Putins hjärna

Om invasionen som chockade världen. De ryska styrkorna på Krim-halvön fick den tyska kanslern Angela Merkel att undra om Vladimir Putin befann sig i "en annan värld". Bortom alla fördömanden och de få försöken att försvara, går det att förstå Putins beteende? Hör röster från Moskva, New York, Berlin och Vårberg om rysk messianism, kålsuparteorier och det både förvirrande och farliga, livet i en alltmer instabil värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Katja Abashinas personliga historia tränger in i Krim-konfliktens alla olika hörn. Hon själv är född i Ukraina. Hennes mamma är från Lviv i västra Ukraina. Hennes pappa är ryss. Katjas syster har en lägenhet på Krim. Själv är Katja i 30-årsåldern och i huvudsak från "väst", hon har bott i Sverige i 20 år. Men Katja blev lättad när ryssarna kom till Krim och är nu kritisk till hur media målar upp en mycket mörk bild av Ryssland, det berättar hon för Konflikts Jesper Lindau. För att diskutera den negativa bilden av Ryssland, våra möjligheter att förstå ett land som Ryssland, med en rik kultur och en lång historia som stormakt, finns i Konflikts studio diplomaten och förre ambassadören i Georgien Hans-Gunnar Adén. Han försöker också söka rötterna till det som händer nu på Krim i Rysslands behov av en multipolär värld, en värld där inte enbart en stormakt anger spelreglerna. Konflikts Johanna Melén sitter också med i studion för att samtala och ringde upp en mängd röster i Ryssland för att försöka tränga in i Vladimir Putins hjärna, som den nu ter sig efter det att ryska styrkor tagit kontrollen över ukrainska Krim. Hör Putins förre språkrör Sergej Markov som inte utesluter ett krig mellan Nato och Ryssland. Hör också Aleksandr Morozov som är chefredaktör för den Putin-kritiska tidningen "Den ryska tidskriften" som berättar om att förut så "ansåg vi alla att Putins antivästliga, antiliberala och aggressiva retorik var riktad uteslutande till hemmapubliken som ett sätt att öka sin popularitet. Efter Ukraina verkar det stå klart att han faktiskt också är beredd på en direkt konflikt med väst." I Johanna Meléns reportage hör ni också statsvetaren Lilia Sjevtsova som förklarar det hon kallar för "Putindoktrinen". I veckan publicerades en artikel på Washington Posts hemsida som väckte mycket uppmärksamhet. "Hur Putins världsbild formar hans handlande på Krim" löd rubriken, skriven av Maria Snegovaja, en rysk akademiker som forskar i statsvetenskap på Columbia-universitetet i USA. Konflikts Ivar Ekman ringde upp henne och hon berättade om de filosofer som Putin gärna vill att Rysslands guvernörer ska läsa. Maria Snegovaja anser också att det som händer på Krim går att likna vid Tysklands annektering av Österrike och Sudetenland i Tjeckoslovakien 1938. Tyskland har som inget annat europeiskt land har lika starka skäl för att försöka förstå Ryssland. Tyskland är Rysslands viktigaste partner i EU och beroendet går i båda riktningar. Den tyska industrin är livrädd för att sanktioner mot Ryssland kommer att slå tillbaka mot deras egna intressen. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Stefan Meister, expert på tysk Rysslands-politik vid tankesmedjan European Council on Foreign relations, som anser att Europa fullständigt har missbedömt hur centralt Ukraina är för Rysslands självuppfattning som stormakt. Rainer Lindner som är chef för Tyska Näringslivets östkommitté berättar om hur viktigt det är att nu undvika social oro för att rädda de över 300 000 tyska arbetstillfällen som påverkas av relationerna till Ryssland. Hör också en av Tysklands mest kända Rysslands-experter Alexander Rahr om varför Europa kanske måste lära sig att leva med det som hänt på Krim. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]