Vem är människa?

Om flykten, döden och kampen för att vara människa. Konflikt blickar tillbaka på året som gått, och ser sjunkna båtar, ett värmländsk hälsohotell och en syrisk tragedi. Men vi blickar också framåt, mot ett år fyllt av val, när plötsligt många fler än flyktingar får anledning att ställa sig frågan: Hur mycket människa är jag? Hör nytt reportage av Randi Mossige-Norheim, intervju med Fabrizio Gatti och bitar ur det gångna årets Konflikt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den italienska ön Lampedusa har under hösten varit i blickfången på grund av att flera båtar med flyktingar sjunkit med katastrofala följder - hundratals människor har drunknat. Ibland allt som vi berättat om i årets Konflikt så känns det här dramat på Medelhavet som det viktigaste att påminna om. Det är ett drama där utvecklingen i framförallt Syrien, men även i länder som Eritrea, möter den alltmer bistra politiska verkligheten här i Europa. Ett möte med fruktansvärda konsekvenser, både möjliga, i framtiden, och idag. Den första katastrofen inträffade den 3 oktober. Nära 400 människor dog, de flesta från Eritrea. Nu pågår rättegången i Italien mot båtens kapten. Och livet går vidare för de som överlevde och för de som är anhöriga till dom som dog. De anhöriga finns spridda över hela världen, de bor i Eritrea, Tyskland, Kanada, USA, England. Randi Mossige-Norheim berättar deras historia. En person som ägnat många år åt att försöka förstå och sedan berätta om denna migranternas och flyktingarnas verklighet är Fabrizio Gatti. Han är italienare och journalist, och författare till boken "Bilal", som kom ut på svenska tidigare i år och då fick mycket uppmärksamhet. I "Bilal" har Fabrizio Gatti själv rest en av de rutter som tar folk till Europa - den rutt som kallas slavrutten, genom Sahara, via Libyen, till Lampedusa, och sedan vidare till tomatodlingarna i Apulien och byggarbetsplatserna i norra Italien. Gatti skriver för tidskriften L'Espresso å har på senare tid intensivt bevakat katastroferna vid Lampedusa. Det berättade han när han nyligen kom på besök till Sverige och Konflikts Ivar Ekman honom på Arlanda. Sverige har ju kommit att spela en ganska stor roll i det här dramat, genom att många Syrier flyr just hit - mer än 15 000 sen årets början - och i synnerhet sen Migrationsverket tidigare i höstas beslutade att ge människor på flykt undan kriget i Syrien permanent uppehållstillstånd, och därmed möjligheten att ta hit sin familj. Av den här anledningen reste Konflikts Julia Lundberg tidigare i höstas till det lilla samhället Ekshärad i norra Värmland. Där köpte mångsysslaren Bert Karlsson det nedlagda hälsohotellet Wermlandia i början av året, och gjorde om det till asylboende. Det var många som trodde, eller kanske framförallt, hoppades, att båtkatastroferna skulle Europas politik i förhållande till flyktingar från Syrien. Men så har det inte blivit. Nyligen publicerade Amnesty international en rapport med titeln An international failure: The syrian refugee crisis. Rapporten beskrev hur 2,3 miljoner människor flytt Syrien undan kriget där. Och ett sätt å hjälpa flyktingarna - så att de slipper göra den här farliga resan över Medelhavet - det är att erbjuda dom så kallade kvotflyktingsplatser. EU, med mer än 500 miljoner invånare, har erbjudit drygt 12 000 sådana platser. Det utgör en halv procent av det totala antalet flyktingar som lämnat Syrien. Och som en direkt konsekvens av detta blir dom fruktansvärda ödena bara fler. Fyrabarnsmamman Soha Afifis öde har skakade om många under hösten. Hon hade flytt Syrien, och gav sig av i båt från Egypten med sina fyra döttrar i hopp om att nå Europa och så småningom Sverige, där hennes systrar bor. Vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén träffade henne inspärrad på ett häkte i Alexandria, och Konflikts Daniela Marquardt träffade systern Neda i Umeå. Producent och programledare: Ivar Ekman