Under havsytan

Övergödningen är ett problem som under decennier gjort att sjöar och grunda havsvikar växt igen och täckts med en grön oönskad sörja. Men vad är övergödning egentligen och vad beror det på? Vi gästas av Åsa Sandberg på Länsstyrelsen Västra Götaland, som ansvarar för den årliga bedömningen av miljömålet ”Ingen övergödning” i länet och Mats Lindegart, professor i marin ekologi, som forskat mycket på de grunda kustområdena där övergödning oftast slår som hårdast. Det pratas om människans verksamheter på land och hur vattnets väg i landskapet spelar stor roll även för havet. Men vad har egentligen blåmusslan och strandkrabban för koppling till övergödningen och vad har hänt med dessa arter på Västkusten senaste åren?

På västkusten finns Nordens största hamn – och varje år passerar tusentals fartyg in och ut genom svenska kustvatten. De flesta av oss ser dem aldrig, men de är en självklar del av vår vardag och vår ekonomi. I vårt senaste avsnitt fördjupar vi oss i sjöfarten tillsam-mans med Lena Granhag från Chalmers tekniska högskola och Anna Dimming från Länsstyrelsen Västra Götaland. Vilka är alla dessa fartyg? Vilken last transporterar de? Och hur påverkar de havsmiljön? Vissa fartyg fraktar miljöfarliga ämnen som olja. Andra kan oavsiktligt föra med sig invasiva främmande arter som påverkar ekosystemen. Vad händer om en olycka inträffar – och vem bär ansvaret när något går fel? Lyssna på senaste avsnittet av podden Under havsytan.

Följ med när vi utforskar Skåne i det senaste avsnittet av podden Under havsytan. Den här gången gästas vi av kollegorna Karin Olsson och Jonas Gustafsson från Länsstyrelsen Skåne, som arbetar med den rika biologiska mångfalden i haven runt Skåne. Ett landskap med ett unikt läge – mitt emellan Kattegatts marina miljö och Östersjöns mer bräckta vatten. Vi pratar också om Jonas favoritåtgärd: stenrevsrestaurering. När norra Sverige hade gott om timmer som byggmaterial fick skåningarna använda sten i stället – och den hämtades bokstavligen från havet. Man fiskade sten (!).

Sin vana trogen summerar Lina och Marcus havsåret som gått i årets sista pod-avsnitt. Vi får höra hur det gått med invasiva otäckingar som klängmedusa och filtsjöpung, om cyanobakterier från Östersjön och om ovanligt varmt ytvatten. Men också glädjande besked om blåmusslornas massiva återkomst och lyckat korallrevsprojekt. Julhälsningar från årets pod-gäster får vi också: Stör-projektet har hunnit sätta ut tusentals störar sedan sist, Isabella Lövin hälsar att det görs framsteg med Östersjörapporten och Havets hus har satt ut fler hajar i advent, bland andra. God jul-lyssning önskar Informationscentralen för Västerhavet.

Ett viktigt jobb på Informationscentralen är att informera om läget med giftalger och alggifter. Mycket spännande tycker vi! Och även våra gäster: Malin Persson från Livsmedelsverket och Bengt Karlson från SMHI. De vet en massa: hur giftigt kan det egentligen bli? Varför tas inga prover i Halland? Vad kommer hända när havet blir varmare? Lina skriver upp ett automatiskt mikroskop på önskelistan, likadant som det SMHI har på sitt fartyg, och Marcus drömmer om mer data. Kanske kan det slå in med hjälp av ny teknik.

Och nu pratar vi inte riksdagsval utan blåval, delfin, späckhuggare och andra stora och små valar. Vi på Informationscentralen får ganska ofta in rapporter om olika valar längs kusten. Ibland handlar det om en död val som spolats upp på land och behöver forslas bort och tas omhand. Hur går det till egentligen? Du får också höra om vilka valar som brukar komma på besök på Västkusten och om den enda permanenta valen. Vet du vilken det är? Gäster i detta avsnitt är Moa Naalisvaara Engman från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA och Anna Bisther från expertnätverket valar.se.

