Får man tycka vad man vill om konst?

Är det bra att man får tycka vad man vill om konst? Det är inte helt självklart. I det här avsnittet gästas podden av Fredrik Svensk. Han är kritiker och konstteoretiker och har skrivit mycket om vad han kallar konstens ”vithet”. Vad händer när modern konst möter människor som helt enkelt vill veta vad den föreställer? Eller som tycker att konsten ska ha en moral? "Primitiva människor" som inte kan eller vill tolka konsten fritt hursomhelst. Alltsedan kulturpolitiken skapades på 30-talet så har konstens publik delats in i ”civiliserade” och ”ociviliserade” betraktare. I ”vita” och ”ickevita”. En fullvärdig medborgare ska ha åsikter inte bara om politik utan även om estetik. Det blir en djuplodande diskussion där vi pratar om grälet kring Vita havet på Konstfack, skällsordet ”identitetspolitik” och hur Fredrik inledde sin undersökning när han insåg att han själv i grund och botten vantrivdes i konstrummet. Clemens Poellinger har flytt det svenska konstrummet helt och hållet. Han sitter på en kyrkogård i Nice och rapporterar från de där små europeiska museerna över berömda konstnärer som ärligt talat inte alltid är jättespännande. Men i Nice finns i alla fall en postmodernistisk borg. Och det är kul. Med Ulrika Stahre – konstredaktör Aftonbladet Clemens Poellinger – konstredaktör Svenska Dagbladet Fredrik Svensk – konstkritiker i Aftonbladet och Art Forum. Ansvarig utgivare och chefredaktör för Paletten. Lärare i konstteori vid HDK-Valand, Göteborgs universitet.  Producent Martin Aagård Texter som diskuteras i podden:  Vithetens konstkritiska organinisationsprincip, del 1.  https://paletten.net/artiklar/vithetens-konstkritiska-organisationsprincip-del-1 Kritik av den urbana konsten (Vithetens konstkritiska organinisationsprincip, del 2).  http://www.tidskriftenordobild.se/ordoblogg/category/kritik-av-den-urbana-konsten