Sänt i P1

Den svenska arbetarrörelsen föddes vid sågverken i norr. Vi tittar tillbaks på hur de mest dramatiska händelserna format Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ådalen, Klemensnäs, Seskarö, Svartvik, Svappavaara. Många av den svenska arbetarrörelsens stora strider skedde i norr. Men vad hände egentligen? Och hur påverkade de händelserna landet vi lever i idag? Hur gick Sverige från att vara världens ledande strejkland till att bli arbetsfredens fanbärare? Vi går igenom hundra år av norrländsk arbetarhistoria och hör vittnesmål från de som var på plats.Gäster är Lovisa Broström - författare och doktor i ekonomisk historia, Vibeke Olsson - författare och pastor, Roger Johansson - professor emeritus i historia, och Isak Törnqvist - doktorand i historia. Programledare och producent är Viktor Hariz.

Ifrån skymningen i Övedsklosters slottspark, med utblick över knoppande natur och lång historia, sänder En kväll om våren på valborgsmässoafton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med ett stråk av nostalgi samtalar vi om minnen vi vårdar, toner som slår an djupa strängar, och om vädret verkligen var bättre förr.Vi hör också hur långt våren har kommit i vårt avlånga land.Gäster: Petronella Torin, cellist, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI. Programledare: Anna Hanspers.

Varför har internet plötsligt blivit så mycket sämre? Och går det att göra något åt saken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Känner du också att nätet slutat fungera? Att sökmotorerna, streamingtjänsterna och de sociala medierna förändrats till något du inte känner igen och inte längre vill använda? Då är du inte ensam. Vi reder ut hur internet brukade fungera förr, hur det fungerar nu, och teorierna som förklarar varför allt blivit så dåligt.Gäster är: Tobias Andersson - grundare av The Pirate Bay, Emma Frans - forskare, författare och folkbildare, och Jonas Andersson - forskare och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörn. Programledare och producent är Viktor Hariz.

Följ med på en väldoftande resa genom den svenska parfymhistorien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Parfymhistorikern Victor Langer och programledaren Amanda Rydman tar oss med på en väldoftande tidsresa genom den svenska historien. Vi gör nedslag i Karl XIV Johans hov för att förstå vidden av regentens storkonsumtion av eau de cologne. Vi sniffar på Lortsverige, charter-erans taxfreebutiker, vi undersöker varför tokdyra doftljus blev en identitetsmarkör på 2000-talet och dessutom bjuds vi på en inblick i varför dagens tonårskillar har blivit storkonsumenter av parfym. Programmet gästas av poeten Aya Kanbar, som ofta och gärna diktar om doft och parfym. Parfymentreprenören Sandra Kinnmark berättar hur AI används i doftdesign och reportern Jonatan Loxdal träffar en parfymnörd som jagar nischade luktsensationer.Programledare: Amanda RydmanParfymhistoriker: Victor LangerProducent: Tommie Jönsson

Hur påverkas lärarnas arbetssituation av att var tredje barn i skolan har ADHD eller autism? Panelsamtal om hur den svenska skolan jobbar med frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande:Jonas Bergman, mellanstadielärare på skolan Nya Elementar i StockholmElinor Kennerö Tonner, skolchef på Raoul Wallenbergskolan i StockholmEmma Leifler, lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitetProgramledare och producent: Erik LaquistSändningsproducent: Anna BergTeknik och slutmix: Daniel Högberg

