Glaskupan – inifrån en depression

Skribenten Linda Skugge avskyr att Sylvia Plaths roman Glaskupan missförstås som lättplacerad emo- symbol i filmer och i låtar. Själv har Linda Skugge tatuerat in ett citat av den mytomspunna Plath på sin arm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den självbiografiska romanen Glaskupan, om en vilsen 20-åring i New York, publicerades 1963, utan större framgång. En månad senare tog författaren, den 30-åriga tvåbarnsmamman Sylvia Plath livet av sig på ett makabert vis. Sedan dess har myten om henne och romanen Glaskupan fått nästan en symbolisk funktion, både i musik på film och i senare litteratur. Ofta förknippas Glaskupan med en inåtvänd, självdestruktiv och känslomässigt skör person. Men det är att missförstå huvudpersonen Esther Greenwood - perfektionisten och den duktiga flickan Sylvia Plaths alter ego, menar Linda Skugge som, trots att hon inte gillar den självbiografiska romanen, är besatt av människan Sylvia Plath.Programledare: Emelie RosenqvistGäst: Linda Skugge, skribentProducent: Sukran Kavak