Fosterbarnens ö

På Gålö söder om Stockholm inrättades i mitten av 1800-talet en unik verksamhet i den svenska barnavårdens historia. Långt bort från stadens gråa hus skulle fattiga eller föräldrarlösa fosterbarn få ett andra hem. Vetenskapsradion Historia reser till Gålö där minnet av forsterbarnstiden fortfarande är levande. - Här inrättades tjugotalet torp där arrendatorerna hade inskrivet i sina kontrakt att de skulle ta hand om ett eller flera fosterbarn, berättar ekonomhistorikern Johanna Sköld som just färdigställer en bok om Gålöbarnen. Under ständig övervakning från inspektörer levde fosterbarnen på Gålö under relativt drägliga förhållanden. De förväntades gå i den specialinrättade skolan, hade tillgång till musik- och slöjdundervisning och fick inte utnyttjas som slavarbetskraft av fosterföräldrarna, något som annars var vanligt i 1800-talets fosterfamiljer. Men allt var inte frid och fröjd, flera fosterbarn försökte rymma tillbaka till sina biologiska familjer i Stockholm, torpen var trångbodda, och till slut ansågs fosterbarnsverksamheten på Gålö alltför omodern. Vetenskapsradion Historia besöker också den pågående arkeologiska utgärvningen i Gamla Stan. Under kvarteret Mercurius innergård har man hittat resterna av en välbevarad 1400-talsgränd, men också lämningarna av ett hus där man tror sig veta vem som bott. - Här kan ha varit Magnus Skomakares hus, berättar arkeologen Michél Karlsson, en av alla de hantverkare som på medeltiden bodde i de här fattiga arbetarkvarteren i Gamla Stan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.