Medan landets invånare sköter sin vardag övervakar de tre marina Informationscentralerna havsmiljön. Allt möjligt kan ju hända längs vår långa kust – främmande arter dyker upp, det blir fiskdöd, algblomning, syrebrist, gifter i musslor, fågelinfluensa, säldöd… Oftast ger inte miljöövervaknings-arbetet några tidningsrubriker. Det är datainsamling och långsiktiga trender. Ändå tycker somliga att det är så hett! Varför då? Och varför kommer Lina med tröstechoklad och styrkekramar till Marcus i november varje år? Och om det som alla undrar: Fröken Mussla, vart tog hon vägen?

Den här gången har vi med oss EU-parlamentariker Isabella Lövin, journalisten som genom sin bok Tyst hav hamnade mitt i den internationella havsmiljöpolitiken. Hon berättar hur det gick till, om politiska vägskäl där det kan gå åt rätt håll för världshaven och om den där oceankänslan som alla har inom sig. Varför hon skrivit en bok om den? Och om kraften i att våga vara flummig.

Äntligen har Marcus och Lina tagit sig till Sveriges enda egna tröskelfjord, Gullmarsfjorden. Havets hus i Lysekil, tillsammans med Världsnaturfonden (WWF), bjöd in till årligt hajsläpp ute i fjorden och våra poddare fick möjlighet att prata havsmiljö, marint bevarandearbete och såklart småfläckig rödhaj med eldsjälarna bakom projektet. Varför gör man det här egentligen, hur går det till och hur har det faktiskt gått för hajarna man redan släppt ut? Följ med oss på en tur bakom kulisserna och genom akvarietunneln på Havets hus!

Vi kikar upp över havsytan, upp i det blå, och träffar flygande invånare i marina miljön. Linas inre ornitolog blommar ut när vår gäst, fågelexperten Jan Uddén, berättar allt och mer därtill om sjöfåglar. Den smarta gråtruten och den högaktuella skarven får såklart en stund i rampljuset, men även några doldisar. Tydligen råder gräsätarnas och småfiskätarnas tid nu, men vad menas med det? Och är det därför vissa, som till exempel ejdern, minskat kraftigt på västkusten.

Några av våra coolaste fiskar lever i både sötvatten och saltvatten. Som den mäktiga stören, nyligen återinplanterad i Sverige och havsnejonögat, denna legend bland fiskar. Linneá Jägrud från Sportfiskarna och Johan Höjesjö från Göteborgs universitet, berättar om hur de lyckades med det smått otroliga stör-projektet och om fiskarnas roll som ekologiska ingenjörer. Om du aldrig tänkt på havsnejonöga - gör det!

Vad gör en blå bonde? Jo det är något som Marcus och Lina får full insikt i när havsbrukaren Fredrik Norén går igenom odling av undervattensgrödor från både växt- och djurriket. Vilka lagar, förordningar och framtidsutsikter som finns för havsbruket får vi höra om genom Mats Ivarsson, chef för Fiskeenheten på Länsstyrelsen Västra Götaland. Det för svenskarna klassiska fredagsmyset får kanske en ny huvudingrediens i och med inmutningen av "fredagsmusslan" och frågan är om sjöpungen kan vara den framtida råvaran på var mans bord. Häng med och spana ut över horisonten mot det marina odlingslandskapet!

Dags att knyta ihop sjösäcken med årets höjdpunkter och bottennapp. Trist med döda humrar – på grund av syrefattiga bottnar – och med Hvaldimirs hädangång, men kul med lysmanet och andra gästande arter, ovanligt sprakande mareld och fortsatt gott om tonfisk. Vi har också fina julhälsningar från årets gäster: politiker Emma Nohrén som varit på internationella miljömötet COP16, från Maria Granberg på IVL om framgång i arbetet mot giftiga fartygsutsläpp och från våra vänner från tonfiskforskarna på SLU som nu även studerar hajar. God jul och vått nytt år, önskar poddarna!

