Filosofiska rummet

Omfördelning av techmiljarderna, folkhemsnationalism och medarbetarinflytande. Vilka idéer inom socialismen hittar vi i svensk politik idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI och techjättarnas dominans skapar nya frågor om ägande, skatter och lönearbete. Den belgiske filosofen Philippe Van Parijs ser i dagens samhälle en orättvis fördelning av det som han kallar externa gåvoliknande resurser, till exempel arv och naturresurser, och som borde komma alla till godo i form av basinkomst. AI:s innehåll skapas av mänskligheten. Borde vinsten från AI ses som gemensam egendom?Den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson har satt ljuset på arbetsgivarnas makt. Du lever i en liberal demokrati men på jobbet råder ett annat styre. Där reglerar arbetsgivaren arbetstid, arbetsfördelning, klädsel och uppförande och som medarbetar lyder du. Detta är en makt vi inte skulle acceptera hos staten, ett slags arbetsgivarens diktatur, menar Anderson. Hennes filosofi har bidragit till tankar om ekonomisk demokrati, där medarbetaren får inflytande över företagen. Skulle det vara rättvist?Nationalismens återkomst är ett faktum. Svenska flaggor, talet om folket och svenska värderingar syns och hörs i politiken. Den israeliska filosofen Yael Tamir menar att nationalismen är grunden för välfärdsstaten, och kan skapa en viktig samhällsgemenskap. Hon målar upp en nationalism som är inkluderande, demokratisk och som följer liberala principer. Hon anser att det är en kraft som vänstern bör anamma i en tid när globaliseringen har gjort många människor besvikna och fått dem att söka sig högerut.  Hur aktualiseras tankar om fördelningspolitik, medarbetarinflytande och socialistisk nationalism i svensk politik idag?Medverkande:  Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 

Frihet, pluralism och kritiskt tänkande. Vad händer med liberalismens kärnvärden i svensk politik idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För inte så länge sedan talades det om att alla blivit liberaler - från höger till vänster. Idag ifrågasätts liberalismen och ideologin är på tillbakagång. Varför? Vilka liberala tankar och tänkare utmanar dagens politiska sakfrågor? Filosofen John Rawls utvecklade sin idé om pluralism. Vi måste tolerera att vi har olika syn på hur livet ska levas och samtidigt komma överens om regler för samhället som alla kan acceptera, menade Rawls Frihet är liberalismens ledstjärna. Filosofen Philip Pettit har lanserat ett frihetsbegrepp som innebär icke-dominans. En frihet från makt som påverkar dig bara genom att finnas där, som leder till anpassning och osäkerhet. En person är fri i den mån ingen annan har makt att godtyckligt blanda sig i eller diktera dennes liv. Liberalismen har alltid hyllat tvivlet och det kritiska tänkande. Filosofen Bertrand Russell ansåg att om människor var mer skeptiska mot sina ogrundade åsikter och mer toleranta för osäkerhet, skulle samhället bli fredligare och vi skulle komma närmare sanningen. Russell förordade en måttfull skepticism, som samtidigt godtar etablerad forskning.  Hur aktualiseras dessa tankar om pluralism, frihet och skepticism i dagens svenska politik? Medverkande: Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 

Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jürgen Habermas föddes 1929 i Tyskland och kom att bli en del av Tysklands moderna historia och återuppbyggnad och brukar benämnas som Tysklands samvete. Han dog i år 96 år gammal. Upplevelsen av andra världskriget och Förintelsen kom att prägla hans tankar om hur ett samhälle bör konstrueras så att sann demokrati ska råda och alla röster ska bli hörda. Han blev en del av Frankfurtskolans kritiska teori som använde bland andra Marx och Freud för att analysera samhället, men han kom att delvis motsätta sig sina föregångare och hade en mer optimistisk syn på förnuftet och moderniteten.Habermas kanske mest kända teori handlar om samtalets roll. Hans ideal är vad han kallar “kommunikativt handlande”: samtal som syftar till att förstå en annan människa, som bäddar för samförstånd och för att människor ska kunna fungera tillsammans. Med samtalet som grund utvecklade han en modell för demokrati, deliberativ demokrati, där olika synpunkter och argument stöts och blöts i det offentliga samtalet och utmynnar i beslut som alla kan acceptera – idealet är konsensus. Hur står sig idén om det förnuftiga samtalet som demokratins kärna idag när internet, sociala medier och AI spätt på polarisering och misstro mot fakta? Innebär utvecklingen att Habermas idé är överspelad?Medverkande: Eva Erman, professor i politisk filosofi, Anders Burman, professor i idéhistoria och Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Tåbb med manifestet - Lars AhlinTuring's Cathedral: The Origins of the Digital Universe - George DysonFilm:Mitt liv som hund - regi Lasse Hallström

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Programmet är från mars 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa.  Varför har hämnd blivit fult?   Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender.Börjar hämnden bli rumsren?Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Hadji-Murat - Leo TolstojTV-serie:Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en objektiv sanning.  Gazakriget har eldat på debatten om journalistikens opartiskhet. Och i samband med USA-valet höjdes röster om att journalistiken tog ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syn på vad som är sant och fakta?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David Rune och Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Programmet är från 28 maj 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedah

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren. Freuds relevans idagHur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av 2022 sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns gott om exempel på stora företag som i kampanjer och reklam engagerar sig i sociala och politiska frågor. Det kan gälla t ex klimat- och miljöfrågor eller rättighetsfrågor för hbtq-personer. Men är det företagens uppgift att vara moraliska och politiska aktörer? Eller blir det ett hot mot demokratin när agendan för ont, gott och behjärtansvärt sätts i anonyma styrelserum utan demokratisk insyn?Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter diskuterar woke-kapitalism och VD-aktivism med nationalekonomen Andreas Bergh och Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher Paulina Witte. 

Ideologin ska vara partiets kompass. Hur mycket styr ideologin svensk politik? Har pragmatismen fått en allt större roll? Programmet sändes första gången den 26 juni 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla partier bekänner sig till någon ”ism” när de presenterar sig: socialism, liberalism, grön ideologi, kristdemokrati, nationalism, konservatism och feminism i olika kombinationer. Hur ser balansen ut mellan ideologi och pragmatism i svensk politik?Ideologins historia och plats i svensk politikDe klassiska politiska ideologierna har flera hundra år på nacken. Är de fortfarande applicerbara på dagens moderna samhälle? Redan på 50-talet sa den tongivande statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten att ideologierna var döda och demokratin istället tagit över som en slags överideologi. Idag är det få som skulle skriva under på detta, men frågan är vilken plats ideologierna har i dagens svenska politiska landskap. Ser vi stora skillnader mellan partierna? Är det lättare att vara ideologisk när man befinner sig i opposition? Och är det rakryggat att vara ideologisk eller kan man bli dum av ideologi?Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i praktisk filosofi och Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl

Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Programmet sändes första gången den 19 juni 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gapet mellan folket och eliten, stad och land används allt oftare i den politiska retoriken. Folkets inflytande kontra elitens styre har varit en fråga sedan antiken. De klassiska politiska ideologierna har på olika sätt närmat sig frågan om folket och eliten och hur makten ska fördelas i samhället. I alla partier hittar vi mer eller mindre drag av populism, men vi talar oftast om vänster- och högerpopulism. Hur utmärker sig populismen och är den en egen ideologi?Populismens och demokratins historia och plats i svensk politikDet som kännetecknar populismen är att den pekar på en klyfta mellan folket och eliten, där den politiska eliten inte representerar folkets intressen. Populistiska ledare påstår att de talar med folkets röst. Populism har olika betydelser. En är att populismen är en rörelse som strävar efter ett homogent samhälle där det inte finns plats för oenigheter. En annan betydelse av populismen är att den är ett retoriskt grepp som innehåller förenklade budskap. Hotar populismen demokratin? Hur märks den i svensk politik? Och vilka är då folket och vem tillhör eliten?  Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Programmet sändes första gången den 12 juni 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna. Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politikNär man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle?Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.  Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips:Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red)Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana MulinariFeminsm - Lena GemzöePolitikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld

Svenska flaggor är tillbaka i svensk politik och det talas om ett uppsving för nationalismen. Vad är det för slags nationalism och hur syns den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 5 juni 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en tid när globalisering, migration och krig utmanar nationsgränserna. De politiska ideologierna ger olika svar på vad som förenar en nation, vem som får vara med och hur nationen ska förhålla sig till andra stater. Kan vi prata om EN nationalism eller ska vi snarare prata om nationalismer? Hur syns den i svensk politik? Och hur står sig idén om världsmedborgaren, som inte gör skillnad på människor efter nationalitet, när rättigheter och resurser ska fördelas?Nationalismens ideologiska historia och plats i svensk politikNationalismen har varit en ism som många har ryggat för efter historiens många lärdomar om att en aggressiv nationalism kan leda till krig och folkmord. Men faktum är att vi lever i en nationalstat. Vilka ska inkluderas och hur ska nationens VI förhålla sig till övriga världen? Frågor som bland annat den stora migrationen till Sverige och kriget i Ukraina sätter fingret på. Medverkande: Gina Gustavsson, docent i statskunskap vid Uppsala, Björn Östbring, doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlLästips:Stat, nation, nationalism - Ernest GellnerNationalism and Morality - Per BauhnNations and Nationalism since 1780 - Eric HobsbawmNational identity - Anthony D. SmithNations and Nationalism in a Global Era - Anthony D. SmithWhy Nationalism - Yael TamirNationalism. Five Roads to Modernity - Liah GreenfeldBanal Nationalism - Michael BilligNations and States - Hugh Seton-WatsonPer Bauhn - Universella rättigheter och partikulära skyldigheter, Filosofisk Tidskrift 30:4 (19–32)Per Bauhn - Nationalism and Universal Rights”. I G. Bexell & D. E. Andersson (red), Universal Ethics: Perspectives and Proposals from Scandinavian ScholarsGina Gustavsson - Liberal national identity: Thinner than conservative, thicker than civic? Gina Gustavsson - Can we trust the natives? Exploring the relationship between national identity and trust among immigrants and their descendants in Denmark Gina Gustavsson - National identity, a blessing or a curse? The divergent links from national attachment, pride, and chauvinism to social and political trust Björn Östbring - Det nya Sverige behöver liberal nationalism

Hur fria är vi att välja vår väg genom livet, och hur bundna är vi till det som vi skulle kunna kalla vårt öde? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en individualistisk tid, skriver psykologiprofessor Svend Brinkmann i sin nya bok Vi blir det liv vi lever. Brinkmann tror att om vi omfamnar allt det vi själva inte har valt i livet och accepterar det som ödet, då kan vi bli mer fria. I vilken mån är vi ansvariga för det liv vi föds in i? Stämmer det att vi vår egen lyckas smed? Vid mikrofonerna Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och Lena Anderson, fri skribent och författare och så möter vi den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher och reporter Paulina Witte. 

Salladen står strategiskt längst fram i buffén, Systembolaget stänger tidigt på helgen och barnen har sin skolplikt. Normer präglar samhället utan att vi märker det. Kanske är du redan indoktrinerad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofiska rummet tar hjälp av 1600-talstänkaren och rationalisten Baruch Spinoza för att få syn på manipulation och påverkan, i skolan och i politiken. Med gästerna Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet och Johan Dahlbeck, forskare i pedagogik vid Malmö Universitet. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. 

