Att bemöta extremism i skolan

De kommunala handlingsplaner som styr hur skolan ska jobba mot våldsbejakande extremism är ofta slarviga, ofullständiga och riskerar att motverka sitt syfte. Det visar en granskning som Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet gjort. Christer Mattsson, doktor i pedagogiskt arbete, med mångårig erfarenhet av arbete med ungas radikalisering, säger att delar i handlingsplanerna kan ses som uppmaning till lagbrott, till exempel åsiktsregistrering av elever. Han menar att lärare på de orter där det förekommer rekrytering till radikala grupper behöver fortbildning och stöd.