Hur kluvet kan ett kluvet land bli?

De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu varnar forskare för att de regionala skillnaderna växer så mycket att det hotar sammanhållningen i samhället.Sverige har ansetts vara världsmästare i jämlikhet. Men sedan 1990-talet har inkomstklyftorna vuxit mer än i något annat västland, enligt OECD.Hur mycket du har kvar i plånboken kan bero på var du bor. För inkomsterna i storstadskommunerna drar ifrån - och i resten av landet halkar man efter.I Malå har inkomsterna nästan helt stannat av. Enligt statistik från SCB har de disponibla inkomsterna i Malå ökat allra minst – med bara 0,2 procent - mellan 2011 och 2014. I hela landet har de ökat i snitt med 8,5 procent.- Ja, det ser ju bedrövligt ut. Jag är förvånad att det inte stigit mer för vi har ju inte en hög arbetslöshet, säger Åke Wallgren, pensionerad diamantborrare i Malå.I Malå med sina 3100 invånare är var fjärde pensionär, vilket påverkar nivåerna på den disponibla inkomsten.Enligt Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, är en av orsakerna till att inkomstklyftorna ökar att pensioner, A-kassa och försörjningsstöd inte alls har ökat i samma takt som lönerna. Och i ett europeiskt perspektiv har Sverige halkat efter när det gäller välfärdssystemen, enligt Nelson.- Om vi låter den här utvecklingen fortgå, så tror jag att det är svårt att återgå till den välfärdsstat som många svenskar har vant sig vid, säger Kenneth Nelson.Men nu larmar forskare också om att de regionala klyftorna växer sig allt större.Det kan skapa ett nytt slags utanförskap, som riskerar att hota sammanhållningen i samhället, enligt Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia vid ekonomihögskolan på Lunds universitet.- Det är ett trendbrott. Vi ser allt högre regionala klyftor, både vad gäller BNP och befolkningstäthet. Det är en kombinerad utmaning som är unik.Hennes forskning visar att de regionala klyftorna i Sverige var historiskt små 1980. Sedan dess har de ökat. Nu är de alltså på samma nivå som på 1930-talet.- Jag tror att det är väldigt viktigt att alla regioner känner att de är med och bidrar till tillväxt. Om det då visar sig att det faktiskt inte är sant, så kan det skapa en känsla av utanförskap hos vissa, säger Kerstin Enflo.Skiljelinjen mellan regionerna som går bra och dåligt går dock inte mellan norr och söder. De län som fallit kraftigast i välståndsligan när det gäller BNP per capita sedan 1980 är Gävleborg, Västmanland, Kalmar och Blekinge. Och dom största vinnarna är Uppsala, Norrbotten, Örebro och Jämtland.- Vi har ingen riktig vana i Sverige att tala om regionala klyftor, på det sätt som man har i till exempel Italien eller Spanien. Vi har ännu inget sätt att förhålla oss till de här klyftorna, menar Kerstin Enflo.Producent: Karin Grönberg