I debatter, forskning och intervjuer söker vi ofta svaren. Men kanske är det frågan som är viktigast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken Frågvisare – Människans viktigaste verktyg skriver filosofen Fredrik Stjernberg och debattören Niklas Berild Lundblad om frågornas betydelse. ”Att våga veta är att våga fråga inte bara varför utan också varför inte?”Kring mikrofonerna Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, förhörsledaren och mordutredaren Monica Olhed och Nicklas Berild Lundblad som i många år jobbat med samhällsfrågor och teknik på Google.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Miljö- och klimatfrågan innehåller ödesfrågor som alla partier idag har tagit till sig. De ideologiska svaren på hur vi ska lösa dessa frågor råder det dock inte enighet om. Programmets sändes första gången den 1 maj 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Miljön och klimatet är akuta frågor för oss idag, men också något som människor har förhållit sig till under lång tid. Vad säger de politiska ideologierna om hur vi ska hantera vår planets ändliga resurser? Den stora ideologiska skiljelinjen går mellan dem som brukar kallas teknikoptimister och dem som menar att vi måste begränsa vår konsumtion.Ska vi fortsätta leva som nu med hjälp av ny teknik och nya skatter eller skapa ett nytt samhälle som utgår från miljön och gör avkall på tillväxt?Miljö- och klimatfrågans ideologiska historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram ideologierna som sprungit ur de gröna frågorna, som t ex ekologismen. Vi synar hur de klassiska ideologierna förhåller sig till frågor som t ex om tillväxt, köttätande och kärnkraft och hur frågorna har tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter grön ideologi hos dagens riksdagspartier och lyfter fram viktiga tänkare och trender.Vilken fråga ska jag ställa mig för att ta reda på vilken ideologi som ligger närmast min syn på lösningen av miljö- och klimatfrågan?Medverkande: Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap, Julia Nordblad, docent i idé- och lärdomshistoria och Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent Marie LiljedahlLitteraturtips:Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World - Kimberly Nicholas

Socialismen är drömmen om det klasslösa samhället, en ny värld av jämlikhet och solidaritet. Hur ser den socialistiska visionen ut idag och var hittar vi den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 24 april 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klasskamp, jämlikhet och rättvisa är centrala ord inom socialismen. Socialismen menar att samhället måste analyseras utifrån kollektivet när ekonomiska och sociala problem ska lösas. Historiskt delades den upp i en revolutionär och en reformistisk gren.Idag ser inte arbetarklassen i Sverige ut som vid socialismens födelse, välståndet har ökat och arbetarna själva vänder sig gärna åt andra håll än åt vänster. Samtidigt ser vi kritik mot växande klyftor och globalisering. Vilka grupper är det socialismen talar för idag?Socialismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram socialismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter socialismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom socialismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är socialist?Sven-Eric Liedman, nestor i politisk idéhistoria, ger oss socialismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap tar socialismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta socialistiska idéer.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlLitteraturtips:Kommunistiska manifestet - Karl Marx och Friedrich EngelsKarl Marx - en biografi - Sven-Eric LiedmanIf you’re an egalitarian, how come you’re so rich? - G. A. CohenVarför inte socialism, och om den egalitära rättvisans valuta - G. A. CohenKapitalet i tjugoförsta århundradet – Thomas PikettyChockdoktrinen – Naomi KleinDet här förändrar allt: kapitalismen kontra klimatet – Naomi KleinVårt enda liv – Martin Hägglund  

Konservatismen har plötsligt medvind efter att länge ha fört en slumrande tillvaro i svensk politik. Men vad är det att vara konservativ? Programmet sändes första gången den 17 april 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förändra med försiktighet, förvalta och förädla skulle kunna definiera konservatismen. Konservatismen är inte en ideologi som ser likadan ut i hela världen utan den utgår ifrån de lokala sammanhangen där historien, traditioner, nationen och familj och andra gemenskaper är viktiga kärnvärden. Det talas om ett konservativt block och en konservativ våg. Vad är svensk konservatism och var hittar vi den idag?Konservatismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram konservatismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter konservatismen hos dagens riksdagspartier och lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom konservatismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är konservativ?Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politikens idéhistoria, ger oss konservatismens historia och kärnvärden. Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria tar konservatismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta konservativa idéer.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlLitteraturtips:Reflektioner om franska revolutionen - Edmund BurkeA Political Philosophy: Arguments for Conservatism - Roger ScrutonThe meaning of conservatism - Roger ScrutonDe konservativa idéerna - Herbert TingstenThe conservative mind - Russell KirkDet politiska tänkandes historia - Svante NordinFrån Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia – Sven-Eric Liedman 

