Kluvet land

Är EU fortfarande ett fredsprojekt när de ger försvarsindustrin skattepengar och vill bygga en försvarsunion? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eller har hoten mot Europas fred förändrats? Hur skapar man fred egentligen?I sista avsnittet av Kluvet Land tar vi oss an den fråga som är EU:s grundkärna: fredsprojektet. Var det någonsin ett fredsprojekt och kan det fortfarande kallas för det i så fall?I avsnittet får du träffa Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds och Peter Wallensteen, professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Du får dessutom stifta bekantskap med Magnus Ekengren, professor i statskunskap vid Försvarshögskolan och Christian Leffler, biträdande generalsekreterare för Europeiska utrikestjänsten. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun.

Fattigdom driver EU-medborgare att söka lyckan som tiggare i Sverige där många kommuner nu diskuterar tiggeriförbud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men den stora frågan är: hur lyfter man ett land ur fattigdom?I Kluvet lands näst sista avsnitt åker redaktionen till Valea Seaca i Rumänien för att träffa de som tigger i Umeå för att ta reda på hur Rumänien påverkats av EU-medlemsskapet och om landet blir rikare.I avsnittet får du stifta bekantskap med Gruia Stingaciu som tigger i Umeå för att göra en klassresa hemma. Du får också träffa Adelina som går i skolan hemma i byn, Maria som tiggt i Uddevalla och Bogdan, som bor i Valea Seaca, med sina tolv barn och har tiggt både i Sverige och Norge. Men du kommer också att få höra Gabi Raducanu, socialarbetare och rumänsk samordnare för hjälporganisationen Star of Hope och Calin Laver, sitter i kommunfullmäktige i Valea Seaca som representant för romerna. Avslutningsvis får du också höra Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU/ESS-medborgare och Joakim Palme – professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och ordförande i DEMI, Delegationen för migrationsstudier. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun-

Svart arbetsmarknad, utstationering och fusk i byggbranschen. Vad sjuttsingen var Lex Laval och vad har EU gjort med den svenska arbetsmarknaden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I avsnitt sex av nya Kluvet Land om EU så får du träffa Constantin Milea som blev lurad och utnyttjad som svart arbetskraft inom byggbranschen i Sverige. Peter Leander på Fair Play Bygg berättar om hur den mörka sidan av byggbranschen fungerar och varför det fuskas i byggbranschen. Du får också träffa Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads, och Catarina Elmsäter-Swärd, vd på Sveriges Byggindustrier. De berättar om hur de tycker att svensk arbetsmarknad förändrats av EU och förklarar utstationering. Du får dessutom träffa Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid juridiska institutionen Umeå Universitet, Carin Ulander Wänman lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet och Anna Holmgren, jurist, som skrivit om arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling. Programledare är Kalle Vannmoun och Tullamaja Fogelberg. Andra personer vi pratat med är Staffan Ingmanson, lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet.

EU-motståndet har aldrig varit så lågt som nu. Varför är det så? Hur mår EU-debatten i Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och har Sveriges journalister misslyckats med EU-bevakningen?I avsnitt fem av nya Kluvet land om EU pratar vi om det som det inte pratas om: EU i Sverige. EU-motståndet ligger på rekordlåga nivåer, utan att de som är för EU ökat särskilt mycket. Varför har vi inte längre någon debatt om EU i Sverige?I avsnitt fem får du träffa Swexitören Dan Johansson från Nej till EU, Magnus Blomgren, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet och Anneli Wengelin, expert på EU:s handelsavtal på Kommerskollegium. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun.

Vad händer på orten när den lokala industrin lägger ner? Och hur undviker man gula västar när EU:s klimatpolitik ligger driver samhällsomställningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I avsnitt fyra av nya Kluvet land tar vi dig till Degerhamn på Öland för att ta reda på vilka som vinner och försvinner av EU:s klimatpolitik. Men hur fungerar EU:s klimatpolitik och hur bör den se ut?I avsnittet får du möta Tomas Olofsson, IF Metall Cementa Degerhamn, Karin Comstedt Webb, informatör på Cementa och Pierre Schellekens, vice kabinettschef på EU:s klimatkabinett i Bryssel. Du kommer också få höra tankarna från Degerhamnsborna Johan Persson, Robert Nilsson och Ulrika Parboäng, intervjuade i P4 Kalmar och SVT Nyheter Småland.Men du får också stifta bekantskap med Ellen Gustafsson, rapportförattare Timbro, Magnus Nilsson, miljökonsult och socialdemokratisk lokalpolitiker i Stockholm och Markku Kummukainen, professor i klimatologi och Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun.

Varför är det så svårt att åka tåg i Europa när det satsas flera miljarder euro på att få tågen att rulla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad gör EU för att göra det enklare att resa med tåg inom Unionen.I avsnitt tre av nya Kluvet Land tar vi dig till Haparanda för att ta reda på vad som händer när tågtrafiken minskar och vad tågen kan betyda för en ort. I avsnittet får du möta Sören Alatalo, kapillärplanerare, Oskar Fröidh, forskare framtidens järnvägstrafik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen.Andra personer vi har pratat med är Susanna Elfors, teknologie doktor i samhällsplanering vi KTH och grundare till Facebookgruppen Tågsemester. Krister Sandberg, tillfällig avdelningschef för Utvärdering, nulägesanalys och statistik på Trafikanalys, Per-Olof Lingwall, Nationell Koordinator för CEF på Trafikverket och Anneli Nylander, chefstrateg på Trafikverket.

Bönderna är de som får mest pengar av alla av EU. Men varför är det så? Och vad händer med svenskt jordbruk om stöden minskar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I avsnitt två av nya Kluvet land får du höra Torgny Widholm, lantbrukare i Hallen, Bertil Nygren, lantbrukare i Tegsnäset, Harald Svensson, chefsekonom jordbruksverket. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun.Övriga personer vi pratat med är: Ewa Rabinowicz, professor i jordbruksekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Svenska jordbruk lägger ner och urbaniseringen fortsätter. Så varför tror EU att mathantverk kan rädda svensk landsbygd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I säsongsstarten av Kluvet Land om EU med nytt format hör du Annelie och Per Öhman, lantbrukare, Helena Vestin, lantbrukare , Bodil Cornell, verksamhetsledare Eldrimner. Du hör också Johan Gaddefors, universitetslektor SLU och projektledare Landsbygdens Nycklar, Thomas Norrby, statskonsulent SLU, Camilla Bender Larsson/ställföreträdande chef på lantbruksenheten på Jordbruksverket och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef på representationen på EU-kommissionen i Sverige. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Karl-Johan Vannmoun.Rättelse: Camilla Bender Larsson arbetar på Jordbruksverket. Inte på Livsmedelsverket som det sägs i avsnittet.

För stadsodlarna som köpte gård i Höör? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter reaktionerna från lyssnare följer vi också upp programmen om pensionerna, rekryterings problemen på landsbygden och arbetssituationen på bananplantagen.I säsongens sista Kluvet land pratar vi med statsodlarna i Malmö, Cecilia Ward och Monica Bengtsson, för att få höra hur det går på deras nyinköpta gård i Höör.Vi berättar om ett rekryteringsprojekt som ska hjälpa teknik företag på landsbygden att hitta kvalificerad personal.Programmet om pensionerna fick många att höra av sig till oss. Bland annat journalisten Sven Vejde. Han och Ole Settergren, analyschef på pensionsmyndigheten hjälper oss vidare i ett extremt komplicerat system.Vi möter också bananarbetare som slåss för sina rättigheter och hör också vad Fairtrade Sverige säger om bananarbetarnas arbetsvillkor.Producent: Karin Grönberg

Vi blir allt fler äldre och de äldre blir en allt viktigare väljargrupp. Kan sänkt rösträttsålder bidra till en bättre demokratisk jämvikt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  Bengt Lagerkvist har i många år drivit frågan om sänkt rösträttsålder från 18 till 16 år. Han tycker att det behövs för att skapa en demokratisk jämvikt när gruppen äldre blir allt fler, samtidigt som gruppen yngre blir färre. Han är pensionerad barnläkare och vid 82-års ålder är Bengt Lagerkvist Umeå Universitets just nu äldste student.Redan 1985 skrev Barnläkarföreningen flera gånger till regeringen om behovet av ökat politiskt inflytande för barnfamiljer. 2004 kom forskningsrapporten, Rösträtt för barn - en demokratisk framtidsfråga? Bengt Lagerkvist skrev ett av kapitlen men rapporten har inte lett till någon större politisk diskussion. I programmet hör vi också Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap på Stockholms Universitet och vid Institutet för framtidsforskning, Malin Sundström och Yosef Newton, studenter vid Umeå Universitet och Jonathan Persson, Frida Bolin, Pernilla Hansson och Tommi Oskarsson alla gymnasister på Dragonskolan i Umeå.Producent: Karin Grönberg

De som bara vill sitta på en bänk och dricka öl får allt färre platser när städerna byggs om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men vart tar de vägen, och vad händer med samhället när vissa grupper körs bort från city?På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till en grusplan vid ett brofäste. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas.Kluvet land handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper.Programmet är från 29 september 2016.Producenter: Sebastian Claesson och Karin Grönberg

Kan ett småskaligt kustnära fiske rädda både bygden och fisken? Dagens fiske är storskaligt och riskerar att tömma både havet på fisk och kustbygden från folk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi följer fiskaren Bengt Larsson ut på Östersjön utanför Ronneby. I  början av 90-talet gav fisket stora fångster med god lönsamhet. Idag bedriver Bengt Larsson ett småskaligt fiske där han själv förädlar fisken och säljer den lokalt.Lönsamheten i fisket har sjunkit rejält sedan Bengt Larsson började och Blekinge är ett område som drabbats hårt.Hur ska fisket se ut i framtiden och kan ett välfungerande fiske skapa en hållbar samhällsutveckling i kust och fiskekommuner?I programmet hör vi också Håkan Eggert, docent i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet, Ingemar Berglund chef för fiskeriförvaltningen på Hav och vattenmyndigheten och Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Göteborgs universitet.Producent: Karin Grönberg

Utan större rubriker kämpar sydöstra Sverige med samma bekymmer som i Norrland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Södra Sverige utvecklas generellt mycket bättre än norra Sverige. Därför är det många som inte känner till att den sydöstra landsändan delar många av de bekymmer som finns i Norrland. Med sydöstra Sverige menas Kalmars län, Blekinge, Öland och Gotland. Här är färre sysselsatta, speciellt är arbetslösheten hög bland ungdomar. Och inkomsterna är lägre jämfört med andra regioner. I programmet hör vi Arne Müller, journalist och författare till boken "Stockholm, städerna och resten" som handlar om vad som styr regional utveckling.  Vi träffar också fiskaren André Nilsson, Karlskronas näringslivschef Pia Holgersson och Karlskronas landsbygdsutvecklare Birgitta Jonasson.   Karl-Johan Vannmoun, reporter [email protected]                                           Karin Grönberg, producent [email protected]

