Verket – en podd om klassiker

Räddande änglar finns det många i den svenska barnlitteraturen, men få är så minnesvärda som geten Gullspira ur Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjället. Fitinghoffs klassiska barnbok från 1907 följer sju föräldralösa syskon – och deras get – på vandring i de norrländska fjällen under 1860-talets nödår, på flykt undan svälten i hembyn. Men vilka var författarens ambitioner med boken? Vad säger den om läget för den svenska barnlitteraturen vid 1900-talets början? Och varifrån kom Laura Fitinghoffs varma relation till getsläktet? Litteraturvetaren Lydia Wistisen gästar årets första avsnitt av klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer

Den engelska julen vore inte komplett utan Charles Dickens ”A Christmas Carol” från 1843, där den snåle och människohatande Ebenezer Scrooge blir en ny människa under julnatten. Den första svenska översättningen kom redan 1844, och boken har med åren blivit en klassiker även för svenska läsare, inte minst genom filmatiseringar och olika bearbetningar. I årets sista avsnitt av Verket samtalar Paulina Helgeson med Birgitta Berglund, lektor och forskare i engelsk litteraturvetenskap, om Dickens julvision, fattigdomen i de engelska industristäderna och kalkonens intåg på de viktorianska matborden. ”Kommunistiska manifestet” dyker upp, liksom frågan om det finns någon svensk motsvarighet till ”En julsaga”. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

Han kallas ibland den svenska målarkonstens fader, den tyskfödde skräddarsonen David Klöcker Ehrenstrahl (1628-1698). Efter att ha skolats i Hamburg och Amsterdam hamnade han så småningom i Sverige, där han skulle komma att bli sin tids kanske mest inflytelserika konstnär tillika introduktör av barockens estetik, tätt knuten till det svenska hovet. Mycket av detta blir synligt i hans "Självporträtt med allegorier" (1691), som under hösten togs med i den omdebatterade svenska kulturkanon. Varför är målningen så viktig? Klassikerpodden Verket, under ledning av Anna Jansson, tittar närmare på självporträttet tillsammans med konsthistorikerna Karin Sidén och Martin Olin. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion: Erik Järmens Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Klassikerpodden Verket är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet och produceras i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Mer info på anekdot.se/verket.

Barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) var verksam i drygt fem decennier och har givit generationer av barn en exakt och fängslande bild av naturen och skogen. I ”Tomtebobarnen” möter vi hennes tomtefamilj med vitprickiga flugsvampshattar; en barnboksklassiker med 115 år på nacken. Beskows rimmade text berättar att  ”far är stark och modig, och mor är blid och rar”, men finns det avvikelser i det könsrollsstereotypa? Ser man några klasskillnader i Beskows tomteskog, och är tomtefamiljen vegetarianer? Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn Boel Westin om en av våra mest älskade bilderböcker och dess författare. Verket är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Verket görs i samarbete med Litteraturbanken och Nationalmuseum.

Ord till tröst vid livets yttersta stund. Med avsikten att bli en psalm just för livets slutskede skrevs psalmen "Var är den Vän, som överallt jag söker" till 1819 års psalmbok. Än idag finns den med bland de psalmer som ska skänka tröst och hopp på det yttersta. Orden skrevs av ärkebiskopen, diktaren och akademiledamoten Johan Olof Wallin, en av den svenska psalmhistorians allra viktigaste diktare. Men vad är det som gjort denna psalm så kär? Hur kan en dikt om stundande död vara så full av längtan? Är det i själva verket en sorts andlig kärleksdikt? Och vem är egentligen "vännen" i titeln? Litteraturvetaren Håkan Möller gästar klassikerpodden Verket och närläser Wallins ord. Samtalsledare: Paulina Helgeson Klippning: Urban Göranson Inspelningsproduktion: Martin Joviken Producent: Magnus Bremmer

Galenskap, hopplös kärlek och ond, bråd död. Emelie Flygare-Carléns klassiska roman Rosen från Tistelön från 1842 rymmer det mesta. Allt börjar med ett mord till sjöss utanför den bohuslänska kusten, ett drama byggt på en verklig händelse. Under romanens gång vecklas trådarna ut kring hur den brutala händelsens påverkar livet i det lilla fiskesamhället. Klassikerpodden Verket läser en true crime-historia långt före sin tid. Gäst i studion är Yvonne Leffler, litteraturprofessor vid Göteborgs universitet. Samtalet leds av Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken Klippning och redigering: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer.

Enligt sägnen intogs Visby sommaren 1361 av den danske kungen Valdemar Atterdag. Han gav stadens invånare ett ultimatum: ge oss ert silver, annars bränner vi ner staden. Den dramatiska "brandskattningen" av Visby skildras i Carl Gustaf Hellqvist monumentala historiemålning från 1882. Men vad är egentligen historiskt sant om Atterdags intåg i Visby? Vilka friheter har Hellqvist tagit sig i gestaltningen? Vad kan människorna och byggnaderna som befolkar bilden säga om historiemåleriet som genre? Och vems är taxen i bildens vänstra nederkant? Historikern Bo Eriksson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket. Samtalet leds av Anna Jansson. Se en högupplöst version av konstverket på anekdot.se. Inspelningsteknik: Andreas Johansson Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen by Anekdot

"Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum". Edith Södergrans rader hör till den svenskspråkiga litteraturhistoriens mest bevingade. Med sin lika kroppsliga och bildstarka som komplexa lyrik banade Södergran väg för modernismen. Allt ryms i signaturdikten "Vierge moderne" från 1916. Vad är det som gör dikten så stark? Vem är egentligen titelns "moderna jungfru"? Och hur togs de radikala raderna emot i sin egen samtid? Litteraturvetaren Boel Hackman gästar klassikerpodden Verket och närläser dikten, i samtal med Paulina Helgeson. Samtalsledare: Paulina Helgeson Klippning: Urban Göranson. Ljudproduktion: Martin Joviken / Anekdot. Producent: Magnus Bremmer

Alexander Roslins porträtt från 1768 är en av den svenska bildkonstens mest kända porträtt. Ofta beskrivs "Damen med slöjan" som förförisk och gåtfull, men förlagan var högst verklig: Roslins franska hustru, Marie-Suzanne Giroust, själv konstnär och ledamot av franska konstakademien. Vad är det som har gjort detta porträtt så älskat? Vem var Alexander Roslin? Och vad kan porträttet lära oss om 1700-talets kultur och bildkonstnärliga uttryck? Konstnären Fredrik Söderberg och konsthistorikern Sabrina Norlander Eliasson gästar klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Anna Jansson Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

”Verkligheten imiterar dikten”, hävdade Evert Taube en gång. Och visst hade den svenska sommaren framstått helt annorlunda om inte Taube besjungit den? Själv skarvade han en hel del med sanningen i sina biografiskt anstrukna visor. I självbiografin ”Jag själv ett brusand’ hav” från 1952 berättar Taube sin egen historia, om fyrmästarsonen på Vinga som ville bli konstnär, tvingades till sjöss och så småningom förändrade den svenska visan. Litteraturvetaren David Anthin gästar Verket och berättar om Taubes lika fascinerande liv som unika fabuleringskonst. Samtalsledare: Paulina Helgeson Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

Vädrets makter är starka i Marcus Larssons landskapsmåleri. Stormande hav, olycksbådande himlar och förlista skepp. Lantbrukarsonen från Åtvidaberg började sin karriär som dekormålare hos en sadelmakare och fick sitt genombrott i Düsseldorf. Han blev en av den svenska romantikens viktigaste, mest kända men också mest omdiskuterade konstnärer. Klassikerpodden Verket diskuterar Larsons målning "Småländskt vattenfall". Hur ser man att det är en målning från romantiken? Vad är det "sublima" i målningen? Hur togs den emot i sin samtid? Och varför har Marcus Larsons stjärna dalat så i modern tid? Gäster i studion är konsthistorikerna Dan Karlholm och Carl-Johan Olsson. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Fler avsnitt och andra poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se

Carl Jonas Love Almqvists ”romaunt” Drottningens juvelsmycke har fängslat läsare i snart tvåhundra år och är en av svensk litteraturs märkligaste böcker. Kring mordet på Gustaf III tecknar Almqvist en intrikat och symbolrik berättelse, där människor intrigerar och älskar. Nästan alla har ett gemensamt: den obönhörliga dragningen till Tintomara, som varken är man eller kvinna, och som står emot alla försök att fånga henne. Kön, begär, historia och musik är några av de perspektiv på romanen som diskuteras när klassikerpodden Verket djupdyker i romanen. Gäster i studion är litteraturvetarna Eva Borgström och Mats Malm. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Klassikerpodden Verket produceras av bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, mer info om gäster liksom andra poddar hittar du på anekdot.se.

