Vadå en svensk kulturkanon?

Kaaaanon alltså, inte kanoooon. Regeringen har presenterat en svensk kulturkanon. Det har tagit flera år. Det har kostat en massa pengar. Men vad är poängen? Och vad tycker folk? Låt oss diskutera.Det här blir som om du träffade mig på spårvagnen och frågade: ”vad är grejen men den här nya kanonen egentligen?”. Jag gör inte massa research utan tar det jag minns eller kan googla snabbt.Du kanske vill läsa listan som utgör den nya kulturkanonen? Här hittar du den till exempel: https://www.svt.se/kultur/sveriges-kulturkanon-presenteras-svt-sander-liveVadå kanonHar du hört talas om kanoniserade texter i kristen kontext. Det är de religiösa texter som godkänts att vara del av Bibeln. Det finns även apokryfiska texter som inte valts ut. Kanon är alltså en slags norm för vad som representerar religionen offentligt. Hjälp mig i kommentarerna om jag förklarar fel.Sedan har ordet använts i litteraturvetenskap. Litteraturvetaren Harold Bloom var viktig för det sättet att tänka. Jag vet inte om han var först dock. Bloom menade att det finns litterär kvalitet och att vissa böcker är bättre än andra. Konsekvensen blir att viss litteratur är mer värd att läsa. Det leder också till en diskussion om vad litterär kvalitet är. Kanon blir det urval av litteratur som många är överens om har kvalitet och är värd att läsa. Den kan förändras och man kan ha olika åsikter om vad som bör ingå i kanon.Begreppet har sedan utökats att handla om konst, musik och andra konstformer. Tanken på en kanon är kopplat till tanken om bildning. Vilka böcker och annan konst ska jag känna till för att vara bildad, det vill säga ha en djupare förståelse för litteratur- och kulturhistoria.Man kan säga att kanon förhandlas varje gång ett universitet bestämmer en litterturlista. Man väljer vad som är värt att ägna tid åt. Det avgör vilka verk som ska leva vidare genom historien.Den svenska kanonen, är det ens en kanon?Okej, så en arbetsgrupp har fått i uppgift att ta fram en lista på 100 viktiga svenska kulturella ”grejer”. Gruppen är en blandning av experter som har letts av historieprofessorn Lars Trädgårdh. I listan finns såväl konstnärliga verk, byggnader som historiska händelser. Det är en speciell kanon på så sätt. Här samsas en Stagneliusdikt med offentlighetsprincipen och Falu koppargruva.Man har valt saker som är ”betydelsefulla” för svensk kultur och är minst 50 år gamla. En invändning här är att det inte är en kanon, för att det inte bygger på en idé om kvalitet. En skribent kommenterar att det snarare är som en historielektion.Expertgruppen har utgått från tre ledord: bildning, gemenskap och inkludering. Man kan fundera på vad syftet är ”egentligen” med den här listan.InkluderingDet som fått mest uppmärksamhet i debatten om kanon är frågan om inkludering. Problemet är knappast den bristande gemenskapen i samhället för att min son inte har läst Strindberg. Det problem som står i fokus är integrationen, som kanske skulle kunna minskas om fler invandrare känner till Pippi Långstrump och Den heliga Birgittas uppenbarelser (verkar vissa tro i alla fall). Kritiker har kallat det ett uppfostringsprojekt. Andra är mer positiva, till exempel en lärare i Angered som redan läser klassiker med sina elever. På något sätt tänker man sig att detta ska bli en vägvisare till svensk kultur. Man hoppas säkert att skolor ska använda listan i sin undervisning.En rolig kommentar kommer från komikern Christoffer Nyqvist. Han menar att problemet är att svenskar inte själva känner till de här verken. ”Det kan skapa ett nytt utanförskap om invandrare pluggar på det här”. Här hittar du ett klipp: DiskussionenDet har varit en massa diskussion kring detta. Du kan lätt ägna en dag åt att googla och läsa olika inlägg. Jag skulle säga att kritiken har varit mer högljudd (dominerat).En intressant vinkel tycker jag är kritiken om kanon som en skenmanöver. Den ger bilden av att regeringen bryr sig om kultur. Samtidigt skär man ner på bidrag till kultur och folkbildning, sådant som faktiskt kan sprida den svenska kulturen till fler.En annan kritik är att listan inte kommer ha någon effekt för det man vill främja. En debattör i GP skrev att det gjort en liknande kanon i Nederländerna som inte fått någon större betydelse. Någon läsare som vet mer om just det?En pragmatisk typFör egen del är jag pragmatisk. Den här listan kommer förmodligen vara ganska bortglömd om 10 år. Den kommer knappast bidra till inkludering och gemenskap. Men va fan, inte är jag den som är den. Om någon gjort en topp 100-lista för svensk kultur kan vi väl titta på den. Kanske lär vi oss nåt intressant!Och med tanke på årets tema hem/hemma (minns du det?). Vi kan se det här projektet som att någon slängt upp en barack på en bit outnyttjad mark. I brist på bättre kan vi göra oss ett hem där. Så låt oss snart prata mer om Lasse Lucidor och kalmåleri i Härkeberga kyrka.Ja, vad säger du om det här spektaklet?Önskar dig en osedvanligt bildad söndag!/Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com