Geosnack med Svenska Geotekniska Föreningen

Ola Forssberg på Trafikverket är gäst och ställer frågan om systemet inom miljölagstiftning och tillståndsprocesser verkligen levererar i praktiken. Vi pratar om varför processerna blivit så tunga, långsamma och kostsamma. Fokus flyttas från lagens utformning till hur vi själva tillämpar den, där rädsla och överambition driver fram onödigt omfattande utredningar. Ola menar att branschen i många fall skapar sina egna problem genom att inte våga avgränsa och prioritera. Samtidigt ger Ola Forssberg konkreta exempel där kortare, tydligare ansökningar faktiskt gett snabbare och bättre processer.   Slutsatser: Det är inte lagstiftningen som är huvudproblemet, utan hur vi använder den Överutredning och rädsla för att göra fel driver ineffektivitet Tydligare avgränsning och mod att utmana praxis kan förbättra både tempo och kvalitet

Podden besöker Grundläggningsdagen 2026 på Älvsjömässan i Stockholm, Svenska geotekniska föreningens stora årliga branschdag. Vi möter arrangörer, besökare, föredragshållare och utställare. Samtalen rör bland annat nätverkande, teknikutveckling, geofysik, hållbara grundläggningsmetoder, examensarbeten och nya lösningar inom borrning och stål. Avsnittet visar hur viktig Grundläggningsdagen är som mötesplats för kunskapsutbyte, inspiration och kontakt mellan personer i branschen.    Medverkande i avsnittet: Joacim Olsson – regionchef för Geoteknik Nord/Mitt på Sweco /Ordförande SGF Pia Larch, rea manager Skanska Geoteknik Omid Ahmadi – Geotekniker/Geofysiker på Bjerking AB Tony Forsberg – Business Owner Nordic Geo Magnus Rynn - Business Owner Nordic Geo Construction Tobias Stridh – året examensarbete 2025 Juan José Arriola – eåret examensarbete 2025 Mikael Selenius – Technical sales at Ischebeck Sweden Karin Wikar – Sales manager Piles SE, SSAB Paul Bandak – Founder and CEO, Nora Consulting Engineering Daniel Johansson – NCOO Nora Consulting Engineers AB Markus Mangsten – VD, Taratest AB

Bergsprängningsexperten Urban Åkesson på Trafikverket berättar om utvecklingen inom bergsprängning de senaste 15–20 åren. Vi pratarom AI, datadrivna prognoser och varför teknik ofta ligger långt före juridik, ansvar och entreprenadformer. Urban förklarar varför elektroniska sprängkapslar varit ett av de största faktiska teknikskiftena och hur de kan minska vibrationer och öka säkerheten dramatiskt. Vi pratar också om berg som konstruktionsmaterial, och varför okunskap hos projektörer och gestaltningsprogram leder till onödiga kostnader och klimatpåverkan. Ett avsnitt om systemfrågor, mod och varför teknik sällan är det största problemet. Slutsatser Teknikutveckling bromsas ofta mer av juridik, ansvar och organisation än av tekniska begränsningar. Elektroniska sprängkapslar är ett tydligt exempel på teknik som fungerar — men tog lång tid att accepteras. Berg underskattas som konstruktionsmaterial, trots extrem hållfasthet och stora klimatvinster.   Programledare och producent är Tomas Tränkner.

Vi pratar om bergsprängning som hantverk, erfarenhetskunskap och riskhantering. Trafikverkets bergspecialist Urban Åkesson berättar hur man lär sig läsa berget, varför skonsam och försiktig sprängning är två helt olika saker och vad som faktiskt avgör om en sprängning är lyckad. Vi går igenom säkerhet i stadsmiljö, vibrationer, luftstötvågor och varför sprängning ofta väcker mer rädsla än det finns fog för. Vi pratar om små cykelbanor till stora infrastrukturprojekt slussar i Trollhätte kanal. Ett avsnitt fyllt av konkreta exempel, praktiska lärdomar och verkligheten bakom rubrikerna. Slutsatser Sprängning är i hög grad ett erfarenhetsbaserat hantverk där förmågan att läsa berget är avgörande. Skillnaden mellan skonsam och försiktig sprängning missförstås ofta, trots att den är central för både resultat och säkerhet. Rätt metodval, sprängning, sågning eller en kombination, kan spara både pengar, tid och samhällsrisker.   Programledare och producent är Tomas Tränkner.