1775 fick den tysken juden Aaron Isaac tillåtelse att stanna i Sverige. Här börjar en spännande historia om Sveriges äldsta invandrargrupp med annan religion än kristendomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare Åsa Furuhagen samtalar med historiker Carl Henrik Carlsson som skrivit flera böcker om svensk judisk historia och Anneli Rådestad, journalist och chefredaktör för tidskriften Judisk krönika som började ges ut 1932.På många sätt är det en historia om en lyckad integration, samtidigt som antisemitismen i Sverige varit en följeslagare som skapat en utsatthet för många svenska judar genom historien. På Judiska Muséet berättar museichef Erika Hedenström om Judereglementet, en lag som gällde framtill 1838 som slog fast villkor för de judar om ville slå sig ner i Sverige.- Dokumentet berättar om att det inte är självklart med lika rättigheter för alla och att det kräver en kamp för att uppnå medborgerliga rättigheter. Här och på andra håll i världen.Följ också med till Norrköping, en stad med många spår av judiskt liv. Bland annat i den lilla synagogan som uppfördes i mitten av 1800 talet. Daniel Leviathan som skriver en avhandling om svenska synagogor beskriver hur synagogan lånade form och uttryck från dåtidens kyrkor. Bland annat satte man in en stor orgel på en läktare bakom församlingen- precis som i en kyrka. I Norrköping finns också tydliga spår av judiska industrialister som byggde upp sina fabriker runt Motala ström, berättar Kjell Örtorf som skriver en bok om judarnas historia i Norrköping.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2000 lämnade Sverige systemet med statskyrka - ett historisk beslut. Men hur skilda är stat och kyrka idag och hur mår Svenska kyrkan 25 år efter skilsmässan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare Åsa Furuhagen och kyrkohistoriker Joel Halldorf ser tillbaka på en spännande historik process. Frågan om Svenska kyrkans förhållande till staten var en långkörare i den politiska debatten. Eftersom Svenska kyrkan varit en självklar del av kungariket Sverige under århundraden var det en komplicerad process. Men också en smärtsam förändring eftersom det handlar om identitet.- Det handlar inte bara om Svenska kyrkans identitet utan om hela svenskheten. När kyrkan skilde sig från staten år 2000 får vi ett nytt samhällskontrakt och en ny idé om att vara svensk, säger kyrkohistorikern Joel Halldorf. I programmet besöker vi också församlingar i Svenska kyrkan som brottas med dagens utmaningar. Kyrkoherde Johan Bonander berättar om prästbrist i värmländska Fryksände. I Järfälla församling, norr om Stockholm, möter kyrkoherde Hanna Lönneborg, prästen Omar Ud-Din och diakonen Björn Malmborg nya grupper som söker sig till Svenska kyrkan.

Tommy Johansson bjuder på personliga favoriter från Sveriges Radios arkiv och fördjupar sig i radiodrottningen Maud Reuterswärds livsgärning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tommy Johansson har varit radiojournalist i över 40 år. Inför Sveriges Radios 100-årsjubileum har han grävt i arkiven och gjort många reportage för programmet Radiofynd.Här plockar han ut klassiker och radiopärlor från Sveriges Radios historia, som gjort intryck. Det är allt från krigsrapporteringar och ungdomsradions tillblivelse till oförglömliga röster som Sven Jerring, Lennart Hyland, Margareta Krok och Åke Strömmer. Han lyfter också fram radioprogram som blivit lyssnar-favoriter, t.ex Ring så spelar vi och Sommar i P1.En stor del av programmet tillägnas Maud Reuterswärd, en numera nästan bortglömd radioprofil som producerat hundratals radiotimmar för Sveriges Radio. Hon gjorde t ex 34 sommarprogram och 22 ”Endast mamma är vaken”, en uppesittarkväll dagen före julafton. Hon lät också radiolyssnarna få vara med på sin egen förlossning.Programmet gjordes december 2025.Reporter: Tommy JohanssonProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 3 av 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Går det att bli av med sin ADHD-diagnos? Och har vi för mycket fokus på just själva diagnosen? De frågorna ställer sig reporter Lasse Edfast sig i det sista avsnittet.Medverkande: Johanna Olofsson, som ville bli av med sin ADHD-diagnos, Sebastian Lundström, psykolog och docent i barn- och ungdomspsykiatri, Charlotte Bergström, psykolog, Emma, som blev av med jobbet på grund av sin diagnos, Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention och Gunilla Granholm på Nationellt system för kunskapsstyrning.Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.Reporter: Lasse EdfastProducent: Erik Laquist

Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 2 av 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I det andra programmet av tre undersöker reporter Lasse Edfast skolans roll när det gäller barn med autism och ADHD.Medverkande: Sara, vars son Nils inte går till skolan, Mona Liljedahl, specialpedagog, Danijel Lukic på Specialpedagogiska skolmyndigheten, Max, som har ADHD och hans mamma Erika, Simona Mohamsson, utbildningsminister, och Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention. Sara, Nils och Max heter egentligen någonting annat.Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.8 januari 2025: Ljudfilen har redigerats sedan den först publicerades.Reporter: Lasse EdfastProducent: Erik Laquist

Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 1 av 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den första delen av tre söker reporter Lasse Edfast svar på hur det kommer sig att så många barn diagnosticerats med ADHD och autism. Det handlar också om hur det är att leva med en NPF-diagnos.Medverkande: Max, som har ADHD, och hans mamma Erika, Sebastian Lundström, psykolog och docent i barn- och ungdomspsykiatri, Charlotte Bergström, psykolog, och Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention. Max heter egentligen någonting annat.Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.Reporter: Lasse EdfastProducent: Erik Laquist

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. H.M. Konungens jultal 2025Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!Nu när julen är här och året går mot sitt slut samlas många av oss med familj och vänner. Vi tänder ljus i vintermörkret och tar vara på gamla traditioner. Vi ser tillbaka, men blickar också framåt.Trots konflikter, krig och terrordåd i världen måste vi hålla fast vid hoppet om framtiden.Det ukrainska folkets uthållighet och vilja att försvara sitt land ger oss hopp om att Ukrainas frihet och suveränitet ska respekteras. Samtidigt är det viktigt att vi i Europa fortsätter att ge vårt fulla stöd till Ukraina.Under året har jag bland annat besökt Sveriges militära förband i Lettland och Natos högkvarter i Bryssel. Jag har också deltagit i FN:s 80-årsjubileum i New York och i klimatkonferensen COP30 i Brasilien.Dessa möten har stärkt mig i min övertygelse om att dialog och samarbete mellan länder är den enda vägen till stabilitet och säkerhet. Och att gemensamma insatser är avgörande för att möta en av vår tids största utmaningar: klimatförändringarna. Som vi alla vet tar klimatet inte hänsyn till landsgränser.Sverige har goda möjligheter att bidra och vara ett föredöme i det internationella samarbetet, inte minst genom vårt engagemang för fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Låt oss hoppas på en bestående vapenvila i Gaza och en fredlig utveckling i Mellanöstern. Även om osäkerheten är stor och motsättningarna kvarstår. Att vilja fred är ett första steg. Att skapa varaktig fred förutsätter samtal och försoning.Hoppet föds också ur nya upptäckter, och vetenskapen gör stora framsteg.  Sverige har länge värnat forskning och innovation. Ett exempel är Nobelpriset som varje år uppmärksammar vetenskapliga genombrott världen över. Dessa framgångar möjliggörs i hög grad av globala kunskapsutbyten mellan universitet och högskolor.När Drottningen och jag i våras välkomnade presidenten från Island och i höstas var i Kanada på statsbesök, blev det tydligt hur våra länder förenas i tilltron till utbildning och forskning. Och insikten om att kunskap är nyckeln till mänsklig utveckling.Kära svenskar,I början av året drabbades Sverige och Örebro av ett fruktansvärt dåd. Elva personer miste livet och många skadades. Denna förfärliga händelse kommer att finnas med oss under en lång tid, särskilt för de överlevande, och anhöriga och vänner till offren.Men ur sorgen växte något fram - en känsla av gemenskap och vilja att hjälpa. Hela Sverige slöt upp bakom polis, räddningstjänst, och sjukvårdspersonal, som arbetade hårt för att rädda liv. Människor stöttade varandra och visade att medmänsklighet är en bärande kraft även i svåra stunder.Den kraften finns överallt i vårt land.Hos frivilliga som engagerar sig i olika organisationer. Jag tänker till exempel på Scoutrörelsen, där ledstjärnan är att varje människa kan göra skillnad. Att även en liten god gärning har betydelse. Med mod, omtanke och handlingskraft, kan vi ändra på mycket.Den medmänskligheten finner vi också hos grannar som hjälper varandra.Hos lärare som dagligen inspirerar sina elever.Hos klasskamrater som stöttar den som känner sig utanför.Hos kollegor som sträcker ut en hjälpande hand.Hos äldre som delar med sig av sin livserfarenhet.Och i en kram eller ett varmt ord på vägen av en god vän.I de ögonblicken finns den värme och omtanke som världen behöver mer av.Kära svenskar,Julens budskap är hopp och försoning, att mörkret aldrig får sista ordet. För i mörkret vilar ljuset.Precis där, mitt i det svåra, kan något nytt börja gro. Precis där kan ett ljus tändas.Med de orden vill jag tillsammans med min familj önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år 2026!

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under slutet av 70-talet utspelas ett krig om dansgolven runtom i landet. Dansbanden, som länge blomstrat, börjar få konkurrens från nya strömningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under slutet av 70-talet utspelas ett krig om dansgolven runtom i landet. Dansbanden, som länge blomstrat, börjar få konkurrens från nya strömningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under slutet av 70-talet utspelas ett krig om dansgolven runtom i landet. Dansbanden, som länge blomstrat, börjar få konkurrens från nya strömningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alla vet hur julen doftar men vet du hur själva molekylerna ser ut? Kemiprofessorn Ulf Ellervik berättar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Jag ser molekyler framför mig hela tiden när det är lukter”, säger Ulf Ellervik när han samtalar med Lena Nordlund om julhelgen – en riktig högtid för näsan.

Karsten Thurfjell berättar historien bakom Ingrid Luterkorts mästerliga inläsning av denna julklassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karsten Thurfjells och Gunnar Bolins uppesittarkvällar var under många år en kär tradition i P1. Efter midnatt, när dan-före-dan övergick i julafton, hördes alltid teaterlegendaren Ingrid Luterkorts inläsning av alla verser i Viktor Rydbergs Tomten från 1881. Lena Nordlund träffar Karsten för att få höra hur det gick till.

Lena Nordlund jagar efter ett perfekt julkort att skicka till Iggy Pop och pratar om småtomtar med författaren Klas Östergren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns ett märkligt ljus som uppstår en kort stund i midvinterskymningen. Ibland kan man se det på gamla julbonader där man ofta ser en gråklädd småtomte blicka ut över en röd stuga i snön. Om detta pratar Klas Östergren med Lena Nordlund, som också är på jakt efter ett passande julkort att posta till den barbröstade rocksångaren Iggy Pop.

Gyllene träskor, femkamp i korridoren och nyfödda som delar födelsedag med Jesus hur är stämningen på en förlossningsavdelning på själva julafton? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lena Nordlund pratar med barnmorskan Anna-Karin Cullberg Sjösten om händelser och stämningar på en förlossningsavdelning när nästan alla andra är hemma och firar jul.

Kulturredaktionen tar sig an julens scenografi och ingredienser från glittriga julkrubbor till högläsningstips och omistlig julfilm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kulturredaktionen spänner julmusklerna! Varför ser julkrubborna i polska Krakow ut som de gör och vilken roll spelar egentligen tomten? Joakim Silverdal porträtterar en märkligt undflyende huvudperson. Katarina Wikars inventerar sin mammas gamla skänk som är full av gammalt julpynt, Nina Asarnoj går en masterclass i att odla julblommor och Anna Tullberg berättar den osannolika historien om julmusikens första popalbum – ”A christmas gift for you” från 1963.Men hur berättar vi om julen och vad är det vi försöker komma åt? Lina Kalmteg och Emma Engström har med sig både böcker och film till studion i sökandet efter julens känsla och kärna. Programledare: Jenny Teleman och Gunnar BolinProducent: Maria Götselius

Nyligen publicerade SVT:s Agenda ovetandes en AI-film, ett misstag som de sen bad om ursäkt för. Teknikutvecklingen gör det allt svårare att se om en film är äkta eller AIskapad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För vissa har scrollandet tappat sin tjusning när man inte längre vet vad som är sant och vad som är falskt. Hör bland andra AI-experten Paulina Modlitba och Internetstiftelsens Jannike Tillå.Reportaget sändes första gången i Godmorgon Världen i P1 den 9 november i år.