Bananen är den frukt vi svenskar äter mesta av. Hur påverkar vår kärlek till frukten livet för bananarbetarna i Latinamerika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bananen och numera den ekologiska bananen är svenskens favoritfrukt. Kluvet land har tittat på bananens väg till butiker och hem.Allt fler väljer ekologiska- eller rättvisemärkta bananer, vad betyder det för bananarbetaren? Vår reporter Lari Honkanen har träffat bananarbetare och bananplantageägare i Ecuador men också pratat med svenska bananätare hemma i Sverige.Medverkande Fredrik Fernqvist forskare SLU, Byron Paredes ägare av ett ekologiskt bananplantage, Jorge Acosta grundare av bananarbetarfacket ASTAC. Producent: Karin Grönberg

De klev ut som hjältar, de 22 politiker och tjänstemän, som i slutna rum 1994 hade hittat lösningen för våra framtida pensioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag tvekar många blivande pensionärer över resultatet.- Pensionssystemet har inte levererat. Efter att ha tjatat på folk att de ska jobba heltid hela livet så är det bara några hundralappar som skiljer i pension för en person som haft låg eller medelinkomst jämfört med en person som aldrig satt sin fot på arbetsmarknaden.Det säger Inga-Lisa Sangregorio som har skrivit boken "Blåsningen - så har det nya pensionssystemet lurat oss alla.Vi träffar också verkstadsmekanikern Sture Eriksson samma dag som han skriver under pensionspapperna. Efter 46 år i yrkeslivet får han som pensionär ut 12000 kr i månaden plus tjänstepension under de första 10 åren på 3 000 kronor ytterligare.Jag har varit en passiv arbetare som inte tänkt annat än att göra rätt för mig, säger Sture Eriksson, jag har inte jobbat för pensionens skull men sen när man ser vad man får blir man besviken.- Att känna sig lurad, det var därifrån ilskan kom, berättar socialantropologen Anette Nyqvist, som reste runt i Sverige och ställde öppna frågor om vad människor tyckte om det nya pensionssystemet och det var starka känslor hon mötte. - Folk var arga, besvikna och uttryckte en stor oro.Vi hör också Jimmy Kristofersson facket IF Metalls försäkringsansvarige Rönnskärsverken, Johan Anundsson civilekonom, Bo Könberg folkpartisten som ledde arbetet för pensionsarbetsgruppen som tog fram det nya pensionssystemet 1994 och Daniel Barr generaldirektör på Pensionsmyndigheten.Producent: Karin Grönberg

Idealiseringen av staden driver de unga från landsbygd och småstäder men nu bryter allt fler med den urbana normen och stannar kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Inte ska väl du stanna här, du som är så begåvad måste flytta till stan, det är en uppmaning som unga på landsbygden ofta möts av. Ett utslag av en urban norm som sällan ifrågasätts. -Livet utanför storstäderna skildras ofta med en väldigt orättvis blick och det tror jag inte är bra, det säger etnologen Maria Vallström. Hon menar att stora delar av Sverige känner sig väldigt osedda och obekräftade och det är inte bra för att hålla ihop ett land och för demokratin. -Att växa upp i lilla Kälom var som att jag stod på paus i 18 år, berättar Kristina Ernehed journalist och ordförande i Hela Sverige ska leva i Jämtland. Jag ville förändra världen och då ”måste” man flytta till storstaden men efter flera år i Oslo, Göteborg och Stockholm har hon återvänt till Kälom med insikten att allt hon vill göra kan hon göra från Jämtland. Kristina Ernehed drar paralleller med feminism och den urbana normen. Mannen är norm och kvinnan den andra. Staden är norm och landsbygden det andra -Staden är modern, medveten, upplyst, oberoende, självständig det är likt hur mannen beskrivs och då måste man ha en motsats som bekräftar det. Då har man landsbygden som omodern, outvecklad, trångsynt, det motsatta till staden, säger Kristian Ernehed. Det är normer och föreställningar som inte stämmer överens med verkligheten men som vuxit fram för att bibehålla en maktordning. Thomas Håkki Eriksson, konstnär och föredragshållare, pekar på att det finns mycket som man som ung på landsbygden får med sig men det är kvalitéer som sällan lyfts fram. Han föreläser för unga i Sverige och Norge för att de ska få syn på de tillgångar de har men han pekar också på att han själv blev förvånad när han åkte till Botkyrka och längs vägen såg betande kor, inte en betongförort. -När man går på högstadiet borde man få resa runt till olika delar av Sverige så att man ser hur samhället verkligen ser ut och hur människor har det. I programmet hör vi också Josef Kärnstad, Jenny Edvardsson, Sara Strandberg, Jonas Ingvarsson, Anders Brändström, Ola Arvidsson och Petvin Sandström - alla från Granö i Västerbotten.   Agneta Johansson, reporter [email protected]  Karl-Johan Vannmoun, reporter [email protected]                                           Karin Grönberg, producent [email protected]

Hur ska företag utanför städerna överleva när högutbildade väljer bort landsbygden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Företagen driver en ständig kamp för att hitta medarbetare med rätt kompetens. Svenskt näringsliv frågar årligen 6 000 företag hur lätt eller svårt de har att rekrytera. 7 av 10 företag uppger att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens. En vanlig förklaring är hård konkurrens och svårigheter med matchning men företag i glesbygd har ytterligare en förklaring, det geografiska läget upplevs som tråkigt. På de mindre orterna finns de privata arbetsgivarna kvar men de offentliga jobben har centraliserats vilket gör det svårare att rekrytera. Arbetsmarknaden blir så smal att det är svårt för ett par, där båda har en högskoleutbildning, att hitta jobb på orten. I programmet hör du Phetra Ericsson personalchef Ovako, Patrik Karlsson arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv, Rikard Eriksson professor geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet, Anders Jonsson VD Rototilt, Peter Strömberg personalchef Rototilt, Alice Persson, Elsa Gustafsson och Malva Ögren elever på Renforsskolan Vindeln Karl-Johan Vannmoun, reporter                                                  [email protected] Karin Grönberg, producent [email protected]

I det tysta pågår en omställningsvåg i Sverige. Människor flyttar från städerna till landsbygden för att möta klimatförändringarna och samtidigt kunna leva ett bättre liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omställningsrörelsen är ett globalt nätverk av människor med ambitionen att möta utmaningarna med krympande naturresurser, miljöförstöring och klimatförändringar genom att bygga lokala hållbara samhällen. Det finns flera orsaker till den här omställningsvågen, säger Rebecka Milestad. Hon är forskare i miljöstrategisk analys på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Dels söker människor sig till ett annat sätt att leva men det handlar också om klimatförändringarna, Sveriges bristande livsmedelsförsörjning och en större geopolitisk oro. För några år sedan fanns bara några få folkhögskolor i landet som höll kurser i odling och självförsörjning. Men nu har utbudet formligen exploderat. På Holma folkhögskolan utanför Höör är söktrycket stort till kurserna. Det berättar Karin Jansson som är lärare på skolan.  - Många människor känner att vi står inför väldigt stora utmaningar när det gäller klimatet och miljön och märker att det inte finns något riktigt intresse att ta i tu med de här problemen från politikers och myndigheters sida. Så därför finns det en växande rörelse med människor som är ganska besvikna på samhället och vill göra något eget, säger Karin Jansson. Två som har gjort det är Cecilia Ward och Monika Bengtsson. Cecilia var tidigare kommunikatör och Monika jobbade på ett teknikföretag i Dublin. Båda har erfarenheter av intensivt kontorsarbetsliv. Nu ägnar de sig mest åt odling. Det började med en kolonilott och via stadsbruk i Malmö har de nu tagit klivet och köpt en gård tillsammans. Torgny Östling är sedan många år ordförande för Nordbruk, den svenska grenen av La Via Campesina, som är en internationell småbrukarrörelse med 200 miljoner bönder i över 80 länder runt om i världen som medlemmar. Torgny berättar att Sverige har förlorat sin förmåga till folkförsörjning, eller matsuveränitet som det kallas. På 80-talet låg självförsörjningen på 75 procent. - Idag är vi nere på 25 procent eller mindre, därför att man har lagt ner kombinationsjordbruken från norra Skåne till Pajala. Det har pågått i 30 år, säger Torgny Östling, och det uppmärksammas överhuvudtaget inte. Det är ungefär som att man upptäcker att beredskapen är borta när skogsbränderna kommer, menar Torgny Östling. I programmet hör vi också Andreas Jonsson rektor på Holma Folkhögskola. Han förklarar vad sociokrati innebär, en metod som genomsyrar arbetet på skolan. Agneta Johansson, reporter [email protected] Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent [email protected]

Krympande kommuner, hotellstädarnas arbetsmiljö och hur skaffar man ett jobb till sin son - starta ett café. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I säsongens sista Kluvet land tittar vi tillbaka och tittar framåt. Var finns lösningarna? - Det finns en väldigt stark tillväxtnorm i Sverige, säger Josefina Syssner kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Hon har skrivit en bok om de krympande kommunerna, "Mindre många". Sedan 1975 har drygt 45 procent av Sveriges kommuner blivit färre sett till antalet invånare, trots detta är det många kommuner som inte vill prata om hur de hanterar situationen. - Jag vill gärna lyfta lite skuld från de lokala politikernas axlar och ge dem råg i ryggen och göra det lättare för dem att prata om vad det innebär för dem att leda en kommun med vikande befolkningsunderlag, säger Josefina Syssner. Under Landsbygdsriksdagen fick rörelsen "Landstormen" sin första styrelse. De vill samla alla goda krafter som jobbar för att minska de regionala klyftorna i landet. - Vi kommer inte bara att ha krav, utan vi kommer också att starta en politiskt obunden tankesmedja, så det handlar både om att samla massorna men också att komma med recept på lösningar, säger Malin Ackermann som sitter i Landstormens styrelse. Kluvet land har i vår också tittat på hotellstädare arbetssituation. Enligt en enkät som Hotell- och restaurangfacket gjort upplever 7 av 10 som svarade mycket stress på jobbet, 9 av 10 har smärta och värk i kroppen. I år tittar  Arbetsmiljöverket lite extra på hotell- och restaurangbranschen. En rapport kommer i början på nästa år. - Vi kan ju se att det är en stor underrapportering. Det blir en genomgångs-bransch eftersom man inte klarar av att vara kvar när det är så slitigt, säger Ulrika Scholander som är sektionschef på Arbetsmiljöverket. I Kluvet land har under våren också vi tittat på vad som händer när civilsamhället tar över allt fler uppgifter som tidigare staten ansvarat för. Lars Nyström, pappa till August som har Down syndrom, ville säkra att hans son fick ett jobb efter gymnasiet och han startade ett café i Malmö. - Jag ville att August och hans kompisar kunde komma ut i näringslivet, säger Lars Nyström. -Vi gjorde affär på en månad och anställde 18 personer med funktionsvariationer men det är ingen vinstaffär, säger han. I programmet hör du också Britta Flinkfeldt (S) kommunalråd i Arjeplog, Malin Rönnblom professor i Statsvetenskap Karlstad Universitet, Marie Birgersson Hotell- och restaurangfacket, Lina Tidell arbetsrättsjurist på Visita. Kluvet land är tillbaka med tio nya avsnitt i höst. Agneta Johansson, reporter [email protected] Karin Grönberg, producent [email protected]

