En främling på ett tåg berättade 1942 om morden på judar för en svensk diplomat – hur agerade Sverige?

Dessutom: Vi har fått en intervju med science-fictionförfattaren Dmitrij Gluchovskij som nu väntar sig repressalier i Ryssland efter att ha uttryckt stöd för de landsomfattande protesterna mot Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. PROTESTERNA I RYSSLAND Protesterna i Ryssland till stöd för oppositionsledaren Aleksej Navalnyj fortsätter trots myndigheternas försök att stävja dem. Fredrik Wadström har nått journalisten och science-fictionförfattaren Dmitrij Gluchovskij (känd inte minst för Metro 2033) som nu finns på den "svarta listan" av kulturarbetare som ger sitt stöd till protesterna. VAD VISSTE VI OM MORDEN PÅ JUDAR 1942 Klas Åmark, professor emeritus vid Stockholms universitet, har skrivit Främlingar på tåg om en händelse 1942. På nattåget mellan Warszawa och Berlin mötte den unge svenske diplomaten Göran von Otter en tysk SS-löjtnant vid namn Kurt Gerstein. Gerstein berättade om det fruktansvärda han bevittnat - att 7000 judiska människor mördats i lägret Belzec. Hur togs sen denna information vidare? Och hur ser man på historiska händelser utifrån hur de tedde sig då i den stunden? VAGINALA ÅNGARE OCH DEPPIGHET - INFLUENCERN SKILDRAS PÅ VITA DUKEN Emma Engström ser en trend på Göteborgs filmfestival - att influencern får plats på vita duken. Hör om hur fel det kan gå när man ska testa en vaginal ångare. Hur långt är man beredd att gå som influencer? FAMILJEN BRIDGERTON - SEXIG ESKAPISM Sexig eskapism som blandar Jane Austen, Beyoncé och "Gossip girl"- det verkar gå hem hos Netflix-tittarna, serien har nått 82 miljoner hushåll redan. "Familjen Bridgerton" är en tillspetsad kostymsåpa i åtta påkostade avsnitt om de åtta syskonen Bridgerton och deras eskapader under societetssäsongen i London år 1813. Men det är också en berättelse med nutidspolitiska undertoner. Karin Svensson kopplade upp sig med seriens skapare och två av skådespelarna. OBS-ESSÄ: ÅTERBLICK PÅ METAFORDEBATTEN I SVENSK LYRIK Dagens OBS-essä: I början av 2000-talet diskuterades poesin häftigt på kultursidorna. En fråga gällde metaforen: Varför hade den svenska poesi där solen brukade lösa sitt blonda hår och skuggan dra sin kälke mellan husen gjort sig av med sina metaforer? En av de tydligaste rösterna i diskussionen var poeten och kritikern Anna Hallberg och i dag återvänder hon till frågan när hon reflekterar över metaforkritiska poeter och bildens roll i lyriken. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Minna Grönfors OBS-essän produceras av: Olof Åkerlund