På språket

Hur tröstar man en vegan? I vilket land återföds man som hink? Vad sa morsan när hon vann på en trisslott? Svaret på dessa frågor och mer får du i detta avsnitt. Gäst är Mia Svensson, universitetslektor i franska och författare till boken Leken i språket och språket i leken. Tillsammans med Mia diskuterar programledarna Hanna Söderlund och Sandra Lundström varför vissa uttryck och skämt uppfattas som roliga medan andra inte gör det.  

"Homosexsjuka" kallades det i Dagens Nyheter 1982 – det som senare kom att kallas för hiv/aids. Spridningen av hiv i Sverige började, liksom i stora delar av världen, under 1980-talet och utvecklades till en epidemi. Tillsammans med Martina Terrazzano diskuterar vi hur mediebevakningen såg ut i Dagens Nyheter respektive Revolt, vilka mönster som verkar finnas och varför det är viktigt att förstå hur en använder språket under en epidemi.

Den så kallade gröna omställningen i norr har debatterats flitigt i traditionella medier de senaste åren, kanske särskilt i samband med etableringen av batterifabriken Northvolt och stålproducenten Stegra. Industrins expansion framstår ofta som självklar – medan kritiska röster som till exempel rör ekologiska och sociala perspektiv hamnar i skymundan. Tillsammans med Mikaela Wikström Ruona pratar vi om vad en ensidig rapportering innebär för demokratin och för klimatomställningen. 

På vilket sätt använder sig kyrkor och religiösa samfund av sociala medier och varför? Vilka kommunicerar de med? Och finns det något som utmärker kommunikationen? Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi, gästar På språket för att diskutera trossamfund på sociala medier.

Intresset för rymden är stort från politiskt, militärt och ekonomiskt håll och fler och fler aktörer, både statliga och privata, intresserar sig för hur Mars kan användas av människor. Också inom populärkultur riktas blicken alltmer mot den röda planeten – hur beskrivs rymden i science fiction och vilka visioner ser man framför sig? Anna Bark Persson gästar På språket för att diskutera språkliga perspektiv inom litteratur.

Polismyndigheten använder både traditionella och sociala medier för att bygga förtroende, förebygga brott och interagera med allmänheten. Vilka utmaningar och möjligheter finns i Polisens kommunikation och hur hanteras de i praktiken? André Baltz och Jesper Enbom, båda vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper gästar På språket för att diskutera Polisens kommunikationspraxis.  

Motionslopp för kvinnor går ofta under epitetet tjejlopp och många gånger är det den sociala aspekten – inte det idrottsliga – som arrangörerna använder för att locka deltagare. Hur påverkar det villkoren för kvinnors motionerande och tävlande? Karin S Lindelöf, universitetslektor och docent vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, gästar På språket för att diskutera tjejloppens framväxt och form.

AI-baserade språkmodeller blir bättre och bättre på att efterlikna mänskligt språk ju mer textdata AI har att träna på. Hur påverkar det minoritetsspråk som meänkieli – hamnar språket efter i den teknologiska utvecklingen eller kan AI stärka och bevara meänkieli? Moa Eriksson Krutrök och Pär Poromaa Isling gästar På språket för att diskutera hur samhället arbetar med revitalisering och vilka utmaningar som finns med att inkorporera meänkieli i AI-system.  

Vad är finlandssvenska och hur skiljer den sig från sverigesvenska? Tillsammans med Mindy Svenlin reder vi ut saken i På språket. Vi diskuterar även finlandismer, språkliga missförstånd och så klart KAJ och Vörådialekten.

Fred, jämställdhetsnormer, kvinnorättsreformer är alla positivt laddade begrepp men kan också användas för att berättiga politiska agendor och reproducera förtryck. Elisabeth Olivius gästar På språket för att diskutera hur språket används som ett verktyg för att bland annat legitimera maktordningar, väpnat uppror och exploatering av kvinnors obetalda arbete.

Övergångsåldern, den andra våren, menopaus – klimakteriet har många benämningar som leder till associationer om vad det innebär att befinna sig i denna fas i livet. På språket gästas av Linda Berg och Maria Jönsson som berättar om sin bok: Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet.

Att skriva en klänning eller att sy en text. Annelie Bränström-Öhman gästar podden På språket för att bland annat diskutera begreppet språkdräkt, hur litterära författare skriver tygspår och hur kläder används i manifestationer.

I Sverige används ungefär 200 språk men många lärare får inte den utbildning som krävs för att ta vara på elevers flerspråkighet. Ständigt återkommande är också debatten om modersmålsundervisning och huruvida den negativt påverkar kunskapsutveckling i svenska språket. Carla Jonsson gästar På språket för att diskutera forskning om flerspråkighet.  

Norrland består av nära 60 % av Sveriges yta vilket kan jämföras med storleken på hela Svealand, hela Götaland och två Danmark. Ändå förekommer generaliseringar om Norrland och norrlänningar i bland annat myndighetstexter, nyhetstexter och på sociala medier. Kristina Persson och Marlene Johansson Falck gästar På språket för att diskutera vilka ord som används tillsammans med Sveriges tre landsdelar.

Vad är en dialekt egentligen och finns det en plats där det talas "rikssvenska? Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk, gästar På språket för att bland annat diskutera dialekters utveckling, variationer inom norrländska och särskiljande drag mellan programledarnas dialekter – västerbottniska respektive rospiggska.

