Shirley Chisholm – 50 kilo kärnkraftsenergi som förändrade amerikansk politik

1972 gav sig politikern Shirley Chisholm in i kampen om att bli USA:s president. Hon ville visa att det inte var omöjligt för en kvinna att gör det en svart kvinna, dessutom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Shirley Chisholm ställde upp som presidentkandidat 1972 visste hon att hon att det skulle bli svårt att vinna. Det gjorde hon inte heller. Det demokratiska partiet, vilket hon tillhörde, valde istället George McGovern. Han förlorade – stort – mot den sittande presidenten, Richard Nixon. Men någonstans måste man ju börja, tänkte Shirley Chisholm. Och hon gick i bräschen för den våg av kvinnor – av olika etnicitet – som idag börjat ta plats inom politiken, framförallt i USA. En av dem är Kamala Harris, som nyligen utsågs till Joe Bidens vicepresidentkandidat. Men det var inte lätt för Shirley Chisholm. Trots att hon hade arbetat länge inom den högsta politiska sfären i Washington – 1969 blev hon den första svarta kvinnan som valdes in till en plats i det amerikanska representanthuset – var det många som inte trodde sina ögon, eller öron, när hon tillkännagav sin kandidatur. Under hela sin karriär tvingades Shirley Chisholm att kämpa mot både rasism och sexism, där det senare faktiskt var värst, menade hon. I veckans program pratar vi med Niambi Carter, docent i statsvetenskap vid Howard University och Zinga Fraser, lektor i africana studies vid Brooklyn College, samt ledare för The Shirley Chisholm Project. De märker ett tydligt ökat intresse för Shirley Chisholms liv och karriär just nu. Vi träffar också historikern Kirsti Niskanen som berättar om Sveriges första kvinnliga statsråd, Karin Kock. Och så pratar vi med skribenten Barbro Hedvall om varför det är relevant att analysera vad politiker har på sig. Veckans gäst är Björn af Kleen, DN:s korrespondent i Washington.