Folkbildning som motståndskraft

Vad är egentligen skillnaden mellan att utbildas och att bildas? I detta avsnitt fördjupar vi oss i spänningsfältet mellan den mätbara skolan och den fria folkbildningen. Vi utforskar hur det tyska bildningsidealet (bildung), som ofta förknippats med elitism, står i kontrast till den svenska folkbildningens inkluderande kraft. Folkbildning definieras som en ”samhällsgemensam bildning” – en grundläggande demokratisk princip där olikhet och variation är en styrka snarare än ett hinder.I avsnittet diskuterar vi bland annat:Kritiken mot ”mäthysterin”: Hur dagens fokus på mätbara resultat och marknadsanpassning riskerar att reducera lärarens roll till en tekniker och eleven/deltagaren till en siffra.  Läraryrkets kärna: Varför relationen mellan lärare och student är viktigare än disciplin och straff för att skapa en trygg och motiverande bildningsmiljö.Kunskap som förpliktigar: Med utgångspunkt i tankar från Ellen Key och Elin Wägner pratar vi om bildning som det som är kvar när vi glömt allt vi lärt oss – och som kunskap som förpliktar till ansvar och handling.Folkbildning som motståndskraft: Hur ett starkt civilsamhälle och intellektuellt självförsvar skyddar demokratin mot desinformation och polarisering.Välkommen till ett samtal om att bjuda in människan i samhällsbygget och om varför folkbildningen är viktigare än någonsin för ett hälsosamt demokratiskt samhälle.Studiematerial avsnitt 3