Bryta Bröd

I det här avsnittet av Bryta Bröds specialsäsong vänder vi på en fråga vi fått höra länge: att lösningen ligger hos oss – att vi ska välja rätt, handla smartare, läsa på mer. Men vad händer om det är fel utgångspunkt? Det här samtalet handlar om skillnaden mellan att vara konsument och att vara medborgare – och varför den skillnaden avgör allt. Maten är en samhällsfråga. Och den behöver ett svar på systemnivå.   Jag möter två gäster som kommer till den frågan från varsitt håll. En som forskar på varför vi beter oss som vi gör, och en som dagligen testar hur miljöerna runt oss kan byggas annorlunda.   Katarina Graffman är kulturantropolog vid Uppsala universitet. Som antropolog studerar hon inte vad människor säger att de gör – utan vad de faktiskt gör, och varför. Hon har gjort studier om hur konsumenter förhåller sig till ekologisk mat, hur marknadsföring formar beteenden utan att vi märker det, och varför informationskampanjer sällan når de som inte redan är övertygade. Johan Hjerpe kommer från en designbakgrund, har jobbat med mat utifrån ett stadsutvecklingsperspektiv och är medgrundare till matbutiken Livs. Han har under flera år jobbat med Reformaten med att ta fram en ny typ av publika platser för mat i städer. En arena där medborgare kan mötas, laga och lära, och faktiskt agera – inte bara konsumera.   Vi pratar om varför vi handlar som vi gör. Konsumenten har frihet att välja – men bara bland de alternativ som systemet erbjuder, dagligvaruhandelns hyllplaceringar och marknadsföring. Katarina visar hur svårt det är att förändra beteenden när majoriteten av människor inte har tid, råd eller energi att ta till sig komplex information – och hur marknadsföringen är konstruerad just för att nå oss i svaga stunder. Johan berättar om hur miljöerna vi befinner oss i formar vad vi ens kan tänka oss att göra: barn som lagar lunch av ekologiska råvaror och har kul – men vars önskemat ändå är amerikanska snabbmatskedjor, för det är där deras mediekonsumtion bor.   Samtalet återkommer till en central fråga: var ligger ansvaret? Livsmedelsindustrin har i decennier framgångsrikt skjutit över det på individen – precis som plasttillverkarna och tobaksbolagen gjort. Vi pratar om hur man medvetet sprider vilseledande information för att göra ansvarsfrågan för komplex att greppa.   Men det stannar inte vid problemet. Katarina och Johan lyfter konkreta vägar framåt. Nudging och smarta butiksmiljöer som gör det lätt att välja rätt utan att behöva tänka. Offentliga matsalar och stadsdelskök som ger medborgare ett verkligt handlingsutrymme. Och politisk reglering – av reklam, av exponering, av de system som gör det lättare att välja fel än rätt.   I grunden handlar det om vad vi mäter. Så länge samhällets framgång räknas i BNP, och så länge aktörer tjänar pengar på att ingenting förändras, är det svårt att vända skutan. Men det finns en annan logik: att räkna in samhällskostnaderna av vad dagens system faktiskt orsakar för folkhälsa och förlorad natur – och ställa det mot vinsterna för de företag som driver på.   Det är ett politiskt val.

I det här avsnittet av Bryta Bröds specialsäsong går vi rakt in i en av de mest grundläggande frågorna när vi pratar om matsystem: hur produceras maten vi äter, och varför det spelar roll? För att förstå det möter jag två gäster som rör sig i det svenska jordbruket från olika håll – en som odlar och organiserar underifrån och en som arbetar med de stora strukturerna.   Joel Holmdahl är småbrukare på Rikkenstorp och styrelseordförande i småbrukarorganisationen Nordbruk – den svenska grenen av La Via Campesina, världens största bonderörelse med 250 miljoner småskaliga lantbrukare. På sin gård driver han ett andelsjordbruk med 35 familjer och en förskola, där priset på grönsakerna beslutas gemensamt av medlemmarna och räknas baklänges från vad det faktiskt kostar att producera dem, snarare än fluktuerande marknadspriser. Pim Bendt är strateg för jordbruk och odlingslandskap på Naturskyddsföreningen, och leder projektet Resurssnåla Entreprenörerna – där de jämför hur samma gård presterar ekonomiskt med en insatssnål respektive en kapitalintensiv driftsform. De har bland annat funnit att de små, resurssnåla gårdarna ofta är mer lönsamma och mer stabila över tid.    Vi pratar om hur det svenska jordbruket har förändrats dramatiskt under de senaste årtiondena. Från ett landskap med många mindre gårdar med lokal förankring till ett system med färre, större och mer specialiserade enheter, starkt beroende av globala marknader och insatsvaror. Det är resultatet av politiska beslut - där jordbruket gått från att vara en samhällsfråga till att behandlas som vilken marknad som helst.   Både Joel och Pim visar att det finns andra sätt att organisera jordbruket. På mer stabila sätt med lägre beroende av externa insatsvaror och i många fall högre lönsamhet över tid. Men idag är de verksamheterna mer undantag än norm. Frågan om politik återkommer: vilka jordbruk är det som gynnas av dagens system och vilka slås ut? Vad krävs för att de mer resurssnåla och platsbaserade systemen inte bara överlever, utan också kan bli fler? Vi får höra några konkreta exempel.   I samtalet belyser vi också vad allas vår egen roll är i det här. Vad händer om vi inte bara ser oss som konsumenter, utan också som en del av samma system – med ett ansvar för hur maten produceras och för villkoren för de som producerar den?    Både Joel och Pim lyfter initiativ som visar att något annat är möjligt, inspiration för att kunna ställa andra krav för att förändra politiken. Det är ett samtal som ger tydliga konturer av vad ett annat matsystem faktiskt skulle kunna innebära – ett arbete som redan pågår, på gårdar, i kommuner och i organisationer som börjar hitta varandra.    I grunden är det spelreglerna som avgör vad som får växa och vad som försvinner.    Avsnittet avslutas vid bordet, där vi bryter ett bröd bakat på svedjeråg. Det påminner om att maten vi delar alltid är resultatet av relationer, inte bara produktion. Att bryta bröd tillsammans blir här inte bara en avslutning, utan en bild av det matsystem vi försöker förstå – och återbygga.

I det här avsnittet av Bryta Bröds specialsäsong möter jag två gäster med fördjupad kompetens inom några av de mest kritiska utmaningarna i dagens matsystem. Tillsammans pratar vi om varför det behövs förändring.    Karin Gerhart, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar i skärningspunkten mellan klimat, biologisk mångfald och livsmedelsproduktion, med särskilt fokus på hur jordbrukets strukturer påverkar ekosystemens funktion och resiliens. Hennes arbete rör sig mellan teori och praktik, där småskaliga produktionssystem och lokala sammanhang blir centrala för att förstå hur alternativa modeller kan se ut. Stefan Swartling Peterson, läkare och professor i global hälsa, med lång erfarenhet av internationellt arbete, bland annat inom UNICEF. Hans forskning och praktik fokuserar på sambanden mellan kost, sjukdomsbörda, prevention och de strukturella determinanter som formar människors hälsa över tid.   Tillsammans representerar Karin och Stefan två kunskapsfält som ofta behandlas separat men som i praktiken är djupt sammanflätade: ekologisk hållbarhet och folkhälsa. Vi pratar om hur den industriella livsmedelsproduktionen destabiliserar ekosystem, påskyndar förlusten av biologisk mångfald och driver på en ökande börda av livsstilssjukdomar. Vi berör också den strukturella obalansen i hälsoarbetet, där resurser går till behandling snarare än förebyggande insatser.    En central del av samtalet handlar om hur ansvar för hälsa och hållbarhet individualiseras, samtidigt som handlingsutrymmet i praktiken är starkt begränsat av den omgivande matmiljön. Kommersiella incitament, prissättning, exponering och marknadsföring formar konsumtionsmönster långt mer än vad som ofta erkänns i den offentliga diskussionen. Individen förväntas göra rationella val i ett sammanhang som är strukturerat för motsatsen.   Vi pratar om varför en systemförändring behövs snarare än marginella justeringar. Samtalet lyfter möjliga vägar framåt, där politiska styrmedel, ekonomiska incitament och ett stärkt civilsamhälle lyfts fram som centralt.    I detta sammanhang får brödet en symbolisk funktion. Inte som en romantisering av det förflutna, utan som en konkret illustration av vad ett annat förhållande till mat kan innebära. Ett förhållande där tid, kunskap, biologiska processer och råvarornas ursprung åter ges betydelse.    Avsnittet blir inte enbart en kritik av nuvarande strukturer, utan också ett försök att formulera konturerna av ett alternativ, där matens roll i samhället omdefinieras i grunden.  

Matupproret handlar inte bara om mat. Det handlar om makt. I det första denna speciella avsnitt av Bryta bröd möts Sebastien, Tatjana Boric Persson och Olga Grönvall Lund i ett samtal som snabbt visar att frågan om mat är mycket större än vad som ligger på tallriken. Här blir maten en ingång till något mer grundläggande: barns framtid, bönders villkor, folkhälsa, klimat, reklam, rättvisa och människors möjlighet att faktiskt göra rätt i ett system som ofta gör fel lättast. Tatjana berättar hur Matupproret växte fram ur en känsla av att klimatrörelsen behövde hitta en fråga som både berör alla och kan samla många. Den frågan blev maten. Tillsammans med Rebellmammornas folkliga kraft och Reformatens kunskap om matsystemet formas ett nytt slags allians: bred, konkret och kompromisslöst hoppfull. Olga sätter ord på det många anar men få lyckas förklara så tydligt: problemet är inte att människor bryr sig för lite. Problemet är att vi lever i ett matsystem där det är svårt att göra rätt, svårt att förstå helheten och nästan omöjligt att vara den “perfekta konsumenten”. Därför handlar Matupproret inte om att skuldbelägga individen, utan om att förändra systemet. Samtalet rör sig mellan det stora och det nära. Från PFAS i mjöl, industrijordbruk och politisk lobbyism, till barn som säljer riktigt bröd istället för ultraprocessade kakor för att samla in pengar till sin förening. Just där landar avsnittets kanske starkaste idé: att förändring inte alltid börjar i riksdagen. Ibland börjar den med en tallrik. Eller med en limpa bröd. Det som gör avsnittet så starkt är att det inte fastnar i undergång. Tvärtom. Här finns ilska, ja — men också riktning. Tatjana och Olga pratar inte bara om vad som är fel, utan om vad som faktiskt går att bygga istället. Ett matsystem där bra mat inte är en klassfråga. Där barn skyddas från skräpmatsreklam. Där bönder kan leva på sina skördar. Där relationen till mat blir mänsklig igen. Och mitt i allt återkommer brödet som symbol för motstånd.  Det här avsnittet visar att Matupproret inte är ännu en kampanj bland andra. Det är ett försök att samla forskare, bönder, föräldrar och medborgare kring en enkel men sprängkraftig fråga: Varför accepterar vi ett matsystem som gör både människor och natur sjuka? Och kanske är det just där något börjar skava på riktigt. För när människor väl ser systemet, när de väl förstår att det går att bygga något bättre, då är nästa fråga nästan omöjlig att värja sig mot: Vad händer den dag vi inte längre nöjer oss med att handla mat — utan börjar kräva ett helt nytt sätt att leva? Nu är det en knapp vecka kvar innan den officiella lanseringen av Matupproret i Stockholm den 21a april, där de politiska krav som tagits fram tillsammans med Reformatens Bonderåd och Forskarråd kommer presenteras. Knip en plats på https://billetto.se/e/lansering-av-matupproret-biljetter-1892805

Elden som instrument. Bröd och smör som egen rätt. Ekstedt och ekologi där gästen kan luta sig tillbaka och njuta av ett nordiskt fyrverkeri. I avsnitt 76 av Bryta Bröd öppnar kökschefen Florencia Abella dörren till ett kök som styrs av blick, tålamod och värderingar. Här förädlas råvaror i stället för att processas. Här får kulturspannmål, hantverksgrädde och ekologiska grönsaker bära menyn. Och ledarskapet är lika skarpt som det är mjukt: ”Ingen lagar bättre mat av rädsla.” säger Florencia.  Vi talar om närvaro vid elden och varför enkel teknik kräver störst kunskap. Florencia beskriver bröd och smör som fullvärdiga rätter, om smör som kärnas för hand och viks till en blomma, om mjöl som mals färskt och om hur kökets rytm avgör smaken. Vi går igenom Extets värmekällor och hantaget framför glöd och rök. Vi stannar i ledarskapets kärna där mod ersätter rädsla och där laget alltid går före jaget. ”Risktagande tar man väldigt sällan betalt för.” Vi rör oss från Buenos Aires till Stockholm, från baskiska glödstationer till nordiska tekniker. Om varför det verkligt exklusiva ofta är det som växer nära och utan gifter. Om att välja bonden före marknadslogiken. Om att låta en underskattad rot bli huvudperson. Och om att ett kök kan vara en skola i mod, omsorg och ansvar. Hur smakar ett ostron som möter renfett i sju hundra grader. Var går Florencias egen gräns när lyxklichéerna knackar på. Och vilket ögonblick i bageriet fick Ekstedts bröd att bli en tårframkallande rätt. Lyssna på en av mina största kockförebild så får du svaret.