Eurovision Song Contest är det största interkulturella evenemang där språk har en central roll. I detta avsnitt diskuterar vi bland annat hur språkval i Eurovision blir en politisk handling, vilka språk som går hem hos juryn respektive publiken samt hur regelverket har förändrats och hur Sverige har förhållit sig till det. Gäster: Kajsa Törmä och Solveig Bollig.

Vad är speciellt med språket i sociala medier och hur har det utvecklats över tid? Hur informell kan eller bör myndigheter vara på sociala medier? Evelina Åberg gästar På språket för att diskutera dessa frågor och vi pratar även om emojis som en del av språket.

På språket sände lajv på Öppet hus för gymnasielever. Bland annat diskuterades svårigheter med att skämta på sitt andraspråk, humor på sociala medier och humor i kristider. För att prata om det gästades podden av Emil Molander och Moa Eriksson Krutrök.

Varför är det så svårt att göra rätt? Alexander Katourgi berättar om skiljetecknens historia och diskuterar hur vi använder tecknen idag.  

Ordet frihet är ett viktigt begrepp i presidentvalrörelsen 2024. Vad innebär frihet i en amerikansk kontext och hur skiljer det sig från hur vi oftast förstår frihet i Sverige? Används politiska hundvisslor fortfarande eller har språket som kandidaterna använder sig av blivit mer explicit? Adam Hjorthén gästar På språket.  

Är finska så svårt att lära sig som det ryktas eller är det enbart en myt? Daniel Haataja gästar På språket för att diskutera varför finska uppfattas som svårt och hur det är att lära sig finska som ett andraspråk.

Frankrikes deckardrottning brukar hon kallas, Fred Vargas. Trots att Sverige är ett land som älskar deckare, är denna författare tämligen okänd här. Tillsammans med Malin Isaksson försöker vi lösa mysteriet med Fred Vargas relativa frånvaro från den svenska bokmarknaden.

Vad får språkbruket för konsekvenser i sexualbrottsdomar? Sofia Orrbén gästar På språket och diskuterar om det är möjligt att använda ett neutralt språk om sexualiserat våld.   

"Gå in i väggen", "bomull i huvudet", "krasch" – det är vanligt att använda metaforer för att beskriva hur det känns att drabbas av stress och utmattning. Hur berättar akademiker om sina upplevelser av stress och vilka skillnader finns i relation till kön? Är det skillnad på de som ser en framtid inom akademin och de som väljer att lämna? Etnologen Kim Silow Kallenberg gästar På språket.

All kommunikation som sker utöver de ord vi använder kallas för icke-verbal kommunikation. Anders Bek diskuterar varför det är viktigt att ha kunskaper om kroppsspråk och röstanvändning, vad en bör tänka på som ska tala inför en publik och vi ställer även frågan: går det att se om någon ljuger?

Akademiska högtider är en återkommande festlighet på universiteten. Ibland kan språket som används under ceremonierna uppfattas som ålderdomligt. Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet, diskuterar olika begrepp som används, var de kommer ifrån och varför latinet fortfarande lever kvar i sammanhanget.   

Rymden är en plats de flesta kan beskriva även om väldigt få har varit där. Kajsa Törmä berättar om hur rymden på samma gång är en verklig och påhittad plats och hur vår fantasi och förhoppningar styr vår förståelse för hur rymden ser ut. 

Är det skillnad på kvinnor och mäns språkbruk? Sambandet mellan språk och kön har studerats i Sverige sedan början av 1900-talet. Då skrev språkforskaren Gustaf Cederschiöld en essä om vad som var karakteristiskt för kvinnors språk i motsats till männens och ställde frågan: vad konstituerar kvinnospråket? På språket uppmärksammar Internationella kvinnodagen genom att samtala med Anki Edlund på med temat språk och kön.

Journalistik, kommunikation och medborgardialoger har en viktig uppgift i att kommunicera klimatomställningen. Vad handlar det om och vilken typ av kommunikation behövs? Annika Egan Sjölander diskuterar vilka former som krävs för att få med alla i omställningen.

Komiker har möjlighet att kommentera samhällsfenomen inom ramen för humor. Christian Lilliequist diskuterar tabu och yttrandefrihet på ståuppscenen. Kan man skämta om vad som helst?

Genom vilken respons vi ger varandra går det att utöva makt. Hanna Söderlund diskuterar hur man kan uppmärksamma att andra utövar makt i samtal och hur det är möjligt att hantera det.  

Vilka språkhändelser minns vi från året 2023? Karin Milles pratar om könade ord, ord för kön och vilka budskap vi kommer att brodera i framtiden.  

Varför är det så svårt att säga hen på spanska? Elena Lindholm pratar om varför den spanska språkstrukturen gör inkluderande språkbruk komplicerat. Hon diskuterar även inställningen till könsneutralt språk i den spansktalande världen. 

Ord har två delar: form och innehåll. Innehållet – vad ett ord betyder – är svårt att ringa in eftersom betydelse är alla erfarenheter och associationer som en människa har av ett ord. Susanne Haugen ger exempel på ord som har fått ändrat betydelse och hur en sådan betydelseförskjutning går till.  

Att lära sig svenskt uttal kan vara olika svårt beroende på vilket modersmål en andraspråksinlärare har, men det finns också många gemensamma utmaningar. Emil Molander berättar om vilka svårigheterna är med att lära sig svenskt uttal i vuxen ålder och vad modersmålstalare i svenska kan göra för att hjälpa till.