8. Talbokens Historia Del 2: Framsteg För Talbokstekniken

Vi fortsätter vår resa genom talbokens historia – I detta avsnitt börjar vi med kassettbanden och summersignalen och går vidare till Daisyformatet och digitala plattformar. Källor:Inläsning av kurslitteratur som talböckerEn översikt över hur satsningen på tal- och punktskriftsbiblioteket utvecklades: från utgivning av talböcker via De blindas förening (1955), bildandet av Tal- och punktskriftsbiblioteket (1980), till MTM och digitaliserade tjänster idag. mtm Studenter med läsnedsättning kan via MTM (Legimus) få kurslitteratur som talbok eller andra tillgängliga format och kan även beställa nyproduktion vid behov Högskolan i Boråsslu.se. Ändring i svensk lag – fler grupper fick rätt att låna talböckerUpphovsrättslagen §18 (tidigare §17) gav tillstånd till att framställa talböcker för personer med nedsatt syn eller andra fysiska funktionshinder så att de inte kunde ta del av skriftliga verk. Så småningom utökades detta till fler grupper såsom dyslektiker, afasipatienter och personer med utvecklingsstörning via avtal Riksdagen+1. Bestämmelserna om talboksframställning (med bl.a. tillstånd från regeringen) fördes senare över till § 17 i URL (upphovsrättslagen) från och med den 1 januari 1994. Vid denna reform ersattes uttrycket ”andra svårt vanföra” med ”funktionshindrade”, även om en vidare utvidgning till fler grupper övervägdes men inte genomfördes då Riksdagen. Det fanns även en försöksverksamhet (1988–1991) där talböcker lånades ut till invandrare, med stimulansmedel från Kulturrådet, som ledde till en motion år 1991 om att även invandrare och flyktingar skulle inkluderas i lagen Riksdagens Data. Men det verkar inte som att detta fick permanenta konsekvenser i URL.