Alldeles i början av 1800-talet beställde den spanske ministern Manuel Godoy ett antal allegoriska målningar att pryda sitt palats i Madrid. Uppdraget föll på hovmålaren Francisco de Goya. Två av dessa målningar, "Poesin och skalderna" och "Sanningen, Tiden och Historien" finns sedan 1960-talet i Nationalmuseums ägo. Vad är en allegori? Vilken plats intar de i Goyas konstnärskap? Och varför är hans konst så svår att kategorisera? Konsthistorikern Juan José Hervias gästar klassikerpodden Verket och reder ut begreppen om Goyas allegorier. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göransson. Producent: Magnus Bremmer

Några år efter krigets slut reste Astrid Lindgren ut på tre reportageresor till Frankrike, Italien och USA. På uppdrag av Damernas värld skulle hon skriva resebetraktelser för tidningens unga kvinnliga läsare. Hon kom hem med tre följetonger om Kati - den unga sekreteraren från Stockholm som reser ut och upptäcker världen. Berättelserna kom senare ut i bokform. Klassikerpodden Verket läser den andra boken i serien, Kati på Kaptensgatan från 1952. Hur mycket har Lindgrens egna erfarenheter som sekreterare under kriget influerat skildringen? Hur väl har egentligen böckerna åldrats? Och vad kan dessa mindre kända böcker säga om det berömda författarskapet i stort? Litteraturvetaren Malin Nauwerck och författaren Jonas Ellerström gästar klassikerpodden Verket. //// Samtalsledare: Paulina Helgeson. Producent: Magnus Bremmer Klippning: Urban Göranson. ///// Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

Estrid Ericson (1894-1981) var teckningslärarinnan som blev en av Sveriges viktigaste formgivare. Hon grundade designföretaget Svenskt tenn och drev det i 56 år. Samtidigt fortsatte hon att skapa klassiskt design som idag är med och definierar den skandinaviska stilen. Textilen Elefant syns än idag på allt från gardiner och kuddar till barnfiltar och servetter. Hur kom det sig att Estrid Ericsons formspråk fick ett sådant starkt genomslag? Hur såg samarbetet med Josef Franck ut? Och har varor från Svenskt tenn alltid varit en klassmarkör? Designhistorikerna Cilla Robach och Christopher Wikner gästar klassikerpodden Verket.

Ett versepos om en rymdresa? Harry Martinsons ”Aniara” från 1956 är en av den svenska litteraturens mest säregna klassiker. Historien om människorna i rymdskeppet som flyr den strålskadade planeten jorden har kanske aldrig varit mer aktuell än idag. Johan Svedjedal gästar klassikerpodden Verket och samtalar om Aniaras humor och mörker, konservatism och progressiva genusskildringar. Johan Svedjedal är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han är specialiserad på 18- och 1900-talens svenska litteratur och är författare till en mängd prisbelönta biografier, nu aktuell med biografin "Min egen elds kurur. Harry Martinsons författarliv (Albert Bonniers förlag). Samtalet leds av Paulina Helgeson.

Sara Ranta Rönnlund är författaren som växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj i Leivas sameby. Hennes författarskap är på många sätt en vidräckning med uppväxtmiljön. Ranta Rönnlund beskriver det samiska samhället som patriarkalt och primitivt, inte sällan präglat av djupt religiös laestadianism. Men hon var också en vass kritiker av den samtida, svenska politiska debatten i samefrågan. Klassikerpodden Verket läser Ranta Rönnlunds debutbok "Nådvalpar" från 1971 och diskuterar ett i många avseende unikt författarskap i den svenska litteraturen. Gäster i studion är konstnären Katarina Pirak Sikku och litteraturhistorikern Anne Heith. Samtalet leds av Paulina Helgeson. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

Johan Tobias Sergel (1740-1814) är en av den svenska 1700-talskonstens storheter. Hans skulpturkonst hade internationell räckvidd och relationen till Gustaf III:s hov var stark. I hans skulptur ”Amor och psyke” från 1787 skildras det ödesmättade ögonblicket när kärleksguden Amor lämnar sin älskade psyke. Skulpturen säger mycket om det sena 1700-talets kärlek till antiken, kopplingarna mellan Stockholm och Rom och om nakenhetens betydelse i den klassiska konsten. Gäster i studion är Christopher Landstedt och Linda Hinners. Christer Landstedt fil. dr i konstvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på det sena 1700-talet. Linda Hinners är konsthistoriker och skulpturintendent vid Nationalmuseum. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Mer info om avsnittens verk och gäster – samt fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Den aristokratiska ryska familjen står vid ruinens brant. Kraftigt belånade tvingas de till det otänkbara: att sälja sitt lika älskade som berömda familjegods Körsbärsträdgården. Enda hoppet till att hålla den vackra platsen intakt står till en nyrik bonde, tidigare anställd hos familjen. I Anton Tjechovs klassiska pjäs från 1904 gestaltas klassdramat och tragiken genom tomrum och talande tystnader, en stil som gjort Tjechovs dramatik odödlig. Dramaturgen Emma Meyer Dunér och litteraturvetaren Lars Kleberg gästar Verket. Emma Meyer Dunér är chefdramaturg vid Kungliga Dramatiska Teatern. Lars Kleberg är professor emeritus i ryska vid Södertörns högskola, översättare av bland annat Tjechovs dramatik och författare till boken Tjechov och friheten (2010). Samtalsledare: Anneli Dufva Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Podden produceras i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

