Balkongen – lika inne som ute och svår att få stil på

Balkongen används av kungligheter, politiker och hobbyodlare. Varje år är den föremål för oändligt många goda råd om hur den kan inredas på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Denna lilla rektangel, på några få kvadratmeter, som vi varje vår och sommar tränger in stolar och bord och krukor med pelargonier på – om den inte används som förråd för cyklar, gamla möbler och skrymmande sportutrustning, förstås. Men rent generellt gillar vi balkonger här i Sverige. Sedan de på 1900- talet började uppföras även på enklare hus, och inte bara på palatsliknande byggnader, har de blivit självklara delar av moderna bostäder. Men också avundsvärda, för alla lägenheter är ju inte utrustade med en liten privat plats där man kan få en nypa luft, odla blommor och tomater – eller lufta katten på.Det gjorde de gamla grekerna redan under den mykenska kulturen runt 1600 före Kristus. Uppfinningen, eller snarare idén om ett luftigt extrarum, togs senare över av romarna, som produktutvecklade balkongerna och gav dem ett nytt syfte – de blev ett ställe för maktens män att visa upp sig på.I veckans program pratar vi med chefredaktören för Svensk damtidning Johan T Lindwall om hur kungligheter använder balkongen. Vi reder också ut varför Eduard Manets målning av en balkong skapade rabalder i Paris samt diskuterar orimliga inredningsideal för dessa få kvadratmeter med magasinet Residence redaktionschef Imke Janoschek.Gäst i studion är arkitekturhistorikern Martin Rörby.