Bergteknikern Jan Hermansson berättar om sina erfarenheter från gruv-, olje-, kärnavfalls- och infrastrukturprojekt. Han beskriver hur oljebranschens resurser och kärnavfallsforskning drivit teknikutveckling som senare spridits till andra sektorer. Inom infrastruktur styr Trafikverkets regelverk starkt och gör innovation svårare, medan gruvbranschen ofta har mer utrymme för teknikutveckling. Jan pratar om hur 3D-modellering infördes i branschen, men menar att projekten trots ny teknik blivit dyrare utan att nödvändigtvis bli bättre. Han avslutar med en uppmaning till yngre ingenjörsgeologer att pröva flera branscher och gärna arbeta internationellt för att sprida kunskap.   Lärdomar Oljebranschens pengar och kärnavfallsforskningen har varit motorer för teknikutveckling som andra branscher dragit nytta av. Infrastruktursektorn i Sverige är starkt regelstyrd, vilket hämmar innovation och bidrar till höga kostnader. Jan ser korsbefruktning mellan branscher och internationell erfarenhet som avgörande för framtidens ingenjörsgeologer.

Martin Heljedal och Elke Myrhede berättar om hur Norrköpings kommun arbetar med hållbar masshantering. Det handlar om att se jord- och bergmassor som en resurs snarare än avfall, att minska schaktning genom smart planering och att återanvända material lokalt. Norrköping har tagit fram riktlinjer och planerar noder för effektivare hantering, vilket sparar pengar och minskar klimatpåverkan. Det finns dock tekniska och regelmässiga utmaningar, behov av ny kunskap och samarbeten med andra kommuner. Slutsatsen är, gräv inte i onödan. Slutsatser Den bästa masshanteringen är den som inte sker – planera för att minimera schaktning. Återanvänd lokalt: se massor som en resurs, inte avfall. Hållbar masshantering sparar både pengar, klimatpåverkan och markyta.  

I den andra delen om SKB:s bergkartering berättar Peter Hultgren Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Jesper Petersson från GEOS hur det digitala karteringssystemet RoCS (Rock Characterization System) används i praktiken. Fotogrammetriska 3D-modeller som används som underlag för att kartera bergväggar i tunnlar. Geologerna arbetar i par under jord och data förs in i SKB:s databaser. Jesper och Peter beskriver också varför utbildning, metodbeskrivningar och noggrannhet är viktiga delar av arbetet, och hur systemet har utvecklats under de senaste tio åren. De berättar om vad vi har att vänta oss av framtiden, bland annat möjligheten att använda AI för att identifiera sprickor i bilder.   Slutsatser * RoCS används för att kartera bergväggar digitalt med hjälp av fotogrammetriska 3D-modeller. * Systemet gör det möjligt att digitalt dokumentera bergarter, sprickor och vatten * SKB arbetar kontinuerligt med att utveckla metoden och undersöker framtida användning av AI.  

Peter Hultgren från Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Jesper Petersson från GEOS berättar om digital geologisk kartering på SKB i samband med slutförvaring av använt kärnbränsle. Peter Hultgren berättar om slutförvaret i Forsmark, de tre skyddsbarriärerna – kopparkapslarna, bentonitleran och urberget – och varför förståelsen av berggrunden är central för hela projektet.  Jesper och Peter berättar också om utvecklingen från papperskartering till det digitala karteringssystemet RoCS (Rock Characterization System), som används för att kartera sprickor och bergarter i tunnlar.

Ulf Lindfors berättar om två stora infrastrukturprojekt, Citybanan i Stockholm och Karlatornet i Göteborg. Han beskriver hur olika metoder – empiriska, analytiska och numeriska – användes i Citybanan för att skapa standardiserade men flexibla förstärkningslösningar, vilket bidrog till projektets framgång. När det gäller Karlatornet handlade utmaningen om djupa pålar genom 40–50 meter lera ner i berg, där riskerna minskades genom detaljerade analyser och optimerade pållängder. Båda projekten visar vikten av tidiga omtag, platsunika lösningar och nära samarbete mellan projektering och byggande. Vi pratar också om svensk bergprojekterings starka internationella rykte och framtida möjligheter. Slutsatser Citybanan blev en modell för senare infrastrukturprojekt tack vare kombinerade metoder och tydliga riktlinjer. Karlatornet krävde innovativa lösningar för att hantera djup lera och minska riskerna med pålar. Framgångsfaktorer är tidiga omtag, flexibilitet i lösningarna och stark samverkan mellan projektering och byggande.