I två hyrda rum på Norrtullsgatan bor de fyra vännernaElisabeth, Magnhild, Emmy och Eva. ”Norrtullsligan”, som de kallar sig själva, är några av de hundratals kvinnliga kontorister som arbetar i huvudstaden i början av 1900-talet. Tillsammans navigerar de genom det självständiga livets nyvunna friheter och faror i storstaden. Gänget lönearbetar och rör sig i staden på ett sätt som generationer kvinnor före dem bara kunnat drömma om – men de arbetar för slavlöner, trakasseras av sina manliga kollegor och rösträtten är fortfarande mer än ett decennium bort. Idéhistorikern Katarina Leppänen gästar klassikerpodden Verket och har läst Elin Wägners banbrytande roman från 1908. Samtalet leds av Paulina Helgeson. Katarina Leppänen är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, specialiserad på litteratur, genus- och demokratifrågor. Hon disputerade 2005 på en avhandling om Elin Wägners tänkande i relation till den europeiska kvinnorörelsen och föreställningar om kön, natur och historia. Den utkom i bokform 2007 som Elin Wägner’s Alarm Clock: Ecofeminist Theory in the Interwar Era (Lexington Books, Rowman & Littlefield Publishers). Producent: Magnus Bremmer Klippning: Urban Göranson. Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Podden produceras i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

"Tvenne lagar styra mänskolivet /.../ Makten att begära är den första. Tvånget att försaka är den andra." Raderna hör till den svenska litteraturens mest bevingade. Den romantiske poeten Erik Johan Stagnelius (1793-1823) levde ett kort liv och dog utfattig och ensam på Södermalm – men hans avtryck i den svenska litteraturen är stort och ännu levande. Hans mest kända dikt "Suckarnas mystär" (1821) griper rakt in i människans villkor. Hur kan vi leva med att det vi behöver så ofta undflyr oss? Litteraturhistorikern Paula Henrikson gästar Verket och tolkar dikten i samtal med Paulina Helgeson. Paula Henrikson är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad på det svenska 1800-talets litteraturhistoria, med särskilt fokus på seklets tidiga decennier.  2004 disputerade hon på avhandlingen "Dramatikern Stagnelius". Samtalsledare: Paulina Helgeson. Ljudteknik: Martin Joviken. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer

Än idag är Anders Zorns "Midsommardans" själva sinnebilden för hur svensk midsommar ser ut. Men vad är det som gör målningen så speciell? Det suggestiva ljuset, de livfulla dansarna eller snarare romantiken kring det nordiska? Och hur lyckades egentligen en man från Mora bli en av sin tids stora internationella konstnärsstjärnor? Klassikerpodden Verket stiftar bekantskap med Zorn och diskuterar en av den svenska konsthistoriens mest ikoniska målningar. Gäster i studion är Alexandra Herlitz och Carl-Johan Olsson. Alexandra Herlitz är lektor i konstvetenskap vid Göteborgs universitet och ena halvan av Konsthistoriepodden. Carl-Johan Olsson är konsthistoriker och intendent för 1800-talets måleri vid Nationalmseum. Samtalsledare: Anna Jansson. Inspelningsteknik: Henrik Nordgren. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Den har kallats en svensk Madame Bovary och avfärdades som ”damroman” av Georg Brandes. Victoria Benedictssons Fru Marianne från 1887 skildrar äktenskapet mellan Marianne och Börje, och hur de båda försöker jämka ihop vardagens verklighet med de fantasibilder av varandra som bägge har byggt upp. Litteraturhistorikern Claudia Lindén gäster Verket och diskuterar klass, erotik och könsroller – men också förklädets roll – i romanen. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker. Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Lars in de Betou. Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