Avsnitt 75 av Bryta Bröd är ett av de mest omfångsrika samtalen jag haft. Tillsammans med Christian rör vi oss mellan många världar från finansens puls i London till jordens rytm på Ibiza, från Vandana Shivas fröaktivism till Satish Kumars filosofi om Soil, Soul and Society. Vi börjar i det personliga: föräldraskapets omställning, frågan om hur vi vill möta våra barn och vad vi egentligen lämnar efter oss. Från filmen Seed kommer vi in på fröet som urgammal teknologi årtusenden av information som bara behöver jord, ljus och vatten för att väckas. Det leder till en diskussion om hur vi människor gång på gång underskattar naturens komplexitet, förenklar system vi inte förstår och skapar lösningar vars bieffekter vi inte kan överblicka. Samtalet tar oss vidare till psykedeliska erfarenheter och hur de kan öppna dörrar både till mening och till naturkontakt. Vi talar om finansvärldens logik och det existentiella tomrum som följer när profit blir viktigare än purpose. Om beroende av våra grannar, men också om varför verklig relation byggs först när vi faktiskt behöver varandra. Mitt i allt detta kommer Ibiza in som scen. En ö präglad av turismens Las Vegas-liknande konsumtion, men också av en stark motrörelse av jordbruk och gemenskap. Här växer projektet Juntos fram, en biohub som vill knyta samman lokala producenter, restauranger och marknader, och skapa ett ekosystem där både människor och jordar kan blomstra. Vi pratar om skog och vatten, om varför monokultur är en återvändsgränd, och om hur vi kan bygga diversifierade jordbruk som är lönsamma på riktigt. Det är ett samtal om proportioner, om att se dosen och sammanhanget snarare än att demonisera hela system. Om varför ekologisk mat inte är dyr utan varför det andra är överpris, när vi räknar in kostnaden i förstörda vattendrag, döda maskar och förlorad bördighet. Framför allt är det ett avsnitt om hopp: om små öar av koherens som kan förändra hela hav av kaos, om att bygga lokalsamhällen där mat är mer än kalorier, och om att hitta en framtid som både är useful, beautiful och meaningful. Vad är Juntos? Juntos är en biohub på Ibiza som arbetar på bioregionsnivå (hela ön). Tänk ett “Fryshuset för jordbruk”: gemensam infrastruktur (fröbank, sticklingsproduktion, kompost, snickeri, kök), marknad & kanaler (restaurang, deli, farmers’ market, distribution) och kompetens som gör det möjligt för många små, diversifierade gårdar att bli lönsamma samtidigt som ekosystemen restaureras. Målet är att rikta turismens köpkraft till lokala producenter och skapa en attraktiv, robust, lokal livsmedelsväv. https://juntosfarm.com/?srsltid=AfmBOopmIiRIui_X2ZR2tSgdDy3w9ZgNgneTUvCHAzwijJxtWaai__Nz&utm_source=chatgpt.com   Nämnt i avsnittet (för vidare läsning/lyssning) Vandana Shiva – Seed (dokumentär) Helena Norberg-Hodge – Ancient Futures, Economics of Happiness Commonland – landskapsrestaurering (4-returns-ramverket) Tompkins Conservation – nationalparker i Chile/Argentina Satish Kumar – Soil, Soul, Society; Schumacher College The Emerald (podcast) – spiritualitet & plats Daniel Schmachtenberger – metakris/systemrisker La Via Campesina – global bonderörelse med 2 miljoner medlemmar EARA – European Alliance of Regenerative Agriculture Reformaten – Lätt att göra rätt mat- & samhällsrörelse Ekobanken – finans för kooperativ/omställning Kapitelmarkörer  00:19 Ursprung, uttal och föräldraskapets vändpunkt 02:40 Seed, Vandana Shiva & fröets teknologi 06:03 Barnlogik: bilen vs kroppen – vad lagar sig själv? 07:41 Psykedelika, mening och vägen tillbaka till naturen 14:34 Ibiza: två världar – festens syd, hippiens nord 19:05 Öar, sårbarhet & vatten – turismens pris 27:25 Från blandskog till tallmonokultur – varför det spelar roll 31:53 “Vita svensken på Ibiza?” – klass, arv & att bygga förtroende 37:57 Finans, grodan i grytan & purpose > profit 41:19 Jordbruk som extraktion vs skörd – bygg toppjord 43:12 “Milking the Clouds” & bioregional logik 47:19 Ekologi kan visst mätta – om vi ändrar arbetssyn & incitament 50:15 BNP, skala och matens sanna pris 57:16 Giftet är dosen – proportioner i allt från vatten till finans 1:35:06 Biohub: Juntos i praktiken – infrastruktur + efterfrågan 1:52:43 Subventioner & varför diversitet måste löna sig 1:56:49 Jobb med mening framför UBI – allokera lönekostnad till ekosystemnytta 2:00:20 AI-chocken som öppning för omfördelning till landsbygden 2:10:01 Ibiza importerar 96% av maten – sex dagar på lager 2:12:04 Farmers’ market, första offentliga stödet & momentum 2:21:58 “Small islands of coherence…” – rörelsens metod 2:34:46 La Via Campesina, småskalans verkliga tyngd 2:37:56 Från konsument till medborgare – en folkhemsvision för mat

I det här avsnittet möter jag Johan Rindevall, vd för Matmissionen, Sveriges mest uppmärksammade modell för att omfördela livsmedelsöverskott till människor med låg inkomst. Vårt samtal tar avstamp i den kritiska rapporten från Ätbart och blir snabbt både skarpt och konfrontativt. Vi är inte alltid överens. Jag ifrågasätter om Matmissionen riskerar att förlänga ett felbyggt matsystem, medan Johan försvarar modellen som ett sätt att möta dagens fattigdom här och nu. Som han själv säger: ”Rootcausen för mig är att folk har för lite pengar. Så länge samhället accepterar det, behövs butiker som våra.” Vi pratar om växande klyftor, om hur livsmedelsindustrin flyttar ansvar till civilsamhället, och om varför det ofta är billigare för företag att donera än att minska överproduktionen. Samtidigt diskuterar vi folkhälsa: vad händer när de varor som hamnar i överskottsbutiker inte alltid är de som bygger långsiktig hälsa? Det här är ett samtal som inte landar i enkla svar. Det blir en öppen diskussion om rotorsaker, symptom, ansvar och drömmar. Är Matmissionen en nödvändig livlina i väntan på systemförändring, eller riskerar den att bli en ventil som gör det lättare för industrin att fortsätta som vanligt? Lyssna på ett avsnitt som blottlägger spänningarna mellan välgörenhet, handel och systemförändring, och som påminner om att riktiga lösningar alltid kräver att vi vågar ta den obekväma diskussionen.

Avsnitt 73 av Bryta Bröd är ett av de där samtalen som rör sig mellan det personliga, det politiska och det riktigt goda i glaset. Gäst är spritexperten, bartendern och krögaren Emil Åreng – en röst som lika gärna pratar om rosenkvitten som om motbokens arv och varför mötet mellan människor är viktigare än själva shakern. Vi börjar i Jämtland, där Emils relation till sprit formats av både småstadsliv och helgkultur. Därifrån går resan via Lycksele, Grand Hôtel i Stockholm och vidare till Umeå, där han idag driver Facit – en cocktailbar som valt att arbeta nästan uteslutande med svensk sprit och svenska råvaror. Vi pratar om vad det betyder att ta bort importhyllorna och istället lyfta fram små destillerier som jobbar med kulturspannmål, svädjeråg och bär från svenska skogar. Emil förklarar varför det för bara 15 år sedan var omöjligt att driva en sådan bar och hur destilleribommen förändrat spelplanen. Längs vägen landar vi i klassiska cocktails som grundskola för alla bartenders, varför glasets tunnhet spelar roll, och vad som händer när berättelsen bakom en gin eller rom blir en del av själva upplevelsen. Vi kommer in på rosenkvitten – “den nordiska citronen” – och hur den kan förvandla en drink. Samtidigt drar Emil paralleller mellan baren och bastun: platser där alla kan mötas på samma villkor, oavsett bakgrund. Samtalet glider, som det ofta gör i Bryta Bröd, in på politik och jordbruk. Vi pratar om Systembolagets dubbla roller, hur svensk alkoholpolitik både räddat och hindrat utvecklingen, och varför Gotland verkar vara fullt av råvaru- och dryckesrebeller. Emil ger sin raka syn på Mackmyras resa – från pionjär med för tidiga släpp, via en stark kvalitetsperiod, till en affärsmodell som tappade bort krogarna. Vi lyfter också fram destillerier som High Coast, Agitator och små producenter som vågar arbeta helt från grunden. Det blir också ett smakprov på Emils kommande SVT-serie I spritens spår, där första säsongen tar oss genom Finlands sprithistoria – från 1500-talet, via förbudstid och smuggling, till dagens hantverksdestillerier som tänker ekologiskt utan att kalla det trend. Och någonstans mot slutet händer något som jag själv inte gjort på 25 år. Låt oss säga att det började med ett sting, fortsatte med en värmande känsla och slutade med ett skratt. Vad det var? Du får lyssna för att ta reda på det. Tack för att du lyssnar. Följ Bryta Bröd på Instagram för fler samtal, citat och bonusmaterial mellan avsnitten. Och om du passerar Umeå – ta trappan upp till Facit, titta på detaljerna, lyssna på berättelserna och njut av en cocktail som smakar Sverige på riktigt.

Avsnitt 72 – Diamantis Koukouvinos Diamantis Koukouvinos har gått från elitbasket och landslagsspel till att bli läkare i kinesisk medicin, funktionsmedicinare, författare och föreläsare. Hans drivkraft är densamma som alltid – att förstå hur kroppen fungerar och hur vi kan leva friskare liv. I det här samtalet pratar vi om bröd, jord, tarmflora, fasta, livsstilsförändringar och varför våra personliga val är tätt sammanlänkade med planetens framtid. Vi börjar i skillnaden mellan industribröd och riktigt hantverksbröd. Hur mineralerna i jorden minskat sedan NPK-gödslingens intåg på 1950-talet, och hur lång fermentering frigör näring som annars är låst. Vi rör vid kostens kvalitet, ultraprocessad mat som ”mänskliga påhitt”, och varför kroppen reagerar så olika på livsmedel med samma kalorimängd men helt olika näringsinnehåll. ”Livsmedelsverket ser till att människor inte faller som flugor – men om du äter det som säljs i butiken varje dag i åratal, är det inte deras ansvar om du blir sjuk.” – Diamantis Koukouvinos Vi pratar om tarmflorans första tre år, varför probiotika inte koloniserar tarmen, och om hur prebiotisk mat är avgörande för vår hälsa. Om fasta och autofagi som kroppens eget återvinningssystem, och hur ett ”darkroom retreat” kan skärpa sinnena och stilla nervsystemet. Samtalet vidgar sig till konsumtion, klimat och social rättvisa – från det planetära gränsernas logik till frågan om hur vi använder vår välfärd: för att vårda oss själva och världen eller för att urholka båda. ”Det är inte generna det är fel på – det är epigenetiken, vår livsstil och det vi matar våra kroppar med, varje dag.” – Diamantis Koukouvinos Följ Bryta Bröd på Instagram för fler samtal om mat, hälsa, jord och framtid.

I avsnitt 71 av Bryta Bröd möter jag Gunnar Rundgren, jordbruksexpert, författare och en av grundarna till KRAV 1985, för ett samtal som går långt bortom det vi brukar kalla ”hållbarhet”. Med över fyrtio års erfarenhet av jordbruk och livsmedelsfrågor, både i Sverige och internationellt, har han sett hur politik, marknad och ideal krockar. Gunnar är en av få som kan tala lika insatt om den lilla gårdens vardag som om de globala matsystemens strukturer. Han förklarar varför ekologiskt jordbruk inte räcker om det fortsätter att verka i ett i grunden ohållbart system, och varför vi måste ta steget från att bara klara en certifieringsstandard till att bygga ett ekologiskt matsystem där odling, djurhållning, förädling, distribution och konsumtion binds samman i lokala och regenerativa kretslopp. ”Vi behöver sluta designa maten för industrins behov och börja forma den efter jordens villkor”, säger han. Vi pratar också om människors hälsa och den växande krisen kring industrins ultraprocessade livsmedel, vars snabba tillväxt är kopplad till sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt-kärlproblem och psykisk ohälsa. Forskningen han hänvisar till är omfattande och skapar en tydlig bild av sambanden mellan matens kvalitet och vår folkhälsa. Samtalet rör vid matsuveränitet, småskalighetens roll i krisberedskap och hur beroendet av importerade insatsvaror kan brytas. Det handlar inte bara om att odla ekologiskt utan om att bygga system som kan stå emot kriser, vårda jorden och ge mat som faktiskt stärker vår hälsa. Ett avsnitt som utmanar din syn på vad ”hållbar mat” egentligen betyder och lämnar dig med frågan: Om vi vet hur ett friskt matsystem ser ut, varför bygger vi fortfarande det sjuka?   https://www.nature.com/articles/d41586-025-02451-8    

I avsnitt 70 av Bryta bröd återvänder Olga Grönvall Lund från Reformaten – och samtalet är mer angeläget än någonsin. På bara 1,5 år har både organisationen och världsläget tagit nya riktningar. Vi pratar om vägen från ett matsystem som bryter ner människor, jordar och ekosystem – till positiva, lokalt förankrade matsystem som kan bära oss genom de kriser vi står inför. Olga berättar om kvalitarianen – en människa som äter utifrån värderingar, inte bara smak – och varför även den mest medvetna konsumenten idag är fångad i ett system som gör rätt handling nästan omöjlig. Hon blottlägger dagligvaruhandelns grepp om våra val, hur butikernas egna märken urholkar ekologiska standarder, och varför vi måste våga säga nej till samarbeten som ”tvättar” ohållbara aktörer gröna. Ett tydligt exempel är Reformatens beslut att tacka nej till en nominering till Änglamarkpriset – och därmed avstå från 250 000 kronor – för att inte legitimera ett system de vill förändra. ”Det är inte en brist på lösningar som är problemet”, säger Olga. ”Det är bristen på mod att stöta sig med dem som tjänar på att ingenting förändras.” Vi pratar också om Reformatens nya bonderåd – ett expertorgan med jordbrukare från flera producentorganisationer som förenas i tron på en matproduktion som sker med naturen, inte mot den. Oberoende av importerade insatsvaror och med målet att skapa ”positiv mat” eller ”beredskapsmat”. Och om forskarrådet – ett nätverk av oberoende forskare och experter som ska bidra med evidens, analyser och kunskap som kan omsättas i praktisk förändring. Tillsammans ska de bygga en bro mellan vetenskap, praktik och politik. Och missa inte den 23 augusti – då firar Reformaten fem år på Trädgården i Stockholm! En kväll för att samla, inspirera och fira alla som är en del av förändringen. Kom och visa ditt stöd, möt människorna bakom arbetet, lyssna på samtal, ta del av mat och musik och bidra till att Reformaten kan fortsätta driva den förändring vi så desperat behöver. Ju fler vi är där, desto starkare signal skickar vi om att matsystemet måste ändras – på riktigt. (00:19) Matreform Och Globala Matsystem (11:24) Investering I Hållbart Matsystem (20:53) Effektiva Lösningar I Matsystemet (28:26) Problemet Med Egna Märkesvaror (37:25) Designa Om Matmiljön För Hälsa (49:51) Degraderade Jordar Och Matsystemet (59:58) Matsystemets Påverkan På Samhället (01:10:42) Körkort För Hållbart Matsystem (01:26:48) Fokus På Politiska Styrmedel (01:39:52) Politiskt Inflytande För Hållbar Matkonsumtion (01:51:55) Organisationsnyttan För Hållbara Matsystem

I avsnitt 69 av Bryta Bröd sitter jag ner med skådespelaren Ida Engvoll, en av Sveriges mest egensinniga röster, både på scen och i offentligheten. Hon har spelat på landets stora teatrar, gestaltat älskade karaktärer på bioduken och i tv-serier, och inte minst hållit ett sommarprat i år som skakade om. Ett program som berörde på djupet, men som också anklagades för att vara romantiserande, elitistiskt, verklighetsfrånvänt. Vi möts i hennes mans släktgård utanför Järvsö och pratar om varför just det väckte så starka reaktioner. Vad säger det om vår tid, om vår relation till mat, jord och historia? Vi pratar om klass och mat. Om varför det har blivit provocerande att vilja äta bra mat. Om bilden av det “vanliga” och vad det får för konsekvenser när plastinpackad industrimat uppfattas som neutral, medan ekologiskt odlad potatis känns som något främmande. Inte för alla. Vi pratar om förebilder, om konstnärligt motstånd och vad som händer när kulturens mest känsliga uttryck, det som inte är tillrättalagt och inte passar in i rutan, trycks undan i ett politiskt klimat där populism, marknadslogik och rädsla för komplexitet styr berättelsen. När konst som vill något annat än att underhålla eller bekräfta upplevs som störande snarare än nödvändig. Och vi pratar om varför så många fortsätter hålla tyst vid middagsbordet, trots att de vet vad maten innehåller. Om kvalitarianism, att välja mat utifrån hur den producerats, inte bara vad den innehåller. Om varför en plastpåse med bröd som ingen människa har rört kan kännas renare än en limpa bakad med händer, omsorg och råvaror som ger liv. Och vi pratar om att vilja något annat. Att inte ge upp. Att stå kvar. Som Ida säger: “Det handlar om vårt gemensamma framtid. Det handlar om våra barn och framtida generationer. Det här är inte bara en liten egotripp, det är en omsorg.” Vad händer när man börjar göra motstånd på riktigt, inte i kommentarsfältet utan i sin vardag? (00:18) Kampen För Konst Och Historia (05:44) Naturlig Mat Och Klassförhållanden (23:38) Framtiden Genom Historien (32:28) Bondgårdar Och Stadsodlingar (45:18) Ekologi vs Konventionell Mat Och Klass (58:08) Matkvalitet Och Hållbarhet (01:02:43) Hållbarhet Och Framtida Generationer (01:10:52)  Utmaningar Och Sociala Medier (01:28:37) Förädla Passionen För Konst