Bergsingenjören Ulf Lindfors berättar om sin mer än 30-åriga erfarenhet av bergprojektering inom gruvor, infrastruktur och energi. Det handlar om vad bergprojektering innebär, vilka risker och möjligheter som finns, skillnader mellan branscherna samt betydelsen av tidiga och detaljerade undersökningar. Ulf förklarar hur standardisering och platsunika analyser kan påverka både ekonomi och säkerhet, och betonar vikten av att följa projekten hela vägen – från idéfas till drift. Framtidens utveckling med digitala verktyg, ökade krav på miljöhänsyn och behovet av nya gruvor i Europa gör att bergprojektering ses som en framtidsbransch. Slutsatser Tidig och platsunik bergprojektering minskar risker, sparar pengar och ökar säkerheten. Standardisering kan förenkla men riskerar att missa kritiska platsförhållanden. Framtiden präglas av digitala verktyg, hållbarhetskrav och ökat behov av gruvor och tunnlar.

Vi pratar om geoparker, områden med unika och värdefulla geologiska miljöer.  Emma Rehnström berättar om vad en geopark egentligen är och varför UNESCO ser dem som en del av mänsklighetens arv. Sverige ligger efter andra länder vad gäller antal geoparker men i nuläget finns en global geopark i Platåbergen och det finns nationella geoparker i Siljanområdet och Indalsälven. Flera andra initiativ finns också, bland annat Geopark Skåne.

Geologen Emma Rehnström från Skanska Teknik berättar om utmaningen med sulfidförande entreprenadberg. Det är bergmassor som vid fel hantering kan orsaka försurning och metallutsläpp, men som ofta är helt säkra att använda. Samtalet handlar om varför frågan blivit aktuell i stora infrastrukturprojekt, riskerna med överklassning och hur branschen nu utvecklar nya metoder, riktvärden och cirkulära lösningar.   Slutsatser Sulfidberg kan användas hållbart – men kräver rätt hantering. Överklassning leder till onödiga kostnader och klimatpåverkan. Branschen behöver gemensamma riktlinjer och smartare praxis.

Vi möter Thomas Jansson, en erfaren miljökonsult med över 30 års expertis inom förorenade områden och hydrogeologi. Han berättar om certifierad provtagning – vad det är, varför det behövs och hur det har förändrat branschen. Vi pratar om historiken bakom certifieringen, dess koppling till internationella standarder och hur initiativet från 2006 utvecklats till ett omfattande kurs- och certifieringssystem. Tomas beskriver utbildningsupplägg, kravbild, och varför detta är en framtidsfråga för kvalitetssäkrad miljöundersökning.    Slutsatser: Certifierad provtagning säkerställer kvalitet, spårbarhet och jämförbarhet i miljöundersökningar. Initiativet togs av SGF 2006 och har vuxit kraftigt, särskilt efter att Naturvårdsverket införde krav i finansierade projekt. Certifieringsprocessen kräver utbildning, kvalitetssystem och kontinuerlig dokumentation – men ger ökad trovärdighet och konkurrensfördel.

PFAS-experten Niklas Törneman är gäst och berättar om lagstiftning och gränsvärden för PFAS. Vi pratar om reningsmetoder och vad som är på gång inom forskningen. Niklas berättar om hur EU och svenska myndigheter arbetar med att reglera dessa svårnedbrytbara ämnen – och vad som händer när ny forskning utmanar gamla riktvärden. Vi kommer in på olika reningsmetoder, som skumfraktionering och jordtvätt, och hur nya tekniker nu testas i Sverige och Europa. Vi pratar om hur mycket kan vi faktiskt göra för att undvika att få i oss PFAS, till vilken kostnad – och vad är ett rimligt samhällsmål?   Tre lärdomar: Regelverket kring PFAS är under ständig utveckling – flera ämnen kan komma att regleras inom kort, vilket påverkar allt från vattenverk till saneringsstrategier. Det finns reningstekniker för både vatten och jord, men många är kostsamma och tekniskt utmanande – särskilt på storskalig nivå. PFAS är så spritt i miljön att regnvatten i Sverige ofta överskrider gränsvärdena för dricksvatten