Det är svårt att vara liberal idag. Vad innebär liberalism och var hittar vi den i svensk politik? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Programmet sändes första gången den 10 april 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frihet, rättvisa och marknad är tre ord som förknippas med liberalismen. Men liberalismen har många ansikten. Det som förenar de olika inriktningarna är att individens frihet står i centrum och det som skiljer dem åt i hårda drag är synen på statens och marknadens roll i samhället . Kan vi prata om liberalismen som EN ideologi?Liberalismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram liberalismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter liberalismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom liberalismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är liberal?Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politisk idéhistoria, ger oss liberalismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi och redaktör för Liberal debatt tar liberalismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta liberala idéer.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlLitteraturtips:Om friheten - John Staurt MillAnarki, stat och utopi – Robert NozickThe Lost History of Liberalism - Helena RosenblattVi är alla individualister – Jesper Ahlin MarcetaKapitalism och frihet – Milton FriedmanEn teori om rättvisa – John RawlsDet politiska tänkandes historia - Svante NordinFrån Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia – Sven-Eric Liedman

Vad ska man kalla det som ännu inte har något namn? Vår kommunikation flyter på nästan automatiskt om vi befinner oss i ett språkområde som vi behärskar. Men hur går det till när vi tolkar språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om vi stannar upp ett ögonblick, om vi slutar att ta språket för givet en stund. Hur går det till när orden får mening? Hur mycket formar språket vår värld och hur kan vi ens prata med varandra? Detta diskuterar språkfilosofen Hana Kalpak, författaren Torbjörn Elensky och kognitionsvetaren Peter Gärdenfors. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Det pågår en kamp om sanningen, om berättelsen eller narrativet gällande kriget i Ukraina. Finns det en sanning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stora delar av det ryska folket serveras en bild av att Ryssland har en moralisk plikt att skydda sig mot fienden och “fascisterna i Ukraina som hotar Ryssland”. I Sverige och EU har vi en helt annan världsbild. Finns det rätt och fel, sant och falskt om bakgrunden till detta krig eller bara olika världsbilder, olika perspektiv och narrativ? Med filosofiska termer: Värde- och kunskapsrelativism eller -objektivism? Nietzsche hävdade att “Sanningen är i likhet med moralen, något relativt. Det finns inga sanningar, bara tolkningar.”

Flykten från verkligheten: är det något fel i att ibland dra sig undan när pressen eller tristessen blir för stor? Fegt att stänga av nyheterna från Ukraina där det pågår en verklig massflykt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans Filosofiska rummet handlar om eskapism. Kanske gör sociala medier och teveserier oss passiva inför sådant som vi borde ta tag i. Lurar vi oss själva eller är viss verklighetsflykt en förutsättning för att orka med livet? Gäster Amir Haj Bolouri som med koppling till filosofi forskar i informatik och lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst, Niklas Schiöler, författare och Linda Wiik, psykolog. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet sändes första gången 3 oktober 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Den 24 februari 2022 gick Ryssland in i Ukraina och kriget var ett faktum. Kriget hade föregåtts av cyberattacker och desinformation. Ställer vår moderna tids krigsföring nya etiska frågor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Säkerhetsläget i Europa har inte varit så här spänt sedan andra världskriget och krigs- och försvarsfrågor står högst upp på agendan. Bilder från krigets Ukraina visar på krigets brutala konsekvenser. Idag ser vapnen också annorlunda ut: Drönare kan styras som i dataspel, det pågår desinformation och hackerattacker och det talas om hybridkrig. Det här programmet spelades in veckan före Rysslands invasion av Ukraina och där ställde vi frågor som: Vad är krig idag? Och när är det krig? Behövs det nya definitioner? Ställs nya etiska frågor, ihop med den eviga: Hur kan det ens vara rätt att döda i krig när det är fel att mörda i fred? Och hur kan man se på pacifismen  - en skadlig dagdröm eller nödvändig motkraft?Medverkande i programmet är: Peter Haldén, docent i statsvetenskap och lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Johanna Ohlsson, doktor i etik vid Uppsala universitet och Marika Ericson, chef för centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Tid är pengar, heter det. Pengar ger frihet. Eller är vi slavar under pengarna i den tärande spiral där vi jobbar för att betala våra lån så att vi kan fortsätta att konsumera och jobba, jobba, jobba? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är pengar och vad borde de vara när det bästa i livet är gratis? Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, nationalekonomen Andreas Bergh och filosofen Joakim Sandberg diskuterar.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

Filosofen Ingmar Perssons nya bok Out of the world är sannolikt hans sista. Efter 50 års filosofiska studier ifrågasätter han om filosofin alls påverkat hur vi lever våra liv. Är filosofin onödig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ingmar Persson har fyllt 70 år och är en moralfilosof som gjort visst avtryck också utanför landets gränser, under många år kopplad till Oxford, ofta i samarbete med sin brittiske kollega Derek Parfit.I Filosofiska rummet samtalar Ingmar Persson med filosofen Stina Bäckström som arbetar vid Södertörns högskola. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Vi slukar berättelser om andra människors liv: biografier, dokumentärer, dagböcker. Hur fångar vi en människas liv? Är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De senaste åren har vi kunnat läsa om bland andra Zlatan, Avicii, Dante, Birgitta Stenberg och Marcus Ehrenpreis. Vi har kunnat se dokumentärer om Lena Nyman, Olof Palme och Freddy Mercury och många fler. Hur mycket har berättelsen om en människa att göra med verkligheten? Vad finns det för etiska dilemman när man skriver om en annan människas liv? Vad betyder våra livsberättelser för oss själva? Och varför är vi så hungriga på biografier?Filosofiska rummet från Stadsteatern i Göteborg med gästerna: filosofen Bengt Brülde, författaren Göran Rosenberg och författaren och psykologen Lydia Sandgren. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske är rentav minoriteternas kulturer en del av majoritetssamhällets kulturarv? Om förhållandet mellan majoriteten och minoriteterna samtalar filosofen och professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius med professor emeritus i socialpsykologi Lasse Dencik och Marie Hagsgård, jurist och president i Europarådets rådgivande expertkommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Vilka är de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling och vad innebär det egentligen att misslyckas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En vuxen människa förväntas lyckas och leverera, inte snubbla och famla. Men tänk om hon, i all sin fumlighet, just är i färd med att flytta gränsen för sitt vetande framåt? I det här avsnittet söker deltagarna de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling.Hör om nefofili, om en 50-åring som börjar spela tennis och om livet som en lärresa. Vi diskuterar Aristoteles olika kunskapsbegrepp och om vad konst och skönlitteratur kan göra med människor.Vi möter kognitionsvetaren Gustaf Lindblad vid Göteborgs universitet, Petra Ragnerstam kultur- och framtidsforskare vid Malmö Universitet och Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan. Programledare: Lars Mogensen, Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Det är en utmaning att byta perspektiv och sätta sig in i sin meningsmotståndares position. Vad krävs av oss för att lyssna välvilligt på andra som utmanar oss och uppnå konstruktiva samtal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi frågar oss också om det är något som står i vägen för fruktbara offentliga samtal och debatter? Till vår hjälp med samtalets och argumentationens utmaningar har vi Melina Tsapos, filosof och doktorand vid Lunds universitet Anders Sigrell, professor i retorik, också i Lund och Navid Modiri, poddare som kallar sig samtalsaktivist. Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Det är först när vi fokuserar ordentligt på frågan som vi har användning av svaret, menar filosofiska praktikern Tulsa Jansson, aktuell med boken Visdomshinder och visdomsnycklar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon guidar människor till att ställa rätt frågor i sitt beslutsfattande och meningssökande, genom att sokratiskt plocka isär frågan och synliggöra kärnan i problemet.I det här samtalet diskuteras vad det egentligen är att vara en vis eller klok person och vad som krävs för att uppnå klokhet. Tulsa Jansson demonstrerar sin sokratiska arbetsmetod på gästerna Gabriel Bohm Calles som är konstnär och musikern Ingrid Lundquist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte.

