Pandemin schemalägger våra liv till förbannelse – veckans ord är slot

Alltifrån restaurang och museibesök till att få tid för ett covidtest har gjort slot eller tidsslot till ett begrepp i tiden. En tidsslot har blivit lösningen för många verksamheter när de nu öppnat på ett smittsäkert sätt efter nedstängningarna i vintras. Cecilia Blomberg funderar över var spontaniteten får plats i en allt mer schemalagd tillvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jag tror förra året var något av ett rekordår för nya ord. De flesta relaterade till covidpandemin vi lever genom. Men jag saknade ett ord: engelskans "slot". Det kanske är för att det är först nu när museer börjar öppna igen som alltmer i mitt liv ska bokas för att vara tillgängligt. "Vänligen uppmärksamma att förbokad tidsslottsbiljett krävs för alla besökare, inklusive barn (oavsett ålder)", skriver Nationalmuseum. Och i mitt eget flöde på sociala medier där dyker ordet slot upp allt oftare. Något det inte riktigt går att värja sig mot. ...utan det handlar numera om alltifrån matleveranser till läkartider och så småningom för allt fler - vaccinationsslotar. För en slot, eller en tidsslot, det är inte bara det sätt som många muséer och konsthallar har tagit till för att lösa kravet på kontroll av antal besökare i lokalerna, utan det handlar numera om alltifrån matleveranser till läkartider och så småningom för allt fler - vaccinationsslotar. Saker som tagit större plats i mångas liv under pandemin. Så trots att de av oss som får jobba hemma nu i pandemitider och flyter runt i ett gränslöst mjukisbyxtillstånd där de enda fasta punkterna är digitala jobbmöten, trots det så blir livet samtidigt allt mer schemalagt. De få nöjen som ett restaurangbesök tidigt på kvällen - även det kräver framförhållning. En bokning och en tydligt definierad tidsram när middagen får börja och när den måste vara slut. Det är då jag börjar tänka på de grå männen. De som håller på att ta över världen i Michael Endes barnbok "Momo och kampen om tiden". Tidstjuvarna som metodiskt tar sig in i människornas liv och gör att allt till sist är inbundet i ett livlöst och glädjelöst tillstånd. Jag är ju ändå glad att museerna har öppnat, ansträngt sig för att hitta ett fungerande system för att ta emot besökare - men det spontana lär dröja. Under tiden är det bara att fortsätta boka slotar. Man kan ju i och för sig intala sig att förbokning till en viss tidslucka har en internationell "air" över sig. Tidsslotar har länge varit ett begrepp för att kunna gå före kön till Vatikanmuseet eller ens få tillträde till en utställning som Louvrens med Leonardo da Vinci härom året. Där är det ju alltid trångt hur långt i förtid man än bokat. Nu är det lite ovanligt luftigt istället. Så kanske jag borde känna mig glad över att slippa trängas framför de mest eftertraktade konstverken. Lite glad är jag då - men mest längtar jag nog som så många andra efter att det ska vara som vanligt igen. Och att det där tidsslotsbokandet inte är ett system som museerna kommer ta med sig in i framtiden. För hellre lite trångt och med utrymme för spontana infall. För övrigt så tycker jag att slot är att ganska fult ord.