Mångfald, ras och statistik

Om hur vi hanterar utmaningarna i ett samhälle där människor kommer från hela världen. Ska man släta över eller göra ursprunget mer synligt? Hur länge är man annorlunda och jämfört med vad? Hör om Rummet som blåst nytt liv i rasfrågan, om tysk vånda över gästerna som blev kvar och röster från USA om nödvändigheten att tala med främlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under det gångna året har diskussioner om fördomar och stereotyper, om rasism och vem som har rätt att tala om att vara diskriminerad tagit allt större plats i det offentliga samtalet. Det har handlat om barnböcker och maktstrukturer, om hur vi ser på människor som inte ser ut som vi och inte minst detta vi, vilka är det? Hur kvalificerar man in hos dem? Och vem avgör det? Röster som inte hörts förut, perspektiv som tidigare inte rymts i de breda medierna och nya begrepp som rasifiering får allt större spridning. Vad handlar det om? Och vad beror det på? Det vill vi ta reda på mer om i dagens Konflikt. Med oss för att prata om utmaningarna i dagens mångkulturella samhällen, där människor bedöms och döms ut på grund av sin hudfärg har vi Karim Jebari forskare i filosofi vid forskningsstiftelsen Institutet för Framtidsstudier, Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, aktuell med en dokumentärfilm om rasbiologiska institutet i Uppsala och Paulina de los Reyes, professor i Ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Vi bad frilansjournalisten Johanna Langhorst söka svar hos några av de tongivande rösterna i debatten om rasifiering - ett begrepp som tidigare mest använts inom den akademiska världen men nu har populariserats och används i mycket vidare kretsar. Men vad betyder det egentligen? Hur ser egentligen den officiella indelningen av folk ut? Det som verkar vara ett grundläggande behov av att kategorisera, att sortera, det gäller ju inte bara individer, utan även stater. Skälen att göra det, både för och emot, är lika varierande i dagens moderna, mer komplexa myndighetssamhällen som på kultursidorna, men då kallas det inte kulturdebatt, utan statistik. Konflikts Ivar Ekman tog reda på mer. Hur länge och hur långt tillbaka ska ursprunget fortsätta att bestämma vem jag är idag och vilka möjligheter jag har framöver?Vi ska till Tyskland där man fortfarande brottas med hur man ska benämna gästarbetarna som kom 60-talet. Idag lever närmare tre miljoner människor med turkisk bakgrund i Tyskland, barn och barnbarn till dem som enligt planen bara skulle stanna så länge de kunde jobba och sedan återvända till sina hemländer. De är födda i Tyskland men fortfarande markerar man deras avvikande ursprung. Hör tyska journalisten och författaren Hatice Akyün, som är innerligt trött på alla etiketter. Det går väl knappast att tala om rasdiskriminering utan att beröra USA. Dödsskjutningen av Michael Brown i staden Ferguson i augusti var bara ytterligare en i raden av händelser där polisen anklagas för övervåld mot afroamerikaner. I onsdags hände det igen. En vit polisman sköt ihjäl en svart man i St Louis. Motsättningar mellan vita och svarta, och hur USA hanterar arvet efter slaveriet och segregationen har länge varit den stora utmaningen för hur vi ska åstadkomma ett enat samhälle. Det säger professorn i politisk filosofi vid Princeton-universitetet, Danielle Allen. På grund av de stora migrationsströmmarna från Latinamerika och Asien pågår en gigantisk demografisk förändring som ställer oss inför helt nya utmaningar, menar Allen. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Marie Nilsson Boij