Vi miljökemisten Niklas Törneman från Sweco, som i över ett decennium arbetat med att förstå och hantera PFAS-föroreningar. Vi reder ut vad PFAS egentligen är, hur ämnena används i allt från textilier till brandskum – och varför de är så svåra att undvika. Niklas förklarar varför forskarna inte riktigt vet hur farligt PFAS är, men varför försiktighetsprincipen ändå väger tungt. Han ger också konkreta exempel på hur vi får i oss PFAS, vad som går att påverka – och vad som är svårare att undvika. Tre lärdomar: PFAS är en grupp extremt stabila ämnen som finns överallt i vår vardag – i mat, vatten, luft och konsumentprodukter. Forskningen visar påverkan på människors immunförsvar och andra hälsoeffekter, men mycket är fortfarande osäkert. Det går att minska sin exponering genom medvetna val, som att undvika nyproducerade textilier, välja PFAS-fria produkter och testa sitt brunnsvatten.  

Christina Berglund, strateg inom geoteknik på Norrköpings kommun, berättar om de projekt hon arbetar med. De största projekten är Ostlänken, en ny järnvägslinje, och Johannisborgsförbindelsen, en ny trafikled med en öppningsbar bro, båda med stora geotekniska utmaningar som djupa lerjordar,skredrisker och påverkan på grundvatten. Christina arbetar också med ett trettiotal detaljplaner och resultat och vidare utredningsbehov efterMSB:s skredriskkartläggning av kommunen. I sin roll prioriterar hon mellan strategiskt arbete och akuta projektfrågor, och använder digitala verktyg och rutiner för att effektivisera arbetet. Hon samverkar med både interna kollegor och externa konsulter, särskilt kring masshantering, dagvattenhantering och klimatanpassning.   Tre lärdomar: Stora infrastrukturprojekt kräver tidig, detaljerad och strategisk geoteknisk planering – särskilt i städer med lösa jordar och högt grundvatten. Kommunal geoteknisk kompetens gör skillnad – både för samhällsekonomin och för att framtidssäkra stadsutvecklingen. Masshantering och klimatanpassning är växande delar av geoteknikerns ansvar och kräver samverkan över teknikområden.  

Christina Berglund är strateg inom geoteknik på Norrköpings kommun och arbetar med allt från detaljplaner till bygglovsfrågor. Hon har nästan 30 års erfarenhet inom geoteknik och är dessutom ordförande i Sektion Jord inom Svenska Geotekniska Föreningen. I rollen som kommunstrateg är hon en viktig intern rådgivare, särskilt när det gäller riskbedömningar, upphandlingar och tekniska krav. Christina betonar värdet av kommunal geoteknisk kompetens för att fatta kostnadseffektiva, säkra och hållbara beslut. Hennes vardag präglas av både strategiskt utvecklingsarbete och praktisk problemlösning i en geologiskt varierad och utmanande stadsmiljö. Tre lärdomar: Kommunal geoteknisk kompetens skapar stora samhällsnyttor genom bättre upphandlingar, säkrare byggnation och effektivare användning av skattemedel. Geoteknikens roll har blivit mer komplex och central i takt med klimatförändringar, ökad byggtakt och att vi bygger på mer utmanande mark. Kunskapsdelning och samverkan i branschen är avgörande – både internt inom kommunen och externt genom nätverk och föreningar som SGF.