I havet finns ett mikroskopiskt liv som vi inte kan se med blotta ögat, nämligen kiselalger. De bidrar till syret vi andas (visste du att syret i vart tredje andetag vi tar är producerat av kiselalger?!!) och utgör en viktig del av födobasen i det marina ekosystemet. Men kan vi människor använda dem till något mer? Gäst för avsnittet är Angela Wulff, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Med hjälp av Angelas expertkunskap gör vi en djupdykning i vad en kiselalg egentligen är och vilken nytta de fyller, både i havet och för oss människor. Finns kiselalger verkligen överallt omkring oss och varför kallas de egentligen havets juveler? Och vilken är kopplingen till ett mordfall i Arboga...?

Inifrån blåvalen på Göteborgs naturhistoriska museum börjar en spännande resa genom historien på museet. Som guide på färden har Marcus och Lina museets vetenskapliga intendent Kennet Lundin. Resan tar oss genom tid och rum bland museets marina samlingar och det naturhistoriska arv som bokstavligen sitter i både väggar och tak. Kennet har ett särskilt intresse för nakensnäckor och vad som egentligen går att äta i havet. Men vilken doldis är det som kallas ”havets mygg” och varför är det en naken man målad i taket inne på museet? Häng med på resan så får ni svaren!

I det här svarta avsnittet har Lina och Marcus med sig ekotoxikologen Maria Granberg från IVL, Svenska miljöinstitutet. Hon berättar otäcka historier om oljekatastrofer och andra giftiga mardrömmar: gamla synder som lurar i bottnar och sjöskum med PFAS, som osynligt kan ta sig in i djurs och sedan människors kroppar. Men allt är inte totalt mörker! Vi får även höra om förbättringar som gjorts, kunskap som tas fram och ny teknik som kan hjälpa.

Våra poddare får finbesök av kändisbiolog Stefan Edman och filmproducent Peter Muld, som gjort den rykande aktuella dokumentären Sveriges saltaste kust. Vi får höra om hur filmen kom till – ”vi ville visa både det vackra och det skrämmande, att det finns svårigheter men hopp för Västerhavet” – om eldsjälarna som medverkar och hur produktionen gick till. Undra på att Marcus är lite starstruck! Vill du se filmen kan du bland annat göra det på Naturum, på Kosterhavets nationalpark under Västerhavsveckan.

I detta avsnitt tar vi ett långt simtag ut från Marcus och Linas trygga marinbiologiska hamn och följer med ner bland gömda skatter och tickande miljöbomber förpackade inom sjunkna fartygsskrov. Som ljuset av en fyr i fjärran har vi med oss experterna Josephine Rubia och Fredrik Lindgren från Havs- och vattenmyndigheten som berättar om hur olja och andra sjunkna synder tas om hand. Och Länsstyrelsen Västra Götalands egen kulturminnesexpert Thomas Bergstrand talar sig varm om förlista skepp från Hansans storhet och världskrigens tid. Hur många förlista fartyg har vi i Västerhavet egentligen och vilka är de mest spännande?

23. Havsmiljön och politiken i praktiken Vi har nu tagit oss in i maktens korridorer och följer med riksdagspolitikern och ordföranden i Miljö- och jordbruksutskottet Emma Nohrén. Hon ger oss en inblick i det demokratiska hantverket och hur havsfrågor tacklas i Rosenbad och EU. Marcus får höra mer om sin favoritrapport ”Havet och Människan” som Emma och hennes kollegor i Miljömålsberedningen sammanställt. 1600 sidor om hållbart nyttjande av våra havsresurser, och något så ovanligt som en analys som alla riksdagspartier är överens om. Vi får också en inblick i hur våra fiskekvoter sätts och – äntligen – en förklaring av det märkliga begreppet slipstorsk.

