Sexköpslagen – och sen?

I år är det tjugosju år sedan den så kallade sexköpslagstiftningen infördes i Sverige. Lagstiftningen har väckt uppmärksamhet i hela världen och åtta länder har följt efter i samma spår, ytterligare två med viss variation, och den beskrivs som en av den inhemska feminismens största segrar bredvid samtyckeslagstiftningen, förskolereformen och avskaffandet av sambeskattning. Ändå har hittills ingen i Sverige suttit i fängelse för sexköp och beroende på hur man räknar kan även bötesbeloppet sägas ha sänkts genom förändringar i tillämpningen av straffskalan. Framförallt lyser vägarna ut ur prostitution med sin frånvaro och möjligheten till hjälp och permanent uppehållstillstånd vid människohandel är alltjämt stängd trots att organiserad trafficking blivit allt vanligare. Det konstaterar journalisten Helena Björk som fördjupat sig i frågan, bland annat i boken Socialt oacceptabelt – ett reportage om svensk prostitutionspolitik som utkom 2023, och som nyligen var på konferens i Frankrike vilka lagt mer resurser på den sociala aspekten och omsorgen av offren.