Episode 204: Fatgympa på tjockmattan

EN KORKAD SÄL? Du trodde kanske inte det, men springcaps och förslutning av flaskor kan vara sjukt intressant. Alltså var Kork-N-Seal rätt smart. FÖR ATT JULIO MÅLPERS SÄGER SÅ! Vill man få något ordentligt gjort ska man be AI. Spotifys översättning av Jeroens namn till Julio Målpers ger fem av fem bottar i betyg. Hur gör man egentligen med faten när de kommer till destillerierna? Slurpar ur sherryn, läppjar bourbon eller är det mer oromantiskt än så? Vi sticker en pinne i såret på Mathias och berättar den slutliga vinnaren från avsnitt 200. Och firar att vi är jootjooobärs. Kränkt? Jajamen! YEAST OF BOURBON REVISITED. Vi snackar jäst i eftershowen och lyckas du läsa alla länkar plus litteraturen nämnd i shownotes kan du titulera dig skogstokig. Pösmunk. Allt om spring caps! Emmanuel Drons svindyra bok Collecting Scotch whisky kan anbefallas för alla som samlar på whisky från förr. Här finns lite kul grejer: https://sha.org/bottle/closures.htm Det första patentet från 1906 känns inte riktigt igen som en spring cap, men 1907 års patent visar spring cap i all sin ära: https://patents.google.com/patent/US873646A/en Illustrated London News från 1928 visar hur spring caps började användas i skotsk whiskyindustri – bara att ta er till Kungliga Biblioteket i Stockholm och beställa upp! David utlovar bildbevis i sin whiskybok. Vad var det i glaset? Mathias hade en Ncn’ean, David smuttade den indiska whiskyn Kamet, Jeroen körde på Ben Nevis 10. Hur gör destillerierna med faten? Mycket om fathantering och whiskyindustri, även historiskt, kan man läsa om i denna bok: Nicholas Morgan, Everything you need to know about whisky (but are too afraid to ask) (London: Ebury Press, 2021), som kan köpas till exempel här: https://www.bokus.com/bok/9781529108750/everything-you-need-to-know-about-whisky/ STR: enligt denna källa ska dessa fat ha blivit till omkring 2006–2007 och ha berott på att det blev ont om bourbonfat, det har vi inte sett något om tidigare dock så ta det med en nypa salt: https://learn.vadistillery.com/cuvee-casks Vi slutar aldrig prata om avsnitt 200 och dessutom: RÄTT WHISKYNÖRD VANN! https://www.entreawhisky.se/200 Glöm inte att vi numera är jootjooobärs! https://www.youtube.com/@Entreawhisky Vi pillar lite på jäst… Se till exempel: https://whiskymag.com/articles/yeast-use/ Och: https://whiskymag.com/articles/yeast-of-eden Och: http://whiskyscience.blogspot.com/2011/09/yeasts-pedigree-and-properties.html Och: https://scotchwhisky.com/magazine/features/22834/is-yeast-whisky-s-new-frontier-of-flavour/ Låt oss växla upp till meganördsnivå: Cheung, Annie W. Y., James M. Brosnan, Trevor Phister & Katherine A. Smart, ”Impact of dried, creamed and cake supply formats on the genetic variation and ethanol tolerance of three Saccharomyces cerevisiae distilling strains”, Journal of the Institute of Brewing 118 (2012), s. 152–162. Reid, Struan J., et al., ”The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners”, Journal of the Institute of Brewing 129, no. 2 (2023), s. 1–17. Russell, Inge, ”Understanding yeast fundamentals”, i K. A. Jacques, T. P. Lyons & D. R Kelsall, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 4 uppl. (Nottingham: Nottingham University Press, 2003), s. 85–120. Russell, Inge & Graham G. Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 213–236. Stewart, Graham G., Brewing and distilling yeasts (Cham: Springer, 2017). Stewart, Graham G., Annie E. Hill & Inge Russell, ”125th Anniversary Review: Developments in brewing and distilling yeast strains”, Journal of the Institute of Brewing 119 (2013), s. 202–220. Walker, Graeme M. & Annie E. Hill, ”Saccharomyces cerevisiae in the production of whisk(e)y”, beverages 38, nr. 2 (2016). Walker, J. W., S. Y. Pearson, T. A. Bringhurst & J. M. Brosnan, ”Towards improved distilling yeast: effect of wort gravity and pitching rate on fermentation performance”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 127–132. Waymark, Christopher & Annie E. Hill, ”The influence of yeast strain on whisky new make spirit aroma”, fermentation 7, nr. 4 (311), s. 1–11. Den som läser alla dessa referenser kan därefter stolt titulera sig skogstokig. Här når du oss: En trea whisky på Facebook Maila till oss på [email protected] Davids blogg tjederswhisky.se Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Hantera ditt medlemskap! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960