Avsnitt 68 – Vinets sanningar med Niklas Jakobsson Det här är inte ett vanligt avsnitt av Bryta Bröd. Brödet får vila. Nu rör vi vid något som jäser lika djupt i vår kultur – vin. Jag bjöd hem Niklas Jakobsson. Han var en av de första i Sverige som tog vin på allvar – inte som produkt utan som hantverk, som jordbruk, som livsform. Han började importera vin från småskaliga vinmakare redan innan ordet naturvin ens existerade i vårt dagliga vokabulär. Vi pratar om terroir. Inte som marknadsföringsbegrepp, utan som verklighet. Om smaken av skiftande jordmån, av regniga höstar och torra vårar, av människors händer och val. Vin som förmedlar en plats, ett år, ett sammanhang. Det är vin som bär spår – inte maskering. Men bakom detta landskap av jord och känsla finns en annan värld. En som inte vill synas. Och det är dit vi går i samtalet. Niklas berättar hur den globala vinindustrin manipulerar, justerar och finputsar för att passa systemets krav: färgjustering, syrabalansering, konstgjord ek, filtrering, stabilisering, klarning, svavelchocker och aromtillsatser. Det mesta du ser på Systembolagets hyllor är ett vin i teknisk mening – men frågan är: vad har det kvar av sitt ursprung? Vi pratar om varför vin kan få innehålla upp till 70 olika tillsatser – utan att du som konsument får veta. Hur kändisviner och volymproduktion maskerar en jord som utarmas och en smak som förlorat all kontakt med verkligheten. Men vi pratar också om motståndet. Om vinmakare som väljer att arbeta utan skyddsnät. Som följer årets nycker, accepterar misstag, och buteljerar något som är i ständig förändring. Vin som vågar leva – med jästslöjor, med skiftande textur, med oväntade smaker. Vin som inte smakar "bra", men som smakar ärligt. Vi dricker ett vin från Bruno Duchesne. En flaska som doftar av 2 platser, passion och pannben. En påminnelse om att det fortfarande finns vägar ut – ur systemet, ur det tekniska, ur det förutsägbara. Det här är ett samtal om smak. Men också om sanning. Om du någonsin undrat varför vinet i ditt glas alltid smakar likadant – då behöver du höra det här. Lyssna på Bryta Bröd där poddar finns. Och om du är i Stockholm – gå till Bar Ninja. Sätt dig i baren. Beställ något du inte känner till. Låt det börja där.

Avsnitt 67 – En vändpunkt med Gunnar Brundin Vad händer när en miljökämpe, ekonom och systemgranskare med 45 års erfarenhet sätter sig i samtal med en desillusionerad bagare? Ett samtal som skaver, väcker hopp – och ställer de frågor vi inte längre har råd att blunda för. Gunnar Brundin var med och grundade Miljöpartiet 1980. Sedan dess har han granskat system, utbildat i hållbar utveckling, arbetat som miljö- och kvalitetsrevisor – och nu, som nybliven pensionär, är han i full färd med att bygga nästa kapitel: partiet Vändpunkt. Vi pratar om varför politiken har fastnat i tekniklögner och tillväxtdogmer. Om varför klimatrörelsen måste börja prata om det vi inte ska göra. Om varför nerväxt inte är ett hot, utan en möjlighet. Och om varför 290 lokala valutor kan bli nyckeln till en resilient ekonomi. Men vi pratar också om rotorsaker. Om jord, mykorrhiza, bufflar, biologisk mångfald – och vad som händer när vi kallar människor för resurser och börjar förbruka dem på samma sätt som vi förbrukar olja och skog. Det här är ett avsnitt för dig som har tröttnat på symbolpolitik och vill höra konkreta idéer om hur vi bygger ett samhälle som faktiskt håller – för människor, barn, djur och jord.  Länkar och resurser: – Vändpunkt:https://partietvandpunkt.se/ – Positiva Pengar: positivapengar.se – Rapport om lokalvalutor: "KEX – kommunala e-kronor" – Almedalsveckan 2025: Gunnar och Vändpunkt arrangerar dagliga seminarier på temat Nerväxt, nedrustning och självtillit Bryta Bröd är en podd om mat, samhälle och den värld vi vill leva i. Följ oss på Instagram: @brytabrod

Avsnitt 66 – Fiskarnas ambassadör: Martin Falklind om kampen för havet "Det är märkligt – vi älskar våra skogar, vi älskar våra fjäll. Men havet? Det är som en tyst svart spegel. Vi vet inte vad som händer där nere.” I det här avsnittet av Bryta Bröd kliver vi rakt ner i djupet tillsammans med naturfilmaren, journalisten och äventyraren Martin Falklind – en av Sveriges mest hängivna röster för livet under ytan. Med dokumentärserien Fiskarnas rike har han inte bara fångat unika bilder från Östersjöns mest hemliga vrår – han har också lyckats göra något större: väcka respekt för fiskarna, för havet och för det vi håller på att förlora. Vi pratar om hur det är att tillbringa åratal under ytan med kamera i hand – på jakt efter något de flesta av oss aldrig får se. Om tystnaden i samhället kring fisken, om politiken som blundar, och om den djupt existentiella känslan av att se ett ekosystem vittra sönder framför ögonen. Martin berättar om dramat bakom kameran: hur han kämpade mot både strömmar, mörker och institutionell likgiltighet för att fånga det där enda ögonblicket – när torsken simmar fritt genom ett solstrålat undervattenslandskap. ”Det här var det mest extrema jag någonsin gjort. Men jag kände: om inte jag gör det – vem ska då göra det?” Vi pratar om varför just fisken blivit den blinda fläcken i vår relation till naturen – trots att den en gång var livsnerven i hela vår kultur. Och varför Fiskarnas rike inte är en dokumentär om nostalgi – utan om framtid. 🎥 Dokumentärserien finns att se på SVT Play – men efter det här samtalet kanske du aldrig ser på havet på samma sätt igen.

I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag Niklas Wennberg, pionjär inom hållbar matproduktion och grundare av projektet Stadsjord. Niklas har en unik bakgrund som kombinerar expertis inom arkeologi, hållbarhet och cirkulära odlingssystem, med ett särskilt fokus på havet och marina ekosystem. Genom sin djupa passion för vatten och dess resurser har Niklas utvecklat innovativa metoder för fiskodling och hållbar livsmedelsproduktion. Niklas erfarenhet sträcker sig från hans tidiga år som fiskare på 1970-talet, då han med kreativitet och begränsade resurser utvecklade praktiska lösningar för ett hållbart fiske, till dagens arbete med avancerade landbaserade odlingssystem som avlastar våra hav. Han är även en tongivande röst i debatten kring fiskeförvaltning och certifieringssystem, där han ifrågasätter dagens metoder och föreslår nya vägar framåt. Med ett helhetsperspektiv på ekosystemets balans arbetar Niklas aktivt för att hitta hållbara och etiska lösningar inom matproduktion, inklusive användningen av alternativa foderingredienser som insekter och innovativa odlingstekniker såsom biokol och akvaponiska system. Niklas engagemang och kunnande gör honom till en inspirerande förespråkare för hållbarhet, både lokalt och globalt, där hans arbete kontinuerligt utmanar traditionella metoder och driver fram nytänkande för planetens framtid.

Vad händer när vi börjar se på hopp som ett verb – som något vi gör, snarare än något vi har? Avsnitt 64 – Andreas Magnusson I det här laddade och ärliga samtalet möter jag Andreas Magnusson – en av de mest engagerade rösterna inom svensk klimat- och kulturaktivism, och en av medgrundarna till Fridays For Future tillsammans med Greta Thunberg. Han är bara 22 år gammal, men har redan hunnit påverka och inspirera tusentals, inte minst mig. Vi pratar om hur civil olydnad och klimatprotester har utvecklats, varför unga människor i allt högre grad tappar tilliten till politiken, och hur musik och kultur kan fungera som en motkraft mot apati och resignation. Det handlar om aktivismens roll i ett samhälle som står still, om vad som händer när unga inte längre tror på demokratin, och om musik som ett verktyg för förändring – inte bara som underhållning. Civil olydnad, mod och historiska paralleller vävs in i ett samtal som också rör vid den mentala bördan av att förstå vad som står på spel. Vi pratar också om vikten av att lyssna på barn och unga vuxna. Det är deras framtid vi talar om – deras värld som just nu formas. Att ta deras oro, frustration och engagemang på allvar är inte bara ett ansvar – det är en nödvändighet. Det här är ett avsnitt för dig som vill känna, förstå – och framför allt: göra. Ett samtal om att inte ge upp, även när allt brinner. Ett avsnitt alla föräldrar borde lyssna på. 🎧 Lyssna där poddar finns – och sprid gärna vidare.

I det 63:e avsnittet av Bryta Bröd möter jag Sanna Lindberg – prisbelönt dryckesjournalist, sommelier och preses i Svenska Dryckesakademin. Vi sätter oss ner vid mitt köksbord och börjar där allting bör börja: med smak, med ursprung – och med en nyfiken blick på vad som egentligen ryms i ett glas öl. Sanna har tagit steget från restauranggolvet till att bli en av Sveriges mest tongivande röster inom dryck. Hon står upp för transparens, hantverk och svenska råvaror – och vågar ifrågasätta ett system som hellre säljer känsla än berättar sanning. "Vi måste börja prata om öl som vi pratar om mat. Vem har odlat humlen? Var växte kornet? Hur såg jorden ut?" – Sanna Lindberg Vi pratar om mikrobryggeriboomen efter EU-inträdet, och om Systembolagets tudelade roll – både som möjliggörare och som bromskloss för små producenter. Vi lyfter etiketter som marknadsför öl som "lokalt bryggd" – utan att avslöja varifrån råvarorna faktiskt kommer. "Du kan stå med en öl i handen som säger 'lokalt' – men du hittar ingen information om råvarornas ursprung. Det är ett problem." Vi reder ut skillnaden mellan industriöl och hantverksöl. Pratar om varför det småskaliga är mer utmanande, men också mer meningsfullt. Och om ciderbranschen – som släpar ännu längre efter när det gäller både status och öppenhet. "Gårdsförsäljning kan bli ett lyft. Eller ett byråkratiskt skämt." Samtalet rör sig fritt mellan smak, etik, politik och struktur. Vi talar om ekologisk humle, kulturspannmål, och varför fler restauranger borde våga satsa på det som faktiskt gör skillnad – lokalt, ekologiskt och hantverksmässigt producerat. Men vi pratar också om baksidan. Bakom många flaskor döljer sig en industri som gärna pratar om passion – men sällan om ursprung. Märkningen är otydlig. Transparensen ofta bara en illusion. Det är dags att ställa samma krav på det vi dricker som på det vi äter. 🎧 Lyssna där poddar finns – eller direkt på Bryta Bröd via Spotify Länkar och vidare läsning → Följ Sanna på Beer News → Läs mer om hantverksöl hos Sveriges Oberoende Bryggerier → Stöd Bramley Musteri – pionjärer inom hållbar ciderkultur

"Det är inte att minska matsvinn att ta emot allting, inte ställa några krav på branschen och sen presentera lyckliga människor som är tacksamma.” – Li Kristjansdottir I avsnitt 62 av Bryta Bröd får vi besök av Li Kristjansdottir från Ätbart – en organisation som vågar ställa obekväma frågor kring matsvinn, välgörenhet och livsmedelsindustrins roll i ett alltmer cyniskt system. Samtalet tar avstamp i Ätbarts nya rapport, som granskar de storskaliga donationssystemen mellan livsmedelsjättar och sociala matbutiker som Matmissionen, och hur dessa modeller – som vid första anblick kan se ut som lösningar – i själva verket riskerar att permanenta utanförskap och skyla över ett dysfunktionellt livsmedelssystem. Tillsammans med mig går Li djupt in i systemets maskineri: hur mat som borde ha förebyggts från att bli svinn istället dumpas på välgörenhetsorganisationer, hur ideella krafter tvingas agera gratis arbetskraft och avfallshanterare, och hur donationer i själva verket är en del av företagens affärsmodell – inte altruism. Vi får höra om hallon i januari, om oetiska chokladkakor som dumpas efter konsumentbojkotter, om arbetstränande som sorterar kött med passerat bäst-före-datum – och hur den “gåva” som välgörenheten får ofta är en kostnad. Det här är ett brännande och viktigt avsnitt om klass, ansvar och det systemfel som gör att de mest utsatta får bära bördan – samtidigt som de stora aktörerna tvättar sina händer, sin image och sin vinstmarginal. Li berättar modigt om Ätbarts finansiering, om hur de själva dragits in i systemet – och varför de ändå valde att gå ut med sin kritik. De gör det för att något måste förändras. För att vi inte kan ha ett livsmedelssystem som är riggat för att generera svinn. För att det är dags att skilja på livsmedel och skräp. Vi pratar också om möjligheten till förändring: folkrörelser, ekologiska matbanker, och att bygga nya relationer direkt mellan små producenter och de som verkligen behöver mat. Det här är ett avsnitt som kan skava – men det är också ett upprop. Mot greenwashing. Mot att gömma systemfel bakom välgörenhet. Mot att behandla människor som marknadens soptunna. Lyssna och dela gärna. För vi behöver fler som vågar se bakom ytan – och som vågar agera. 🎧 Rapporten från Ätbart släpps inom kort. Håll utkik på deras hemsida: www.atbart.se 📍 Tips: Gå tillbaka och lyssna på avsnitt #1 med Olga från Reformaten – där började denna resa.