Är medier i allmänhetens tjänst ett utdöende koncept? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje år får svenska folket kort stifta bekantskap med public service-bolag från hela Europa när Eurovision song contest går av stapeln. Någon representant för jurygruppen i respektive land kliver in i bild, berättar hur fantastisk kvällen har varit och delar skrikande ut ”douze points” till sitt favoritbidrag. Där och då ser det ut som att alla länder på kontinenten har varsitt välmående mediebolag som agerar i allmänhetens tjänst - men skenet bedrar. En majoritet av länderna i Europa har inte radio och tv i allmänhetens, utan i regeringens och statens, tjänst. I det här avsnittet får ni höra om kampen om kontrollen över public service i länderna i Öst, central- och Sydeuropa - men också om hur väl vi, i det så uppburna Väst- och Nordeuropa, hanterar vårt uppdrag att göra media i allmänhetens tjänst.Och så försöker vi svara på frågan om framtiden. Kommer public service att överleva, eller går vi en oundviklig död till mötes? Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Vilken roll har public service när bomberna faller över storstäderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Public service är förstås en viktig källa till myndighetsinformation i krig - där man kan höra vad som gäller, vad man ska ta vägen. Och i krig blir ju också tillgången till opartiska nyheter extra viktiga. Eller? Vad händer om public service skulle påverka krigsmoralen eller försvarsförmågan negativt? I det här avsnittet får ni höra om andra världskriget, och om fronten i etern. Om hur den tyska radion togs över och blev en nazistisk propagandamaskin, och BBC tog sina första steg mot att bli ett av världens största mediebolag. Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Är public service en högmodig idé, en relik från en annan tid - eller är det viktigare än någonsin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första delen av Omöjligt uppdrag får vi höra om hur radion förändrade allt. Plötsligt kunde röster och musik färdas kors och tvärs över jorden. Det var spännande, men också läskigt. Vad kommer det här innebära egentligen? Domedagsprofeter såg hjärntvätt och politiskt kaos framför sig, medan idealister såg potential för upplysning och världsfred när människor plötsligt kunde höra varann.I skarven mellan de här två framtidsvisionerna formas en idé om radio i allmänhetens tjänst. Och det är en man som ser till att den blir verklighet: Den allvarsamma skotten John Reith. När han tar över rodret för det nystartade sändningsbolaget BBC är målsättningen tydlig - med ”monopolets råa kraft” ska BBC informera, utbilda och underhålla.Men funkar det verkligen att ha ett statsägt bolag med monopol som samtidigt ska stå oberoende från staten och politiken, eller är det ett omöjligt uppdrag? Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.” Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.” Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.” Katarina Hillertz, IT-jurist ”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.” Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.” Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitetProducent och reporter: Anders [email protected]

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett nytt verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Generativ AI har blivit en ny guldgruva för de kriminella.Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?(programmet sändes första gången hösten 2024)”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte.”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet och har arbetat som jurist i flera år.”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen?”Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.(Programmet sändes första gången under hösten 2024.)”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.” Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.” Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.” Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.” Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborgproducent och reporter: Anders [email protected]

När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så förändrar AI verkligheten för illustratörerna och animatörerna.(Programmet sändes första gången i september 2024.)Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare: ”AI-plattformarna använder våra verk för att sen producera snarlika verk, det är ju fel, vi konkurreras ut! Bakom varje bild ligger det ju år av utbildning, blod svett och tårar.”David Sandström global marknadschef på betalningstjänsten Klarna: ”Det här kommer att förändra världen! Vi ska undvika att försöka vara bättre än AI på det en AI är bra på.”Arvid Tappert, animatör som använder AI: ”Jag ser fram emot att fler animatörer vågar testa. Jag är mittemellan AI-hatarna och AI-älskarna.”Jonathan Dahl, animatör som inte använder AI: ”Om allt ska gå så snabbt hela tiden så förlorar man glädjen i att skapa saker.”producent och reporter: Anders [email protected]

Tack mamma, pappa och ChatGPT - Så förändrar generativ AI elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.(Repris från augusti 2024)”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders [email protected]

Kemikalier är oumbärliga, men vi vet för lite om de hundratusentals som används. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela tiden tillkommer det nya kemikalier, och gång på gång kommer också larm om faror med kemikalier omkring oss.Nu ser EU över sina kemikalieregler. Det pågår en dragkamp mellan säkrare miljö och en stark industri som slåss för sin konkurrenskraft.