Många äldre vill bo kvar i sin hembygd när de blir gamla men idag är det svårt att få bygga lägenheter på landet. På landet ska det vara små röda stugor inte hyreshus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   När gräsklippning och snöskottning sliter för hårt på kroppen och huset börjar kännas för stort då barnen flyttat ut – måste man flytta till stan då? Måste man lämna vänner och grannar och ett fungerande socialt liv för att det inte finns en lättskött bostad i bygden trots att många fråga efter just det? I Kluvet land möter vi Monica och Nils-Åke Sandström i byn Svedjan i Tavelsjöbygden utanför Umeå som hoppas att de snart ska kunna flytta till en lägenhet i bygden och då gärna ger en barnfamilj möjlighet att flytta in i villan. Under den landsbygdsriksdag som hölls i början av maj stod det klart att just bostadsbyggande på landsbygden - och då inte minst lägenheter till vettiga priser - är ett stort problem i hela landet. Många äldre vill lämna sina krävande hus och gårdar men ändå bo kvar i bygden. Förutsättningarna för att bygga lägenheter på landsbygden kan se lite olika ut i olika kommuner men att hindren är många var deltagarna på landsbygdsriksdagen helt eniga om. Det talades om svårigheter att få lån, att få bygglov, om strandskydd, om långa handläggningstider, höga produktionskostnader med mera…  Myndigheten Boverket säger att de vill underlätta för byggande på landsbygden och erkänner att de i första hand fokuserat på byggande i städer, men rättschef Yvonne Svensson hos Boverket lovar bättring och säger att verket behöver bli bättre på att uppmärksamma frågan.  Kulturgeografen Peter Eklund har länge studerat just bostadsbyggandet på landsbygden. Hans studier bekräftar i stort vad deltagarna på landsbygdsriksdagen lyfter fram och slår också fast att allmännyttan helt övergett landsbygden, men han ser också att det börja hända saker – att människor tar saken i egna händer. På flera håll i landet skapas byggemenskaper, där människor går ihop och pressar priser, bidrar med eget arbete, nyttjar lokala entreprenörer och på så sätt lyckas uppnå sina mål med billigare, mer lättskötta boenden i bygden. Också i Tavelsjöbygden, där Monica och Nils-Åke Sandström bor, pågår sedan fem, sex år ett idogt, ideellt arbete för att skapa lägenhetsboende centralt i Tavelsjö, nära affär och kyrka och med utsikt över vackra vidsträckta Tavelsjön. Handläggningstiden har varit väldigt lång och ännu har inte den första spiken slagits in, men en av de engagerade i bygden, Alf Söderlund, hoppas och tror att lägenheterna ska stå klara under 2019.  Det hoppas också Monica och Nils-Åke Sandström på. – Det skulle vara fantastiskt att kunna bo kvar i bygden bland vänner och med det engagemang som vi har i föreningar och kyrkan, försäkrar de båda. Reporter Anette Olofsson  [email protected] Producent Sofia [email protected]

Är det kommunala utjämningssystemet orättvist? Finns det bättre sätt att jämna ut skillnaderna mellan kommunerna? Nu utreds systemet på nytt. Vissa kommuner kommer att bli vinnare andra förlorare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Saker förändras och därför behöver systemet utredas på nytt, säger Håkan Sörman, som är regeringens särskilda utredare förkostnadsutjämningssystemet för kommuner och landsting. Exempel på förändringar är urbaniseringen, den stora migrationsvågen 2015 och att även i de glest befolkade delarna av landet flyttar allt fler till tätorten. Solna kommun är en de kommuner som betalar mest till det kommunala skatteutjämningssystemet. Dt är samtidigt den kommun i Sverige som har lägst kommunalskatt. Pehr Granfalk är moderat kommunalråd i Solna och han är i grunden positiv till ett utjämningssystem som ska ge lika möjligheter i hela landet men han är kritisk till att stora summor går till tillväxtregioner som till exempel Malmö och Göteborg. - Det är ett fantastiskt, finurligt system som beaktar många olika variabler, säger kommunalrådet Britta Flinkfeldt, socialdemokratiskt kommunalråd i Arjeplog, men hon är samtidigt glad att man utreder systemet. - Systemet var aldrig gjort för så här små kommuner. Arjeplog krymper och idag bor bara 2 800 personer i kommunen. - Det är helt nödvändigt med ett skatteutjämningssystem framförallt för mindre kommuner i norra Sverige men idag även i mellan Sverige och i södra Sverige, säger nationalekonomen Magnus Wikström vid Umeå Universitet, de skulle inte ha en chans att klara sig om inte det här systemet fanns. Utredningen av det kommunala skattesystemet ska vara klar i oktober i år. Agneta Johansson, [email protected] Daniel Nord, reporter  [email protected]

Går det att tvingas till att blir frisk och hur fungerar tvångsvården i Sverige? 26-årig Anton kämpar med sitt missbruk och hans mamma berättar om vilka chanser hon önskar att sin son fick. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige dör fler personer av narkotika än i trafiken. De som drabbas är de som är mest socialt utsatta i samhället. Tvångsvård finns som ett alternativ, för att hjälpa människor ur missbruk.  – Jag tror att man lyckas väldigt bra med vissa. Men med andra kan man nog jobba väldigt hårt och väldigt länge utan att nå några större framgångar, säger Robert Grahn, docent i socialt arbete vid Umeå universitet. Enligt Robert Grahns forskning ökar riskerna att behöva tvångsvårdas för missbruk om man tidigare blivit utsatt för tvångsåtgärder. Antingen fängelse, att ens barn blivit tvångsvårdade eller att man som ung tvångsvårdats.  – Kortfattat kan man säga att om man tidigare varit utsatt för tvångsåtgärder så ökar risken att man senare i livet behöver fler tvångsåtgärder. Tvång föder nytt tvång, sammanfattar Robert Grahn och fortsätter: – Det känns väldigt oroväckande. De här klienterna som behöver upprepade tvångsvård för missbruk känner vi till i vårt välfärdssystem ganska tidigt. Ändå lyckas vi inte med våra insatser att bryta deras destruktiva liv. På ett behandlingshem bor 26-åriga Anton, som egentligen heter någonting annat. Han försöker bryta med ett drygt 12 år långt missbruk, som började med cannabisrökning och sen gick över till smärtstillande läkemedel.   – Till en början var det nog mest socialt. Det var lite äldre killar i skolan som höll på och började umgås med oss. Det började på fester, ganska oskyldigt. Anledningen att jag fortsätta var nog familjesituation, press i skolan, kunna koppla bort allting, säger Anton. Han har tvångsvårdats två gånger enligt LVM, lagen om vård av missbrukare. En lag som säger att den som utsätter sitt egna liv eller är en risk för andra, på grund av sitt missbruk, kan behöva vårdas mot sin vilja upp till ett halvår. Syftet är att motivera till fortsatt frivillig vård efteråt. Men för Anton var tiden på LVM-hemmet något som gjorde att han mådde sämre. – Man sitter bara där, instängd med folk som inte vill vara där. Det som pratas om är narkotika och kriminalitet - svårt att ändra sitt tankesätt i en sådan miljö. Det är i princip samma miljö minus drogerna och inte ens det; för det förekommer ju droger. Folk byter och säljer. Jag var absolut inte nykter under hela tiden jag var där, säger Anton.  Antons mamma, Ulrika, är bekymrad över hur samhället vårdar människor som fastnat i ett beroende. Hon har redan begravt en av sina söner som dog i en överdos medan han bodde på ett stödboende. – Jag tänker på honom varje dag, tio gånger om dagen minst. Vi tänder ljus på graven, går till hans grav varje eller varannan vecka, säger Ulrika. Antons motivation att bryta med missbruket blev starkare efter att hans bror gick bort. Men vad krävs för att lyckas efter att tvångsvården är slut?   –  För att lyckas med LVM så behöver du behöver fortsatt stöd efteråt också. Man kallar det ibland eftervård. Så du inte blir hänvisad till samma kretsar som tidigare - för då rasar motivationen, säger Arne Kristiansen, docent i socialt arbete vid Lunds universitet.   Han tycker inte att eftervården är jämlik i dag, eftersom det ligger på kommunerna att förse människorna med detta och kommuner kan ha stora skillnader i resurser till stöd efter tvångsvård.   – Det räcker inte att göra folk drogfria också kommer de hem och står där med en plastpåse. Det är inte schysst, säger Arne Kristiansen.   Antons mamma tror, även hon, att det är eftervården som kommer avgöra om hennes son Anton kommer lyckas hålla sig drogfri.   – Det är helt avhängigt vad socialtjänsten bestämmer sig för att han ska få för eftervård, med bostad och sysselsättning. För blir han bara hemkastad till storstaden igen, då är utgången både oviss och mörk, säger Ulrika.   Reporter Daniel Nord  [email protected] Producent Sofia [email protected]