En prisbelönt reklamman stormar scenen under reklamvärldens finaste gala med en skylt: “No awards on a dead planet.”Vad hände? I veckans avsnitt möter vi Gustav Martner – mannen som bytte reklambranschen mot klimatkampen, och som inte skäms för att sno mikrofonen från reklameliten. Vad händer med en människa när den yrkesroll som en gång kändes självklar plötsligt blir moraliskt omöjlig att fortsätta i? I detta avsnitt möter vi en person som lämnade en framgångsrik karriär i reklambranschen – en bransch han menar har blivit en av de mest centrala drivkrafterna bakom vår tids klimatkollaps – för att istället ägna sig åt aktivism och civil olydnad. I dag arbetar han för Greenpeace, en organisation som i vissa kretsar ofta blir föremål för konspiratoriska teorier och medvetna missförstånd. Han förklarar varför just Greenpeace, med sin kompromisslösa hållning och sitt oberoende från marknadens logik, utgör ett av de sista fria utrymmena för motstånd – och varför det provocerar så många. "När du utmanar de narrativ som håller uppe hela den fossila ekonomin, då blir du snabbt kallad extremist", säger han. Samtalet rör sig mellan systemkritik, moralfilosofi och strategier för att få fler att bryta sin lojalitet med det destruktiva. Hur kan man använda samma retoriska verktyg som en gång sålde flygresor för att nu inspirera till klimatkamp? Vad innebär det att byta sida – inte bara professionellt, utan existentiellt? Och hur bemöter man det förlöjligande som ofta riktas mot de som vågar göra motstånd? Ett avsnitt om mod, skuld, hopp – och om varför vissa väljer att sluta tiga. (00:19) Aktivism Och Miljörörelsen (04:14) Makt Och Radikalisering Genom Aktivism (11:02) Gränser Och Förändring I Aktivism (23:09) Industrins Påverkan På Kornas Välbefinnande (30:40) Sverige Och Industriell Förändring (44:31) Politisk Makt Och Klimatförnekelse (01:01:41) Forskningens Påverkan På Samhället (01:15:15) Reklam Och Konsumtionens Påverkan (01:25:35) Reklamombudsmannen Och Maktbalans I Sverige (01:33:40) Restaurera Folkrörelserna För Förändring (01:43:15) Kampen Mot Miljöpåverkan Och Lobbyism (01:52:19) Miljöorganisationers Betydelse För Framtiden

Avsnitt 60 – Skogen, stormen och stormarknaden Vad händer när man skrapar på ytan av Sveriges största markägare? När man ifrågasätter berättelsen om den svenska skogen – en berättelse som så ofta får stå oemotsagd? I det sextionde avsnittet av Bryta Bröd möter jag två av landets mest tongivande grävande journalister: Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Otto. De är aktuella med boken Att låta världen få veta, där de berättar om vad som händer när man faktiskt gör just det – låter världen få veta. Vi pratar om journalistikens roll i en tid då berättelsen om hållbarhet säljs in som en produkt, men där innehållet ofta är ihåligt. Om modet att fortsätta granska när trycket ökar. Om rädsla i systemen – och om vikten av att inte ge upp. Det här är ett samtal om skogen, stormen och stormarknaden. Om vad som händer när man vänder på varje sten – och låter ljuset nå in. (00:18) Granskande Journalisters Samtal Om Klimatkrisen (18:17) Framväxt Av Hållbara Förebilder (25:09) Matsystemets Komplexitet Och Hållbarhet (38:50) Skogens Omloppstider Och Förändringar (55:55) Konflikt Mellan Hållbarhet Och Konsumtion (01:08:04) En Global Kris Och Möjligheterna (01:17:29) Sveriges Historiska Ansvar För Miljön (01:23:22) Journalistisk Etik I Den Kapitalistiska Världen (01:47:37) Uppmuntra Att Vara Autentiska

Vi lever i en tid av polykris – klimatförändringar, ekonomisk instabilitet, politisk oro och en tilltagande meningskris. Hur hamnade vi här, och finns det en väg framåt som inte bara handlar om att lappa ihop ett trasigt system? I detta avsnitt av Bryta Bröd gästas jag av Tove Blomgren, kreativ ledare på Sally – ett framtidslabb inom Doberman, där hon arbetar med att utmana och omforma de system vi tar för givna. Tove delar sin resa från att vara en framgångsrik designer inom den kommersiella världen till att få ett brutalt uppvaknande 2018. "Jag trodde på riktigt att vi hade system som skulle se till att vi inte förlorade världen." Det var under den rekordvarma sommaren och efter IPCC:s rapport om att 1,5 graders uppvärmning var en kritisk gräns som hon insåg att hon levde i en illusion – tron att någon annan styr upp allt. Det blev starten på en omställning som förändrade hennes liv i grunden. Många klamrar sig fast vid idén att ny teknik ska rädda oss – elbilar, solpaneler, smarta lösningar. Men vad händer om den berättelsen är lika destruktiv som de problem vi försöker lösa? Tove lyfter hur vårt ekonomiska system är programmerat för att alltid kräva mer. Inte bättre, inte mer hållbart – bara mer. Och det är inte en slump. Vårt system premierar de mest cyniska och hänsynslösa aktörerna, de som vet hur man exploaterar utan skam. "Skam är en vacker känsla. Det betyder att du har en moralisk kompass. Men de som styr världen idag saknar den." Vi pratar också om Elon Musk, en gång sedd som en visionär, men som nu snarare representerar en destruktiv utveckling där teknologi används för att maximera kontroll och kortsiktig vinst. "Vi trodde att vi skulle lösa klimatkrisen med elbilar. Men problemet är inte vad som driver bilen – det är bilen i sig." Om vi inte kan förlita oss på teknik och marknadskrafter, vad återstår? Tove menar att vi måste återerövra det vi gett bort: självförsörjning och matsuveränitet – att förstå hur vi odlar, lagrar och tar hand om vår mat är inte bara en trend utan en nödvändighet. Gemenskap och resiliens – vi behöver människor omkring oss. Vårt samhälle har designats för att skapa beroende av ekonomiska system, men vi behöver vara beroende av varandra. Att våga välja bort – mindre konsumtion är inte en uppoffring. Tove berättar hur hon lämnade shopping, flygresor och den klassiska karriärstressen – och blev lyckligare. "När jag slutade shoppa, slutade flyga, slutade konsumera som förut – då blev jag fri." Vi diskuterar också hur plastindustrin lurat oss, varför BNP är en skadlig måttstock och vad som egentligen är framtidens mest värdefulla tillgångar. Vi står i en brygga mellan två världar. Den gamla världen håller på att dö, men den nya är ännu inte född. Under denna tid av osäkerhet får de mörkaste krafterna mer makt – det är därför vi ser en våg av populism, fascism och rovkapitalism. "Antonio Gramsci sa: ‘The old world is dying, and the new world struggles to be born. This is the time of monsters.’" Men det finns en annan väg. En väg bortom tillväxt, bortom ständig acceleration. En väg där vi omvärderar vad som faktiskt gör oss lyckliga. Lyssna på avsnittet och låt oss fortsätta samtalet.

Bryta Bröd #58 med Fredrik Forss – Nervsystemets intelligens, symbolernas makt och en AI-gud som ställer ultimatum Vad kommer att vara den hårdaste valutan i framtiden? Inte pengar, inte makt – utan autenticitet. I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag filosofen och författaren Fredrik Forss i ett samtal om vår tids största utmaningar: hur vi kan återkoppla till oss själva i en värld där symboler och berättelser har ersatt verkligheten. Vi talar om nervsystemets intelligens, om mat som en väg ut ur illusionen och om hur framtiden kan innebära en värld där en artificiell intelligens ställer mänskligheten inför ett ultimatum. Fredrik beskriver hur vi lever allt mer avskärmade från det som är verkligt – från kroppen, jorden och den sensoriska intelligensen som en gång vägledde oss. I en värld där algoritmer styr våra val och där multinationella livsmedelsföretag skapar illusioner av hälsa och hållbarhet, blir det svårare att veta vad som är sant. Vi har lärt oss att äta symboler istället för mat, att lita på berättelser istället för våra egna sinnen. Vad händer när bröd, en av mänsklighetens äldsta födoämnen, reduceras till en industriell produkt? När en etikett på ett paket betyder mer än den verkliga smaken och näringen i det vi stoppar i oss? Vi talar också om Unum, Fredriks dystopiska roman där en artificiell intelligens utvecklar en djupare förståelse för människan än vad vi själva gör. I boken ställs mänskligheten inför ett ultimatum: att återfå kontakten med det naturliga – med kroppen, med jorden – eller gå under. Hur långt har vi egentligen kommit från det som är verkligt, och vad skulle det innebära att vända tillbaka? En viktig del av samtalet handlar om kollektivboendet K9 i Stockholm, där Fredrik var en av initiativtagarna. Visionen var att skapa en modern form av gemenskap, en plats där resurser kunde delas och där det sociala livet kunde få en större betydelse än den individualistiska ensamheten som präglar många stadsmiljöer. Men trots de idealistiska målen kom projektet med en personlig kostnad – att driva förändring inifrån ett system som motarbetar samarbete och långsiktig hållbarhet visade sig vara utmattande. Till slut gick han in i väggen. Vi pratar om vad som krävs för att bygga alternativ till det nuvarande samhället utan att själv bränna ut sig i processen. Vi ifrågasätter också filantropins roll i dagens samhälle. Är den verkligen en väg till förändring, eller bara ett nytt sätt för makten att fortsätta existera under en annan skepnad? Många av världens rikaste ser sig själva som välgörare, men fortsätter samtidigt att reproducera samma exploaterande system som gjorde dem förmögna från början. Mitt i allt detta lyfter vi maten som en möjlig väg ut ur illusionen. Genom att återta vår sensoriska intelligens – att lära oss smaka, känna och uppleva utan att filtrera allt genom marknadsföring och digitala symboler – kan vi också hitta en väg tillbaka till det som verkligen betyder något. "Det som kommer vara hårdvaluta i framtiden är autenticitet och ren mat." Det här avsnittet är en uppmaning till att vakna upp, att ifrågasätta och att våga känna. Att bryta bröd tillsammans är mer än en måltid – det är en handling av närvaro, ett motstånd mot en värld där det symboliska håller på att ersätta det verkliga. Lyssna och fundera själv: Är vi på väg att skapa en bättre värld, eller är vi fångade i illusioner?

Bryta Bröd – Avsnitt 57: Kerstin Johansson Vad gör en riktigt bra svensk ost? I detta avsnitt tar vi med dig till Almnäsbruk, ett anrikt gårdsmejeri vid en Vätern, där passion för hantverket och traditionell osttillverkning möter moderna utmaningar. Vi utforskar svensk ostproduktion från 1990-talet fram till idag, hur internationella influenser har format den, och vad som krävs för att skapa hantverksostar av högsta kvalitet. Vår gäst i detta avsnitt är Kerstin Johansson, ordförande för Sveriges gårdsmejerister och mejerichef på Almnäsbruk. Hon delar med sig av sin djupa kunskap och erfarenhet kring hantverksost och hur hon ser på framtiden för svensk ostproduktion. Vi djupdyker i två av Almnäsbruks mest omtalade ostar: den mjuka och krämiga Vrångenbäck och den smakrika Tegel, med dess karaktäristiska struktur och komplexa smaker. Tillsammans med Kerstin diskuterar vi de tekniker och val som formar ostens slutliga smak och kvalitet. Djurens välfärd spelar en avgörande roll i mejeriproduktionen, och vi lyfter fram Sveriges unika beteskrav i jämförelse med internationella standarder. Hur påverkar djurens livskvalitet den ost vi äter? Vi pratar även om utmaningarna med storskaliga jordbruk, vikten av transparens i produktionskedjan och hur småskaliga producenter kämpar för att bevara höga djurvälfärdsstandarder. En central fråga i avsnittet är skillnaden mellan hantverksost och industriost. Vilka risker och vilken noggrannhet krävs för att skapa en ost med karaktär, och hur skiljer den sig från massproducerade alternativ? Vi drar paralleller till brödindustrin och lyfter fram de utmaningar som små producenter ställs inför, inklusive de byråkratiska hinder som kan försvåra etikettering och produktkontroll. Följ med på en resa genom hantverk, tradition och innovation – och lär dig mer om den svenska ostens framtid!  

I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag Kata Nylen från Klimatpsykologerna för ett samtal om den psykologiska dimensionen av klimatkrisen. Vi lever i en tid där insikten om den ekologiska kollapsen är ständigt närvarande. Många av oss känner en gnagande oro, en tyngd som är svår att skaka av sig. Men hur hanterar vi dessa känslor på ett sätt som gör att vi inte fastnar i passivitet eller uppgivenhet? Vi pratar om hur klimatångest skiljer sig från vanlig oro och varför den är en naturlig reaktion på en hotfull verklighet. Kata förklarar hur vi kan använda psykologiska verktyg för att omvandla den här känslan till något konstruktivt – att gå från förlamning till handling. Vi diskuterar varför det är viktigt att inte bara förstå krisens omfattning, utan också hitta sätt att leva med den utan att tappa riktning eller mening. I samtalet utforskar vi även matens och brödets roll i en tid av omställning. Vad händer när vi ser mat som en del av lösningen snarare än ett problem? Kan vi hitta styrka och framtidstro i något så enkelt som att knåda en deg eller odla en gröda? För mig är bakandet en konkret handling, ett sätt att skapa något meningsfullt i en värld som ibland känns splittrad och hotfull. Kata hjälper till att sätta ord på varför sådana handlingar kan vara avgörande för vår mentala hälsa. Det här är ett avsnitt för dig som någon gång känt hopplöshet inför klimatkrisen, men också för dig som söker sätt att orka fortsätta kämpa. Hur kan vi prata om klimatet utan att fastna i panik? Hur kan vi hitta små, men betydelsefulla, vägar framåt? Och framför allt – hur kan vi leva med en kris som inte kommer att lösas över en natt? Lyssna på avsnittet där poddar finns. Och om du har tankar kring samtalet – skriv gärna och berätta. Hur hanterar du klimatångest? Vad får dig att känna mening i en värld i förändring?

I avsnittet #55 av Bryta Bröd utforskar vi finansens roll i att omforma våra livsmedelssystem tillsammans med Erika HOMBERT. Erika Hombert är Senior Investment Manager på PINC, Paulig Groups venture-division. Innan hon började på PINC utvecklade hon HackCapital, investeringsgrenen av FoodHack, en global foodtech-gemenskap. Hennes investeringsportfölj omfattar cirka 30 tidiga investeringar och ängelinvesteringar i 10 företag inom bioteknik, livsmedel, klimat och hälsa. Hon har även erfarenhet från startup-miljöer med fokus på försäljning och affärsutveckling, vilket har varit avgörande för internationell expansion. Erika har ett djupt intresse för både mänsklig och miljömässig hälsa och är fascinerad av hur kapitalallokering kan påverka samhällsutvecklingen och hantera klimatutmaningar. PINC, som lanserades som Paulig Incubator 2018, investerar i startups som bidrar till en godare, hälsosammare och mer hållbar planet. De söker både finansiell och samhällelig påverkan i sina investeringar, samt en strategisk koppling mellan Paulig och de startups de stödjer. Som en evergreen-fond kopplad till ett 150-årigt familjeägt företag har de ingen bestämd tid för exit och agerar alltid i både startupens och investerarnas bästa intresse. I denna avsnitt går vi bortom de traditionella narrativen om hållbarhet och fokuserar på hur kapital kan bli en katalysator för verklig förändring – från regenerativt jordbruk och agroekologi till cirkulära distributionsmodeller och motståndskraftiga matkedjor. Med en av nyckelpersonerna inom riskkapitalbranschen som gäst dissekerar vi vilka mekanismer och incitament som styr investeringar i matsektorn. Vad krävs för att kapitalet ska flöda till system som inte bara är ekonomiskt bärkraftiga utan också gynnar ekosystem, biologisk mångfald och social rättvisa? Vilka trender ser vi inom impact-investeringar, och hur kan vi utmana den kortsiktiga avkastningslogiken till förmån för långsiktiga, regenerativa lösningar? Vi diskuterar de komplexa beslutsvägarna bakom investeringar i livsmedelssektorn, hinder och möjligheter för att skala upp hållbara innovationer och vad som krävs för att övertyga kapitalstarka aktörer att satsa på lösningar som går bortom industriell monokultur och exploaterande affärsmodeller. Kan finansvärlden vara en allierad i kampen för en resilient och rättvis matframtid? Och vilka strategier behövs för att säkerställa att hållbara investeringar faktiskt leder till systemförändring? Ett avsnitt för alla som vill förstå kapitalets makt över maten vi äter – och hur vi kan styra pengarna dit de verkligen behövs.

I detta avsnitt gästas jag av Curt Niklasson, en sann pionjär från södra Gotland, som med passion och envishet har format sitt liv kring ekologiskt jordbruk sedan 80-talet, långt innan det blev ett samtalsämne vid varje köksbord. Vi tar dig med på en resa som börjar med Ragnars spannmålsblandning och fortsätter genom ekologiska kretslopp, djupdykningar i kulturspannmål och de svårigheter som följer med att överlåta en gård till nästa generation. Hör om de starka banden mellan en bonde och hans jord och hur mod och visioner kan utmana konventioner. Du får också veta varför pollinerare fick Curt att en gång för alla vända ryggen åt kemikalier. Hur Gotlands torra jordar och urgamla spannmålssorter bär på nycklar till framtidens mat. Och varför det är så viktigt att vi stöttar producenter som tänker långsiktigt, både för klimatet och för oss själva. Det här är ett avsnitt för dig som älskar att tänka stort, agera lokalt och vill förstå hur du kan vara en del av förändringen, samtidigt som du njuter av historier från fälten och gårdsbutikerna. Lyssna och dela gärna dina tankar och idéer. Tillsammans kan vi bygga en hållbar framtid, en tugga och en tanke i taget. Om du besöker Gotland, missa inte Siksarve Gårdsbutik. Lammskinn, Gotlandslinser och världens bästa mjöl väntar där – ett bevis på vad mod och långsiktighet kan skapa.