Västerhavets vanligaste däggdjur förtjänar väl ändå ett specialavsnitt tycker vi! Därför har vi bjudit in professor Karin Hårding från Göteborgs Universitet. En ”sälsynt” inbiten forskare som följt svenska sälbestånd sedan slutet av åttiotalet. Växtbiologen Lina tror att sälar lägger kut och Marcus kanske ändå är ett av de få däggdjur förutom säl som käkar glyskolja? Hur ser det ut egentligen, har vi för många sälar eller för få? Hur stor utbredning har dessa hemkära solbadare? Och hur ser framtidens sälövervakning ut? Häng med ut till ”sälstänkta” kobbar och skär och lär dig mer om dessa långlivade fridykare, eller varför inte bidra till forskning och ta en ”Sälfie”? www.salfieid.com

Marcus och Lina riktar blicken långt upp på land och följer vattnets kretslopp baklänges, ända upp i dalafjällen. Med på färden har de Erika Kvarnlöf och Amanda Jemsund som jobbar med landsbygdsfrågor på Länsstyrelsen. På vägen passerar vi diken, strandkossor, konstbevattning och avloppsbrunnar. Och våtmarker förstås, de fantastiska våtmarkerna!

Året var 2023 och även om Marcus satt lugnt i båten på sin Informationscentral var det som vanligt ett händelserikt år för Västerhavet. Men hur gick det sedan? Den folkkära vitvalen Hvaldimir – var han en spionval? Vad hände efter stora räkdöden i Gullmarsfjorden och efter stormen Hans? Lina kommer med årets brugdrapport – inget avsnitt utan brugd! Vi får också julhälsning från Sjöfartsmuseet i Göteborg, som fått hem hajsystrarna Hajdi och Vega, och från våra tonfiskforskare på SLU. Häng med på årets återblick!

På botten i Kosterhavets mörka djup jobbar just nu en liten AI med att hålla utkik efter främmande arter. Och ungefär som polisen, använder forskarna DNA för att spåra olika organismer i havet: har det rört sig en sjöhäst i den här viken? Havet är inte så lätt att ha koll på – det är djupt, glesbefolkat och flyter omkring. Marcus och Lina har bjudit in Leon Green, forskare vid Göteborgs universitet, för att få veta mer om hur senaste tekniken kan användas i miljöövervakningens tjänst och vad som kanske kan komma i framtiden. En egen liten ubåt, hoppas Lina på. Så att forskaren själv kan åka ned under ytan och hälsa på hos sina kalkalger.

HELCOM – är det ett skönt dödsmetallband? Eller? Här plumsar vi rakt ned i den torra myndighetsvärlden, bland paragrafer, direktiv och konventioner. Ganska coolt ändå, tycker våra poddare Marcus och Lina. Det handlar ju om pengar och makt! Hur används de – på ett demokratiskt sätt och med den bästa kunskap vi har tillgänglig – för att skydda haven? Och vilka fler än HELCOM är medlemmar i vattenförvaltningens maskineri?

Mitt ute i det annars rätt glesbefolkade havet, sticker utsjöbankarna upp som myllrande artrika oaser, med kelpskogar, bubbelrev och kalkalgsbäddar. De är ack så viktiga för livet i havet, men även för fisket, försvaret, havsbaserad vindkraft och Linas forskning! I detta avsnitt letar Lina kalkalger och DNA-testar fiskbeståndet på Fladen, och Marcus kastar ljus över hur vi alla ska kunna samsas om utsjöbankarnas sprakande rikedom!

Från Tjärnö marinbiologiska forskningsstation beger sig Lina och Marcus ut på Idefjorden och rotar i den svarta bottenleran, tillsammans med studenter och deras lärare Michael Tedengren från Stockholms universitet. Under Idefjordens bruna ytvatten gömmer sig en unik och spännande havsmiljö präglad av älven Tista och Svinesunds undervattenströsklar. Det här är nakensnäckornas förlovade land och sportdykarnas eldorado. För inte länge sedan var hela fjorden nästan död, efter hundra års utsläpp från Europas största pappersmassaindustri. Än är inte faran över, men tänk att den gick att rädda!