Hur ser balansen mellan stad och land ut och hur kommer den se ut i framtiden? På Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik debatterade partiledarna de hetaste landsbygdsfrågorna inför valet och framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En vårhelg i maj samlades nästan alla partiledare i Örnsköldsvik – för att diskutera politik och landsbygdens framtid under Landsbygdsriksdagen. Urbanisering, digitalisering, vägar med potthål, järnvägar med brister, flygbolag som gått i konkurs, service i glesbygden, sjukvård och polisonärvaro var några av ämnena som lyftes. Alla politiker fick samma fråga av Kluvet Lands reportrar: Vad är det bästa man kan göra för landsbygden? Det viktigaste handlar om att se att landsbygden och Sverige ser olika ut. Vi måste jobba för jobbskapande och företagande runt om. Det är våra svenska bönder, skogsindustrin och industriföretagen på landsbygden som är ryggraden för attraktivitet. Det handlar om att upprätthålla en jämlik närvaro av det som många i vårt land tar som självklart, men som inte är det i våra glesbygder. Annie Lööf, Centerpartiets partiledare Det är så otroligt viktigt att förstå att vi måste bygga broar mellan stad och land. Idag är det stora klyftor. Det måste vi politiker se till att jobba för att minska. Magnus Oscarsson, Kristdemokraternas riksdagsledamot Det är många saker men om jag ska peka på en så är det kvalitén i skolan. Antalet elever som är underkända i skolan ökar nu kraftigt. Många gånger är det landsbygdskommuner som har det svårast. Ett skäl är att de inte har resurser nog. Att ha lärarlöner så att man kan rekrytera lärare. Att återförstatliga skolan och att staten tar ansvaret för finansieringen av skolan är sannolikt en av de viktigaste långsiktiga åtgärderna för hela Sverige och landsbygden. Jan Björklund, Liberalernas partiledare Ska jag peka på en enskild reform så är det den vi driver; att kött som producerats under villkor vi inte tillåter i Sverige, där djuren hålls på ett sådant sätt att man behövt överutnyttja antibiotika i djurhållningen, ska beläggas med en skatt. Så att svenska bönder inte ska få den osunda konkurrens som man idag har från den typen av djurhållning och jordbruk i andra länder. Gustav Fridolin, Miljöpartiets språkrör Jag tror att det allra viktigaste är att staten står för sin del av samhällskontraktet – att det finns poliser över hela Sverige så att folk är trygga och att det finns bra sjukvård och skolor som fungerar. Det är det allra viktigaste. Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare Det är att se till att välfärden fungerar och är likvärdig över hela landet. När jag rest runt i landet under vårvintern är det alla jag pratat med oroar sig för – att sjukvården inte fungerar, att man tvingas föda barn i bilen på väg till BB; den typen av väldigt påtaglig oro hos människor. Där måste staten ta ett större ansvar för att vi ska få en likvärdighet över hela landet. Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare Det är att se till att man kan ha ett arbete och kan försörja sig – det är trots allt det som avgör välståndet. Därför är det så viktigt att se möjligheterna på landsbygden. Den klimatomställning som vi är uppe i och ska fortsätta förutsätter en stark landsbygd; jag pratar om skogsbruket, om vattenbruket, om livsmedelsförsörjningen och matproduktionen. Det är så mycket som hänger på landsbygden. Stefan Löfven, Socialdemokraternas partiledare Det är att säkra likvärdig samhällsservice; att man kan lita på sjukvård, utbildning, polis, statlig service. Då blir det lättare att bo kvar, det blir lättare att starta företag. Idag är landsbygden missgynnad, det är helt uppenbart. Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare Debatten mottogs med både ris och ros. – Jag får dubbla känslor. Å ena sidan känns det fantastiskt att ha i princip alla partiledarna på Landsbygdsriksdagen och att det finns ett engagemang för att prata om landsbygdens utmaningar och problem, säger Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, som var på plats. –  Å andra sidan kan jag tycka att det var ganska slätstruket. Man kanske hade velat komma längre i det konkreta, säger hon. Hon lyfter även frågan om att detta var den enda partiledardebatt som hålls utanför Stockholm, något hon menar kan vara en fälla.   – Det är fantastiskt bra att vi har en partiledardebatt i Örnsköldsvik. Men det kanske är just den här debatten som borde ha varit i Stockholm. Medan, vad skulle hända om vi lade partiledardebatten som fokuserar på ekonomiska frågor, i Örnsköldsvik? Det är så lätt att falla in i att vi pratar om landsbygden som den andra platsen; det är svårt att undvika den urbana normen, säger Malin Rönnblom. Den femte juni ska landsbygspropositionen diskuteras i riksdagen. Sen ska riksdagen ta ställning till den. Hur de åtta partierna tänker rösta hör du i det här programmet. Den formulering som partierna ska ta ställning till är: Regeringens förslag: Det övergripande målet för en sammanhållen landsbygdspolitik ska vara följande. En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Agneta Johansson, [email protected] Anette Olofsson, [email protected]

Håller gränserna mellan civilsamhället och det offentliga på att förflyttas? Vad händer när ideella krafter tar ansvar för delar som skulle kunna räknas som samhällsservice och statens ansvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förut kallades det ideell sektor, frivilligsektor, folkrörelse eller föreningsliv. Idag kallas det civilsamhället. – Det är tydligt att civilsamhället är en självklar aktör í dag, när det gäller att lösa samhällsutmaningar jämfört med tidigare; på områden där man kanske skulle tycka att staten förut hade ett tydligt huvudansvar och civilsamhället var mer av ett komplement till vad staten kunde erbjuda och göra, säger Roberto Scaramuzzino, forskare i socialt arbete vid Lunds universitetet. När en kommun samarbetar med frivilliga krafter är en form så kallat idéburet offentligt partnerskap, IOP. Samarbetet mellan nätverket Arezo, Röda Korset och Umeå kommun är ett exempel på detta; där samarbetet går ut på att matcha ensamkommande ungdomar med frivilligfamiljer som erbjuder plats i sitt hem. – Vi bestämde oss för att ge det ett försök och vi har inte ångrat det en sekund, säger Elin Broadhall som tillsammans med sin familj nu har 18-årige och asylsökande Azad boende i sitt hem. Hon tror att det finns mycket att vinna på när stat och kommuner samarbetar med det civila samhället. – Den offentliga sektorn har aldrig och kommer aldrig räcka till hela vägen. Det kommer alltid krävas att människor i vårt samhälle ställer upp på ideell basis, säger hon och fortsätter:   – Jag tror att man nu har förstått att det finns ett stort behov av att den offentliga sektorn går ihop och samarbetar med den ideella sektorn. Vi bär på olika kunskaper, erfarenheter och har olika resurser. Jag ser att det kommer mycket gott av det. Att det ideella arbetet fått större betydelse för samhället är något som Anna-Karin Berglund, handläggare vid Sveriges kommuner och landsting, SKL, märkt av. Hon arbetar med SKL:s samverkan med det civila samhället. – Civilsamhället har fått ett betydligt större erkännande. Man ser på det med större seriositet och räknar med civilsamhället som en resurs i samhället, säger hon.  I Malmö driver fotbollsklubben FC Rosengård ett projekt för arbetslösa ungdomar – Boost by FC Rosengård. Det finansieras till största delen av Europeiska socialfonden. Dessutom har projektet stöttning från Malmö stad, region Skåne och Arbetsförmedlingen. Projektet är ett annat exempel på hur en organisation, förening eller ideell grupp hjälper till där de ser att det finns behov. I projektet stöttar de unga arbetslösa att bli redo för arbetslivet med en uppsjö av aktiviteter, allt från körkortsteori till cv-skrivning. – Jag var inte så mycket på Arbetsförmedlingen, det kändes som att vara en i mängden. Sedan kom jag till Boost. Här kändes det som att de engagerade sig i mig. Jag var inte en siffra i systemet, säger John Wallin, en av alla unga i Malmö som vänt sig till Boost. FC Rosengård har två IOP, idéburet offentligt partnerskap. Det ena är att fortsätta hålla kontakten med dem som passerat Boost. Det andra går ut på att tillsammans med andra föreningar hitta hemmasittande unga som inte studerar eller jobbar. Filippa Engstrand, verksamhetschef vid Boost by FC Rosengård, tror att viljan att samarbeta är stor hos både myndigheter och organisationer. Men osäkerhet och frågetecken är något som gör att inte fler IOP-projekt startas, enligt henne. – Jag är besviken på utvecklingen kring IOP. Modellen togs fram med syfte att det skulle vara en långsiktig modell; det skulle inte vara en beställare- och utförarrelation och det skulle inte likna en upphandling. Men på grund av juridiska frågeställningar så tror jag att många kommuner och myndigheter är väldigt osäkra på om de får teckna sådana här partnerskap, förklarar hon. Konkurrensverket har anmält ett partnerskap, då frågan om upphandlingsregler i förhållande till IOP ställts på sin spets. - Det är inte juridiskt definierat med IOP. Otydligheten kring IOP skapar en osäkerhet för kommuner och landsting, att våga ge sig in och bygga partnerskap. Man blir rädd att det ska bli dömt; att det egentligen borde ha gjorts en upphandling, säger Anna-Karin Berglund, vid SKL, och önskar tydlighet för att kunna göra framtida samarbeten med civilsamhället möjliga: - Det är viktigt att vi får en tydlig definition i juridisk bemärkelse.   Agneta Johansson, [email protected] Olofsson, [email protected]

Stress och värk är vardag för många som städar på hotell. I veckans Kluvet land är hotellstädares arbetsmiljö under luppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hotell- och restaurangfackets senaste undersökning Schyssta städvillkor? visade att sju av tio upplever mycket stress. Nio av tio har smärta och värk i kroppen - i axlar och ryggen, men också i nacke, armar, händer, knän och fötter.  – Det innebär att många kanske tar värktabletter för att klara en hel arbetsdag, för att inte kännas vid den här smärtan, säger Marie Birgersson, ombudsman vid Hotell- och restaurangfacket i Göteborg. Tempot på jobbet har ökat genom åren – det är hotellstädaren Rebecca Elgebrands känsla. Förut städade hon ca 17 rum per dag. Idag ska mellan 24-29 rum hinnas med under en arbetsdag.  – Jag har känt mig stressad när jag kommit in i ett rum och allt ligger huller om buller. Jag vet inte hur jag ska hinna med det, på 17-18 minuter. Jag kommer inte hinna antagligen, även om jag ställer klockan, säger hon och berättar att fler rum på oförändrad arbetstid gör att minuterna i varje rum blir färre. Hur hotellrumsstädares kroppar påverkas av jobbet är något som Arbets- och miljömedicin Syd i Lund har undersökt närmare.  – Vi har under 30 år undersökt massor av olika arbetsgrupper - industriella arbeten och frisörer bland annat. Sedan började vi få in signaler om att det var tungt att städa på hotell, säger Catarina Nordander, överläkare och docent. I en studie mätte man fysiska arbetsbelastningen hos kvinnliga hotellrumsstädare under en vanlig arbetsdag. Man mätte rörelsehastighet, arbetsställningar och muskelansträngning. – Det var väldigt hög belastning. Det är nog det värsta, eller högsta, vi har sett hittills av alla de yrken vi har studerat, säger Camilla Dahlqvist, biomedicinsk analytiker, som gjort studien tillsammans med bland andra Catarina Nordander. Visita är bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen. De tecknar kollektivavtal, är medlem i Svenskt näringsliv och representerar mer än 5000 hotell-och restauranger m.m inom besöksnäringen. Enligt Lina Tidell, arbetsrättsjurist hos Visita, arbetar man aktivt med att sprida information i arbetsmiljöfrågor som rör städarna. - Jag betvivlar inte städarnas upplevelse. Från vår sida är det såklart jätteviktigt att arbetsgivarna ser till att arbetsmiljön är god. Vi jobbar aktivt med att informera våra arbetsgivare om arbetsmiljöfrågor, ger kurser och jobbar aktivt tillsammans med facket i de här frågorna, säger hon och fortsätter: – Men i alla yrken finns det risker. För hotellstädare finns det tunga moment, men det finns risker i alla yrken. Agneta Johansson, [email protected]

Efter att det fria vårdvalet genomfördes fick vi fler vårdcentraler, men vilka patienter tjänade mest på den nya valfriheten? Veckans Kluvet land handlar om vilka som vann mest på det fria vårdvalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det fria vårdvalet infördes 2010 och skulle leda till bättre tillgänglighet. I början slog många nya vårdcentraler upp dörrarna, framförallt privatdrivna. Ulrika Winblad har i sin forskning undersökt hur marknadsreformer som vårdval påverkat både vårdgivare och patienter.  – Tillgängligheten har ökat efter vårdvalet, men det varierar i olika delar av landet. Vad vi ser från våra egna studier är att nya privata vårdcentraler finns i mer välbärgade områden, säger Ulrika Winblad, docent i socialmedicinsk forskning vid Uppsala universitet. Ett exempel som går emot trenden Ulrika Winblad pekar på är vårdcentralen i Bergsjön, en förort till Göteborg. Där hade vårdcentralen varit stängd innan en ny privat öppnades i vårdvalsreformens linda, av läkaren Christer Andersson med en kollega.  – Jag lämnade landstinget bland annat på grund av den stora organisationen. Varje gång man ville göra någonting stoppades man. Det var fruktansvärt, säger han. Christer Andersson ser vårdvalet som en framgångsrik förändring av vården, både för de boende i förorten Bergsjön och för sitt eget yrkesutövande.  – Här har man en armlängds avstånd till makten, får ett avtal och ju bättre vi sköter oss desto mer frihet får vi. De flesta läkare vill göra det bra för patienterna, då behövs frihet istället för detaljstyrning. Men det finns risker med marknadsreformer i vården, menar Jan Halldin, pensionerad läkare och flitig vårddebattör. Han är rädd att läkarna börjar tänka mer på pengarna än på patienterna. – Det kan urholka läkarrollen. Det blir värre ju närmare läkaren kommer vinsterna, som i primärvården, då läkaren kanske är med i aktiebolaget. Det som driver läkaren måste vara själva verksamheten och de etiska reglerna, säger Jan Halldin. Han är orolig att tillgången till vård snedfördelas till de som har det bättre ställt och med mindre vårdbehov. Något som även Ulrika Winblad vid Uppsala universitet kan se tecken på i forskningen,  – I vårdvalet kan mer utbildade personer göra bättre val. Vi vet från forskningen att de som gör mer aktiva val är mer nöjda och gör i viss mån bättre val. Det är en socioekonomisk fråga som medför problem för jämlikheten på lång sikt, men här behövs mer forskning om jämlikhetseffekterna av dessa reformer. Daniel Nord [email protected]

Varför är villkoren för hockeytjejer och hockeykillar så olika? I detta avsnitt tittar Kluvet land närmare på rättvisan i rinken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För manliga elithockeyspelare är tiden på isen som ett jobb; och de får lön som gör det möjligt att på heltid fokusera på hockeyn. Kvinnliga elitspelares verklighet ser helt annorlunda ut. – Vi har tjejer i laget som nästan jobbar heltid och ändå har hockeyn som heltid också. De gör det riktigt bra, säger Rebecca Stenberg forward i Luleå hockey/MSSK.  Inom damhockeyn i Sverige finns inga proffsspelare i egentlig mening - de flesta fixar och trixar för att få jobb och studier att fungera samtidigt som de spelar hockey på högsta nivå. En undersökning som SVT Sport gjort visar stora skillnader i genomsnittsinkomsten bland herrar och damer i den svenska hockeyeliten. I genomsnitt har en kvinnlig elitspelare 4 000 kr/månad – medan en man i snitt har mer än 100 000 kr/månad. – Man måste jobba aktivt för att få normen att förändras, säger Kajsa Gilenstam, medicine doktor och universitetslektor vid idrottsmedicin, Umeå universitet. Hon har länge studerat villkoren för damer och tjejer inom ishockeyn. – Det ska vara lika och rättvist och vi måste bli bättre, säger Olof Östblom, tävlingschef i Svenska ishockeyförbundet. Ändå menar han att ishockeyförbundet inte kan styra hur mycket klubbarna ska satsa när det gäller damhockeyn i förhållande till herrarnas hockey. – Det finns klubbar som jobbar fantastiskt bra och klubbar som jobbar mindre bra. Samtidigt blir det konstigt om vi ska gå in och berätta hur de ska betala ut sina löner och sätta sina istider, menar Olof Östblom. Men det finns klubbar som satsar. En av dem är Emmas och Rebeckas Luleå hockey/MSSK. Här har förutsättningarna förbättrats när det gäller till exempel istider, tillgång till läkare, fysioterapeuter och tränare. Nästa steg är att tjejerna ska ha möjlighet att träna på dagtid med lön – ett första steg mot att de kunna leva på sin hockey. – Om vi ska vara en vinnande klubb så måste vi satsa på vårt mål om en jämställd klubb med hockey på lika villkor för tjejer och killar, säger Luleå hockeys VD Stefan Enbom. Reporter Anette [email protected]

Hur mycket kan en kommun krympa och ändå lyckas överleva? Säsongsstarten av Kluvet land handlar om kampen om invånarna: hur får man dem att stanna kvar i en liten kommun som kämpar i motvind? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arjeplog är en av landets minsta kommuner. Precis som andra små kommuner kämpar de med tuff ekonomi och frågor om vem som ska ta hand om de äldre när de unga flyttar. För att en kommun ska fungera måste de kunna erbjuda grundläggande service som sjukvård och skola - men när det saknas både människor och kompetens för att hålla igång ortens grundläggande behov blir det en svår nöt att knäcka för de som styr kommunen. – Vad tänker man att vi ska göra med våra gamla? Med de unga som är kvar? Jag kan inte driva en kommun med hur lite pengar som helst, för tillslut påverkar det vår verksamhet, säger Britta Flinkfeldt, socialdemokratiskt kommunalråd i Arjeplog 2019 ska den parlamentariska kommunutredningen vara klar; en utredning som har i uppgift att identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskild stor påverkan på kommunernas förmåga att klara sina uppgifter. – Om kommunerna inte har möjligheten att klara av sina uppgifter blir det väldigt allvarligt för alla invånare, säger Sverker Lindblad, huvudsekreterare för utredningen. Han förklarar att urbaniseringen slår hårt mot små kommuner. – Det är ett problem för kommunernas ekonomi: färre som kan betala in av skattebasen. Men det nästan större problemet är den kompetensbrist som vi ser, säger Sverker Lindblad. 2017 tvingades Arjeplog att lägga miljoner på att hyra in sjuksköterskor. Det saknas även socionomer och en del kompetens inom skolan. – Det stora bekymret är att få tag i kompetens. Och det blir ett ekonomiskt bekymmer i slutändan när vi måste hyra in kompetensen istället för att få tag i den, berättar Britta Flinkfeldt.  Vilken framtid väntar då kommuner som varken har ekonomiska resurser eller kompetens som räcker för att hålla en kommun levande? – Åtminstone 20-30 år till kommer vi ha en åldrande befolkning som slår mot alla kommuner, men framför allt mot de som är lite mindre, säger Sverker Lindblad och berättar att effekterna av detta kommer synas: – Då blir det problematiskt att klara kommunernas uppgifter för service och välfärd mot den egna befolkningen. Men trots sviktande befolkningsstatistik, tuffa ekonomiska utmaningar för kommunen och prognoser som pekar på att unga vill flytta till städerna så finns det människor som drömmer om en framtid där ett liv i Arjeplog är möjligt. – Jag tror att jag kommer flytta bort och plugga men mest troligt flytta tillbaks, för jag trivs ganska bra här. Men det beror på vad man får för möjligheter, säger Jenny Nilsson som bor i Arjeplog. Agneta Johansson, [email protected]

Klyftorna mellan stad och land är nu så stora att människor har gått från att klaga till att organisera sig. Det kommer att leda till förändring, säger en debattör. I programmet hör vi också vad politikerna tror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets sista Kluvet land följer vi också upp några av de frågor som vi bevakat under hösten. I ett av programmen tittade vi på vad det betyder när man får avslag på sin sjukpenning av Försäkringskassan. Thomas Persson berättade om sin situation med en utsliten, opererad handled men ingen sjukpenning. Hur går det för honom?  Han arbetstränar nu men det gör ont, berättar han i programmet. I höstens första program tog vi upp utlokaliseringarna av statliga myndigheter. Ett beslut som gladde många ute i landet men för andra blev ett dråpslag. Det programmet väckte också en livlig diskussion på sociala medier.  Fackföreningarna ST och JUSEK stämde Svenska staten. Anledningen var att de anställda tvingades välja mellan att flytta med eller själva säga upp sig och därmed förlora förmåner som de hade fått om de istället blivit uppsagda. Fackförbunden förlorade i arbetsdomstolen i mitten av november. I programmet hör vi Britta Lejon från ST om effekterna av beslutet för hennes medlemmar. I programmet låter vi också politikerna komma till tals. Både landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) och centerns landsbygdspolitiska talesperson Eskil Erlandsson tror på en positiv utveckling för landsbygden. De vill båda genomföra förslagen från den parlamentariska landsbygdskommittén.  Det finns fler som ser positiva tecken för landsbygden, Arne Müller författare och journalist pekar på de växande proteströrelserna ute i landet där den gemensamma nämnaren är de växande regionala klyftorna i landet. - Det har varit en lång period då människor funderat, kanske skrivit en insändare, satt upp en namnlista på en anslagstavlan i affären men där man nu håller på att passera en tröskel där man faktiskt tycker att måttet är rågat, så man förmår att organisera sig, säger Arne Müller som tror att det kommer att leda till en vändning. I programmet hör vi också Malin Ackemann landsbygdsaktivist, Pathric Hägglund utredare på Riksrevisionen, Po Tidholm författare, Erika Sörengård Landsbygdspartiet oberoende och Josefina Syssner, kulturgeograf, Linköpings universitet. Jack Lantz, reporter [email protected] Agneta Johansson, [email protected]  Karin Grönberg, [email protected]

Vad behövs för att landsbygdens frågor ska uppmärksammas i valet och bryr sig de etablerade partierna om landsbygden? Behövs det ett nytt parti? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Landsbygdspartiet oberoende försöker lyfta landsbygdsfrågorna. Erika Sörengård som är ordförande för partiet säger att en av partiet grundtankar är att landsbygden kan erbjuda en bättre livsmiljö än vad storstaden kan göra. - Den stora grejen är att vi letar efter att få tillbaka kontakten mellan politiker och människor. Vi tycker den kontakten brutits helt i Sverige. Det säger lant- och skogsbrukaren John Sällegård nybliven medlem i Landsbygdspartiet oberoende.  Det saknas en politik för hela landet, det menar Josefina Syssner, kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Ett övergripande mål i Sverige har varit att hela Sverige ska leva. Det finns ingen politiker som på allvar tycker att det skiter jag i, säger Josefina Syssner men däremot har man fattat en massa andra politiska beslut som gör att det blir väldigt svårt att bedriva offentlig verksamhet på landsbygden. -Landsbygdsfrågan lever hela tiden på mariginalen, hävdar författaren Po Tidholm, som skrivet boken Läget i landet, 89 tankar om periferier, politik, och varför landsbygdsfrågan är viktigare än du tror. Han skrev den här boken för att frågan inte ska glömmas bort i valrörelsen. - Jag har stor förståelse och tycker att en levande landsbygd är viktig men jag är också medveten som ekonom om att ju mer resurser vi lägger på det, ju mindre resurser får vi över till andra önskvärda mål, det säger nationalekonomen Lars Calmfors. I programmet hör du också Anders Hed och Therese Henriksen från Landsbygdspartiet oberoende och Arne Müller journalist och författare. Jack Lantz, reporter [email protected] Agneta Johansson, [email protected]  Karin Grönberg, [email protected]

Allt fler söker sig till BUP och köerna växer. Varför behöver fler barn och föräldrar hjälp och vad händer med familjerna när väntetiderna växer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kluvet land besöker Gotland som har landets kortaste väntetider till BUP. Här har man gått igenom varje steg för att korta väntetiderna. -Barndom är en färskvara, säger Maria ten Siethoff, enhetschef på BUP, Barn och ungdomspsykiatrin på Gotland, några månader är en lång tid när man är barn så det är viktigt att man får hjälp snabbt. Christine Senter som är verksamhetsledare för samverkansgruppen Barnsam på Gotland, pekar på de konsekvenser som det får för ett barn om väntetiden blir lång. -Det räcker med att du mår dåligt någon månad så innebär det att du kommer efter i skolan, tappar kurser, viktiga ämnen, kommer efter med kompisar och fritidsintressen. De längsta köerna till BUP finns i Västerbotten. Lotta Sandström har kämpat i över två år för att få hjälp till sin åtta-årige son. - Man pratar om hur länge ett barn ska behöva vänta på akuten, max 30 min, men hur länge ska ett barn med psykisk ohälsa behöva vänta? Det verkar inte finnas någon gräns. Sven Bölte professor i barn och ungdomspsykiatri pekar på att de långa köerna har många olika orsaker. Vi har blivit bättre på att uppmärksamma psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar, samtidigt som samhället blivit mer individualiserat och ställer höga krav men en annan viktig orsak till att allt fler söker sig till BUP är att BUP fått överta arbete som tidigare utredes inom skolan och elevhälsan, det säger Sven Bölte. I programmet hör vi också Livia Tamlind mamma på Gotland, Anna Wallgren verksamhetschef för BUP i Västerbotten Linnea Ivarsson, [email protected]  Jack Lantz, [email protected] Agneta Johansson, [email protected] Karin Grönberg, [email protected]

I Kiruna tjänar undersköterskorna över 2 000 kr mer i månaden är undersköterskor i Norrköping. Vad är det som styr lönesättningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Jag tycker vi har ganska bra löner men det tycker jag också att vi är värda, det säger undersköterskan Ulrika Larsson och får medhåll från sin kollega Britt-Marie Almqvist på äldreboendet Fjällgården i centrala Kiruna. - Det känns ju rätt orättvist, konstaterar Helena Månsson-Thunberg som är undersköterska i Norrköping och jobbar med dagverksamheten på Klingsbergsgatan och hennes kollega Veronica Löfgren föreslår halvt på skämt att man kanske skulle flytta till Kiruna? - I ett läge där vi har väldigt många bristyrken inom kommunen så spelar marknadsfrågorna störst roll just nu, säger förhandlingschefen för Norrköpings kommun Carl-Johan Rydberg. I Norrköping har man hög arbetslöshet, 12 procent och låga undersköterskelöner. I Kiruna är arbetslösheten betydligt lägre och de offentlig anställdas löner har länge varit högre.  - Det är gruvan som traditionellt haft bra löner som tvingat kommunen att höja lönerna för att kunna behålla och rekrytera personal, säger Kirunas personalchef Ann-Sofie Reineström. I programmet hör du också Lars Calmfors nationalekonom, Mary Isaksson som lämnade vården för gruvan, Niklas Sirén (V) vice kommunalråd Kiruna, Lena Bernhardtz statistiker SCB. Freja Lantto Heldebro, [email protected] Jack Lantz, [email protected] Agneta Johansson, [email protected] Karin Grönberg, [email protected]

Allt färre unga tar över sina föräldrars jordbruk. Hur känns det att bli den sista bonden på sin släktgård? och hur känns det för barnen när deras yrkesval även avgör gårdens framtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Jag har alltid brunnit för det här med liv och lust. Detta är vad jag vill hålla på med. Det säger Lars-Johan Merin, tredje generationens bonde på Oppigården. Om det kommer att bli en fjärde generationens, det är osäkert. Sonen Gustav jobbar i Malmö 54 mil från släktgården men hemgården finns allt oftare i hans tankar, berättar han. Det är allt färre som sysslar med lantbruk i Sverige och särskilt syns den trenden bland unga. Antal jordbruksföretagare i åldern 25-44 år har minskat med 60 procent de senaste 20 åren, enligt jordbruksverkets siffror men det finns också andra unga jordbrukare som söker sig till Sverige. - Det känns fortfarande ibland som en dröm. Det här hade inte varit möjligt i Holland, det säger John Baars Holländaren som numera är mjölbonde i Flarken. I Holland är konkurrens hård om marken och fördelarna i Sverige har lockat fler lantbrukare från Holland till Sverige. I programmet hör du också Anna Eriksson och Thomas Johansson LRF Konsult, Bönderna Ing-Mari och Håkan Alfredsson med sönerna Martin och Tobias. Susanna Stenbacka Kulturgeograf Uppsala Universitet och Gustav Merin son till Lars-Johan Merin. Jack Lantz, reporter [email protected] Agneta Johansson, [email protected]  Karin Grönberg, [email protected]

Vad händer på en ort med 6.000 invånare när den största arbetsplatsen lägger ner och 185 personer blir utan jobb. Det hände i Robertsfors, ett gammalt brukssamhälle i Västerbotten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 185 jobb i Robertsfors motsvarar 30 000 jobb i Stockholm och besvikelsen och oron var stor i Robertsfors när beskedet kom 2014. -Man kände sig sviken av företaget,  säger Jenny-Ann Lindgren. Det var jobbigt, konstaterar hon. Jag var i den åldern att det är svårt att hitta ett nytt jobb. Jag var ny på arbetsmarknaden men kroppen var inte ny. - Många som förlorade sina jobb när Element Six la ner hade jobbat på fabriken i hela sitt vuxna liv, berättar Olle Norberg näringslivsstrateg i kommunen. De hade aldrig tidigare sökt ett jobb. Robertsfors är inte ensamt. Sedan 1990 har ca 300 000 jobb inom tillverkningsindustrin försvunnit samtidigt har nya jobb kommit till inom servicesektorn men de jobben har vuxit fram i storstadsområdena medans industrinedläggelsen drabbat mindre orter i landet. Det säger Rikard Eriksson, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Alla trodde att arbetslösheten skulle stiga kraftigt i Robertsfors. För ett år sen kartlade Ingrid Hanke, f.d. ordförande för Metall på Element Six, hur det gått för If Metalls 109 medlemmar. 92 hade jobb, åtta hade gått i pension eller var på väg att gå i pension, och nio personer var arbetslösa. Medverkar i programmet gör också Lars Sjöström f.d. Element Six anställd, Patrik Nilsson (S) kommunalråd Robertsfors, Eva Hansson f.d. Element Six, Sara Jordenö filmmakare och Janne Paulsson konsult.   Agneta Johansson, [email protected] Jack Lantz, [email protected] Karin Grönberg, [email protected]

Hur bemöter samhället normalbegåvade personer med autism? Är det personen som ska anpassa sig till den dagliga verksamheten eller är det verksamheten som ska anpassa sig till personen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man har rätt till jämlikhet. De ska ha möjlighet att utvecklas precis som alla andra och kunna ta sig in i arbetslivet. Men den stöttningen finns inte riktigt idag. Karin Thorvaldsson sitter med sonen Hugo utanför KunnaKlaras lokaler, en daglig verksamhet i Göteborg för personer som har autism, men inte en intellektuell funktionsnedsättning. Alltså personer som är ligger på eller över genomsnittet för intelligens bland befolkningen, men har svårt att just nu ta ett arbete, kanske för att några betyg saknas eller för att man behöver stöd för att kunna vänja sig vit arbetssituationer. Men idag är sista dagen de är på verksamheten. Den lägger ned, enligt ägaren för att man inte fått tillräckligt många placeringar av kommunen, och Hugo och de andra brukarna får hitta andra placeringar i staden. Men det är inte lätt, säger Ulla Adolfsson, verksamhetsledare på Autism- och Aspergerföreningen i Göteborg. --Vi vet att det är svårt med daglig verksamhet för den här gruppen, säger Ulla Adolfsson. På många håll i landet finns verksamhet som har en anpassning för gruppen autister utan intellektuell funktionsnedsättning. Både verksamheter som blandar personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning eller verksamheter som bara riktar sig till en grupp. Men de finns inte i alla kommuner och äve om de finns är det inte alltid lätt att få välja dem. – Vi anser att personer med autism ska få välja utifrån sina behov och intressen. Så ser det inte ut idag, säger Ulla Adolfsson. I programmet hör vi även Mats Jansson, ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet, Sharon Wagiella anställd RFSL och Jörgen Larsson, ansvarig för LSS verksamheten i Göteborg. Jack Lantz, [email protected] Karin Grönberg, [email protected]

Allt fler får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Thomas Persson opererade handen och innan rehabiliteringen var över drog Försäkringskassan in hans sjukpenning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reglerna är oförändrade men trots det får allt fler nej på sin ansökan om sjukpenning. Försäkringskassan menar att orsaken är att de nu gör bättre och mer enhetliga bedömningar. Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå Universitet, menar att det är tillämpningen som blivit strängare. Hon har undersökt överklaganden och domar i samband med sjukförsäkringen. Thomas Persson har förlorat sin sjukpenning och står nu utan försörjning med högerhanden i bandage. Han har ett fast jobb som timmerbilsförare. Rehabiliteringen pågår men Försäkringskassan tycker att Thomas ska hitta ett nytt jobb som fungerar med en skadad hand.   Agneta Johansson, [email protected] Karin Grönberg, [email protected]

Från stolt postiljon i uniform, till utskälld, jagad brevbärare. Posten har varit en arbetsplats där många stannat ända fram till pensionen men det är något som nu håller på att ändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns många yrken som varit kopplad till en stark yrkesidentitet och stolthet. Postiljonen, brevbäraren är ett av de yrkena. Idag är kritik mot posten vardagsmat och många anställda upplever att ledningen numera koncentrerar sig på ekonomin och kvalitén får komma i andra hand. Utan den försvinner yrkesstoltheten. I Kluvet land träffar vi brevbäraren Lennart Karlsson med 45 år i yrket, pensionerade lantbrevbäraren Janne Hultéus och Matilda Tollström som jobbat fyra år på posten. Vi hör också Lia Starälv postkund, Erika Ahlqvist chef för distribution på Postnord, Ann Bergman professor i Arbetsvetenskap, Karlstad Universitet och Lasse Kvarnström historiker från Linköpings Universitet.   Jack Lantz, reporter [email protected] Agneta Johansson, [email protected]  Karin Grönberg, [email protected]

Sverige ska hålla ihop, sa statsministern och civilministern när de meddelade att sju myndigheter ska flytta från Stockholm ut i landet. Vad många inte vet är att allt kan ha startats av att en tjänsteman i Lycksele fick nog av centraliseringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allting började den 24 mars 2015. Det kom ett pressmeddelande från Skatteverket som ville stänga ner nio skattekontor på mindre orter runt om i landet. Totalt berördes 450 medarbetare varav 30 i Lycksele. Malin Ackermann jobbade då som projektledare på Lycksele kommun och reagerade genast och startade en facebookgrupp i protest. Gruppen växte snabbt och hade som mest över 8000 medlemmar. Kommunalråden på de nio orterna hakade på. Skattekontorens framtid blev en riksnyhet. Civilminister Ardalan Shekarabi tillsatte en utredning  - Statliga myndigheters lokalisering. Och Skatteverket stoppade tillfälligt nedläggningsplanerna. Under ett tal berättade han om hur han fick idén. – Det var när jag träffade Malin som jag insåg att centraliseringsvågen i den svenska staten måste få ett slut. Men alla är inte glada över de nya besluten. Elisabeth Tengborn på Strålsäkerhetsmyndigheten och Saco-S ordförande på Strålsäkerhetsmyndigheten är en av de som eventuellt kommer få valet att flytta till Katrineholm, eller säga upp sig.  – Jag blev lite paff. Det här händer inte oss!  Hon är orolig för vad som kommer att hända med strålsäkerheten när delar av myndigheten nu ska flytta. Vid tidigare myndighetsflyttar har över 90 procent av personalstyrkan bytts ut och verksamheten har blivit lidande under flera år.  Elisabeth Tengborn tycker också att det är svårt för egen del att lämna Stockholm och ta barnen ur skola och förskola. – Nej, jag vill inte flytta helt enkelt. Vi hade ju det så bra - varför kom det här? Jack Lantz, reporter [email protected] Agneta Johansson, [email protected]  Karin Grönberg, [email protected]    

Ska man kunna neka en 93-åring att få komma in på ett äldreboende? Är det rätt att kalla alternativa medier rasistiska och högerpopulistiska? Och varför får pojkar lägre betyg än flickor i skolan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många frågor har väckts under vårens säsong av Kluvet land. I det sista avsnittet söker redaktionen svar på några av dem, från experter och makthavare. Lisen Elowson Tosting, [email protected] Johansson, [email protected] Lantz, reporter [email protected] Claesson, [email protected]

Hur kan vissa gå sysslolösa på ett jobb och bara längta hem? Medan andra ha som största önskan att ha en arbetsplats att gå till? Kluvet land om människor i arbetsmarknadens utkanter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man går hit på morgonen och så tänker jag så här, "Jaha, vad ska jag nu försöka hitta på att dryga ut den här dagen med", säger Sven Wiklund som jobbar på Samhalls verkstad i Dorotea.  Samhall är ett statligt företag som har i uppdrag att skapa utvecklande arbeten åt personer med olika funktionsnedsättningar. Sven Wiklund är teamledare, kontrollant och maskinställare på verkstaden i Dorotea i över 20 år. Sysselsättningen på verkstaden går upp och ner. Under lugnare perioder kan det vara så lite som 30-35 procents beläggning. – Man blir ju passiv till slut, säger Sven Wiklund och fortsätter: – Det är ju tragiskt men så är ju den bistra sanningen i det hela. Det är ju fler på marknaden som gör saker och vi ska ju konkurrera med dom också.  Sven Wiklund vet om hur det är att gå sysslolös på jobbet. Men varför ska han vara där när han inte behövs? – Man är såpass beredd att värna om den här normen att man till och med tvingar in människor i den. Även om det inte finns något att göra, säger sociologen Roland Paulsen, Lunds universitet, angående normen som han hävdar att alla ska vara i arbete. Peter Fagerlund i byn Klintehamn på Gotland befinner sig också i utkanten av arbetsmarknaden, men i en annan situation. Trots åtskilliga högskolepoäng, en bred arbetserfarenhet och otaliga arbetsansökningar har han inte lyckats få ett arbete på flera år.  – Alla vill jobba, det tror jag. Men om jag nu inte kommer in i systemet, vad ska jag göra då? Vi som vill. Ge oss en väg, säger Peter Fagerlund. Jack Lantz, reporter [email protected] Johansson, [email protected] Claesson, [email protected]

Hemlösa i Sverige blir allt fler och de blir enligt forskare också allt yngre. Kluvet land om den växande hemlösheten i vårt land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag är inte riktigt bekväm här. Jag kan inte sova när jag vill. Och framför allt så känns det inte bra att sova här utan att betala, säger Abdulkader Fahl som övernattar på Stadsmissionen i Malmö. Han är 22 år och kom till Sverige från Syrien för två år sedan. Nu har han permanent uppehållstillstånd, men fortfarande inte en bostad.  – Det har ju blivit mycket mer yngre människor. Det ser vi en stor skillnad på. Den största delen har ju inte en problematik med någonting annat, utan de kommer hit och har ingenstans att bo, säger Lisa Roos som jobbar på Stadsmissionen i Malmö. Samtidigt finns grupper som varit hemlösa i många år.  – Jag tror att det är svårt för de att förstå den här tröstlösa situationen som det är att vara hemlös. Jag tror inte att det går att förklara med ord. Det måste man uppleva, säger Jarmo Heinonen. Jack Lantz, reporter [email protected] Johansson, [email protected] Claesson, [email protected]

Många av de som sitter i landets fängelser har misslyckats i skolan. En del av dem väljer att ta igen det på anstalten. Men varför gick det inte vägen från första början? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag hade inte motivationen. Jag valde att hellre att vara utanför klassrummet än inuti. Det var den där rörigheten, säger internen Samir om hur det var i grundskolan, och fortsätter:– Det hade inte så mycket med klassen att göra. Det var mer bara jag själv som inte kände för att gå in. Jag hade inget hopp om mig själv, säger han. Samir är i 20-årsåldern och avtjänar ett straff på åtta månader på Sörbyns anstalt utanför Umeå. Som ung befann han sig oftast i korridorerna eller utanför skolan. I dag läser han upp gymnasiekompetens i fängelset.  Hanna Rosencrantz är Samirs lärare på anstalten. Hon säger att många av hennes elever har en liknande, krokig skolbakgrund. – Det är elever som blivit bortplockade från klassrummet. De har haft hög frånvaro och helt enkelt befunnit sig någon annanstans, säger hon och fortsätter:– Vi som samhälle kunde sparat mycket tid och lidande om de fått börja tidigare. Satsa på att utbilda personal som inte släpper de här barnen. Alla elever ska vara inkluderade, säger Hanna Rosencrantz.  Fotnot. Samir heter egentligen något annat. Agneta Johansson, [email protected] Sebastian Claesson, [email protected]

Medlemstalen i partiernas ungdomsförbund sjunker samtidigt som samhällsengagemanget hos unga svenskar är starkt. Men vad betyder det här för morgondagens politiker? Kluvet land om unga i politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag har levt och andats Socialdemokraterna hela mitt liv. Och det känns så synd att jag ska va en sån person som inte orkar vara med längre. Det känns så himla sorgligt, för om inte jag orkar vem ska då orka, säger Carolina Pettersson, före detta SSU:are.  Den största anledningen till att Carolina Pettersson lämnat ungdomspolitiken säger hon är att politiken inom Socialdemokraterna är toppstyrd. – Det var så svårt att påverka. Allt från flyktingpolitiken till lokala byggprojekt. Som man inte haft någon möjlighet att påverka, säger hon och fortsätter: – Så blir viktiga beslut snarare uppifrån än ner, snarare än att det kommer från gräsrötterna och går uppåt.   Till slut kände Carolina Pettersson att hon kunde påverka mer på annat vis. Utanför partipolitiken.   Erik Amnå, statsvetare och forskare vid Örebro universitet, forskar om politiskt intresse bland unga. Han förklarar att svenska ungdomar trots fallande medlemstal inom de politiska ungdomsförbunden har ett starkt samhällsengagemang. Men de är inte intresserad av partipolitik. De sjunkande medlemstalen som varit under de senaste 20 åren gäller inte bara Socialdemokraterna, utan de flesta av de politiska partiernas ungdomsförbund.  Och han känner igen bilden som Carolina Pettersson målar.   – Partierna var väldigt glada över att unga kom med. Men man var inte så intresserad av att lyssna på dem. Att låta dem ta plats och bli hörda, säger han. Lena Rådström Baastad, Socialdemokraternas partisekreterare och ansvarig för medlemsfrågor. Hon tror att deras sjunkande medlemstal bland annat kan bero på en gammal organisationsmodell, där unga personer som vill engagera sig i enskilda frågor inte riktigt hittar sin plats. Men det handlar också om att kunna acceptera den demokratiska beslutsgången inom partiet. – Sen så får man också ha en respekt för att ibland så tycker man olika i politiska frågor. Det kan handla om en arbetarekommun som tar ett beslut om en inriktning. Och gillar man inte det beslutet och känner att det är så avgörande att man inte kan vara medlem längre. Då är det något annat, säger Lena Rådström Baastad och fortsätter: – Vi ska se till att människor får möjlighet att uttrycka sin åsikt. Vara med och påverka. Men det är fortfarande så att det är demokratiska beslut som fattas av en majoritet i partiet. Jack Lantz, reporter [email protected] Claesson, [email protected]