Vi lever i en cocktail av kemikalier - hur kommer det sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om fiskar som blivit alltför sturska efter att ha fått i sig rester av ångestdämpande läkemedel, om reningsverk som nu ska vässas , och om dammet som kan vittna om dolda miljörisker som nedärvs till våra barn.

Med Jack Lantz - om det som en gång kunde ses som en svensk nationalsymbol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan KAJ:s framgångar i Melodifestivalen leda till ett uppsving för dragspelet? Programledare Jack Lantz bjuder in experter, världsmästare och en elev för att uppmärksamma - och ta tempen på - ett anrikt instrument. I programmet medverkar:Bosse Nyberg - dragspelshistoriker, författare och tidigare musikantikvarie vid Dalarnas museumToivo Burlin - fil. dr, universitetslektor, forskare musikvetenskap, Stockholms universitetMarie Selander - musiker, författare och kompositörLeo Florin - världsmästare i dragspelDaria Rimkuté - dragspelareMagnus Jonsson - dragspelslärareIngvar, Lars och Sven Karlsson - dragspelsbutiksinnehavareAxel Åhman - A:et i gruppen KAJ

Hur ser arbetsvillkoren ut för gigjobbare idag? Och hur vill politikerna komma till rätta med de som problem som finns inom den här sektorn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den andra delen av två fortsätter vi att följa upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Och vilka lösningar ser politikerna på problemen inom den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?Medverkande:Nina Larsson, jämställdhets- och arbetslivsministerArdalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för SocialdemokraternaAnnamaria Westregård, forskare på Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet.Reportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna Berg.Programledare: Linda AkténProducenter: Anna Iversen och Erik LaquistTeknik och slutmix: Daniel Högberg

När digitala plattformar förmedlar uppdrag åt gigjobbare uppstår en gråzon på svensk arbetsmarknad. Hur ser fack och arbetsgivare på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den första delen av två följer vi upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Hur ser gigjobbarnas arbetsvillkor ut idag? Och hur hanterar arbetsmarknadens parter den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?Medverkande:Tommy Wreeth förbundsordförande på TransportarbetareförbundetMarcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega Linda Weidenstedt, sociolog och forskare på forskningsinstitutet RatioReportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna BergProgramledare: Linda AkténProducenter: Anna Iversen och Erik LaquistTekniker: Daniel Högberg

Ullakarin Nyberg möter Lolo Tode Palm, som följde sin man Uno under hela hans cancerresa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lolo Tode Palm följde sin man Uno under de nästan fyra år det tog från att han fick sin cancerdiagnos, tills han dog. Det var en resa i kärlek och sorg. - Ibland var det Uno som behövde gråta, ibland var det jag. Men oftast handlade trösten om att bara finnas där, i det vardagliga, säger Lolo Tode Palm, som skrivit om sina erfarenheter i boken ”I kärlek och sorg”. I den sista delen av Cancerresan sätter vi fokus på den anhöriga. Hur gör man för att orka stå kvar, när det är som allra svårast?Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan [email protected]

