Arvet efter Guantánamo

#bild=729759##ljud=2153109#Vad blir kvar när symbolen för en godtycklig rättsskipning stängs ned? Konflikt handlar denna vecka om en rättssäkerhet som blivit relativ och om de brott mot individers rättigheter som fortsätter begås med hänvisning till kriget mot terrorismen. Hör om pojken som blev krigsfånge och som ingen vill veta av, om före detta fångar som aldrig dömts men är stämplade för livet. Och om bestående ärr i relationen mellan arabvärlden och väst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de gångna veckorna har det surrat av rykten, spekulationer och emellanåt tvärsäkra påståenden om de svenskar som greps i Pakistan i slutet på augusti. Särskilt när det gäller den förre Guantánamo-fången Mehdi Ghezali, gör sig många till uttolkare av hans syften, trots att han själv inte har yttrat många ord offentligt sedan han frigavs från Guantánamo för fem år sedan. I Konflikt lämnar vi spekulationerna åt sidan och tittar i stället närmare på de bestående konsekvenserna av Guantánamo och allt vad det har stått för i form av rättsosäkerhet och övergrepp - vilka effekterna av det globala kriget mot terrorism kommer att bli efter att själva fånglägret stängts ned. Ett av Barack Obamas första beslut som president när han tillträdde i januari var att Guantánamo skulle stängas inom ett år. Men nyligen kom bekräftelsen på det som många förutspått - tidsfristen är för kort. Man hinner inte lösa alla problem med vart fångarna ska ta vägen och hur rättsprocesserna mot dem ska utformas. Guantánamo blir alltså kvar också efter januari 2010. Av de 774 fångar som har hållits fängslade på Guantánamo sedan 2002, har 540 släppts. En knapp handfull har åtalats. Mot vissa har bevisningen inte räckt - och i en lång rad fall rör det sig om rena misstag, om sammanblandning av personer, som råkat ha samma namn. De som har släppts har haft svårt att återgå till vardagen, en vardag som ser olika ut beroende på vilket land man återvänder till. Men gemensamt är ändå att livet efter Guantánamo aldrig bli sig likt igen. Moazzem Begg är brittisk medborgare med indiskt ursprung. Han hade tillsammans med sin fru och sina barn, flyttat till Afghanistan för att driva en skola, men striderna tvingade dem att fly till Pakistan. Det var där han greps, i Islamabad 2002. Det första året hölls han i Bagram, en amerikansk flygbas i Afghanistan, som används som fängelse, för att sedan flyttas till Guantánamo. Ira Malik ringde upp honom i Birmingham där han bor idag. #link=156582# I Konflikt har vi de gångna åren återvänt till frågan om det av USA proklamerade kriget mot terrorn och vad som följt i dess spår; det extraordinära fängelsesystemet med Guantánamo, men också ett stort antal mer eller mindre hemliga fängsliga förvar för personer som USA misstänker för påstådd terrorism, systemet med hemliga gripanden och transporter av misstänkta till andra länder. Och det var i det här programmet som två av de svenskar som nu gripits i Pakistan skildrades i media för första gången, då sedan de gripits efter en vistelse i Somalia. Mikael Olsson har gjort en betraktelse över hur bilden av misstänkta terrorister kan förändras utifrån vilka, just bilder, som används i olika sammanhang. För precis en vecka sedan fyllde fånge 766 på Guantánamo 23 år. Men det lär knappast ha varit något festligt födelsedagsfirande för honom. Den kanadensiske medborgaren Omar Khadr har nu tillbringat 7 år - en tredjedel av sitt liv - i det ökända fånglägret som har kommit att stå som symbol för en godtycklig rättsordning - där USA bryter mot internationellt överenskomna regler under förevändning att skydda sina egna intressen. Men flera bedömare, inklusive högt uppsatta amerikanska militärer, hävdar bestämt att Guantánamo inte har gjort USA mer utan mindre säkert. Omar Khadr anklagas för fem olika krigsbrott, däribland mord på en amerikansk soldat. Men hans skuld har fortfarande inte prövats. Om det blir en rättegång är det första gången någon som var barn när de påstådda brotten begicks, ställs inför en krigstribunal. Och det var bland annat DET som väckte den kanadensiska journalisten Michelle Shephards intresse för Omar Khadr för sju år sedan. Daniela Marquardt ringde upp henne i Toronto, där hon är säkerhetspolitisk reporter på tidningen Toronto Star. #link=156587# #link=156595# #link=156596# Vad har då Guantánamo - som symbol för kriget mot terrorismen - gett för bestående men i relationen mellan den muslimska världen och väst? Det har definitivt inte saknats anglosaxiska analytiker som vridit och vänt på temat. Men vad spelar det för roll för dem som verkar i Bagdad, Rabat och Kairo att Barack Obama bestämt sig för att stänga Guantánamo? Och vilka ärr kommer att finnas kvar långt efter stängningen? Kajsa Boglind ställde frågan till Lakhdar Brahimi, före detta FN-sändebud för Afghanistan och Irak, själv med rötter i Algeriet, till Jamal Eddine Naji, professor och människorättaktivist från Marocko och till en Sharia el Rafei, redaktionschef på egyptiska tidskrifetn Al Ahram. #link=156597# #link=156586# #link=156598# En som har följt konsekvenserna av kriget mot terrorn från en svensk horisont är juristen Anna Wigenmark, på organisationen Civil Rights Defenders - tidigare Svenska Helsingforskommittén. Hon har bland annat arbetat med fallet där två egyptier med amerikanska CIA:s hjälp avvisades från Bromma till Egypten där de utsatts för tortyr och där en av dem fortfarande hålls fängslad. Daniela Marqard stämde träff med henne i Forum för levande historias lokaler i Gamla Stan i Stockholm - för ett samtal om framtiden kommer att minnas kriget mot terrorismen. #link=156599# Tidigare Konfliktprogram på samma tema: #link=156578# #link=156580# #link=156579# #link=156581#