"Midvinternattens köld är hårt / stjärnorna gnistra och glimma". Kan det vara den svenska poesins mest välkända rader? Radernas författare, Viktor Rydberg, är däremot inte tillnärmelsevis lika känd idag som han var under sin livstid. Han var en tongivande röst inte bara i litteraturen, utan också inom kulturjournalistiken och filosofin, inom konstvetenskap och bibeltolkning. Som poet debuterade han först i 50-årsåldern, med en samling som också innehöll just dikten "Tomten". Hur kommer det sig att dikten blivit så populär? Vad säger den om Rydberg som författare? Och vad är det egentligen för "gåta" som Tomten grubblar på? Klassikerpodden Verket tar sig an en svensk julklassiker – som egentligen inte alls handlar om julen. Gäst i studion är Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, som just nu skriver på en biografi över Viktor Rydberg. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Urban Göranson. Ljudproduktion: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Bland barnboksklassiker är få lika välkända som Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Det är en av världslitteraturens mest lästa böcker – och historien om Alice som trillar ner i ett kaninhål och upptäcker ett helt sagoland är välkänd för långt många fler än de som faktiskt läst själva boken. Ända sedan boken gavs ut 1865 har nytolkningar och binkningar till Alice förekommit i ändlös rad, inte minst i filmer och tv-serier. Vad är det som gjort historien om Alice så populär? Vilken betydelse fick Carrolls bok i 1800-talets litterära och mediala landskap? Och har John Tenniels välkända illustrationer från originalupplagan någonsin blivit överträffade? Klassikerpodden Verket introducerar en klassiker med stort K. Gäst i avsnittet är Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur på Malmö universitet. Han disputerade 1999 på en analys av Alice i Underlandet ur en muntlig tradition, undervisar om barnlitteratur ur ett globalt perspektiv och är även redaktör för den internationella forskningstidskriften Bookbird: Journal of International Children's Literature. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

I början av 1590-talet beställde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II en skulptur av den nederländske konstnären Adriaen de Vries. Skulptören valda den antika sagans Psyke som sitt motiv, kungadottern som lyfts upp till Olympens höjder med hjälp av bevingade amoriner för att återförenas med sin älskade Amor. Den stora bronsskulpturen hamnade i Rudolf II:s stora konstsamling i Prag och var ett mästarprov av sällan skådad teknisk skicklighet i sin samtid. År 1648 hamnade den i Sverige, som ett krigsrov i slutskedet av 30-åriga kriget. Gäster i avsnittet är Linda Hinners och Martin Olin. Linda Hinners är skulpturintendent på Nationalmuseum och konsthistoriker, disputerad vid Stockholms universitet. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Sex. Våld. Klassförakt. Och undertryckt homosexualitet. Dramatikern Tennessee Williams sparade inte på krutet i sin klassiska pjäs Linje Lusta – eller A Streetcar Named Desire, som den heter i original. Pjäsen hade urpremiär på Broadway 1947, men är mest känd i filmatiseringen av samma uppsättning från 1952, med Vivien Leigh och Marlon Brando i huvudrollerna som Blanche Dubois och Stanley Kowalsky. Pjäsens uppsättningshistoria präglas av både misogyni och starka kvinnoroller, rasism och homofobi likaväl som banbrytande gestaltningar av sexualitet. Tennessee Williams är den mest spelade amerikanska dramatikern, och var under en längre tid en av de mest spelade dramatikerna i Sverige. Klassikerpodden Verket diskuterar en av 1900-talsdramatikens viktigaste och mest komplexa verk. Gäster är teaterhistoriken Dirk Gindt och regissören Stefan Larsson. Dirk Gindt är professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och författare till boken "Tennessee Williams in Sweden and France", 1945-1965 (Bloomsbury Methuen Drama, 2019). Stefan Larsson är regissör, skådespelare och teaterchef vid Den Nationale Scene i Bergen, Norge. Samtalsledare: Anneli Dufva. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Sedan september 2021 har klassikerpodden Verket diskuterat mästerverk ur kulturhistorien med forskare, historiker, konstnärer och författare. I samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken har klassiker från litteraturens och konstens värld stått i fokus. Men nu växer Verket. Från och med idag ansluter Sveriges nationalscen för dramatik, Kungliga dramatiska teatern, till klassikerpodden Verket. I avsnitten kommer ledande teaterhistoriker, regissörer och skådespelare att diskutera några av teaterhistoriens mest klassiska pjäser, både äldre och modernare. I podden bjuds också smakprov på legendariska uppsättningar som bidragit till pjäsernas klassikerstatus. Samtalen leds av Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten, tidigare mångårig medarbetare på Sveriges Radio och kulturjournalist specialiserad på litteratur, dramatik och kritik. Här hör du henne berätta mer om vad lyssnarna kan vänta sig av Dramatens bidrag till klassikerpodden Verket – i samtal med Magnus Bremmer, redaktör för bildningsmagasinet Anekdot.