Ullakarin Nyberg möter Per Gulbrandsen, som efter sin prostatacancerbehandling tycker att han fått ett rikare sexliv Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Att prata om sexuella hälsa för män är fortfarande skambelagt, säger Per Gulbrandsen, som var 67 år när han fick veta att han hade prostatacancer. Efter operationen sökte han hjälp med sin sexuella rehabilitering men från vården var stödet knapphändigt. Istället hittade han sina egna vägar och idag, sex år senare, är han en flitigt anlitad föreläsare och bloggare inom området erektil dysfunktion. Och själv tycker han att hans sexliv faktiskt har blivit rikare, efter cancern. - Jag har lärt mig att kroppen vill hjälpa oss att njuta och läka, säger Per. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Ullakarin Nyberg möter Anders Hansson, som drabbades av dödsångest när han fick sitt cancerbesked trots att prognosen var god Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Anders Hansson som 57-åring fick veta att han hade prostatacancer tänkte han att han bara hade månader kvar att leva. Anders pappa hade då precis gått bort i prostatacancer och Anders hade följt honom under den sista tuffa tiden. - Jag kunde inte ta in det som läkarna sa, att jag själv hade en god prognos, berättar Anders. I stället var jag övertygad om att jag hade metastaser överallt, till och med i hjärtat. Till slut fick Anders hjälp genom en kurator för att bearbeta sin dödsångest. Men det tog flera år för honom att inse att han faktiskt kunde leva ett gott liv, trots sin sjukdom.  Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Ullakarin Nyberg möter Henrik Frenkel, som som lever med spridd prostatacancer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Frenkel, 75, hade inte tänkt tanken tidigare – att han skulle kunna dö av sin cancer. Inte förrän hans son sade ”pappa, det här är dödligt”. Henrik tillhör de tio procent män med prostatacancer, vars sjukdom är spridd i kroppen redan då den upptäcks. Hur lever man ett gott liv, när man samtidigt vet att man har en obotlig sjukdom? För Henrik har öppenheten varit vägen framåt. Han skriver, han gör podd och han träffar andra män som är samma situation.  - Många med prostatacancer blir ju botade, säger Henrik. Men det blir ju inte vi. Om det behöver vi prata. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Ullakarin Nyberg möter Lillian, 77, som fick cancerbeskedet på sin sista mammografi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Jag kunde inte tro att det var sant, säger Lillian. Jag hade ju ätit bra och levt sunt i hela mitt liv, inte kunde väl jag ha cancer?Det var sommar och varmt och Lillian bröt ihop, totalt. I trädgården stod en hammock och i den låg hon, hela sommaren, under en stickad, rutig filt.- Jag förmådde inte göra någonting alls, berättar Lillian. Jag blev som ett barn. Och filten, den blev min trygghet.I sista avsnittet av Cancerresan hör du Lillians berättelse, om den första förlamande chocken som sedan, med stöd och hjälp av anhöriga och vänner, vändes till en ganska ljus upplevelse, fylld av tillit och nya lärdomar.Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former. Producent: Siri Ambjörnsson Klippan [email protected]

Ullakarin Nyberg möter Sandra Westerberg, som stod mitt i livet när hon upptäckte en knöl i sitt ena bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sandra och hennes pojkvän hade precis flyttat in i sin första gemensamma lägenhet. De planerade barn och en framtid tillsammans. På vårdcentralen fick hon höra att det nog inte var någon fara, att hon var för ung. Men på ultraljudet syntes den tydligt – tumören i Sandras ena bröst. Hon var 27 år och vuxenlivet skulle just börja.  - Det kändes så orättvist, säger Sandra. Jag som levt så sunt, jag som var så ung. Varför just jag? Sandra har under de sju år som gått fått mer än 150 cancerbehandlingar. Och hon har fått en dotter. För hennes skull kämpar Sandra vidare, trots att sjukdom blivit kronisk.Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former. Producent: Siri Ambjörnsson Klippan [email protected]

Ullakarin Nyberg möter Therese Khamany, som gjorde allt för att dölja sin sjukdom Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  Therese Khamany var 29 år, hade tre små barn och ammade ett fjärde, när hon upptäckte ett sår på sitt ena bröst. Det visade sig vara bröstcancer. - Jag vågade inte berätta för någon att jag fått cancer, berättar Therese. I min kultur tror man att cancer är ett straff från gud. Jag skämdes och var helt ensam.I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former. Producent: Siri Ambjörnsson Klippan [email protected]

Ullakarin Nyberg möter Anna Eklund Tarantino, operasångerskan som drabbades dubbelt av cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anna Eklund Tarantino satt vid sin dödssjuke sons säng när hon fick besked om att också hon hade cancer. För att klara av att både finnas vid sin sons sida och samtidigt genomgå en cancerbehandling behövde Anna all kraft i världen. I kulvertar, garage och korridorer, på väg mellan barncanceravdelningen och radiumhemmet - överallt sjöng hon. Hör henne berätta om hur sången hjälpte henne genom krisen. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former. Producent: Siri AmbjörnssonKlippan [email protected]

När blicken får fritt spelrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kväll om våren på valborgsmässoafton lyfter blicken mot natthimlen.Från Romeleåsens höjd samtalar vi om insikter med utsikter, om hur ljuset kan skymma mörkret och om naturupplevelser när skymningen har fallit. Vi hör också hur långt våren kommit i vårt avlånga land. Gäster: Fredrik Silow, ordförande i Svensk amatörastronomisk förening, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI. Programledare: Anna Hanspers.