Hydrogeologen Carl-Erik Hjerne från SGU berättar varför vårens torka kan ge låga grundvattennivåer i sommar och vilka platser som riskerar att bli hårdast drabbade. Vi får höra hur små och stora grundvattenmagasin reagerar på vädret – och vad det betyder för dig som har egen brunn. Det handlar om saltvatten, vattenbrist, och vad du faktiskt kan göra för att skydda din vattenförsörjning.  De viktigaste slutsatserna Sveriges grundvattennivåer är mycket under de normala för årstiden – särskilt i södra och sydöstra delarna av landet – vilket gör att risken för vattenbrist i sommar redan nu är stor. Små grundvattenmagasin, som många enskilda brunnar är beroende av, påverkas snabbt av torka och kan ge både sämre tillgång på vatten och försämrad kvalitet. För att minska riskerna behöver både privatpersoner och samhället agera – genom att spara vatten, övervaka brunnars status och planera för alternativa lösningar vid återkommande problem.  

Vi fördjupar oss i geoenergi – den förnybara energin som finns lagrad i marken och berggrunden. Gäst är Mattias Gustafsson, VD för Borrföretagen, som berättar om hur Sverige blivit en världsledande nation inom bergvärme och varför tekniken är så framgångsrik här. Vi får veta hur geoenergianläggningar fungerar, vilka geologiska faktorer som spelar in och vad man ska tänka på vid borrning. Vi pratar om framtidens möjligheter, hur man planerar för flera borrhål i tätbebyggda områden och vad man bör tänka på vid byte av värmepump. Geoenergi framstår som en både miljövänlig och långsiktigt hållbar lösning för både småhus och större fastigheter. Tre lärdomar: Geoenergi är ett förnybart, effektivt och ekonomiskt hållbart sätt att värma och kyla byggnader. Förutsättningarna för geoenergi beror på både berggrundens sammansättning och fastighetens energibehov. En korrekt dimensionerad anläggning och samråd med grannar och kommunen är avgörande för ett lyckat resultat.

Vi möter Mattias Gustafsson, VD för Borrföretagen – branschorganisationen för Sveriges borrentreprenörer. Vi pratar om vattenbrunnar, ett ämne som blir allt mer aktuellt i takt med sommarens torra klimat och ökat behov av privat vattenförsörjning. Mattias berättar om hur processen går till när man borrar en brunn, vad man bör tänka på som fastighetsägare samt hur branschen ser ut och utvecklas. Vi får också en inblick i utbildningar, certifieringar och den tekniska utveckling som förbättrat både kvalitet och säkerhet inom brunnsborrning. Tre lärdomar: Att borra en vattenbrunn är ofta en enkel process, men kräver noggrann planering och förståelse för lokala förutsättningar. Certifierade brunnsborrare ger trygghet – både för kvalitet och arbetsmiljö. Vattenprover och regelbundet underhåll är avgörande för långsiktig hälsa och säkerhet i den egna vattenförsörjningen.

Henrik Möller är gäst och pratar om tågtunnlar i Helsingborg. Helsingborg har stora utmaningar med tunnelprojekt på grund av långsam beslutsprocess och geotekniska utmaningar, menar Henrik. Södertunneln stoppades 2011, och Norrtunneln är fortfarande i en utredningsfas, trots att beslut fattades för över 30 år sedan. Geologin i området ställer särskilda krav på grundläggning och tunnelbyggnad, där både bergmekaniska och geotekniska analyser är avgörande. Genom moderna undersökningsmetoder kan projektet förbättras, men det kräver långsiktig planering och rätt byggmetoder för att hantera Helsingborgs unika bergförhållanden.  

I detta avsnitt pratar vi bergteknik med Tomas Karlberg från Iterio, som har arbetat med det avancerade tunnelprojektet vid Krångede kraftverk längs Indalsälven. Krångede är ett av Sveriges största vattenkraftverk, byggt på 1930-talet, och det var dags för en omfattande modernisering av dess avstängningsfunktioner. Arbetet innebar utmanande tunneldrivning i nära anslutning till befintliga konstruktioner, där precision och försiktiga metoder som vajersågning användes för att minimera vibrationer och risker. Hur bygger man nya tunnlar och schakt i ett aktivt vattenkraftverk utan att störa driften? Vilka tekniska lösningar krävdes för att hantera bergförhållandena? Och vad kan vi lära oss av detta unika projekt?

