Naturens fullbordan (Causa Finalis) - När rymdskeppet väl var klart, slogs han av en plötslig tomhetskänsla

Naturens fullbordan är en teleologisk (målorienterad) illusion. Det är föreställningen att ett komplext system kan nå ett slutgiltigt stadium av perfektion eller jämvikt. När vi ser något som är tillfälligt stabilt (till exempel en mogen bransch eller ett framgångsrikt ekosystem), gör efterhandsjävet att den nuvarande formen känns oundviklig. Det känns som att historien hela tiden har varit på väg precis hit. Det är den oundviklighetskänslan som föder idén om Naturens fullbordan. Eftersom vi i efterhand kan dra en rak linje från det förflutna till nuet, drar vi den felaktiga slutsatsen att nuet är slutet på linjen. Vi tror att systemet har nått sin färdiga form. Efterhandsjävet gör oss blinda för att nuet bara är en tillfällig platå innan nästa fas av oordning och anpassning drar igång. Några hållpunkter: 07:27 - Sommaren 1985. 14:25 - Hur lång tid tar det att installera agilt? 16:00 - Vattnet i akvariet måste bytas ut. Kontakta oss via: [email protected] linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg