Pappa tog sitt liv

1994. Molly Marmander är nio år. Hon har gått och lagt sig för att sova men ligger och lyssnar på sina föräldrars gräl. Hennes pappa testskjuter bultpistolen, den som de använder till slakt på gården, i köksbordet. Han säger till Mollys mamma att om inte hon tar med barnen och åker därifrån så får de titta på när han tar sitt liv. - Jag sprang upp och hämtade en torkad blomma till pappa som jag gav honom, och så gav jag honom en kram, säger Molly. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När jag sprang ut till bilen så stod jag på grusplanen och tänkte att jag ville springa in och krama honom en gång till, men jag vågade inte det för han var liksom inte samma pappa längre. Han hade väl avskärmat sig lite. Mollys mamma vågade inte stanna kvar hemma så hon satte sig i bilen med barnen och körde till Mollys äldre bror för att sova där. – Jag minns att vi pratade om det, att jag frågade mamma: ”är pappa död nu?” Och då sa hon: ”ja, det är han nog.” Hon visste att han skulle ta livet av sig och det var liksom ingenting att hymla med, så hon var väldigt öppen mot oss barn vilket jag är tacksam för. För hade ingen sagt vad som höll på att hända så hade det nog varit svårare att bearbeta. Det här är historien om kvällen då allting förändrades och om ångesten över den där sista kramen som aldrig blev. Men också om varför Mollys pappa tog sitt liv och hennes kamp för att gå vidare. Reporter Maria Hansson