Clara Alkemark och Andrea Svensson är två unga geotekniker på WSP. De berättar om vägen från studier på Chalmers till arbetslivet, utmaningarna i början av karriären och vad som gör geoteknik så spännande. Vi får höra om deras specialiseringar inom stabilitet och grundläggning, hur det är att arbeta på ett stort teknikkonsultföretag och balansen mellan jobb och fritid – i Andreas fall, en elitsatsning inom orientering. Dessutom pratar vi om framtiden och varför nyfikenhet är en nyckel till att trivas i branschen.

I detta avsnitt tar vi oss tillbaka till natten mellan den 22 och 23 september 2023 när ett massivt jordskred svepte bort delar av E6 vid Stenungsund. Gäster är Karin Odén från SGI och Jonas Axelsson från Trafikverket, två experter som var på plats direkt efter händelsen. De berättar om den dramatiska natten, räddningsarbetet och de geotekniska utmaningarna med att stabilisera området. Vi får också en inblick i hur återställningen av vägen gick till – ett unikt projekt där snabba beslut, innovativa lösningar och samverkan mellan myndigheter och entreprenörer var avgörande för att få E6 tillbaka i drift. Hur hanterar man ett skred i kvicklera? Vilka lärdomar har vi dragit om riskhantering och geoteknisk beredskap? Och vad kan vi förvänta oss framöver i utredningen av orsakerna? Lyssna för att få svar på dessa frågor och mycket mer!   Foto: Anders Rudäng/Lst Västra Götaland

I detta avsnitt pratar vi om AI och dess påverkan på geoteknik. Gäst är Tara Wood, hållbarhets- och innovationschef på Ramboll, som delar med sig av sina 30 år i branschen – från produktion och forskning till hållbarhetsarbete. Vi diskuterar AI:s potential att effektivisera geoteknik, men också utmaningarna med datakvalitet och datadelning. Tara förklarar hur AI redan idag används för att analysera data, sammanfatta möten och förbättra projektledning. Hon betonar vikten av att se AI som ett verktyg, där människan fortfarande har huvudrollen i att ställa rätt frågor och säkerställa kvaliteten. Taras råd är att testa AI i små steg och att inspireras av andra branscher, samtidigt som vi tänker på cybersäkerhet och ökad samverkan. 

Paul Evins berättar om sin resa till Australiens mest avlägsna platser och hur han jobbade med kartering där. Vi pratar om vikten av samarbete mellan lokalbefolkningen (Aboriginerna) och teammedlemmarna och att lokalbefolkningen sitter på mycket värdefull kunskap om berggrunden. Paul diskuterar även hur hans erfarenheter i Australien har påverkat hans arbete och kommunikationsförmåga, och hur han tillämpar det i sitt arbete i Sverige.  Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Paul Evins är gäst och vi pratar om kartläggning och riskbedömning av sulfidberg. Sulfidberg innehåller sulfidmineral som, när de kommer i kontakt med vatten eller luft, kan orsaka oxidations- och försurningsprocesser som leder till miljöproblem. Paul berättar också att han håller på att utveckla en kurs inom SGF för att standardisera karteringsmetoder och förbättra förståelsen av ingenjörsgeologiska aspekter. Denna kurs riktar sig främst till nyutexaminerade inom branschen för att säkerställa en enhetlig tolkning och beskrivning av bergarter och sprickmönster.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Paul Evins är gäst och berättar om sin passion för berg och strukturgeologi. Han är geovetare på WSP och berättar om sin karriär som har fört honom från USA till Sverige, via en rad länder och platser. Vi pratar om kartering och vikten av tolkning och validering av geologiska data och att kombinera observationer med tolkning av den geologiska utvecklingen redan vid karteringen.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