Alla tycker sig ha ett jag men ingen - vare sig medvetandefilosofer eller neuropsykologer - kan riktigt förklara vad jaget är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofiska rummet talar med den tyske filosofen Thomas Metzinger som nyligen var i Lund och presenterade sin forskning samt Peter Gärdenfors, filosof och kognitionsvetare och Mathias Osvath, som forskar på kognitiv evolution genom att jämföra olika djurarters förmågor. Programledare är Lars Mogensen, reporter Paulina Witte och producent Thomas Lunderquist.

Är porr ett problem för utövare som konsument, eller en möjlighet till fantasi, utforskande och lust? Samtal mellan filmregissör Ninja Thyberg, filmvetare Mariah Larsson och statsvetare Max Waltman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är det en fantasivärld eller filmat sexköp som erbjuds i det enorma utbud av internetporr som finns en knapptryckning bort i var mans dator? Enligt Folkhälsomyndigheten uppger 70 procent av alla män att de konsumerar porr. Även kvinnor tittar, men i betydligt mindre utsträckning.Vad är egentligen pornografi? Vad gör den med tittarna och vad gör den med dem vi tittar på?I det här avsnittet av Filosofiska rummet samlar vi tre personer som i år på olika sätt undersöker pornografin: Ninja Thyberg, regissör till filmen Pleasure, Mariah Larsson, filmvetare och en av författarna till boken Såra tukt och sedlighet – hundra år av porr i Sverige samt statsvetaren Max Waltman som skrivit boken Pornography - The Politics of Legal Challenges, utgiven på Oxford University Press. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Sverige har öppnat upp. Människor som har jobbat hemma är på plats igen, vi kan gå på bio och äta middag hos varandra. Men vad är det för samhälle vi återvänder till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pandemin slog extra hårt mot låginkomsttagare, människor med utländsk bakgrund och äldre som var beroende av samhällets hjälp. Samtidigt som andra njöt av att få mer tid hemma eller jobbade i branscher som blomstrade. Är samhället mer splittrat nu? Har åsikter om hanteringen spätt på polariseringen? Frågan om tvång eller frivillighet när det gäller vaccination av vårdpersonal har gått het.  Många har velat att staten ska lägga sig i mer. Och vi har förundrats, och kanske skrämts av, hur anpassningsbara vi är. Medverkande i detta samtal är:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och Joakim Palme professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Idag förbjuder sjukvårdssekretessen kontakt mellan donatorns familj och mottagaren av t ex ett nytt hjärta eller en ny lever. Varför är det så? Det finns de som vill kunna uttrycka sin tacksamhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande är Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv, filosofen Cathrine Felix och journalisten Andreas Ekström som räddats till livet tack vare en ny lever och gärna skulle vilja komma i kontakt med donatorns efterlevande. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Ludwig Wittgenstein är en av den västerländska filosofins stora 1900-talsikoner. Vad kan han säga oss idag, vad går att uttrycka i ord och vad är omöjligt att tala om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Wittgensteins postumt utgivna Filosofiska undersökningar har kommit i en ny svensk översättning och i veckans program möter vi filosofen och översättaren Martin Gustafsson vid Åbo Akademi och litteraturvetaren Toril Moi vid Duke University. Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist.

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige ska vi fatta beslut om slutförvaringen av kärnavfallet. Ett beslut som har tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv. Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021? Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Den amerikanska filosofen Elizabeth S Anderson menar att målet för jämlikhet inte är att kompensera människor för oförtjänt otur, utan att göra slut på socialt påtvingat förtryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmets producent Thomas Lunderquist talar med professor Anderson, och i studion samtalar filosofen Lena Halldenius med nationalekonomen Andreas Bergh och författaren och översättaren Anders Hansson, om poängen med jämlikhet, delvis utifrån Andersons idéer. Programledare Lars Mogensen.