Med sin romansvit om fröknarna von Pahlen bröt Agnes von Krusenstjerna ny mark i den svenska litteraturen. Romansviten skildrar Angelas och hennes fostermor Petras gemensamma liv i ett decennium, genom sju romaner. Med sina skildringar av sexuell intimitet och homosexualitet väckte romansviten ramaskri i det tidiga 30-talets Sverige, och gav upphov till den så kallade Krusenstjernafejden. Vad var mest provokativt med Krusenstjernas berättelse? Vilka är svitens stora styrkor för en läsare idag? Hur ska vi tolka de antisemitiska avsnitten i verket? Och vad kan sviten säga oss om det politiska klimatet i 30-talets Sverige? Klassikerpodden Verket diskuterar en av den svenska litteraturens viktigaste romansviter och fokuserar på den fjärde romanen i serien, "Porten vid Johannes" (1933). Gäster i studion är Anna Williams och Hilda Jakobsson. Anna Williams är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och bland annat författare till boken "Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning" (Albert Bonniers förlag, 2013). Hilda Jakobsson är postdoktor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2018 på avhandlingen "Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner" (Makadam). Samtalet leds av Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Kristina är den svenska monarkins mest ikoniska regent. Redan i sin samtid porträtterades hon av några av tidens mest framstående konstnärer, för vilka Kristina också var en viktig mecenat. David Becks klassiska porträtt från 1650 utfördes samma år som Kristina kröntes och är fyllt av ödesmättade symboler. Hur ska vi tolka denna målning? Vilken bild av regenten ville den förmedla till sin samtid? Hur inblandad var Kristina i hur hon porträtterades i målningar? Och hur hängde Kristinas konstsyn ihop med hennes ambitioner som regent? Klassikerpodden Verket fördjupar sig i den kungliga porträttgenren och en fascinerande regents relation till konst. Gäster i studion är Stefan Fogelberg Rota och Martin Olin. Stefano Fogelberg Rota är docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, specialiserad på drottning Kristina. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Malin Forst vill ta sin tillflykt till Gud, självutplåning och uppoffring, men när något inom henne protesterar och bönerna inte längre hjälper väntar bara ångesten. Karin Boyes skildring av Malin på tröskeln till vuxenlivet visar hur det hjälplösa och ångestfyllda sakta omvandlas till livsvilja och acceptans av sitt utanförskap. Orsaken? Kärleken till Siv, som hjälper henne att se både sig själv och den omgivande världen på riktigt. I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Patrik Vörén Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Med list och diplomati smyger Märta Wander in kvinnokamp och samhällsförbättring i småstadens överklass. Rådig, osentimental och underhållande vandrar hon övertygelsens väg mot kvinnlig rösträtt och upprensning i småstadens slum. Frigga Carlbergs roman från 1918 börjar som en guvernantroman men slutar som en högt och uppfordrande rop efter rösträtt och rättigheter, för kvinnor, barn och fattiga. Märta är på tvärs i det mesta, men med ironi och ett mycket gott humör till hjälp. I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Patrik Vörén Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Katja Kock får småstadens borgerlighet att sätta i halsen när hon dyker upp på balen iförd sin brors frack. Händelsen blir en utmaning av sedlighetsnormer och sexualmoral, för inte kan väl en flicka som klär sig i manskläder vara anständig? Hjalmar Bergman är både rolig och vass i romanen Flickan i Frack från 1925, där han låter Katja möta både förödmjukelse och triumf i svallvågorna efter sin impulsiva handling. Och varför blir det rusning bland de unga männen för att få dansa med en flicka i frack? I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Patrik Vörén Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Radikal, klok och livsglad – Sara Videbeck, huvudpersonen i Carl Jonas Love Almqvists "tafla ur lifvet" från 1839 är en stark person med bestämda tankar om äktenskap och kärlek. Saras resa mellan Stockholm och Lidköping, i sällskap med den alltmer förälskade Albert, slutar med en för tiden radikal överenskommelse om hur två människor som älskar varandra skall leva. Almqvists texts väckte skandal när den kom, och kanske är Saras tanker progressiva även för våra dagar. I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Patrik Vörén Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Klassikerpodden Verket har nu sommaruppehåll, men det blir inte tyst i kanalerna under sommaren. Under juli månad publicerar vi istället en specialproducerad sommarserie i fyra delar. Den går under titeln ”Kvinnor på tvärs” och handlar om fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Verkets Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn Ingrid Elam, som är återkommande gäst i avsnitten – om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Första kvinna ut i serien är Sara Videbeck, huvudpersonen i Carl Jonas Love Almqvists roman "Det går an", som väckte skandal när den publicerades 1839. Hon följs av Katja Kock i Hjalmar Bergmans "Flickan i Frack" (1925), Märta Wander i Frigga Carlbergs "För rättfärdighets skull"(1918) och Malin Forst i Karin Boyes "Kris"(1934). Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Klockan slår tolv på nyårsafton och den försupne David Holm ligger för döden i rännstenen. Som den siste att dö för året förvandlas han vid tolvslaget till dödens körkarl. Under året som följer blir det hans uppgift att köra dödens kärra och hämta människor till den andra sidan. Men först tvingas han möta alla människor som han har gjort illa. Selma Lagerlöfs roman från 1912 är en berättelse om utsatthet och skuld, men också om godhet, kärlek och försoning. Hur kommer det sig att Lagerlöf plötsligt skrev en så samhällsengagerad bok? Vilken betydelse har Victor Sjöströms ikoniska filmatisering från 1921 haft för romanens efterliv? Och hur står sig romanen bland Lagerlöfs andra böcker idag? Verket diskuterar en av den svenska litteraturens mest lästa klassiker. Gäster i studion är Lagerlöfkännarna Anna Nordlund och Jenny Bergenmar. Anna Nordlund är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till bland annat biografin Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna (Max Ström, 2018). Jenny Bergenmar är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, specialiserad på Lagerlöfs författarskap och har bland annat forskat om läsarbreven till Selma Lagerlöf. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Det brukar kallas impressionismens födelseögonblick – när Renoir och Monet i september 1869 reste till Paris grönskande förorter och flyttade fram gränserna för hur måleriet kunde gestalta verkligheten. Renoirs "La Grenouillère", som är en av dessa historiska målningar, fångar ett sällskap som förlustar sig på en ponton i den blomstrande tillflyktsorten. Vad var det som gjorde den här idylliska målningen så banbrytande? Hur förhöll sig impressionismen till den bullrande metropolen Paris och dess tekniska nymodigheter? Klassikerpodden Verket diskuterar en av impressionismens viktigaste verk. Gäster i studion är Paula von Wachenfeldt och Per Hedström. Paula von Wachenfeldt är docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef vid Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