För 50 år sedan var teorierna om plattektonik och kontinentaldrift inte självklara utan accepterades gradvis under de kommande decennierna, det menar professor emeritus Lars O Ericsson som är gäst i dagens avsnitt. Vi pratar om vikten av att kommunicera risker och att planera infrastruktur med hänsyn till geovetenskapliga förutsättningar. Lars hoppas att samhällsbyggare i framtiden kommer att ha ökad förståelse för detta. Vi kommer in på utmaningar och framtidsutsikter för branschen, inklusive behovet av att fördjupa förståelsen för geologiska förutsättningar och att inkludera mer geologisk utbildning inom ingenjörsprogrammen.    Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Lars O Ericsson är gäst och menar att ingenjörsgeologi är bredare än bara berg, inklusive mekaniska, termiska, hydrauliska och kemiska processer i geologiska material. Vi pratar om skillnader mellan Sverige och andra länder vad gäller geologiska förutsättningar. När det gäller geotekniska influencers historiskt inom branschen lyfter Lars fram Baltzar von Platen och Hjalmar Lundbohm för deras insatser inom geoteknik och geologi.    Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Lars O Ericsson berättar om sitt tidiga intresse för geologi och hur det, så småningom, ledde till en professur på Chalmers. Vi pratar om hans arbete inom hydrologi, värmepumpar och kärnavfallsfrågor. Han berättar om hur han återvände till den akademiska världen och han delger oss sin syn på teknisk geologi, samhällsbyggande och de geologiska förutsättningarna i olika projekt.    Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Bohusbanans tunnlar är under upprustning. Gustav Cederholm på Besab berättar om arbetet med att renovera de 10 tunnlarna. Vi pratar om de tekniska och tidsmässiga utmaningarna i projektet och hur de jobbar med säkerhet och planering.    Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Gustav Cederholm på Besab, ett specialistföretag inom berg, betong och grundläggning, berättar om sitt arbete och sin karriär inom branschen. Det handlar om betydelsen av att arbeta i team relationen till kunder. Vi pratar om hur tekniska utmaningar och förändringar i marknaden påverkar arbetet.    Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Thomas Eliasson har under många år arrangerat vandringar i Norra Bohusläns naturreservat och i synnerhet på Koster. Han berättar om berggrundens sammansättning på Koster. Thomas talar om Kosterrännan, diabasgångar, sandstränderna och mycket annat på Koster. Lyssna på Thomas spännande berättelse om Kosters unika geologi, där han delar med sig av fascinerande fakta om berggrundens historia och hur den har påverkat öns landskap.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Thomas Eliasson fick priset årets geolog 2023 av Geosektionen inom Naturvetarna. Han berättar om sin forskning och ett specifikt projekt inom SGU, Hot Dry Rock, som syftade till att utvinna geotermisk energi. Det gick ut på att borra ett hål 500 m ner i berggrunden och trycka in vatten för att öppna sprickor och sedan pumpa upp det uppvärmda vattnet. Vi pratar om tekniska detaljer i projektet, val av plats och berggrundens betydelse.    Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Geolog Felix Makowsky tar upp frågeställningar om vad geologiutbildningar bör utökas med för att man ska vara mer rustad för arbetsmarknaden som nyutexaminerad geolog. Felix kommer även in på vikten av att nätverka samt mängden av branschföreningar som finns inom bergbransche och hur man kan dra nytta av just nätverkande och att vara aktiv i föreningar.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Episyenit – vad är det och varför kan man ägna ett helt poddavsnitt åt denna bergart? Geolog Felix Makowsky berättar mer om den spännande episyeniten vars närvaro kan ställa till det för bergprojekt.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Urbergsgeologen Felix Makowsky berättar om sin passion för berg och bergfrågor. Han har gått från geologiutbildning vid Stockholms universitet via malmgeologi och entreprenadgeolog till ingenjörsgeologi och stora anläggningsprojekt.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Johan Pilbacka, civilingenjör, berättar om hur det är att arbeta utomlands. I Kenya jobbade Johan jobbade i Kenya med ett biståndsprojekt med dammar i fokus. Han var även i Turkiet och arbetade med ett vattenkraftverk i bergen. Häng med och lyssna på vikten av att ta in kunskap från lokala geologer, vilka tester som är viktiga att utföra på vilka platser, vikten av att vara ödmjuk inför olika kulturer och annat spännande.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Johan Pilbacka berättar om skillnader och likheter vad gäller utförande av bergprojekt på Norrlands landsbygd jämfört med i Stockholm. Bergprojekten i sig kan vara liknande, t.ex. att man ska bygga en tunnel, men geologi och andra förutsättningar kan skilja sig rejält åt.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