Humor och skratt kan vara ett sätt att överskrida gränser mellan människor. Stina Bäckström och Ola Sigurdson intresserar sig båda för humorns vara och verkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människor skrattar åt olika saker och av olika anledningar. Kanske handlar det om skillnaden mellan instrumentell humor och om humor som existentiell strategi. Det är termer som teologen Ola Sigurdson vid Göteborgs universitet använder sig av i sitt nya stora verk Gudomliga komedier - humorns filosofi och idéhistoria. Han gästar Filosofiska rummet tillsammans med filosofen Stina Bäckström vid Södertörns högskola som också snart kommer med en bok om humor. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring paret Sartre och de Beauvoir och deras filosofi om frihet och att människan är vad hon själv gör sig till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom. Här sås fröet till en filosofi som under maximer som ”Existensen föregår essensen” och ”Man föds inte till kvinna, man blir det” skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen – och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum. Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången den 10 februari 2019

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram 1700-talsfilosofen David Hume som framhöll känslornas betydelse i en tid präglad av förnuftstro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. David Hume brukar beskrivas som ett av de viktigaste namnen inom den västerländska filosofins historia och en av den skotska upplysningstidens mest betydelsefulla tänkare. Han var skeptikern som argumenterade för att vi endast kan hänvisa till erfarenhet när vi beskriver vår upplevda verklighet och betonade känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser att David Hume är en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin “dogmatiska slummer” av att läsa Hume. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 1 maj 2011

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram den amerikanska Martha Nussbaum - en av vår tids mest kända filosofer som bland annat har ägnat sig åt känslor som äckel och sorg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin bok Anger and Forgiveness förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon var på Sverigebesök 2017 passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 26 mars 2017

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. “Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft” - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: ”Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden.”Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 18 december 2016 Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den moderna tänkaren Paul Virilio som utformade teorier om hur teknologins fysiska hastighet påverkar hela samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje ny uppfinning bär på en ny olycka. Tåget medförde urspårningen och flygplanet flygkraschen. Med flygplanet försvann dessutom Atlanten, åtminstone ur våra medvetanden. För vem har tid att ta båten till Amerika, i vårt tidseffektiviserade tidevarv? Den nya informationsteknikens realtid suddar på sätt och vis helt ut både tid och rum. Mer information än vad du någonsin orkar ta till dig ligger bara ett musklick bort. Filosofiska rummet tar sig an den franske stadsplaneraren och hastighetstänkaren Paul Virilio. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 20 februari 2005 Boktips:Paul Virilio: Försvinnandets estetik, Korpen 1996; Ground Zero, Verso 2002; Speed and Politics. An Essay on Dromology, Autonomedia 1986.Steve Redhead: Paul Virilio - Theorist for an Accelerated Culture, Edinburgh University Press 2004Thomas Hylland Eriksen: Ögonblickets tyranni - Snabb och långsam tid i informationssamhället, Nya Doxa 2001

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pascals bok  "Tankar" är av det eviga slaget - alltså fortfarande tänkvärda. Många av hans tankar ryms dessutom i en tweet. I Filosofiska rummet från 2010 presenteras Blaise Pascal och Twitter diskuteras. Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 2 maj 2010

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring efterkrigsfilosofen Hannah Arendt vars filosofi upplever något av en renässans idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. Många förknippar Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet ”den banala ondskan”, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker – bara i Sverige – som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter sin död. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången 10 maj 2020 BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013.Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson)Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970)Hannah Arendt ”Zur Person”, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll" på utgår samtalet från romanen "Mannen utan egenskaper" som ställer frågan: Vad är viktigtast att ta hänsyn till - verkligheten eller möjligheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Möjlighetsmänniskor” lever ”liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar.”Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. Det här är ett av tre program där Filosofiska rummet utifrån "Mannen utan egenskaper" lät filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson resonera om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 3 juli 2015