Marcus och Lina är åter på Naturum Kosterhavet för att i ett unikt live-avsnitt snacka allsköns marinbiologi i anslutning till FN:s Världshavsdagen. Vad har egentligen hänt sedan förra årets besök? Hur går det med våra kallvattenskorallrev? Och vad hände med den otäcka filtsjöpungen efter fyndet utanför Kosteröarna förra året? Experterna Anita Tullrot och Örjan Karlsson gör en djupdykning i Kosterrännan medan Marcus blottar sin förtjusning för Jason ”Aquaman” Momoa och Lina konstaterar krasst att man måste gilla havet om man gillar att andas. Häng med oss tillbaka till Koster!

Plötsligt klyvs Kattegatts lugna yta när en bjässe till fisk hoppar i ett glitter av fjäll och vattenstänk. En tonfisk! På senare år har de blivit fler i Västerhavet, vår största och – menar somliga – coolaste benfisk. Men hur försvann den och varför är den nu tillbaka? I det här avsnittet har Lina och Marcus med sig två garvade tonfiskexperter från Sveriges Lantbruksuniversitet som delar med sig av senaste forskning och vilda fiskehistorier. Eller kan det vara sant ändå, det där om att märka en fisk på flera hundra kilo?

Få djur har genom historien blivit så mytomspunna som hajar. Det är inte så konstigt för några som varit här sedan före dinosaurierna och som dessutom håller till i planetens minst utforskade ekosystem: havet. I detta avsnitt får du bekanta dig med några av våra svenska hajar. Lina är väldigt upphetsad över att få prata mer om brugden och valhajen och Marcus delar med sig om sin självlysande favorithaj.

I detta avsnitt blir det både sjö och fart när Marcus och Lina får en snabb genomgång av Sjöfartsmuseet Akvariets 100-åriga historia, samtid och framtid. Akvariets utvecklingsledare Björn Källström lotsar oss genom de fascinerande ekosystem som vi finner under havsytan i Västerhavet och vid varmare breddgrader, fast som i detta fall ligger under markytan i det nybyggda akvariet. Vi får även följa med bakom kulisserna och se vad som försiggår bortom besökarnas blickar, en spännande grej du inte får missa!

Årets första avsnitt av Under havsytan går verkligen på djupet och har många bottnar. Men vad?! undrar du, har det blivit en pod om psykologi och filosofi? Näej, det snackas om mjukbottnar och djupbottnar förstås! Lina och Marcus har bjudit in kollegan Anna Dimming som berättar om sina favoriter havsborstmaskarna och andra fascinerande bottenvarelser. Vad gör de där nere? Och vad kan de och deras livsmiljöer spela för roll för oss? Fina bilder på lyrsjöborre, havsborstmask och ormsjöstjärna finns på Informationscentralen Västerhavet:s Facebooksida.

I årets sista avsnitt plockar Marcus och Lina upp höjdpunkter från året som gått med podden och Informationscentralen för Västerhavet och berättar hur det gick sen. Vad hände efter oljeutsläppet vid Vinga? Och valrossen Freja utanför Smögen? Marcus gör en djärv spaning in i framtiden och Lina är på väg att byta karriär. Eller? Lyssna så får du alla svaren.

I avsnitt 9 filosoferar Lina och Marcus om hur man egentligen sätter pris på havets resurser och varför detta är nödvändigt. Lina, som även går under epitetet Doktor Sjögräs, tappar tid- och rumsuppfattning när hon får fria tyglar att sjunga ålgräsets lov och nästan går upp i falsett i ren lycka. Vill du höra detta och oh så mycket mer lyssna på senaste avsnittet!

Visste du att det idag finns ungefär 50 mil bryggor längs kusten i Västra Götaland? Alltså lika lång sträcka som det är från Göteborg till Sveg. Och det som ligger ända upp i Härjedalen! Mängden bryggor ökar stadigt och det påverkar såklart livet i havet och även livet för oss som älskar att vistas vid strandkanten. Med hjälp av experterna och kollegorna Aster och John gör Lina och Marcus en djupdykning i ämnet kustnära exploatering där det diskuteras bryggor, muddringar och båtplatser på land så det står härliga till.