I det här avsnittet möter vi civilingenjören Johan Pilbacka som berättar om sin bakgrund, utbildning och sitt intresse som gör att han är bekväm med både de geologiska och ingenjörsmässiga frågeställningarna inom bergbyggnadsbranschen.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Anna Grönholm berätta om sin roll som projektledare för bergfrågorna för den 36 km lång vattenledningen mellan Vättern och Örebro.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Örebro kommun har tidigt sett ett behov av säker dricksvattentillgång. 2018 bildades Vätternvatten AB med mål att säkerställa denna tillgång inom Örebroregionen. Geolog Anna Grönholm berättar om hur detta mål ska uppnås och vilka utmaningar som finns.   Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Anna Grönholm är geolog och utbildade sig vid Lunds universitet. I det här avsnittet berättar Anna hur det kom sig att hon blev geolog och hur hennes karriär har sett ut. Från malmprospektör via diverse konsultuppdrag inom bergbyggnad, till att idag vara projektledare avseende bergfrågor för ett stort tunnelprojekt som drivs av Vätternvatten. Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Peter Harms Ringdahl, miljökonsult och expert på förorenade områden, är gäst och berättar om ett innovativt onlineverktyg från Svenska Geotekniska Föreningen (SGF), som gör det möjligt att beräkna och jämföra klimatpåverkan mellan olika saneringsmetoder. Peter berättar om verktygets utveckling, dess funktioner och hur det används av miljökonsulter, tillsynsmyndigheter och andra aktörer för att fatta klimatsmarta beslut vid sanering av förorenad mark. Vi diskuterar hur verktyget hanterar emissionsdata, vad som är viktigast att tänka på när man väljer saneringsmetod och hur det bidrar till både hållbarhet och kostnadseffektivitet. Läs mer:  co2.atgardsportalen.se

Vi pratar om hur bakgrundshalter av metaller i lerjordar hanteras och om de innebär några risker för människors hälsa och miljön. Gäster är Hanna Almqvist och Ann Helén Österås. Den studie som genomförts visar att dagens hantering av lerjordar kan vara ohållbar och att Naturvårdsverkets generella riktvärden inte är tillämpbara på naturliga bakgrundshalter i lera. Hanna och Ann Helén berättar också om deras arbete med att samla in prover, analysera metaller och hur resultaten från projektet kan bidra till en mer hållbar hantering av lerjordar.

Mårten Osanius och Helena Furst berättar om sektion förorenade områden inom Svenska Geotekniska Föreningen. Vi pratar om sektionens arbete som syftar till att bidra till hållbar utveckling genom att stödja och utveckla kunskap och metoder för att hantera föroreningsproblem på ett miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt effektivt sätt. Det handlar om frågor kopplade till identifiering, utredning, riskbedömning, sanering och hantering av förorenade mark- och vattenområden. 

Henrik Drake berättar om mikrobiell aktivitet i syrefria grundvattensmiljöer och dess påverkan på transport och bindning av tungmetaller, särskilt uran. Henrik förklarar hur mikroorganismer förändrar uranets kemiska form och får det att binda till mineralet kalciumkarbonat, vilket hindrar spridningen av uran i grundvattnet. Detta fenomen kan även tillämpas för andra metaller, som arsenik. Avsnittet knyter an till kärnbränsleförvaring och de komplexa processer som kan hjälpa till att begränsa tungmetallers spridning i grundvatten.

Henrik Drake, docent och forskare vid Linnéuniversitetet, berättar om livet i berggrunden, där han undersöker mikroorganismer och kemiska processer som påverkar tungmetaller och mineralbildning. Hans forskning började med kärnbränsleförvaringsstudier i Oskarshamn och har sedan utvecklats till att utforska mikrobiologiska och geologiska fenomen djupt nere i berggrunden. Han förklarar hur extremt liv existerar utan ljus, syre och näring genom att utnyttja kemiska processer. Forskningen har betydelse både för att förstå livets anpassning till extrema miljöer och för praktiska tillämpningar, som kärnbränsleförvaring och eventuell kolonisering av andra planeter.

Magnus Hellqvist är gäst och pratar om utbildning inom hydrogeologi. Han betonar vikten av att integrera breda ämnesområden som mark, jordarter och vatten, särskilt grundvatten, för att bättre förstå vår miljö och samhällets utmaningar. Magnus berättar om sin undervisning på högskolenivå och yrkeshögskolor och beskriver betydelsen av att väcka intresse hos studenter och allmänheten.