De flesta av oss är inställda på att jobba åtta timmar om dagen. Men hur är det för den som valt att jobba färre timmar? Och vad skulle det betyda för samhället om fler gjorde det valet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  – Jag tror att det är orken och lugnet i en på något sätt, säger Åsa Lennermark Lagher och fortsätter: – När jag går från jobbet så tänker jag, "Åh vad skönt! Klockan är bara 12 och så har jag flera timmar kvar till det är kväll igen". Och att kunna göra saker som man annars ska pressa in i vardagen när det ändå är mycket att göra, säger hon.  Åsa Lennermark Lagher jobbar som inspektör inom Kriminalvården och älskar sitt jobb. Men barnen, 14, 12 och 10 år gamla, är viktigare. Sedan ett år jobbar hon 80 procent och går hem tidigare några dagar i veckan. Det kan hon göra eftersom hon jobbar statligt och har rätt att gå ner i tid fram till det yngsta barnet är 12 år.  Det är betydligt fler kvinnor än män som jobbar deltid i Sverige enligt Statistiska centralbyrån. Av alla 20-64-åringar jobbar 3 av 10 deltid och men bara 1 av 10 män. Men de allra flesta jobbar alltså heltid.  Roland Paulsen, sociolog vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, har forskat om heltidsnormen och anser att det finns möjlighet för svenskarna att jobba mindre utan att välfärden faller samman.  – Vi måste ju arbeta för att överleva, för att ha den välfärd vi har. Men hur mycket vi måste arbeta är inte någon historisk konstant, säger han och fortsätter: – Sedan 70-talet har produktiviteten i Sverige mer än fördubblats. Det arbete som då krävde två personer kan i dag en person utföra. Så potentialen för att arbeta mindre är i dag enorm, säger forskaren Roland Paulsen.   Samtidigt pågår det ett stort arbete i landet för att öka heltidstjänsterna. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och fackförbundet Kommunal genomför nu projektet "Heltidsresan - projektet heltid som norm". Parterna är överens om att ha som målsättning att de nya tillsvidareanställningar som görs framöver ska vara heltid. SKL:s ordförande Lena Micko förklarar varför de genomför detta.  – Det handlar i grunden om jämställdhet. Om kvinnor och mäns lika möjlighet till arbete. Och i dag är det ganska ojämställt vad det gäller pensioner, löner och villkor. Och det här arbetet som vi gör inom Kommunal gör vi för att förbättra villkoren i arbetslivet, säger hon och fortsätter: – Utgångspunkten är heltid. Det är ett kollektivavtal och kollektivavtal är inte fritt valt arbete, säger SKL:s ordförande Lena Micko.   Lisen Elowson Tosting, [email protected] Johansson, [email protected] Claesson, [email protected]

Pojkar har i genomsnitt sämre betyg när de går ut nian jämfört med flickor. Så här har det sett ut länge, flickor är bättre i skolan än pojkar. Men vad beror det på, och hur jobbar skolan med detta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag själv tycker att det är väldigt tråkigt att plugga. Den enda som får mig att kämpa mig just nu är för att jag ska få tillräckligt med betyg för att komma in på gymnasiet, säger Lukas Ahlin niondeklassaren Lukas Ahlin på Borgsmoskolan i Norrköping.  Det som ändå driver honom framåt är drömmen om att bli skådespelare. Till hösten vill Lukas Ahlin börja på gymnasiets estetiska program med inriktning på teater. Han har gjort ett praktiskt intagningsprov med högsta betyg, men eftersom det ska slås ihop med avgångsbetygen från högstadiet är han inte säker på att han kommer nå hela vägen fram. 2016 låg det genomsnittliga värdet för landets niondeklassare på 216,3 poäng. Det högsta värdet är 320 poäng. Men det här värdet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarnas medelvärdet låg 2016 på 201,9 och flickornas på 232,2 poäng. Skillnaden har funnits under många år, men har under de senaste åren ökat. Lisen Elowson Tosting, [email protected] Claesson, [email protected]

När transporterna blir bättre tar vi oss allt längre avstånd dagligen. Åtta timmars arbetsdag kan lätt bli till tio. Men vad händer med hälsan, jämställdheten och samhället när inte tiden räcker till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Får några år sedan fick Christina Vikström i Storseleby utanför Vilhelmina drömjobbet på Systembolaget i Sorsele, och började pendla 24 mil om dagen. – Jag for sju på morgonen och var hemma åtta, halv nio på kvällen. Så i princip när jag kom hem så åt jag och så sov jag, säger Christina Vikström och fortsätter.  – Efter tre och ett halvt år av att pendla uppemot 120 mil varje vecka så kände jag, "Det måste finnas något annat".  Under de senaste decennierna har både tiden och avstånden som vi pendlar ökat. Enligt Den nationella resvaneundersökningen pendlade svenskar i början av 90-talet i genomsnitt 25 minuter enkel väg om dagen. Nu ligger det runt 35 minuter. Avståndet som vi pendlar har under samma period ökat från i genomsnitt 15 kilometer enkel väg till 25 kilometer.  Kristoffer Mattisson, forskare vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin på Lunds universitet, har genomfört en studie på skånska pendlare. Han tror att pendlingen har ökat på grund av att det finns en politisk vilja.  – Man vill ha en flexibel arbetskraft som är beredd att röra sig över större områden. Och på så sätt kan man hitta rätt personal. Kompetent personal som kan jobba på företagen, säger han.  Men allt är inte positivt när pendlandet ökar. I likhet med tidigare forskning har Kristoffer Mattisson sett att pendlare utsätts för stress och att de tappar tid i vardagen som annars kunnat användas för avkoppling och rekreation. Han ser även en annan, mer oväntad social konsekvens för bilpendlare specifikt.  – Som grupp såg vi att bilpendlare har ett lägre socialt deltagande än aktiva pendlare och kollektivtrafikpendlare. I studien mätte han hur ofta pendlarna deltog i sociala aktiviteter. Till exempel att gå på konserter, delta i fackföreningsmöten och andra liknande aktiviteter.   – Konsekvenserna av det här kan bli att vi får ett samhälle där vi inte känner samma samhörighet. Att man inte har förtroende för andra människor, säger folkhälsoforskaren Kristoffer Mattisson. Agneta Johansson, [email protected] Lantz, reporter [email protected] Claesson, [email protected]

De så kallade Alternativa medierna får i dag en allt större läsarskara. De positionerar sig själva som outsiders. Men vad händer när samhället delas upp i läger som inte vill lyssna på varandra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sajter som "Avpixlat", "Fria Tider" och "Nyheter Idag" delar upp både läsare och medielandskapet. Vissa kallar dem för Alternativa medier, vissa för nyhetssajter och andra för propagandasajter.  Vilka är de här medierna? Och vad händer när samhället delas upp i läger som inte vill lyssna på varandra? "Nyheter Idag" har sedan starten 2014 vuxit kraftigt och är till besökarantalet en av Sveriges större sajter. Den drivs av duon Chang Frick, avhoppad Sverigedemokrat, och den förre detta Ung Vänster-toppen Markus Allard, som uteslöts ur partiet under uppmärksammade former 2013. Sajten bevakar brott, politik och invandringsfrågor och har även de senaste månaderna knutit sig an två uppmärksammade krönikörer, Peter Springare och Katerina Janouch. Redaktionen ligger i Chang Fricks lägenhet i en av Stockholms förorter. Chang Frick tycker att andra medier ofta avfärdar hans sajt utan att läsa vad han skriver. Han berättar att han fått frågan från en journalist om han skulle vilja bli ”insläppt i värmen”: – Jag vill att ni behandlar mig som alla andra. Jag ska inte behöva komma in i någon jävla värme för att bli likabehandlad som andra medier. Bedöm mig på det jag skriver. Aftonbladets chefredaktör Sofia Olsson Olsén är tydlig i sin hållning gentemot alla så kallade Alternativa medier: – Jag kallar de för propagandasajter. Och det gör jag för att jag menar att de drivs av en egen agenda som inte vilar på oberoendet och den fria journalistiken. Kristoffer Holt som är medieforskare på Linnéuniversitet har under de senaste åren kikat närmare på de här sajterna. Han är kritisk till etablerade mediers hållning.   – Det finns tyvärr en tendens till brist på nyansering. När man bankar för mycket på trumman och använder för stora ord. Framför allt när man klumpar ihop folk när de har skillnader sinsemellan. Då riskerar man att själv att bli otrovärdig.   Jack Lantz, reporter [email protected] Claesson, [email protected]

Tusentals äldre sitter idag ensamma i sina lägenheter och önskar sig in på ett äldreboende, men får inte plats. Samtidigt finns de som köper sig lägenheter och assistans på attraktiva seniorboenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer när det uppstår nya alternativ för äldre med god ekonomi att påverka sin boendesituation? 92-åriga Sven Karlsson i Ursviken utanför Skellefteå har ansökt om plats på ett äldreboende 4 gånger och fått avslag lika många gånger. Samtidigt byggs just nu flera seniorboenden i Stockholmsområdet med möjlighet till dygnet runt-assistans. Men bara för den som har råd. Agneta Johansson, [email protected] Lantz, reporter [email protected] Claesson, [email protected]

I säsongens sista avsnitt följer vi upp höstens program och ställer ministrar till svars. Bland annat om höjda hyror i miljonprogrammet, regeringens nya regionreform och ojämlika pensioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att programmet sändes första gången har följande skett:Under onsdagen (23/11) har det skett stora förändringar i frågan om Storregionerna. Det blir inget Stornorrland. Det står klart sen regeringen förhandlat med andra partier i frågan. Det finns ingen majoritet i riksdagen för att få igenom ett Stornorrland som skulle bestå av de fyra nordligaste länen, halva Sveriges yta.I torsdags (24/11) hoppade Kristdemokraterna och Centern av samtalen om storregioner. Det blir därför inte heller ett utökat Västra Götaland eller ett Svealand från 2019.– Det är en besvikelsens dag, sa civilminister Ardalan Shekarabi, som lett samtalen.Han gör bedömningen att frågan om regionsammanslagningar nu är begravd för lång tid framöver.

Alla ska ges lika möjligheter att lära i skolan. Men hur påverkas möjligheterna för barnen som inte kan hitta en lugn plats hemma för att göra läxorna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag sover här. Det är jättekallt för mig. Jag blev sjuk i en månad och kunde inte gå i skolan. Fick bara stanna hemma och kunde inte studera, säger 17-årige Elias Jakob och visar madrassen som han sover på.Elias delar sovrummet med sina föräldrar och sin yngre syster. Resten av trerummaren i Norrköping delar familjen Jakob med äldsta dottern Sandy och hennes man.För ett år sedan flydde de från kriget i Syrien och nu går barnen i skolan i Norrköping. Med fyra vuxna och två barn i samma trerummare är det inte lätt att få nattsömn inför skoldagen förklarar yngsta dottern Scarlet.– Jag ska sova klockan tio. När jag har börjat sova så pratar de och jag kan inte sova. Någon pratar i mobilen och någon tittar på tv. Så det är jättesvårt, säger hon.Det finns ingen exakt statistik i dag för hur många skolbarn som är trångbodda. 2014-2015 gjorde Statistiska centralbyrån en undersökning som visade att 7.6 procent av de sammanboende med barn mellan 0-18 år som bodde mer än två personer per sovrum. Micael Nilsson är expert på bostadssociala frågor hos myndigheten Boverket. – Det vi vet är att framför allt barn till låginkomsttagare till nyanlända. Människor som alltså har en dålig förankring på bostadsmarknaden. De bor sämre än resten av befolkningen och barnen blir väldigt trångbodda, säger han och fortsätter:– Vad som blir följden av hela det är att det påverkar hela deras livssituation. Det handlar om skolgång. Det handlar om att orka med, att ha någonstans att göra läxorna. Överhuvudtaget så har skillnaderna för barn som bor under de här förhållandena och barn som bor under andra förhållanden har ju ökat, säger Micael Nilsson på Boverket.Fotnot: Jakob är ett fingerat efternamn. Familjen heter något annat i verkligheten. Lisen Elowson Tosting, [email protected] Claesson, [email protected]