När hakkorsen vajade över Lunds studentkår

Lunds universitet var det svenska lärosäte som utåt var mest präglat av nazistiska influenser under mellankrigstiden. Redan 1930 bildades en nationalsocialistisk studentklubb. När Sveriges förste nazistledare Birger Furugård återvände till sin gamla studentstad Lund i februari 1931 fick han ett varmt mottagande och talade i en fullsatt AF-borg, prydd med stora hakkors.I Lund fanns två profilerade nazistiska studentorganisationer, flera ledande akademiker var nazister och när Lunds studentkår den 6 mars 1939 röstade om ett uttalande kring asyl till tio judiska specialistläkare ställde sig två tredjedelar av medlemmarna bakom ett skarpt uttalande mot asyl. Studentkårens rasbiologiskt motiverande uttalandet refererades i rikspress och väckte frågor om hur demokratisk den framtida svenska eliten var.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och lundabon Eskil Fagerström, aktuell med boken Historien om Lund (Historiska Media).Medicinalstyrelsens förslag att låta tio judiska läkare fly till Sverige ledde ett skarpt uttalande från Lunds studentkår den 6 mars 1939 till efter en omröstning bland medlemmarna. Med en explicit rasbiologisk formulering hävdades att det var skadligt och oförsvarbart inför framtiden att ”främmande element upptagas i vårt folk”.Lund var en småstad där universitetet dominerade det sociala livet. År 1930 hade Lund cirka 24 520 invånare, och studenternas andel av stadsbilden växte snabbt under decenniet; vårterminen 1939 fanns omkring 2 200 inskrivna studenter. Studentkåren var i praktiken en elitmiljö, rekryterad från välbärgade hem, med traditioner som stärkte sammanhållningen – och en känsla av att vara samhällets blivande ledarskikt.Den kombinationen – liten stad, stor social prestige och starka traditioner – gjorde politiken till mer än debatt. Den blev identitet. När Europas kriser fördjupades och nazismens propaganda presenterade sig som ett ”modernt” svar på arbetslöshet, kommunistskräck och ”nationell förnedring” fanns det redan en publik som var mottaglig.Redan 1930 bildades en nationalsocialistisk studentklubb i Lund. Efter krigsutbrottet bytte den namn till Lunds svensk-socialistiska studentförening (LSSS). Den tidiga etableringen fick draghjälp av kopplingar mellan svensk nazism och Lund: när nazistledaren Birger Furugård kom till staden i februari 1931 talade han i en fullsatt AF-borgen som prytts med stora hakkors.Under mitten av 1930-talet kunde två konkurrerande nazistiska studentorganisationer verka parallellt vid universitetet. Samtidigt odlade man en aktivistkultur: läger med ”kamratskap”, militär drill och nattmarscher – samt regelbundna samlingar i partilokaler. Det här var inte enbart skrivbordsradikalism. De lundensiska nazisterna sökte offentligheten: möten på Mårtenstorget, propaganda, uppvisningar och försök att vinna tolkningsföreträde över det ”nationella” studentlivet.I samtiden noterades också hur sympatier kunde sträcka sig in i etablerade kretsar av lärare och intellektuella, vilket gav rörelsen status och nätverk. I en miljö där studenterna såg sig som framtidens domare, ämbetsmän och opinionsbildare blev frågan brännande: Om eliten vacklar – vad händer då med demokratin?Om du vill lyssna reklamfritt och dessutom få två extra avsnitt i månaden ska du bli medlem i Historia Nu Premium för 75 kr/mån – du kan testa gratis i sju dagar.Lyssna också på Fascismens födelse.Bildtext: Nazistledaren Birger Furugård talar i Akademiska Föreningens stora sal vid Lunds studentkår 1931. Bild:Per Bagges Arkiv, Public Domain.Musik: 78-varvsskivan ”Sjung om studentens lyckliga da’r” med O.D.-kören, inspelad i Stockholms Konserthus och utgiven 1927 (His Master’s Voice, X2508). En tidig ljudkälla till svensk studentkultur och körtradition, relevant för avsnittet om studentliv och ritualer. Källa: Internet Archive; Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.