Snart dags för hummerpremiär – en tilldragelse väl så stor som älgjakten. I alla fall vid västerhavet! Under havsytan laddar upp tillsammans med experterna Lars Molander och Therese Jansson från Länsstyrelsens fiskenhet, som förklarar årets nya regler och ger tips till alla som tänker fiska hummer. Marcus och Lina undrar också om andra skaldjur, hur fiskas de? Och förstås: vad kostar årets första kilo hummer?

Följ med Lina och Marcus på seglats med den majestätiska, k-märkta skutan Kvartsita. Det är Västerhavsvecka, en temavecka för alla som är nyfikna på havsmiljö, och Under havsytan är naturligtvis med! Under färden från Stenungssund till Marstrand får vi höra skeppare Wiggo berätta Kvartsitas historia. Vi träffar också Karl-Johan, från Göteborgs universitet som berättar om marina kolonilotter, och Östen från föreningen Strandstädarna, som berättar om marint skräp och makabra fynd. Välkommen ombord!

Marcus och Lina har lämnat studion och sitter på en solvarm brygga på Sydkoster bland skriande måsar och badande barn. Med sig har de Anders Tysklind och Mathilda Freij som arbetar på det fantastiska Naturrum Kosterhavet. Vi får höra om Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavet, och vad som gör den så unik. Det diskuteras också framtiden för Koster och utsikterna för att kanske få fler marina nationalparker i Sverige. Och vill du ha insidertips på vad man absolut inte bör missa om man besöker Koster, ta dig då en lyssning på detta avsnitt!

I detta avsnitt pratar vi om sälar i olika former, tillstånd och åldrar. Vad gör man om man hittar en levande knubbsälskut på stranden? Eller ett kadaver efter en död säl? Vår inhemska lilla val tumlaren får en stund i rampljuset och Lina och Marcus fascineras av mer ovanliga besökare i Västerhavet. Vad tycker Lina egentligen om valrossar på Smögens bryggor istället för på Svalbards skär? Och varför pratar Marcus om den mytomspunna brugden som inte alls är ett däggdjur? Lyssna på avsnittet så får du veta!

Marcus och Lina får sällskap i studion av kollegan Anna ”Fröken mussla” Dimming som numera ansvarar för arbetet med akvatiska invasiva främmande arter på Länsstyrelsen Västra Götaland. Munlädren går varma när det högaktuella ämnet invasiva främmande arter avhandlas. Vad är egentligen en främmande art? Är alla skadliga? Vilka eventuellt framtida främmande arter i den svenska marina floran och faunan skrämmer Anna och Lina mest? Och vilken främmande art skulle kunna bli ”havets falukorv”? Lyssna på nya avsnittet så får du svaren!

I det här avsnittet hör du Marcus och Lina prata plankton och blomningar i havet. Vid den här tiden på året brukar vi oftast ha haft den årliga vårblomningen i Västerhavet. Då blir växtplanktonen väldigt många och på sina håll grumlar vattnet lite extra. Men vad är egentligen ett plankton? Och är alla blomningar i havet farliga? Marcus fascineras också över en mindre känd egenskap hos vissa växtplankton och Lina går igång på bepansrade kalkalger.

Är du intresserad av vad som händer under ytan och längs med kusten? Då är den här nya podden något för dig. Vi pratar om allt från stora valar till pyttesmå plankton och allt där i mellan. Vi kommer också prata om hur vårt vackra hav egentligen mår. I första avsnittet presenterar vi Informationscentralen för Västerhavet, Länsstyrelsens informationskanal som vi arbetar med. Du får höra om hur informationscentralen en gång startade, lyssna på anekdoter från åren som gått och höra lite om de frågor vi jobbar med. Vi som gör podden är marinbiologerna Lina O Rasmussen och Marcus Stenegren, som båda jobbar på Länsstyrelsen Västra Götaland. Vi hoppas du vill hänga med oss ut till havs!