Om Köpingebro och sockerbruket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2006 läggs sockerbruket i Köpingebro ner. Det är då ett av de sista kvarvarande sockerbruken i hela Sverige. Det fanns en tid när var och varannan by i Skåne hade ett eget sockerbruk - och bönderna runt omkring levererade betor dit. När lantbruksarsonen Birger, i mitten av 70-talet ska välja yrkesbana är sockerproduktionen i Sverige fortfarande en av de stora näringarna i Sverige. Birger blir växtodlare ut i fingerspetsarna med sockerbetor som specialitet. Som liten fick han höra att villkoren för bönder aldrig kommer att förändras så mycket som när man gick från att dra upp betorna för hand till att maskiner hjälpte till. Under Birgers yrkesliv kommer dock det mesta inom jordbruket  att drastiskt förändras. År av effektiviseringar och teknikutveckling har lett fram till färre och färre, men större och större jordbruk.Mats och Gunnar börjar sina dagar på Köpingebros sockerburk i en slamrande och illaluktande, men samtidigt spännande och utvecklande arbetsmiljö under 1970- och 80-talet. I takt med att datorer intar deras arbetsplats och gör sysslorna bekvämare går bruket mot sina sista dagar. Vad har hänt med Köpingebro sen de sista lastbilarna med färskt strösocker slutade rulla ut från området?I programmet följer vi förutom Birger, Mats och Gunnar de som nu befolkar Köpingebro och de som framöver ska komma att odla vår mat på åkrarna.Min del av världen är en programserie om arbete, identitet och om vad som händer med människor när en arbetsplats försvinner.Medverkande i programmet; Gunnar Stensson, Mats Persson, Birger Olsson, Leila Andersson, Peter Nilsson, Agnes Åkesson och Filip BjörkI programmet hörs klipp från Ekot.Reporter: Sandra Neergaard-PetersenProducent: Fredrik PålssonLjud och form: Julia Öjbrandt Programmet är producerat av Umami produktion 2025.

Hallucinationer är vanligare än vi tror. Varför ser och hör vi sådant som inte finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer i hjärnan när vi hallucinerar? Hur ska vi tolka intryck som inte har någon grund i världen utanför? Och hur förklarar man det till synes oförklarliga?Utifrån neurologen och författaren Oliver Sacks bok ”Hallucinations” från 2012 diskuterar vi allt från nära döden-upplevelser till LSD-trippar och hypnopompa uppenbarelser.Gäster är Lena Nordlund - vetenskapsradion, Pontus Wasling - neurolog och författare, och Rickard Sjöberg - professor i neurokirurgi och författare.Producent och programledare är Viktor Hariz.

Allt oftare beskrivs mäktiga personer med stort inflytande i USA som oligarker. En benämning som betyder: några få människor med makt och med stora förmögenheter.Som exempel nämns ofta tech-miljardärerna Elon Musk, Mark Zuckerberg och Jeff Bezoz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En förklaring är att de blivit betydligt synligare än för några år sen.Hör om vad det kan få för konsekvenser. Jeffrey A Winters är professor i statsvetenskap vid Northwestern University och har fördjupad sig i fenomenet oligarker.Reportage av Anders Diamant.

Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren – överallt fanns Gud med.Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende.Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot?Programmet gjordes 2017 av Lollo Collmar.

Den 8 januari 2005 drar stormen Gudrun in över Sverige, den största naturkatastrofen i landet i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna. Då drar stormen Gudrun in över Sverige. Under eftermiddagen och kvällen den 8 januari, och under natten som följer, faller 200 miljoner träd i mörkret. 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner.I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnenProgrammet är en bearbetning av ett program gjort för Tendens i P1. Vi möter familjen bara några dagar efter stormen 2005. En kväll för 20 år sen.Reporter: Ola Hemström [email protected]