När författaren och journalisten Ludvig ”Lubbe" Nordström gav sig ut på vägarna 1938 för att undersöka bostäder på landsbygden väckte hans rapporter i radio enorm uppmärksamhet. Den efterföljande boken Lort-Sverige visar bilden av en landsbygd med snusk, smuts och förfall, där människor i vissa fall har det sämre än djuren i ladugårdarna. Men hur objektiv var Nordströms rapportering? Och hur typisk är Nordströms bok för det svenska 30-talets tänkande i stort? Paulina Helgeson samtalar med Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och specialiserad på svensk 1900-talsprosa. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Pär Nordlund Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Den italienska 1500-talskonstnären Giuseppe Arcimboldo blev under 1900-talet världsberömd för sin märkliga porträttkonst. Hans målningar och skisser av ansikten sammansatta av grönsaker, kött eller böcker blev kultförklarade av surrealisterna och finns idag som kylskåpsmagneter i var och varannan museishop. Men hans unika porträttkonst var länge förbisedd. Vad vet vi egentligen om konstnären och porträttens tillkomst? Finns det särskilda sätt att tolka deras betydelse? Och vad kan de lära oss om italienskt renässansmåleri? Gäster i studion är Svante Helmbaek Tirén och Martin Olin.  Svante Helmbaek Tirén är redaktör, konstnär och curator inriktad på arkitektur- och dekorationshistoria. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till anekdot.se för att se högupplöst reproduktioner av Arcimboldos porträtt. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Kan en text bli så läst att den tappar sin mening? August Strindbergs korta novell "Ett halvt ark papper” från 1903 är en av den svenska litteraturens mest lästa texter, inte minst genom sin långa och trogna närvaro i skolans svenskundervisning. Men vad går vi miste om när vi tror att vi "kan" en text? Och vad ser vi när vi tittar bortom den välbekanta ytan? Gäster i studion är Ingrid Elam och Björn Meidal. Ingrid Elam är professor emerita vid Göteborgs universitet och verksam som kritiker i Dagens Nyheter och Sveriges Television. Björn Meidal är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och en av landets främsta Strindbergsforskare. Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Pär Nordlund och Magnus Bremmer Producent: Magnus Bremmer