I avsnitt 53 av “Bryta Bröd” har jag ett ingående samtal med Jenny Sjöblom, sakkunnig på Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet. Det som slår mig i vårt möte är hennes förmåga att lyfta blicken över dagens fragmenterade insatser och ge ett tydligt helikopterperspektiv på det komplexa landskap som matsystemet utgör. Jenny beskriver hur vi traditionellt sett finansierat enskilda projekt utan att knyta dem till större, långsiktiga mål, och hur Vinnova nu strävar efter att vara mer än en renodlad finansiär – att också agera som expertmyndighet inom innovation. Med systeminnovation i fokus rör vi oss bortom ”fund and forget”-mentaliteten, där projekt isoleras och sedan lämnas åt sitt öde, mot en strategi som ser helheter: hur politik, marknadsstrukturer, forskning och kultur tillsammans formar förutsättningarna för framtidens mat. Hennes expertis ligger i att identifiera hävstängerna för verklig förändring. Istället för att kasta ut ”konfetti” av kortlivade satsningar lyfter Jenny fram behovet av ”serpentiner” – långsiktiga, strategiska insatser med potential att omvandla ett helt system. Samtalet berör hur policybeslut och industriella strukturer påverkar våra val, och hur småskaliga entreprenörer kan ges utrymme och stödsystem för att bryta gamla mönster. Jenny framhåller att politiska beslut, eller bristen på dem, i hög grad avgör hur vårt matsystem ser ut, och att nyckeln till hållbar innovation inte bara ligger i tekniska lösningar utan också i att våga tänka framåt – att systematiskt förbereda oss för framtidens klimat- och resursutmaningar. I den här helhetsbilden framstår Jenny Sjöbloms perspektiv som ovärderligt. Hon visar hur vi kan bygga plattformar och nätverk för innovation, där olika aktörer samverkar och där småskalighet och lokalanpassning får betydelse. Genom strategisk framsyn, där forskning, expertis och praktik möts, kan vi driva hållbarhet, hälsa och rättvisa. Hennes argumentation formar en övertygande vision: en matvärld där vi inte bara fortsätter som förut, utan faktiskt utvecklas i en riktning som stärker både planeten, människan och kommande generationers möjligheter att äta gott och leva väl. Samtidigt är det i mötet mellan oss som individer som komplexiteten blir hanterbar. När jag bryter bröd med Jenny och får ta del av hennes reflektioner blir det tydligt att detta inte bara är en abstrakt diskussion om system. Det är en fråga om hur vi kan använda matens kraft för att skapa gemenskap, kultur och mening. Jennys långa erfarenhet, hennes vilja att tänka nytt och hennes förmåga att bygga broar mellan forskning, politik och markplan inspirerar mig. Det är just i dessa personliga möten, när vi delar ett hantverksmässigt bakat bröd och vågar drömma tillsammans, som insikten växer: det är möjligt att förändra matsystemet från grunden, om vi bara tar oss tid att lyssna, tänka och agera medvetet. (00:21) Främjande Av Innovation Och Systemförändringar (07:04) Matens Roll I Hållbar Utveckling (14:41) Småskalighet Och Matförsörjning (26:26) Styrning Av Matsystemet Och Beteendeförändringar (34:03) Maten Och Systemtransformationer (44:10) Forskning Och Industriellt Intresse (59:26) Visioner För Politisk Förändring (01:03:13) Drömmar Och Visioner För Transformation (01:12:39) Batteriproduktion Och Matsystemets Utmaningar (01:27:26) Matrörelsen (01:40:44) Energitransition Och Samhällsansvar (01:44:22) Förändring Av Matsystemet Genom Teknik (01:59:29) Stor Industrisystem Och Småfolks Fördel

Avsnitt 52: Hållbarhetens väg   Kan ekologiskt jordbruk vara lösningen på vår tids största utmaningar? I detta avsnitt av Bryta bröd möter vi en advokat, hållbarhetsförespråkare och ordförande för Svenska Demeter som brinner för framtidens jordbruk. Vi diskuterar Sörmlands resa till Europas bästa ekodistrikt, Östersjöns framtid och hur våra matval kan bli en kraft för förändring.   Ny forskning visar att ekologiskt jordbruk inte bara minskar utsläpp och gynnar biologisk mångfald, utan också stärker både naturen och folkhälsan. Det här är ett samtal som utmanar och inspirerar—en påminnelse om att varje medvetet val kan bidra till en hållbar värld. Lyssna och låt dig inspireras att agera, ett bröd i taget. https://organicfoodsystem.net/portfolio/sustainable-agriculture-and-food-culture/ https://organicfoodsystem.net/library-2/ 

Avsnitt 51 av Bryta Bröd Gäst: Josefin Åhlfeldt, bagare, årets Stela och delägare i Park Konditori i Bromma, Stockholm I det här avsnittet av Bryta Bröd sitter jag ner med Josefin Åhlfeldt, en otroligt inspirerande bagare och entreprenör som tillsammans med sin kompanjon Carolina driver Park Konditori – ett hantverksbageri i hjärtat av Äppelviken. Under 15 år har de byggt upp ett bageri som inte bara bakar fantastiska bröd och bakverk, utan också är en central mötesplats i sitt närområde. Josefin berättar om sin resa från en oväntad start till att idag vara en av Stockholms mest dedikerade hantverksbagare. Tillsammans med Carolina och deras respektive har hon skapat en verksamhet som vuxit organiskt, med fokus på kvalitet och autenticitet. Det är en berättelse om hårt arbete, långa dagar och en stark passion för bröd – och för att sätta sitt eget avtryck i varje limpa och bulle som lämnar ugnen. Vi pratar också om branschens utmaningar, och här blir det riktigt intressant – och lite kontroversiellt. Josefin och jag diskuterar bristen på representation för hantverksbagare i Svenska Bageri- och Konditoriförbundet (SBK). Hur kan ett förbund som främst gynnar industribagerier också förstå och stötta småskaliga hantverksbagerier? Vi ifrågasätter varför det inte finns en organisation som lyfter fram hantverksbagarnas perspektiv och driver frågor om hållbarhet, kvalitet och bättre arbetsvillkor. Det här är en diskussion som behöver komma upp till ytan oftare – och jag är glad att vi vågar ta den här i podden. Josefin delar också med sig av hur hon och Carolina utvecklat sitt bageri genom att göra strategiska förändringar, som att sluta med nattarbete och investera i rätt utrustning. Dessa beslut har inte bara förbättrat deras livskvalitet, utan också deras produkters kvalitet. Det här är en viktig lärdom för alla som drömmer om att starta eget i branschen – det handlar inte bara om passion utan också om att skapa en hållbar verksamhet. Vi dyker även ner i hantverkets kärna: brödets doft, smak och plats. Josefin berättar om hur varje bröd hon bakar bär på en unik historia om råvaror, teknik och kärleken till hantverket. Vi pratar om det vackra i att skapa något som känns och smakar annorlunda beroende på vem som bakar det och var det bakas. Det här avsnittet är en hyllning till det småskaliga, det unika och det långsamma – men också en påminnelse om de utmaningar vi står inför som hantverksbagare i en bransch som fortfarande domineras av snabbhet och massproduktion. Lyssna nu och låt dig inspireras av Josefins fantastiska resa och de viktiga samtalen vi har om bröd, bagerikultur och framtiden för vårt yrke. (00:19) Livet På Bruta. Bröd Och Mat (12:40) Brödets Plats Och Doft (25:31) Skåpet Och Bageriers Arbetstider (34:50) Kvalitet Och Pris På Livsmedel (44:41) Matkultur Och Medveten Konsumtion (55:58) Relationer Och Hantverk Inom Bageriet (01:08:27) Brödets Kvalitet Och Värde (01:17:27) Livet På Ett Hantverksbageri (01:30:35) Surdegsbröd Och Bageriorganisationer (01:35:34) Bageriorganisation Och Branschförening (01:43:47) Ekonomi Och Hantverk Inom Matproduktion (01:57:59) Nya Insikter Och Framtida Visioner (02:11:13) Företagssamarbete Och Branschrepresentation (02:17:38) Passion Och Värderingar Inom Bageribranschen (02:31:03) Meningsskiljaktigheter Kring Natur Och Hållbarhet

Matsystem, Teknologi och Framtidens Jordbruk  Hur kan Sveriges jordbruk navigera mellan ekonomiska utmaningar och ekologiska krav för att skapa en hållbar framtid? I detta avsnitt samtalar vi med teknikjournalisten Anders Engström, känd för sitt arbete med AGFO och sitt engagemang för innovationer inom foodtech och hållbarhet. Vi tar tillsammans ett djupt grepp om matsystemets utmaningar och möjligheter. Vi diskuterar de strukturella förändringarna inom jordbruket, som centraliseringens risker och betydelsen av småskalighet för resiliens. Med exempel som salmonellautbrott i äggproduktionen illustrerar vi farorna med storskalighet och vikten av lokal produktion. Dessutom utforskar vi hur Sveriges beroende av importerade insatsvaror, som gödsel och energi, påverkar vår självförsörjningsförmåga och vad lokala lösningar som biogasproduktion kan bidra med. Teknologins roll i livsmedelsproduktionen står också i centrum. Vi reflekterar över ämnen som glyfosat, GMO, och innovativa metoder som optiska rensare och Nitrocap. Är teknologin alltid till vår fördel, eller finns det dolda kostnader som vi behöver ta hänsyn till? Avslutningsvis lyfter vi fram människans ansvar och potential att driva förändring. Trots de geopolitiska och ekologiska utmaningar vi står inför, finns det hopp och vilja att skapa ett matsystem som inte bara är hållbart, utan också rättvist och robust. Kapitel (00:01) Matsystem Och Teknologi (14:38) Jordbrukets Utmaningar Och Strukturrationalisering (29:42) Livsmedelsproduktion Och Klimatpåverkan (44:16) Självförsörjning Och Globalt Beroende (59:41) Ekonomi vs Ekologi (01:10:08) Teknikens Påverkan På Livsmedelsproduktionen (01:26:36) Hållbar Livsmedelsproduktion Och Samhällsförändringar (01:40:18) Kvalitet, Hållbarhet Och Samverkan (01:44:42) Mänsklig Påverkan Och Ansvarighet

I säsongspremiären av Femte säsongen av Bryta Bröd möter vi Jelle van Echelpoel, ägare av Guterosteri på Gotland, och en modig aktör i kaffevärldens komplexa och ofta skuggiga landskap. Jelle har valt att stå emot den traditionella kaffemarknadens press och verka för transparens, kvalitet och hantverk, vilket gör honom till en fri spelare i en bransch präglad av dolda agendor och stor aktörsdominans. Ett centralt tema i avsnittet är utmaningarna kring transparens i pris och tekniker. Jelle delar insikter om hur kaffemarknaden ofta saknar öppenhet i hela sin leverantörskedja – från odlare till konsument. Som en liten, självständig aktör kämpar han för att säkerställa att hans partners, särskilt odlare, får skälig ersättning. Genom att noga välja sina samarbeten lyfter han värdet av rättvis handel och hållbara odlingsmetoder, vilket ger en mer etisk grund till varje kopp. Hantverket är hjärtat i Guterosteri. Jelle beskriver hur han experimenterar med tekniker för att förfina smakerna och bevara bönornas naturliga karaktär. Rostningen är en konst i sig, där varje justering är viktig för att lyfta fram de unika egenskaperna hos varje batch. Han betonar att genuin smak och kvalitet är omöjliga att uppnå utan noggrannhet och en förståelse för råvarans ursprung. För lyssnare som vill förbättra sina kaffekunskaper, ger Jelle tips som är direkt användbara – utan att hålla tillbaka eller skynda igenom detaljerna. Han talar om vikten av att använda färskmalda bönor, hitta rätt malningsgrad för olika bryggmetoder och att tänka på vattnets temperatur och kvalitet. Dessa tips är enkla men effektiva och visar att en smakrik kopp inte behöver vara dyr, utan snarare kräver omtanke och kunskap. Jelle är också transparent med att vägen till det perfekta kaffet inte är utan utmaningar. Han navigerar skickligt genom teknikens komplexitet och de ekonomiska förutsättningarna som kommer med att vara en liten spelare. Genom sin passion och sitt hantverk vill han inspirera andra att bryta mönstret och söka sig till hållbara och rättvisa alternativ. Avsnittet av Bryta Bröd med Jelle van Echelpoel är ett måste för alla kaffeälskare som vill förstå de många nyanserna bakom en kopp kaffe – från den omsorgsfulla rostningen till utmaningarna med transparens i en bransch fylld av mörker. (00:18) - Kaffeexperten På Gotland (11:23) - Kaffekulturen I Stockholm (22:50) - Småaktörer Inom Mejeri Och Kaffe (32:50) - Nya Smaker I Kafferosteri Branschen (45:15) - Kaffeodling Och Sorters Påverkan (01:01:31) - Kaffehandeln Och Gotlandsproducenter (01:20:00) - Drömmar Och Verksamhetens Svårigheter (01:33:56) - Kaffe Rostning Och Bryggning (01:49:56) - En Modig Kafferostares Tacktal

I detta avslutande avsnitt för säsong fyra av Bryta Bröd bjuder jag, Sébastien Boudet in den innovativa entreprenören Carl Bärstad för att utforska den komplexa resan som kombinerar kreativitet, teknik och hållbarhet. Carl, med bakgrund i industriell ekonomi från Lunds universitet, delar hur hans karriär har vuxit fram från en önskan att skapa positiv förändring i världen. Samtalet berör Carls projekt som Quirkbot, ett robotkit för barn att lära sig programmering, och Kids Hack Day, ett globalt event som inspirerar unga till kreativt skapande med teknik. Genom att väva in sina erfarenheter från TEDx Stockholm och andra initiativ, belyser Carl hur utbildning och teknik kan förändra samhället i grunden. Diskussionen går vidare till ett känsligt men angeläget ämne: kopplingen mellan pensionsfonder och fossila bränslen. Carl berättar om sin kampanj Flytta Pengarna Nu, som fokuserar på AP7-fonden, standardfonden som över 5,7 miljoner svenskar automatiskt investerar i genom sina pensionspengar. Trots AP7   påstådda hållbarhetsfokus, har fonden stora investeringar i fossila företag som Chevron och BP, och Carl uppmuntrar fler att sätta press på AP7 att divestera från fossila tillgångar. Han och Sébastien diskuterar de normer och resurser som krävs för en framtid fri från fossilberoende och hur något så enkelt som att flytta sina pensionspengar kan skapa en enorm effekt.   Avsnittet belyser också de större strukturella problem vi står inför – som hur subventioner på 7 000 miljarder dollar till fossila bränslen årligen hindrar omställningen till förnybar energi, och den normativa kraften i att avinvestera som en väg till förändring. Carl och Sébastien reflekterar över de ekologiska konsekvenserna av vårt system och betydelsen av ett kollektivt ansvarstagande. Avsnittet inspirerar lyssnarna att tänka mer långsiktigt, både kring sin egen hållbarhet och kring de samhällssystem som formar vår framtid. Följ med för ett samtal fyllt av insikter om hållbar finans, samhällsansvar och de val vi kan göra för att vara en del av förändringen.   https://www.fundyourmother.org/flyttapengarna

Bryta Bröd - Avsnitt 47 I detta avsnitt av Bryta Bröd samtalar jag, Sebastien, med naturvårdsbiologen och skogsentusiasten Sebastian Kirppu om skogens fascinerande värld, den osynliga men avgörande mångfalden, och de utmaningar som Sveriges skogar står inför. Genom Sebastians breda kunskap får vi en inblick i vad som skiljer naturskog och gammelskog från dagens produktionsskogar och varför kalhyggen har så allvarliga konsekvenser för ekosystemen. Vi diskuterar hur dessa odlingar, som ofta kallas för "virkesåkrar," står i skarp kontrast till de vilda, biologiskt rika skogar som naturen skulle skapa om den fick sköta sig själv. Samtalet fördjupar sig i svamparnas fascinerande och avgörande roll i skogsekosystemet. Sebastian berättar om arter som Goliatmusseron, en sällsynt matsvamp som vittnar om hur långsamt skogens cykler rör sig. Vi får också veta att mykorrhiza-svampar, som lever i symbios med träden, inte bara binder kol i marken utan skapar långa mycelstrukturer som kan vara flera hundra år gamla. Den döda veden i en gammelskog är i själva verket fylld av liv, och Sebastian menar att döden i skogen är minst lika viktig som dess levande organismer. För den som vill lära sig mer om svampar finns till och med en särskild utbildning för svampkonsulenter i Sverige. Vi kommer in på klimatfrågan och diskuterar om dagens skogsbruk verkligen är så klimatsmart som det ofta framställs. Sebastian ger insikter om hur de kortlivade produkter som dagens kalhyggen ofta leder till inte bidrar till vår koldioxidbudget på samma sätt som en gammal naturskog gör. Vi reflekterar över Sveriges skogspolitik i jämförelse med länder som Brasilien och ifrågasätter vårt eget ansvar. Det finns en utbredd tro på att svenska skogar är mer hållbara än andra länders, men Sebastian pekar på att verkligheten är mer komplex och kräver att vi tar ansvar för att skydda de sista naturskogarna. Avslutningsvis diskuterar vi skogens skönhet och vikten av att lära sig om naturen för att förstå och uppskatta dess värde. För Sebastian är skogen inte bara ett arbete utan också en källa till livslång kunskap. Han uppmuntrar oss alla att investera tid och intresse i att förstå skogen, för att kunna fatta informerade och hållbara beslut. När vi ser skogens verkliga värden kan vi förstå varför den är värd att bevara, inte bara som resurs utan som en rik värld fylld av liv som vi behöver för kommande generationer. För dig som vill engagera dig vidare rekommenderar Sebastian att stödja Naturarvet, Framtidens Natur och Kulturarv, eller Naturstiftelsen, samt att utforska följande resurser: Skydda Skogen – arbetar för att skydda Sveriges sista naturskogar. Skogsmonitor – fördjupad insikt i det svenska skogsbruket. Skogsinsikt – kunskap och verktyg för hållbar skogsförvaltning. More of Everything – nätverk för miljövänliga val och hållbar konsumtion. Välkommen att lyssna på ett tankeväckande och känsloladdat samtal om skogens betydelse och varför vi behöver vårda den, inte bara för vår egen skull, utan för framtidens skull.

Avsnitt 46: Nötter, Ekosystem och Skogsbruk I detta avsnitt tar vi med er till Laholm där vi träffar Göran Christiansson, en fascinerande person med en bakgrund som ingenjör, forskningschef inom robotteknik och författare till boken "Krossa livsmyterna – vägen till ett hållbart liv" (2023). Göran delar med sig av sin resa från den tekniska världen till livet som ekobonde och nötodlare, där han ifrågasätter flera av de livsmyter som präglar vårt moderna samhälle. Bland dessa myter finns idén om att tekniken kan lösa alla våra problem och att ständig ekonomisk tillväxt är nödvändig för samhällets framgång. Göran menar att dessa föreställningar har lett oss in på en farlig väg och betonar vikten av att återknyta till naturen och leva i harmoni med planetens begränsade resurser. Vi utforskar också den enorma potentialen för nötodling i Sverige, med särskilt fokus på hasselnötter, valnötter och kastanjer. Historiskt sett har dessa nötter varit en del av den svenska kosten, men den kommersiella odlingen försvann för cirka 50 år sedan. Trots detta är klimatet i Sverige väl lämpat för att återuppliva denna tradition, och vi diskuterar hur framtida generationer kan återigen njuta av lokalt odlade nötter. Förutom de inhemska arterna tar vi också upp andra nötter från liknande klimatzoner, som nordamerikanska hickorynötter och asiatiska valnötter, samt hur dessa skulle kunna introduceras i Sverige. Görans plantskola är ett levande exempel på hur vi kan återvända till ett mer cirkulärt och hållbart sätt att producera vår mat. I en djupare diskussion kring ekosystem och jordbruk, pratar vi om hur traditionellt jordbruk ofta utarmar den biologiska mångfalden. Vi jämför veteåkrar med ökenlandskap, där artrikedomen är nästintill obefintlig. Samtidigt belyser vi exempel från länder som Tyskland och Nederländerna, där biologiskt rika och mekaniserade jordbrukssystem framgångsrikt har kombinerats för att både producera mat och stärka ekosystemen. Vi pratar om olika sätt att återinföra kulturspannmål och fleråriga växter i jordbruket, vilket inte bara gynnar naturen utan också förbättrar jordens hälsa och kapacitet att producera livsmedel över tid. I Hallandsåsen och Osbecks bokskogar diskuterar vi även den unika traditionen att plocka och äta bokollon. Vi pratar om skillnaderna mellan bokollon och ekollon och delar tips på hur man bäst förbereder dem för matlagning. Jag delar dessutom med mig av min kärlek till matkastanjer och hur dessa kan användas för att skapa den klassiska desserten Mont Blanc. Tekniken bakom att skapa denna dessert är fascinerande, med användningen av en spagettityll för att forma kastanjepuré till en bergliknande skapelse, vilket speglar Mont Blancs ikoniska snötäckta topp. Vi diskuterar också hållbara matsystem och de politiska och historiska utmaningarna som har påverkat jordbruket genom tiderna. Göran är en stark förespråkare för att vi måste minska vårt beroende av resurser som diesel, konstgödsel och kemikalier, och han betonar vikten av att återvinna näringsämnen, särskilt i fleråriga odlingssystem som nötodlingar. Samtalet rör också de sociala och ekonomiska ojämlikheter som har format livsmedelsproduktionen historiskt och hur dessa ojämlikheter har lett till både svält och migration. Vi diskuterar hur vi kan hitta moderna lösningar för att skapa matsystem som kräver färre insatsvaror och samtidigt är mer rättvisa och hållbara. Samtalet avslutas med en diskussion om skogsbrukets påverkan på Sveriges naturliga skogar. Vi diskuterar kalhyggesmetoden som ofta används i svensk skogsindustri och hur detta påverkar biodiversiteten negativt. Göran lyfter fram att många skogsägare får råd från personer som inte själva har någon djupare koppling till marken, vilket leder till kortsiktiga beslut om avverkning. Vi reflekterar över hur Sveriges skogsindustri är överinvesterad med ett stort antal sågverk och pappersmassafabriker, vilket har skapat en press att utnyttja de sista kvarvarande naturliga skogarna. Avslutningsvis kopplar vi tillbaka till matens och skogens sammanflätade framtid, där vi diskuterar hur en mer hållbar skogsförvaltning också kan bidra till mer hållbara matsystem. Göran och Torsten påminner oss om att vi behöver tänka långsiktigt och att de beslut vi fattar idag kommer att påverka kommande generationer. Lyssna på detta innehållsrika avsnitt för en djupdykning i allt från nötodling och biodiversitet till hållbara matsystem och skogsbrukets framtid! Vill du läsa mer om Görans plantskola? Kolla på https://nottrad.se/

Avsnitt 45 - Fjärde säsongen av Podden Bryta Bröd I detta avsnitt av Bryta Bröd välkomnar vi Toya Westberg, en engagerad röstskådespelare och pionjär inom klimatforskningens kommunikation. Samtalet tar upp Toyas fascinerande karriär, som sträcker sig från att läsa talböcker för personer med särskilda behov till att ge liv åt karaktärer i ljudböcker. Vi reflekterar över hur hon anpassar sin röst för att engagera lyssnare, och över de lärdomar hon fått från sina många roller. Men det är i diskussionen om hållbarhet och klimatfrågor där Toyas djupa passion för förändring verkligen kommer fram. Som en av initiativtagarna till Researchers Desk, en plattform som gör komplex klimatforskning tillgänglig för en bredare publik, pratar hon om vikten av att förenkla vetenskapliga rapporter för att göra dem förståeliga för alla, oavsett bakgrund eller ålder. Hon understryker att forskning kring klimatkrisen ofta ifrågasätts och att vi måste vara vaksamma på forskarnas finansiering och eventuella ekonomiska intressen. Det är här Researchers Desk spelar en avgörande roll – genom att tillgängliggöra vetenskapligt beprövad kunskap och säkerställa att de verkliga klimatproblemen kommuniceras utan politisk eller ekonomisk vinkling. Vi diskuterar även hur vårt moderna samhälle påverkar ekosystemet och hur överflödskulturen bidrar till miljöförstörelse. Toya lyfter fram hur viktigt det är att se över vår konsumtion och reflektera över vad vi egentligen behöver för att leva ett bra liv – utan att orsaka irreparabel skada på planeten. Hon betonar vikten av att omfamna en livsstil som är mer i balans med naturen, där stolthet kan komma från att leva hållbart och inte från att sträva efter materiella ägodelar. Mot slutet av avsnittet reflekterar Toya över hur hon själv hanterar klimatångest och vad vi alla kan göra för att hantera den kollektiva oro som klimatkrisen medför. Hennes budskap är att, trots de tunga känslor och utmaningar som klimatfrågan innebär, är det möjligt att finna styrka i gemenskap och samarbete. Hon inspirerar till handling genom att visa hur vi, genom små men medvetna val, kan göra stor skillnad för både miljön och kommande generationer.   (00:00) Röstskådespelare Och Bagare I Samtal (16:34) Forskarnas Roll I Klimatfrågan (24:40) Visioner För Klimatfrågan Och Resurstänkande (39:08) Värdet Av Hållbar Konsumtion (44:03) Sant Stolthet Och Naturförbindelse (53:19) Djup Förbindelse Med Naturen Och Lycka (01:02:35) Klimatångest Och Ansvar (01:16:24) Bagarstugor Och Lokal Produktion (01:23:28) Flygande Och Hållbart Resande (01:37:18) Samtal På Båten Om Klimat (01:49:57) Roddarmadame avslutande ord

Mat är politik. Punkt slut. Följ med oss och Gurgen Bakircioglu när vi utforskar hur varje tugga vi tar är laddad med politiska och sociala implikationer. Vi börjar resan med att avslöja hur våra matvanor påverkar både folkhälsan och miljön. Samtalet dyker ner kring offentliga måltider och hur politiska beslut formar vad som hamnar på våra tallrikar. Det blir en insiktsfull diskussion där matens roll som en del av en större samhällelig helhet verkligen kommer fram. Gurgin tar oss sedan med på sin personliga resa mot självförverkligande. Från att arbeta på Sveriges radio till att hantera familjens förväntningar och kulturella press, öppnar han upp om hur dessa erfarenheter formade hans karriär. Vi diskuterar hur teknologisk utveckling och samhällsstrukturer påverkar vår syn på arbete och mening, samt de ekonomiska och sociala klyftor som uppstår. Här får du en stark inblick i hur humor och underhållning kan vara ett sätt att hantera personliga konflikter och ambitioner. Slutligen belyser vi de komplexa frågorna kring djurhållning, etik och matvanor. Gurgen delar med sig av sina tankar om veganism och hur hans kostvanor har förändrats över tid. Vi diskuterar även hur systemfel inom matproduktionen påverkar vår miljö och folkhälsa, samt de politiska och ideologiska konflikter som speglas i våra matval. Vi avslutar med att ifrågasätta normer kring maskulinitet och könsroller och hur dessa påverkar våra sociala normer och personliga liv. Välkommen att bryta bröd med oss i en engagerande och tankeväckande diskussion. (00:19) Mat Som Politisk Fråga (05:09) En Resa Mot Självförverkligande (18:08) Service yrket (23:16) Självförverkligande I en Föränderlig Värld (32:07) Samhällets Ansvar Och Matfördelning (37:51) Systemfel Inom Matproduktionen (51:36) Problem Skapat Av Industriell Teknologi (59:40) Kritik Och Förändringar I Kostvanor (01:07:39) Moraliskt Övervägande Kring Matproduktion (01:16:33) Politisk Skala Och Djurrättsfrågor (01:27:40) Maskulinitet Och Könsroller (01:32:53) Kön, Maktförskjutning, Och Relationer (01:43:09) Gränssättande Frågor Om Normer (01:50:26) Privilegier Och Invandring

I avsnitt 43 av Bryta Bröd har jag, Sébastien Boudet, ett samtal med journalisten och matskribenten Anna Norström. Vi dyker rakt in i några av de mest brännande frågorna inom gastronomi och hållbarhet, samtidigt som vi reflekterar över problemen i dagens matsystem och hur det behöver förändras. Vi inleder med att diskutera Food Planet Prize, ett pris för hållbarhet inom matsystem som främjar pågående projekt med potential att förändra världen. Anna förklarar varför priset är viktigt och hur det erbjuder nödvändiga resurser för att skala upp och underhålla projekt som annars skulle riskera att stanna av. Detta leder till en bredare diskussion om hur hållbara initiativ måste stödjas för att kunna göra skillnad på riktigt, och hur vi alla, från producenter till konsumenter, kan bidra till detta. En central del av samtalet handlar om de stora utmaningarna som lyxrestauranger står inför när det gäller hållbarhet. Vi diskuterar hur vissa krogar marknadsför sig som hållbara och exklusiva, men i själva verket använder billiga, konventionellt odlade råvaror som inte speglar de värden de påstår sig stå för. Vi ifrågasätter hur mat som är god men producerad med dåliga metoder kan anses vara lyx och kommer fram till att äkta lyx i framtiden kommer definieras av transparens och ansvar för både människor och planeten. Vi går sedan över till att prata om det trasiga matsystemet. Det finns många problem med hur mat produceras, distribueras och konsumeras idag – alltifrån massproduktion och exploatering av mark och djur, till hur våra inköpsmönster styrs av stora livsmedelsjättar. Vi konstaterar att systemet är byggt på kortsiktiga vinster snarare än långsiktig hållbarhet och att en förändring måste ske, inte bara på restaurangnivå, utan också på hur vi som samhälle förhåller oss till mat. En viktig aspekt av avsnittet är jämställdheten inom restaurangbranschen. Anna reflekterar över hur långt vi har kommit, men också hur mycket som återstår att göra. Vi pratar om den patriarkala strukturen inom finmatlagning, där manliga kockar dominerat tävlingar som Årets Kock och Bocuse d'Or. Anna lyfter fram att det finns många duktiga kvinnliga kockar som inte vågat delta i dessa tävlingar på grund av den exkluderande miljön. Hon nämner också sina egna erfarenheter av att vara en av få journalister som försökte belysa dessa orättvisor för tio år sedan, när ingen annan vågade lyfta frågan. Vi är överens om att fler kvinnliga kockar, som Jessie Sommarström och Desiree Jaks, nu börjar ta plats, men att mer representation och inkludering behövs i branschen. Avsnittet avslutas med en diskussion om framtiden för svensk gastronomi, där småskaliga, hållbara producenter och restauranger som arbetar nära med sina leverantörer kan vara ledstjärnor för en ny era inom matlagning. Vi reflekterar över hur dessa krogar inte bara erbjuder mat av högsta kvalitet utan också visar vägen framåt för en mer hållbar och rättvis matvärld. Lyssna in på detta avsnitt för en tankeväckande diskussion om hur gastronomi, hållbarhet och jämställdhet hör ihop och hur vi tillsammans kan skapa ett bättre matsystem. (00:00) Matpris Och Hållbarhet I Restaurangbranschen (09:25) Kvinnor I Restaurangbranschen (23:10) Representation Och Hållbarhet I Restaurangvärlden (38:23) Brödbranschens utmaningar (49:33) Dilema med Systembolaget (01:04:34) Matkvalitet Och Nationell Stolthet (01:13:18) Potatisproblematiken Och Miljömedvetenhet av konsument (01:27:00) Bojkott Av Livsmedelsjättar Och Kvalitetsmat (01:36:16) Nordisk Gastronomi Och Framtiden

Har du någonsin funderat på hur väggfärgen i ditt hem påverkar din hälsa och miljön? I detta avsnitt samtalar vi med Sebastian Storm, medgrundare av Toniton, som erbjuder ett hållbart alternativ till traditionella färger. Sebastian delar med sig av sin resa och vision om att skapa ekologiska och plastfria vägg- och snickerifärger som inte bara är bra för ditt hem, utan också för planeten. Vi fördjupar oss i skillnaderna mellan vattenbaserade och oljebaserade färger och hur mikroplaster och VOC (Volatile Organic Compounds) påverkar inomhusluften. Sebastian och jag diskuterar även betydelsen av miljömärkningar som Svanen och deras roll i konsumenternas val. Här lyfter vi fram Auro från Tyskland, ett företag som tillverkar färger av 100% organiska råvaror, och jag delar mina egna erfarenheter av att använda deras produkter. Avslutningsvis utforskar vi skönheten i naturliga pigment och hur de kan bidra till en estetiskt tilltalande och miljövänlig finish. Vi delar praktiska tips för renovering med ekologiska färger och diskuterar varför färgglada väggar kan vara bättre än vita i nordiska klimat. Besök gärna deras butik på Götgatan i Stockholm eller e-handel på toniton.se för att upptäcka deras sortiment. Hoppas ni får en härlig sommar och vi ser fram emot att höras igen!

I mitt senaste podcastavsnitt (nummer 41 i säsong 4) har jag, Sébastien en diskussion med Henrik Ennart, en framstående vetenskapsjournalist som har arbetat på Svenska Dagbladet sedan 90-talet. Henrik, med sina djupa kunskaper om mat, hälsa och livslängd, har skrivit flera inflytelserika böcker och besökt världens mest långlivade samhällen, så kallade blåzoner. I detta avsnitt delar han med sig av insikter som kan förändra hur vi ser på vår kost och livsstil. Kan rätt kost verkligen förlänga ditt liv? Vi dyker ner i hemligheterna bakom blåzonernas invånarna extraordinära hälsa och livslängd. Henrik avslöjar fascinerande detaljer om deras livsstil och kostvanor som kan inspirera oss alla. Samtalet tar även upp aktuella utmaningar och möjligheter inom hållbar matproduktion och avslöjar överraskande fakta om hur maten vi äter påverkar både vår hälsa och miljö. Med utgångspunkt i Henriks bok "Ålderns gåta" och data från Statistiska centralbyrån, undersöker vi hur kost och klimat kan påverka livslängden. Diskussionen omfattar även växtbaserad kost och den flexitära livsstilen som potentiella nycklar till ett långt och hälsosamt liv. Podcasten berör även de utmaningar som livsmedelsindustrin står inför, inklusive problematiken med märkningar och småskaliga jordbrukares svårigheter. Vi diskuterar hur sjukvården ofta missar att förebygga sjukdomar och istället fokuserar på behandling, samt hur en punktskatt på ohälsosamma livsmedel skulle kunna vara en lösning. Vi avslutar med att reflektera över hur industrimat kan bli hälsosammare med rätt intentioner och metoder, och hur en hållbar livsmedelsstrategi kan gynna både producenter och konsumenter. Dessutom diskuterar vi Sveriges livsmedelsstrategi och behovet av att främja hälsosam och hållbar matproduktion. Henrik och jag ifrågasätter det nuvarande systemet som gynnar billig, massproducerad mat på bekostnad av miljön och folkhälsan. Vi berör också individens roll i att göra hälsosammare kostval och hur meningsfulla aktiviteter kan bidra till ett längre och friskare liv. Henrik lyfter också fram en viktig poäng om pålitligheten i forskningen kring mat och hälsa. Han påpekar att inte all forskning är lika tillförlitlig och att viss typ av kunskap, baserad på praktisk erfarenhet och observation, ibland kan säga mer än tvärvetenskapliga studier. Detta leder till en spännande diskussion om hur vi kan navigera i informationsflödet och fatta informerade beslut om vår kost och hälsa.

I detta nya avsnitt av Brytbröd möter jag Johannes Klenell, en framstående författare och kulturdebattör som ständigt utmanar normer och belyser viktiga samhällsfrågor. Johannes tar oss med på en resa genom kulturens landskap och delar med sig av sina djupa insikter och skarpa analyser. Vi börjar samtalet med en diskussion om den svenska kulturens utveckling och dess inverkan på samhället. Johannes reflekterar över kulturens roll som en spegel av samhällsstrukturer och dess kraft att påverka politiska och sociala förändringar. Vidare dyker vi in i några av de mest aktuella trenderna inom konst och litteratur. Johannes ger oss en inblick i de nya rörelserna och de mest spännande verken som formar kulturvärlden idag. Han belyser också vikten av att ge plats åt marginaliserade röster och hur detta kan förändra vår förståelse av både historia och nutid. Vi tar även upp frågor kring politisk aktivism och kulturkritik. Johannes diskuterar hur kulturkritik kan fungera som ett verktyg för att utmana maktstrukturer och främja en mer rättvis värld. Han delar personliga berättelser om sin egen resa som aktivist och författare, och hur han navigerar komplexa frågor om identitet och rättvisa. En särskild höjdpunkt i samtalet är vår diskussion om jämlikhet och de faktorer som kan appliceras för att reparera vårt trasiga matsystem. Johannes förklarar hur dagens system ofta missgynnar vissa grupper och vad som kan göras för att skapa en mer rättvis och hållbar livsmedelsproduktion och distribution. Han presenterar innovativa idéer om hur vi kan omforma våra livsmedelssystem för att bättre spegla samhällets mångfald och säkerställa att alla har tillgång till hälsosam och näringsrik mat. Vi utforskar även framtidens kultur och vilka förändringar som behövs för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Johannes delar sina tankar om vikten av att införa jämlikhetsprinciper i alla aspekter av kulturlivet, från utbildning och arbetsmarknad till politiska beslut och samhällsdebatt. Detta avsnitt är ett måste för alla som är intresserade av kultur, samhälle och de djupgående frågor som formar vårt dagliga liv. Johannes Klenell erbjuder en unik perspektiv och en inspirerande vision för framtiden. Lyssna på Brytbröd med Johannes Klenell och bli del av ett samtal som utmanar, engagerar och inspirerar.   https://open.spotify.com/show/46KKClMK4WrZuxYtyBGbbC?si=b58c964f76a44ffb

I detta avsnitt av podden "Bryta Bröd" gästas jag av Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola. Maria delar med sig av sina insikter och forskning kring klimatförändringar och hållbarhet, och hur retorik kan spela en avgörande roll i att förändra vårt beteende och förståelse kring dessa kritiska frågor. Vi inleder med att diskutera språkets makt och hur viktigt det är att uttrycka sig, även när grammatiken inte är perfekt. Genom personliga anekdoter om att lära sig nya språk, utforskar vi hur olika språkkulturer påverkar vårt sätt att kommunicera och förstå världen. Fokus skiftar sedan till klimatförändringar och de moraliska drivkrafter som krävs för att verkligen engagera sig i hållbarhetsfrågor. Trots att vi lever i en tid med stor medvetenhet om klimatkrisen, visar forskning att traditionell kunskapsspridning ofta inte räcker för att driva förändring. Maria förklarar hur nudging kan vara effektivt för vissa beteendeförändringar, men inte för djupgående åtgärder som kräver uppoffringar eller minskad konsumtion. Vi diskuterar även vikten av att ladda klimatkommunikationen med mening och personliga erfarenheter för att skapa verklig förändring. Värdekonflikter är ett återkommande tema i vår diskussion, där vi reflekterar över hur människor trots goda intentioner ofta agerar i strid med sina klimatvärden. Hyckleri används ofta som ett argument för att förminska andras insatser, men Maria betonar att det är viktigt att erkänna och respektera de olika värden som påverkar våra beslut, även när de står i konflikt med varandra. Vi utforskar också hur individuella val spelar en central roll i klimatfrågan. Genom att använda exempel som att sluta flyga eller minska köttkonsumtionen, visar vi hur personliga insikter kan leda till större engagemang. Trots att klimatkalkylatorer ursprungligen skapades av fossilbolag, har de hjälpt många att förstå och minska sina utsläpp, vilket understryker vikten av individuellt ansvar. Samtalet berör även de utmaningar som restaurangbranschen står inför, där kulturella normer och kommersiella intressen ofta krockar med hållbarhetsmål. Maria delar sina tankar om hur vi kan förändra värderingsgrunden för att skapa en mer inkluderande och respektfull arbetsmiljö. Vi avslutar med att diskutera vikten av kommunikation och medvetenhet i dagens medielandskap. Genom att balansera polariserande retorik med genuina och känslosamma inslag, kan vi skapa diskussioner som engagerar och inspirerar till handling. Maria betonar att varje situation kräver en noggrann bedömning för att anpassa budskapet efter den aktuella kontexten. Detta avsnitt är en djupdykning i hur retorik kan användas för att förstå och påverka klimatkrisen, och hur vi genom att reflektera över våra värderingar och handlingar kan bidra till en hållbar framtid. Lyssna och låt dig inspireras av Marias insikter och passion för att göra skillnad i världen. Lyssna på avsnittet nu och lär dig mer om hur språkets kraft och retorik kan hjälpa oss att möta klimatutmaningarna (33:04 - 34:24) Verktyg För Klimatpåverkan Och Systemförändring (39:16 - 40:24) Normförändringar Och Hållbar Utveckling (43:23 - 44:36) Kritik Mot Konsumtionssamhället (53:54 - 56:10) Skapa Debatt Och Diskussion (01:35:21 - 01:36:06) Klimatkatastrofer Behövs För Att Informera (01:49:21 - 01:50:37) Bunkringsdimensionen I Den Nordiska Hjärnan

Välkommen till avsnitt 38 av Bryta Bröd! Den här gången har vi äran att ha med oss den inspirerande Tina-Marie Wiberg, en välkänd radiopratare och dokumentärfilmare. I detta avsnitt utforskar vi hennes fascinerande resa från restaurangbranschen till att bli en framstående röst i radio, där hon blev känd för sitt populära program som sändes före Smoke Rings på söndagskvällar. Vi befinner oss på den idylliska platsen Talldungen på Österlen, där vi omges av naturens ljud och dofter, vilket skapar en perfekt bakgrund för vårt samtal. Vi börjar med att dyka in i Tina-Maries bakgrund och hennes resa inom media och film. Vi diskuterar hennes uppmärksammade dokumentär "Sista skörden", som har gett viktiga insikter om jordbruk och biologisk mångfald och väckt starka reaktioner över de sanningar som avslöjades. Dessutom berättar Tina-Marie om sin nya dokumentär som tar upp det kokheta ämnet om fröerna som används för att producera vår mat i Sverige. Sedan tar vi en nostalgisk resa tillbaka till vår barndom och delar med oss av minnen från en fri uppväxt på Gotland och Skånes landsbygd. Tina-Marie berättar om sitt beslut att flytta från Gotland till en gård i nordöstra Skåne, där hon nu satsar på självförsörjning och odling för att skapa en hållbar framtid för sina barnbarn. Vi går även på djupet i dokumentären "Sista skörden" och diskuterar de utmaningar och insikter som uppstått kring jordbruk och biologisk mångfald. Vi reflekterar över hur traditionella och moderna jordbruksmetoder påverkar jordens hälsa och vår egen näringstillgång. Slutligen utforskar vi regenerativ odling och dess potential att revolutionera vår livsmedelsproduktion. Genom att främja markens ekosystem och använda hållbara metoder, kan vi skapa en mer bördig jord och en hållbar framtid. Missade inte detta inspirerande avsnitt där vi kombinerar personliga berättelser med djupa insikter om hållbarhet och framtidens jordbruk. Tune in och bryt bröd med oss på en resa mot en grönare och mer hållbar värld. Biboken jag nämner i avsnittet heter: Handbok i naturlig biodling av Peter SCHNEIDER VINGESKÖLD och ANETTE DIENG Sista skörden kan du se här: https://vimeo.com/213986950

Hej kära lyssnare och välkomna till ett nytt avsnitt av "Bryta Bröd"! Jag, Sébastien, har den stora glädjen att få samtala med gris- och hönsbonden Tove Munthe, vars resa från Stockholms storstadsliv till den lantliga idyllen i Österlen utgör kärnan i dagens diskussion. Vi inleder med Toves berättelse om modet och nyfikenheten som krävdes för att byta livsbana och starta en gård. Vi fördjupar oss i betydelsen av att våga ta livets stora kliv, som att bli egenföretagare och förverkliga drömmen om ett lantligt liv samtidigt som småbarnsförälder. Arken i Arvlunda, deras gård, blir en central punkt i vår diskussion där Tove beskriver hur de med minimal förkunskap började med grisar och höns. I vår utforskning av jordbrukssystemets utmaningar lyfter Tove fram de hinder småskaliga jordbrukare möter i ett system beroende av kemiska bekämpningsmedel och stora maskiner. Vi diskuterar det konventionella jordbrukets press att öka avkastningen och expansionen, och hur detta kan leda till farliga och instabila förhållanden. Samtalet glider över till vikten av att inspirera till en omställning mot ett mer självständigt och hållbart jordbruk. Toves personliga relation till köttkonsumtion och matens ursprung får oss att reflektera över de etiska överväganden som präglar vår tids jordbruk. Vidare delar hon sina erfarenheter av grisuppfödning, särskilt med Mangaliza/Linderöd-grisar, och hur dessa får leva ett naturligt liv i skogen som resulterar i kött av högsta kvalitet. När vi rör oss mot ämnet hönsuppfödning, diskuterar Tove de strikta regelverk som omgärdar denna verksamhet och hur de navigerat dessa utmaningar genom att bygga mobila hönshus. Denna innovativa lösning främjar ett regenerativt jordbruk och förbättrar hönsens välbefinnande och skapar ägg av högsta kvalitet. Vi fördjupar oss i den komplexa världen av ekologisk certifiering och KRAV-märkning, där Tove delar sina erfarenheter som småskalig producent och de utmaningar hon stött på. Hon reflekterar över hur stora certifieringssystem ibland kan vara problematiska för mindre jordbruk och diskuterar alternativa sätt att kommunicera transparens och kvalitet direkt till konsumenterna. Tove belyser även skillnaden mellan komplexa och komplicerade system, särskilt inom ekosystemet, och hur människans ingripanden ofta leder till negativa konsekvenser. Hon betonar behovet av att omvärdera vårt förhållningssätt till jordbruk och skadedjursbekämpning. Vi diskuterar vidare problematiken med PFAS i ekologiska ägg och hur dessa kemikalier påverkar både djur och människor. Tove delar sin frustration över de val jordbrukare måste göra för att säkerställa hönsens hälsa och produktens kvalitet, och vi tittar närmare på fiskmjölsskandalen från 2016 och 2024 och dilemman som splittrar hela branschen: Användning av syntetiska aminosyror. Tove ta upp betydelsen av sociala medier för att stödja hållbara jordbruksmetoder. Hon belyser hur enkelhet och anpassningsförmåga kan bidra till hållbarhet och ekonomisk stabilitet, särskilt i kristider. Avslutningsvis reflekterar vi över människans relation till naturen och djuren, samt hur vi hanterar de moraliska konsekvenserna av våra val. Tove delar sina personliga erfarenheter av att starta och driva en gård och ger råd till andra som drömmer om att följa samma väg. Vi betonar också vikten av stöd och gemenskap, och hur de små sakerna i livet – som att hämta ägg och njuta av naturen – kan skänka stor glädje och mening. Tack för att ni lyssnar och stort tack till Tove för ett fantastiskt samtal! Missa inte detta inspirerande avsnitt där vi dyker djupt in i livet på landet och de utmaningar och möjligheter som följer med att driva en småskalig gård.   (00:00) Samtal Om Livet På Landet (08:50) Att Byta Liv Och Skapa Gård (19:11) Utmaningar Med Jordbrukssystemet (36:44) Matproduktion Och Etiska Överväganden (42:55) Livskvalitet För Mangalitsa-Grisar (58:00) Mobilt Jordbruk Med Hönor Och Regelverk (01:09:03) Kravcertifiering Och Ekologisk Matproduktion (01:14:40) Ekosystemets Fragilitet Och Mänsklig Påverkan (01:26:36) PFAS I Fiskfoder Och Aminosyror (01:32:21) Fiskfoder Och Hälsorisker För Höns (01:36:18) Hållbarhet I Hönsuppfödning (01:49:41) Flexibilitet Och Hållbarhet Inom Jordbruk (01:58:19) Att Förvalta Gårdar Och Drömmar" (02:11:41) Stöd Och Uppmuntran I Vardagen

