Om hur staden har ändrats i romanen

Människorna åkte in till städerna i en helt ny omfattning för så där 200 år sedan. När urbaniseringen och industrialismen tog verklig fart vid 1800-talets början beblandade sig människorna med varandra, buffades och knuffades, klättrade och gjorde klassresor. Det var också då som romanen, så som vi känner den idag, föddes. Mångröstad och detaljrik, som staden själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men plötsligt är inte städerna längre självklara magneter för lycksökare och klättrare – klimat-kris och terrorhot, pandemi och segregation urholkar stadens position som alltings sjudande ursoppa. I dag hör vi ett långt kulturreportage där du får möta urbanhistorikern Håkan Forsell, författarna Pooneh Rohi och Daniel Gustafsson, litteraturvetaren Lisbeth Larsson och dramatikern Sasha Marianna Salzmann. När reportern Jenny Aschenbrenner undersöker vad det är som händer med staden och hur det syns i romanerna. SAMTAL: OPERANS FRAMTID I SVERIGE Imorgon drar Mötesplats Opera igång. Det är första gången alla delar av operasverige finns representerade på ett tvådagarssymposium arrangerad av Kungliga Musikaliska Akademien med anledning av deras 250 års jubileum. Tanken är att forskare, sångare, operachefer, studenter, dirigenter, tonsättare, librettister, regissörer och allmänheten ska mötas och diskutera operan idag och operan i framtiden. Men vilka utmaningar står operan inför? Susanne Rydén, preses för Musikaliska Akademin kommer till programmet och svarar. ESSÄ: VART TOG MÖRKRET VÄGEN 1812 fick London världens första gasverk, och redan nästa år kunde Westminster Bridge stoltsera med en sensationell nymodighet: permanent gatubelysning. Under århundradet som följde lystes världen upp, och det ogenomträngliga mörker som i alla tider hade ramat in vår tillvaro, fick ge vika. Vad gjorde det med oss? Och var tog allt detta mörker vägen? Det frågar sig poeten Erik Lindman Mata i dagens Obs-essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari