Curiepodden

Som forskare har hon gjort det som fordras av henne. Hon har publicerat sig, hållit föreläsningar, åkt på vetenskapliga konferenser, poddat och pratat i radio om alla de människor hon mött i sin forskning. – Som forskare har jag kanske gjort tillräckligt, men om jag gjort tillräckligt – det vet jag inte. Möt Kristina Alstam, universitetslektor vid Göteborgs universitet, som bland annat studerar skjutvapenvåld och konfliktupptrappning i gängrelaterade sammanhang. Tillsammans med Annelie de Cabo driver hon också en podd som tar upp frågor om brott och straff, anstaltsvård och brottsförebyggande arbete. Det här avsnittet ingår i serien "Från min forskningshorisont "där olika forskare berättar om sin forskarvardag och vilka frågor som engagerar dem just nu.

Nu är det dags att ge tillbaka. Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och folkhälsa vid Uppsala universitet ,skriver om varför hon gärna hjälper unga talangfulla forskare att hitta sin väg inom akademin. Krönikan publicerades i Curie 13 april 2026.

Det är aldrig för sent att visa sin uppskattning. Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, skriver om läraren som han inte kan glömma, hon som fick honom att tro att betygen gick att höja. Krönikan publicerades i Curie 27 januari 2026.

Hur ser egentligen en professor ut? Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, försöker övertyga 30 sjuåringar om att forskare inte måste ha vitt skägg, vit rock och rykande flaskor i händerna. Krönikan publicerades i Curie 1 december 2025.

Akademin pratar med kluven tunga. Forskare uppmanas ägna sig åt tredje uppgiften, samtidigt som populärvetenskap inte ger några meriter i forskningsfabriken, skriver Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Krönikan publicerades i Curie 15 oktober 2025.

De tidiga morgontimmarna är hans heliga tid när ord fyller skärmen på mobilen. Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, skriver om konsten att lura sig själv att skriva. Krönikan publicerades i Curie 17 september 2025.

Vi sliter ut människor genom att skapa tjänster som få orkar ha. Lisa Hellman, forskare i historia vid Lunds universitet, skriver om glädjen att undervisa och vad som tar död på den. Krönikan publicerades i Curie 7 juni 2023.

Den som hunnit halvvägs i forskarkarriären är inte längre lika intressant att satsa på. Lisa Hellman, forskare i historia vid Lunds universitet, skriver om villkoren för forskare som nått en akademisk medelålder. Krönikan publicerades i Curie 15 februari 2023.

Tänk om en ansökan bara vore fem sidor. Kortare ansökningar skulle spara tid, skynda på processen och göra det lättare att hitta sakkunniga, skriver Lisa Hellman, forskare i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 6 december 2022.

Hur går det att kombinera en forskarkarriär med kliniskt arbete? Och vilka är hindren för att forskningsresultat ska bli till nytta för sjukvården? Lyssna på ett samtal i Curiepodden om villkoren för kliniska forskare mellan Elham Rostami, Erika Franzén, Åsa Mikaelsson Olsson och Olof Akre. – Karriärstegen är väldigt svåra för kliniska forskare. Den akademisk banan som man har framför sig är inte lika tydlig och hela tiden finns motsättningen mellan att vilja forska och samtidigt vara en duktig kliniker. Det kräver att kliniken, och särskilt ens verksamhetschef, har förståelse för det upplägget. Det säger Elham Rostami, docent i neurokirurgi vid Karolinska institutet och neurokirurg på Akademiska sjukhuset, i ett samtal om villkoren för kliniska forskare. I samtalet deltar också Erika Franzén, professor i fysioterapi vid Karolinska institutet och fysioterapeut på Karolinska universitetssjukhuet, Olof Akre, professor i cancerkirurgi och FoUUI-direktör vid Karolinska universitetssjukhuset, samt Åsa Mikaelsson Olsson, doktorand vid Karolinska institutet och specialistsjuksköterska i Stockholms stad. Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här panelsamtalet var Karolinska institutet och samtalet ägde rum på Biomedicum.

Åk på arkivresor. Besök andra forskarmiljöer. Delta i samhällsdebatten. Och tacka ja när lokalföreningen hör av sig och vill att du berättar om din forskning. I det här avsnittet av Curiepodden tipsar Martin Hårdstedt , professor i historia vid Umeå universitet, om hur man hittar glädjen i jobbet som forskare och lärare, trots att det blivit alltmer reglerat och kontrollerat. Martin Hårdstedts forskning rör främst militär, social och politisk historia, framförallt under 1700-talet och perioden 1808-1809. På senare år har han också forskat om Norge under andra världskriget och varför vissa människor samarbetar med ockupationsmakten och andra inte. Det här avsnittet ingår i serien "Från min forskningshorisont "där olika forskare berättar om sin forskarvardag och vilka frågor som engagerar dem just nu.

Rädslan för att lämna forskarbanan kan urholka drömmen om vad akademin kan och bör vara. Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, skriver om att våga göra något annat, åtminstone för ett tag. Krönikan publicerades i Curie 4 juni 2025.

Forskare är farliga för den furste som vill ha oinskränkt makt. Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, tar hjälp av Machiavelli för att förstå angreppen på den amerikanska forskarvärlden. Krönikan publicerades i Curie 7 april 2025.

Det klagas ibland på att forskare inte är tillräckligt engagerade i samhällsdebatten. Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, skriver om villkoren för forskare att diskutera och debattera offentligt. Krönikan publicerades i Curie 3 mars 2025.

Vi rättar alla tentor även om den avsatta tiden inte räcker till. Men vad skulle hända om vi följde systemet och arbetade enligt de schabloner som finns för undervisningstid? Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, skriver om det bästa sättet att skapa förändring i akademin. Krönikan publicerades i Curie 18 november 2024.

Akademin är extremt individualistisk. Men att arbeta som ett team kan ge bättre förutsättningar för både forskningsgenombrott och mer rutinartade arbetsuppgifter, skriver Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet. Krönikan publicerades i Curie 25 september 2024.

Forskare är småföretagare som skriver offerter och måste leverera för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, skriver om fördelarna med att tänka som en företagare i akademin. Krönikan publicerades i Curie 14 augusti 2024.

Vetenskapliga artiklar blir alltmer lika varandra i längd, struktur och innehåll. Men snäva konventioner för publicering ökar inte sannolikheten för fler kreativa och inspirerande bidrag till forskningen, skriver Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 4 december 2024.

Forskares prat om tur går stick i stäv med synen att framgång är ett resultat av prestation. Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet, skriver om vilken roll turen spelar i akademin. Krönikan publicerades i Curie 8 oktober 2024.

Hur lär sig unga forskare vad som är kvalitet i vetenskaplig publicering eller vad som lönar sig i den akademiska karriären? Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet, skriver om hur forskare socialiseras in i akademin. Krönikan publicerades i Curie 4 september 2024.

Det är inte lätt att vara en nybörjare i akademin. Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet, delar med sig av sina bästa tips för att ge doktorander bättre självförtroende. Krönikan publicerades i Curie 15 maj 2024.

Forskarutbildningen är inte ett enmansprojekt. De flesta forskare hjälper gärna andra och detta är en god grund för långvariga relationer inom akademin, skriver Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 22 april 2024.

Forskare avstår från att uttala sig i kontroversiella frågor och undviker vissa forskningsfält – även i demokratiska stater. Hur kan den akademiska friheten i Sverige stärkas och hur påverkas svenska forskare av situationen i USA? Hör forskarna Andrei Chabes, Carina Keskitalo och Christer Nordlund diskutera akademisk frihet i Curiepodden. – När Trump säger att nu är det för mycket woke-verksamhet på universiteten, dröjer det ju inte särskilt länge innan vi har en minister i Sverige som säger precis samma sak. Det säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, i ett samtal om akademisk frihet. I samtalet deltar också Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap, och Andrei Chabes, professor i medicinsk kemi. Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här panelsamtalet var Umeå universitet och samtalet ägde rum på Universum.

Vi får inte tappa bort att teknikutveckling och framtida beredskap är frågor som inte är bestämda på förhand. Det handlar snarare om att formulera hur vi vill att tekniken och samhället ska organiseras för framtiden. Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg, forskare vid KTH. Krönikan publicerades i Curie 4 februari 2025.

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap. Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg, forskare vid KTH. Krönikan publicerades i Curie 22 oktober 2024.

Olika forskningsfält har skilda tidsperspektiv. Men tvärvetenskapliga samarbeten kan förändra disciplinernas förståelse av tid. Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg, forskare vid KTH. Krönikan publicerades i Curie 9 september 2024.

Blås i din visselpipa. Visa vem och var du är. Marie Cronqvist skriver om att vara vilse i akademin. Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 6 februari 2023.

Peer review är som demokrati. Systemet är inte felfritt, men när det fungerar som det ska är det oöverträffat. Marie Cronqvist skriver om arbetet med att bedöma projektansökningar. Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 4 oktober 2022.

Seminariet är inte bara ett rum där forskning presenteras. Det är på samma gång en arbetsmetod och en arbetsmiljö. Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 17 augusti 2022.

Vi inte vet hur framtiden kommer att gestalta sig och vilka kunskaper som kommer att behövas i morgon. Därför är den oförtrutna och stundom oglamorösa grundforskningen – beredskapsforskningen – viktig. Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 4 april 2022.

När amerikansk forskning hotas och många forskare pratar om att lämna landet gör hon tvärtom. Pernilla Wittung-Stafshede skriver om sin forskarflytt till USA. Den här krönikan är skriven och inläst av Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Chalmers tekniska högskola. Krönikan publicerades i Curie 6 maj 2025.

De syns ofta i media. Vetenskapligt skolade experter som anlitas för att uttala sig om allt möjligt, även sådant som ligger utanför deras kompetensområde. David Brax skriver om vad detta fenomen gör med vårt förtroende för experter. Den här krönikan är skriven och inläst av David Brax, senior utredare vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 25 mars 2025.

Det ligger någonting vackert i att kunna lämna över till nästa generation av forskare. Anja Smits skriver om tillvaron som seniorforskare. Den här krönikan är skriven och inläst av Anja Smits, seniorprofessor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 25 februari 2025.

Seminariet är en möjlighet för doktorander att testa sina idéers bärkraft. Samtidigt kan kritiken upplevas som ett hot. David Brax skriver om vikten av en sund seminariekultur. Den här krönikan är skriven och inläst av David Brax, senior utredare vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 6 november 2024.

Boka lokaler, administrera resor, tömma papperskorgen, sköta studentärenden och direktupphandlingar, vara sin egen tekniker och dividera med jurister om kontrakt och avtal. Anna Sarkadi skriver om administrationen som blivit ett stort arbetsmiljöproblem i akademin. Den här krönikan är skriven och inläst av Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och folkhälsa vid Uppsala universitet. Krönikan publicerades i Curie 4 maj 2023.

Sjuksköterskor och forskare har en sak gemensam. Anahita Amirpour skriver om viljan att göra skillnad och risken med att se sitt yrke som ett kall. Den här krönikan är skriven och inläst av Anahita Amirpour, doktorand vid Karolinska institutet. Krönikan publicerades i Curie 13 januari 2025.

Vetenskapens äng med plats för det oväntade riskerar att förvandlas till en produktionens havreåker. Helena Edberg skriver om projektifieringen av forskning. Den här krönikan är skriven och inläst av Helena Edberg, forskningsrådgivare vid Örebro universitet. Krönikan publicerades i Curie 11 november 2024.

Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande. Den här krönikan är skriven och inläst av Natalie von der Lehr, vetenskapsjournalist och disputerad molekylärbiolog. Krönikan publicerades i Curie 6 december 2023.

Krönika av Natalie von der Lehr, vetenskapsjournalist och kommunikatör, som funderar över varför det är så tyst på labbet och vad som hänt sedan hon själv var doktorand. Den här krönikan är skriven och inläst av Natalie von der Lehr. Krönikan publicerades i Curie 28 januari 2020.

Att flytta till ett annat land för att forska i en ny miljö ses för det mesta som något positivt i forskarvärlden. Men att bo långt ifrån nära och kära kan ställa det på ett personligt plan. Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 30 november 2022.

Vad gör egentligen en forskare? Trots att jag hela tiden sysslat med forskning ser en vanlig arbetsdag helt annorlunda ut idag än för några år sedan. Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 9 november 2022.

Ibland sägs det att vi behöver fler förebilder inom akademin, för att uppmuntra underrepresenterade grupper att välja en akademisk karriär. Men vilken typ av förebild är det egentligen som behövs. Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 10 oktober 2022.

Nya kontakter, bättre på att föreläsa och mer framgångsrik när hon söker forskningsmedel. Jessica Abbott skriver om hur tredje uppgiften varit bra för hennes karriär. Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 13 september 2022.

I EU-valet kan forskare jämföra valrörelser i 27 länder och få mer generell kunskap än vid nationella val. Ändå är intresset för EU-val svalt i forskarvärlden. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 28 maj 2024.

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 18 december 2023.

Forskarens vardag är inte bara en framgångssaga. Kanske kunde vi då och då också dela med oss av när det inte går så bra. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 18 sep 2023.

Om inte inledningen sitter spelar det andra ofta ingen roll. Bengt Johansson skriver om vikten att från början fånga granskarens intresse för artikeln man vill publicera eller projektet man söker pengar för. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 19 juni 2023.

När ska den framgångsrika forskaren avslöjas som en bluff? Bengt Johansson skriver om impostersyndromet och tvivlet på den egna förmågan. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 27 mars 2023.

Hur sätter man en bra rubrik? Bengt Johansson skriver om konsten att hitta på titlar till böcker och när hans världsbild skakades i grunden. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 18 januari 2023.

Lägg in blanka dagar i kalendern då du prioriterar sådant som ger dig långsiktig näring. David Larsson Heidenblad skriver om vad som är nyckeln till framgångsrik forskning. Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 21 nov 2023.