man riktar sig specifikt till personer som både har ett substansberoende och en psykatrisk problematik.

Inger Forsgren berättar om sina egna erfarenheter av beroende, sitt engagemang i brukarrörelsen och om sin roll som expert i Narkotikautredningen.

Bara "tre procent av Sveriges barn och unga äter och rör sig i enlighet med kostråd och rekommendationer" och "barn i familjer med låg inkomst har sämre möjligheter att äta bra mat och delta i idrottsaktiviteter."

Mer än 600 unga har hjälpt Folkhälsomyndigheten att förståom hur de upplever psykisk välbefinnande, vad de ser för orsaker till psykisk ohälsa och hur de gör för att må bra.

Hur kan vi i samhället hjälpas åt analysera och lära oss av de suicid som sker så att vi blir bättre på att förebygga andra i framtiden?

Git-Marie Ejneborn Looi är en av författarna till boken ”Sjuksköterska i psykiatrisk heldygnsvård - Lärobok för rebeller”.

Ibland hamnar Hanna Hildeman mer i framtiden än i nuet. Ibland kraschar det och då är det extra viktigt att hålla ihop det viktigaste.

Henrik Pelling är barnpsykiater och har sedan början av 1970-talet varit en del av kunskapsutvecklingen kring det som idag kallas Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar.

Jennie Moberg är socionom och har egen erfarenhet av att både vårdas och att arbeta på BUP.  Just nu studerar hon hur personal, föräldrar och barn inom BUP:s heldygnsvård funderar kring begrepp som delaktighet och återhämtning.

I Kristinehamn har den rättspsykiatriska kliniken inlett ett samarbete med Friluftsfrämjandets lokala förening.

NSPH:s ordförande Conny Allaskog berättar kort om NSPH-rapporten och vår undersökning om livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga.

I Karlskoga har man studerat effekterna av sina insatser till personer med samsjuklighet. Slutsatsen är att man måste arbeta mer tillsammans med andra vårdgivare - och mer tillsammans med brukare och anhöriga.