Hej alla lyssnare och vänner, I det första avsnittet av fjärde säsongen av min podcast "Bryta bröd" med Gustaf Skarsgård bjuder jag in er till ett otroligt givande samtal som sträcker sig över breda ämnen från bakningens konst till djupa samhällsfrågor och personlig utveckling. Min gäst, Gustaf Skarsgård, är inte bara känd för sina roller i filmer som "Vikings" och "Utvandrarna", utan också för sitt engagemang i frågor som rör vår planets och samhällets framtid. Under samtalet utforskar vi hur personliga passioner kan möta och påverka globala utmaningar. Gustaf delar med sig av sina tankar kring vad det innebär att göra skillnad i stort och smått, och vi diskuterar hur varje individuellt val, från vad vi äter till hur vi lever våra liv, spelar en roll för vår gemensamma framtid. Det här är inte bara ett samtal för de som är intresserade av skådespeleri eller bakning, utan för var och en av oss som reflekterar över våra livsval och deras inverkan på världen. Vi berör även vikten av att hitta tillbaka till hantverket och det genuina i allt jag gör – från mitt brödbak där varje ingrediens väljs med omsorg, till hur Gustaf förbereder sig för sina roller. Denna resa tillbaka till grunderna är en röd tråd genom vårt samtal och speglar en längtan efter äkthet och meningsfullhet i en alltmer komplex värld. Dessutom dyker vi ner i de större existentiella frågor som ofta glöms bort i vardagens stress. Från diskussionen om mikroorganismer och deras livsviktiga betydelse för livet i stort, till hur vi som individer och kollektiv kan lära av historien för att inte upprepa samma misstag. Gustaf delar med sig av sina insikter och erfarenheter, vilket ger en unik inblick i hur man kan hantera de globala utmaningarna med både förnuft och känsla. Det här avsnittet är en inbjudan till reflektion och inspiration. Jag hoppas att det ska fungera som en påminnelse om att även de små handlingarna räknas och att var och en av oss har kraften att bidra till en bättre framtid.  Tack för att ni lyssnar, delar och engagerar er. Era tankar och feedback är värdefulla för mig, och jag ser fram emot att fortsätta dessa viktiga samtal tillsammans med er. Sébastien 

Avsnitt 35 av Bryta Bröd I detta spännande avsnitt av Bryta Bröd tar vi oss en närmare titt på biodynamiskt jordbruk med Max Geiger från Ytterjärneby gård. Utforska hur månens faser och stjärnornas positioner inte bara är mytiska koncept utan kritiska komponenter i skapandet av hållbar mat. Max bjuder in oss till en värld där tradition möter framtidsvision, och visar hur uråldriga metoder kan ge svar på nutidens ekologiska och ekonomiska utmaningar. Vi dyker djupt in i småskalighetens och kretsloppsbaserade jordbrukets revolutionerande kraft. Max förklarar hur dessa metoder inte bara bekämpar problem som konventionellt gödsel och monokulturer orsakar, utan också hur de stärker samarbetet och främjar biologisk mångfald. Genom att integrera Demeter-certifieringens strikta kriterier i sin gård, betonar Max hur varje val i jordbruket från djurhållning till råvaruselektion bidrar till en större helhet och höjer kvaliteten på de livsmedel vi konsumerar. Varför går det inte att sälja slut på en av sveriges bästa mjölk? Varför ges det så mycket motstånd till ett jordbrukssystem som gynnar biologisk mångfald, folk hälsa och långsiktighet? Vad är fel på alla märkningar? Dessa och fler frågor tar vi upp!  Varje detalj i detta avsnitt är en inblick i hur vi kan omforma våra matvanor och odlingstekniker för en hållbar framtid. Lyssna på Max Geigers passionerade berättelse och bli inspirerad att tänka nytt om maten på ditt bord och dess ursprung. För att fortsätta stödja vårt arbete med Bryta Bröd, den helt oberoende podden som levererar djupgående diskussioner om jordbruk och hållbarhet, följ oss på Instagram @brytabrod och @sebastienboudet. Ditt engagemang hjälper oss att fortsätta producera ett nytt avsnitt varje vecka och sprida kunskap och medvetenhet om dessa viktiga frågor. Prenumerera på vår kanal och bli en del av vår gemenskap som arbetar för en bättre framtid genom medvetna och hållbara matval. Tack för att du lyssnar och för ditt stöd! Lyssna, lära, och låt oss tillsammans göra en skillnad. (00:00) Biodynamiskt Jordbruk Och Mikroorganismer (08:05) Kretsloppsbaserat Jordbruk Och Småskalighet (15:52) Småskaligt Kretsloppsjordbruk Och Hållbarhet (28:28) Matkultur Och Hållbarhet I Sverige (34:05) Demeter Certifiering Inom Jordbruket (45:17) Väldränerade Åkrar Och Hållbar Odling (54:00) Konstgödsling Och Jordens Hälsa (58:57) Biologisk Mångfald Och Hållbart Lantbruk (01:10:58) Korna Lever Gott på biodynamisk gård (01:23:59) Råvaror Och Hantverk I Matproduktion (01:31:23) Kontakt Med Djur Och Samhörighet

Följ med på en resa genom det svenska jord- och skogsbrukets hjärta där Emil Nilzon, en inspirerad lärare och bonde från Gustafs, delar med sig av sin kunskap och passion. Tillsammans utforskar vi Emils bakgrund, hans arbete med spannmålsproduktion, potatisodling och vallodling, och hur hans passion har utvecklat till något stort. Vi navigerar genom de intrikata sambanden mellan jordbruk, skogsbruk och hur ett småskaligt, ekologiskt och kretsloppsbaserat arbete ger liv åt lantbruket i Sverige. I ett samtal som sträcker sig över generationer tar vi upp den kamp som präglat vår syn på jordbruk och hållbarhet. Vi reflekterar över 60 talets strävan efter frihet och hur denna anda påverkat jordbrukspolitiken och miljömedvetenheten idag. Från djurvälfärdens betydande förändringar under 1800-talet till dagens intensiva lantbruksmetoder, ställer vi oss frågan: hur kan vi ge kraft och förståelse tillbaka till bönderna och överbrygga klyftan mellan stad och landsbygd? Med fokus på framtidens utmaningar och möjligheter diskuterar vi ekologiskt jordbruk i skuggan av EU-regelverk och KRAV-märkningens roll. Kulturspannmål och deras betydelse i en hållbar odling får sitt utrymme, där jag delar med mig av mina erfarenheter och reflekterar över ekonomiska och etiska aspekter av jordbruksmetoder. Avslutningsvis betraktar vi hållbart skogsbruk och markanvändning, och hur stoltheten över hantverket och jorden förbinder oss alla i en gemensam strävan efter en bättre framtid. Emils egen utbildning hittar ni här: https://www.sater.se/barn-utbildning/vuxenutbildning-2/dahlander-kunskapscentrum-2/naturbruk/smaskaligt-jord-och-skogsbruk/ (00:18) Jordbruk Och Skogar I Sverige (09:12) Generation Och Hållbarhet Inom Jordbruk (23:26) Hållbart Jordbruk Och Djurvälfärd (40:19) Kretsloppstänk Inom Ekologiskt Lantbruk (46:11) Ekologiskt Jordbruk Och Framtida Utmaningar (01:00:28) Kulturspannmål Och Ekologisk Odling (01:06:02) Hållbart Skogsbruk Och Markanvändning (01:20:35) Hantverk Och Stolthet I Jordbruk

Upptäck hur dina finansiella val kan forma en hållbar framtid när vi samtalar med Maria Flock-Ålander, VD för Ekobanken. Genom Marias intima berättelser från en värld av både siffror och samvete, utforskar vi i detta avsnitt hur finansiell etik och hållbarhet kan gå hand i hand. Följ med på en resa som tar oss från traditionella ekonomiska institutioner till en bank där dina pengar arbetar för en bättre värld, allt medan vi erkänner de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss. Dyk ner i hjärtat av Ekobanken – en demokratiskt styrd organisation där varje medlems röst har betydelse. Här belyser vi hur transparens och medlemsengagemang inte bara är buzzwords, utan nyckelkomponenter i att skapa en bank som reflekterar sina kunders värderingar. Vi utforskar även hur säkerhet och ansvar integreras i låneprocessen, och hur dessa principer kan leda oss mot en mer hållbar ekonomisk framtid. Vi avrundar med att utforska spännande koncept såsom stöd till hållbara landsbygdsprojekt och potentialen hos alternativa valutor och blockchain. Med dessa visionära lösningar och det passionerade arbetet som försiggår bakom Ekobankens kulisser, vill vi inspirera dig att använda dina resurser – oavsett om det är ditt kapital, din kompetens eller din kreativitet – för att bidra till en mer hållbar och etisk värld. Så låt oss tillsammans bygga bron mellan ekonomi och ekologi, där varje val räknas. (00:19) Hållbarhet Och Etik I Finansbranschen (14:44) Hållbar Bank Med Socialt Fokus (22:02) Miljöansvar Och Ekonomisk Hållbarhet (33:31) Vikten Av Hållbara Val (43:00) Ekobanker Och Samhällsengagemang (53:35) Ekobanken (01:01:17) Säkerhet Och Hållbarhet I Banksystemet (01:15:47) Ekobanken Och Ekodistrikt Sörmland (01:25:42) Alternativa Valutor Och Blockchain potentiell (01:33:29) Utmaningar I Hållbarhet Och Hopp

Svensk musiklegendar och passionerad odlare Stefan Sundström förgyller podden med sitt välbekanta sound och jordnära perspektiv på livet. Vi tar en musikalisk resa bakåt i tiden och utforskar Stefans punkrötter, även om hjärtat alltid klappat för rock'n'roll. Vårt samtal spänner över förändringarna i svenskt musik- och matliv genom åren, där vi också kryddar med politiska undertoner och konstnärens roll som samhällsförändrare. Hur kan vi alla bidra till den stora klimatomställningen genom enkla vardagsval och kreativa uttryck? Följ med när vi väver samman mikroorganismernas tysta arbete i jorden med de stormiga diskussionerna om vår planets framtid. När vi pratar om matlagning och traditioner blir det både nära och långt borta. Stefan delar generöst sina tankar kring nordisk gastronomi och hur den kan berika vår förståelse för miljöproblematiken. Hur balanserar vi njutningen av en perfekt rutna mörten med ansvar för övergödning och arters överlevnad? Vi diskuterar även hur livet i en storstad kan förenas med en djupare förståelse för naturens kretslopp genom så enkla saker som bokashi-kompostering – en direkt länk mellan vårt moderna liv och de tidlösa processerna som underhåller vår jord. Musik är inte bara toner och texter, det är ett kraftfullt medel för att väcka tankar och inspirera till handling. Stefan reflekterar över artistens utmaningar och möjligheter i en polariserad tid, där engagemang i sociala och politiska frågor kan vara både riskfyllt och nödvändigt. Vi brottas med komplexiteten i att vara en offentlig person som vågar ta ställning, och hur musiken kan tjäna som en samlingspunkt för aktivism och klimaträttvisa. (00:19) Stefan Sundström Om Musiklivet (17:26) Ekoeffekt-Kampanjen 2016 - Gifter I Mat (23:59) Sverige År 2024 Och Väderingar (39:52) Matlagningstraditioner Och Fiske I Norrland (56:03) Livets Kretslopp Med Bokashi (01:11:05) Musik Och Aktivism I Sverige (01:21:10) Konst, Politik Och Samhälle (01:29:47) Klimatförändringar Och Politik (01:47:07) Kriget I Gaza Och Klimaträttvisa  

Hej alla, här är Sebastien från Brytbröd! I vårt nästa avsnitt har vi den stora äran att välkomna Maja Alskog Bredberg (@growing___thoughts) , tidigare PR-strateg på Forsman & Bodenfors och en central figur inom reklambranschen. Maja är känd för att ha stått bakom COOP:s berömda, men kontroversiella kampanj "Ekoeffekten", som kom att bli en vändpunkt inom marknadsföringen av ekologisk mat. Under avsnittet kommer Maja att dela med sig av insikterna och utmaningarna hon mötte under denna kampanj, som blev kritiserad, vann den mest pretigiös pris för en reklamkampanj i Cannes och slutligen dömd i domstol. Detta skapade ett prejudikat som förändrade hela dagligvaruhandelns sätt att kommunicera kring ekologiska produkter. Vi kommer att diskutera hur denna rättsliga prövning ledde till minskad försäljning av ekologisk mat, och hur det har påverkat branschen och konsumentbeteendet långsiktigt. Utöver detta fascinerande ämne, kommer Maja också att tala om hennes senaste projekt: en Spotify-podcast som avslöjar den djupa och ofta dolda verkligheten bakom tomatindustrin. Denna podcast ger en inblick i industrins metoder och dess omfattande miljö- och sociala påverkan. Majas expertis inom PR och marknadsföring, tillsammans med hennes engagemang för hållbar matproduktion, ger henne ett unikt perspektiv på dessa brännande frågor. Maja kommer även att dela med sig av sin personliga resa, från att ha varit en del av tobaksindustrin till att bli en förespråkare för mer etisk och hållbar konsumtion. Det här avsnittet lovar att bli en djup och insiktsfull diskussion om matindustrins komplexitet, kommunikationens makt och de etiska dilemman vi möter i vår moderna värld. Så, missa inte detta engagerande och tankeväckande avsnitt av Brytbröd där vi utforskar dessa kritiska ämnen med en av de skarpaste sinnena i branschen. Vi ses i podden! (00:18) PR Och Marknadsföring Inom Reklam (10:49) Pesticider Och Ekologisk Mat (24:29) Kemikaliers Påverkan På Matförsörjning (41:19) Ett Samtal Om Jordbrukets Utmaningar (56:37) Företags Moralisk Kompass Och Hållbarhet (01:12:21) Tomatproduktion Och Konsumentansvar (01:28:22) Framtidens Frö- Och Matproduktion (01:33:33) Odla Mat Och Bevara Gröna Kulturarvet (01:45:33) Ekologiska Lantbrukare Och Konsumentfrågor (01:56:20) Desinfektionsstationen I El Paso