Ett frukostbord är uppdukat i det gröna. Solljus faller över lockande delikatesser och vackert porslin. Hanna Paulis oljemålning från 1887 kan se finstämt oförarglig ut – men i sin samtid var den inte okontroversiell. En kritiker reagerade på att gestaltning var alldeles för modern och påstod att ljusfläckarna på bordsduken hade uppstått efter att konstnären tvätta sina penslar på den. Idag betraktas "Frukostdags" som ett av tidens viktigaste svenska bildkonstverk. Vad är det som gör målningen så speciell? Vad berodde kritiken på? Och är det verkligen ett impressionistiskt konstverk? Gäster i studion är Carina Rech och Per Hedström. Carina Rech är konsthistoriker, disputerad 2021 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Becoming Artists: Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s". Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av Verket. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Från fredsörelse på 1970-talet till #MeToo i våra dagar – Ingrid Sjöstrands kompromisslösa dikt "Elda under din vrede" hittar ständigt nya läsare. Hur kommer det sig att denna moderna klassiker så väl lyckats ge röst åt människors behov av motstånd? Varför behåller dikten sin tidlöshet, till skillnad från mycket annat politisk konst från 1970-talet? Och vad är egentligen en politisk dikt? Litteraturforskaren Carina Agnesdotter och poeten Jenny Wrangborg samtalar med Paulina Helgeson i säsongspremiären av Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Pär Nordlund och Urban Göransson Producent: Magnus Bremmer

Efter år av missväxt väljer svearna att offra sin kung Domalde till gudarna. Carl Larssons detaljrika, ödesmättade gestaltning av den fornnordiska sagan hör till den svenska bildkonstens stora klassiker. Men redan i sin egen samtid var verket kontroversiellt, av många illa omtyckt och refuserat av Nationalmuseum. Klassikerpodden Verket ställer sig framför Carl Larssons monumentala väggmålning "Midvinterblot", berättar dess historia och försöker sätta fingret på verkets dragningskraft. Gäster i studion är Anna-Maria Hällgren och Per Hedström. Anna-Maria Hällgren är konsthistoriker och lektor vid Stockholms universitet, och även verksam som konstnär och illustratör på Anekdot. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till Anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av Midvinterblot. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Allt är möjligt för de gudar och halvgudar som befolkade den grekiska och romerska mytologin. De rövar bort, förför, dödar, våldtar, älskar och ingriper på olika sätt i människornas liv. I Ovidius "Metamorfoser", en av världslitteraturen största klassiker, möter läsaren ett stort antal förvandlingssagor; ofta grymma och våldsamma men oupphörligt fascinerande. Verket leder dig genom Metamorfosernas värld och förklarar varför Ovidius är både feministen och modernisten bland sina samtida. Gäst i studion är Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, och aktuell med boken "Dante. Den första författaren" (Natur & Kultur, 2021). Samtalsledare: Paulina Helgeson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Läs Ovidius verk i sin helhet på Litteraturbanken.se. Direktlänkar till verket och mer läsning om författaren finns på avsnittets sida på Anekdot.se. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669) är en av konsthistoriens verkligt stora. Mest berömd är han kanske för sina många självporträtt, ett livsverk som har blivit som egen genre i 1600-talets bildkonst. Ett av självporträtten finns på Nationalmuseum i Stockholm. Denna lilla målning från 1630 är ett av de internationellt mest kända verken i svensk ägo – inte minst på grund av att det stals år 2000 och sedan dess varit stoff för såväl romaner som true crime-poddar. Vad är det som gör Rembrandts blick på sig själv så fascinerande? Konstnären Henrik Jonsson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket. Henrik Jonsson är konstnär, utbildad vid Konsthögskolan i Umeå och Kungliga konsthögskolan i Stockholm, mest uppmärksammad för sitt mångåriga projekt att omvandla Rembrandts självporträtt till skulpturer. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Se Rembrandts självporträtt i högupplöst version på Anekdot.se. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Anna Maria Lenngrens (1754–1817) dikt "Några ord till min k. dotter, i fall jag hade någon" är ett långt tal från en mor till sin fiktiva dotter. Undvik läsning, kära Betti, liksom politik, tidningsläsande och alla aktiviteter som äger rum på de traditionellt manliga arenorna. Men vad ville Lenngren säga? Kan en lärd och skrivande kvinna verkligen ha menat det modern i dikten säger? Eller var tiden redo för feministisk satir? Klassikerpodden Verket tar sig an en av den svenska poesins mest ikoniska dikter. Gäster i studion är Maria Gullstam och Mats Malm. Maria Gullstam är teatervetare med inriktning på 1700-talet, verksam vid Stockholms universitet. Mats Malm är professor i litteraturvetenskap, ständig sekreterare i Svenska Akademien och föreståndare för Litteraturbanken. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Läs Lenngrens dikt i sin helhet på Anekdot.se. För mer läsning om författaren och hennes samlade verk, besök Litteraturbanken.se. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Se verket i foto och rörlig bild på Anekdot.se, medan du lyssnar. Samtalsledare: Anna Jansson 
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
 Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.