Ideologipodden

Ett parti med djupt problematiska rötter som längs vägen blivit allt mindre radikalt. Stämmer den bilden av Sverigedemokraternas idéutveckling? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan 1988.

Vem bär ansvaret i ett samhälle där nästan allt blivit en marknad? I veckans avsnitt tar Anna D. Linder emot Johanna Trapp och Amanda Göthberg för ett samtal om frihet, ansvar och kapitalismens skönhetsfläckar. Med avstamp i en ny Netflix-dokumentär om Top Model diskuteras hur marknadens logik flyttat in i våra kroppar, personligheter och relationer. Om alla förväntas sälja sig själva, hur fria är våra val då egentligen? Och vem står till svars när människor formas och rangordnas av en kultur som samtidigt sägs handla om individuell frihet?

I september går Sverige till val. I medierna är det stort fokus på sakfrågor, samarbetsformer och det politiska spelet, medan ideologierna tenderar att leva en undanskymd tillvaro under valår. Hur kommer det sig? Vilken betydelse har ideologierna för valet? Och vilken är Sveriges mest ideologiska valrörelse genom tiderna? Det diskuterar Andreas Johansson Heinö, Johanna Grönbäck, Catarina Starfelt och Anna Linder. Avsnittet är ett livesamtal som spelades in den 21 maj.

Till vänster tycks diskussioner om makt och maktrelationer ständigt ljudande. Har liberaler och konservativa brustit i sin maktkritik? Behöver vi tänka om när företagen blir större och tekniken billigare? Karl Hatt, medarbetare på Ratio, och Ideologipoddens Johanna Grönbäck i ett samtal om staten och kapitalet, om ängsliga företagsledare och effektiva bolag, och om medier och liberaler som borde vara lite mer populistiska och lite mindre godtrogna.

Från pingströrelsens politiska gren till ett borgerligt högerparti som aldrig velat kalla sig konservativt: det har blivit dags för Ideologipodden att ta sig an Kristdemokraterna. Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan starten 1964 och finner både kontinuitet och dramatiska förändringar. Och när blev Kristdemokraterna egentligen kristdemokrater?

I Sverige görs den största upprustningen sedan kalla kriget. Försvarets budget ska upp till 3,5 procent av BNP. Få ifrågasätter den prioriteringen. Men hur stärker vi beredskapen på bästa sätt? Leder krigsekonomin till den starka statens återkomst, med storskaliga beredskapslager och höjda skatter? Eller kan vi lita på omvärldens marknader och den globala handeln?   I detta samtal medverkar Camilla Eriksson, forskare FOI,  Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, Elisabeth Lindberg, ekonom och utredare Katalys, Daniel Suhonen, chef Katalys och PM Nilsson, vd Timbro.    Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025 och var ett samarrangemang mellan Katalys och Timbro förlag.

Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén. I Stoppa Sovjetimperialismen berättar Magnus Utvik deras historia.  Det här avsnittet är en inspelning från samtalet kring boken på Timbro 4 mars 2026. Medverkar i samtalet gör Christer Åkerlundh, tidigare aktivist i ÖESK och redaktör för tidningen Östeuropa-Solidaritet, Inga Näslund, rysslandsexpert, Erik Helmerson, ledarskribent på tidningen Dagen, Cecilia Brinck, förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Stockholms stad (M). Förlagets Andreas Johansson Heinö modererar.

Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen.   I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig? Detta avsnitt är en inspelning av bokens lansering. Medverkar gör utöver författaren Klas Eklund, Henrik Malm Lindberg och Daniel Suhonen. Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.  

Vad innebär det om den påstått uppmätta opinionen inte är sann? Opinionsundersökningsföretagens makt över agendan är stor. Dels kan de sätta agendan kring vad som ger partipolitisk framgång. Dels kan de svara på hur polariserade vi är. Ideologipodden gästas av Torbjörn Sjöström, vd Novus, och Gustav Karreskog Rehbinder, forskare som bland annat byggt sajten valprognos.se. Johanna Grönbäck håller i samtalet om vad som kanske är en perfekt storm: Opinionsundersökningsföretag i behov av pengar, en stressad journalistkår och en ängslig akademi.

Inget svenskt parti har splittrats fler gånger än Vänsterpartiet. Men hur mycket har idéerna egentligen förändrats sedan starten 1917? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst partiets alla program sedan starten.

Det finns en myt kring svensk invandringsdebatt: Att den inte har vågat prata kultur.    I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck fortsätter här med perioden 1975 till tidigt 1990-tal: Invandrarna i folkhemmet. Det blir ett samtal om föreningar, segregation, kravaller, Jan Guillou, Sjöbo, Luciabeslutet, Ny demokrati, upptäckten av rasismen och om rasismens motreaktioner. Del 1 publicerades den 3 mars, 2026, och tar sig an åren 1945 till 1975.

I mars 2026 är det 250 år sedan Adam Smiths verk Nationernas välstånd kom ut och etablerade en ny syn på samhällsutveckling och ekonomiska drivkrafter. Hur står sig idéerna i Smiths livsverk i dag? Hur ser kopplingen mellan ekonomi och kultur ut i hans teorier? Och vad hade Smith tyckt om den moderna demokratin och marknadsekonomin? Detta avsnitt är en inspelning av Ideologiafton från mars 2026. Medverkar gör Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia och riksdagsledamot för Liberalerna, Charlotta Stern, vd för Ratio och professor i sociologi och Douglas Thor, ordförande Moderata Ungdomsförbundet. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

I mars 2026 avled Jürgen Habermas vid en ålder av 96 år. Han var en av vår tids allra mest inflytelserika samhällsvetare och filosofer. Han deltog i samhällsdebatten i åtta decennier och blev mest känd för sina idéer om deliberativ demokrati och författningspatriotism. Habermas försvarade därtill ihärdigt upplysningens ideal, inte minst i strid med 1980-talets postmodernister. Andreas Johansson Heinö talar om hans gärning med Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Avsnittet är en repris från 2023.

Barnafödandet i Sverige rasar samtidigt som ångesten över livspusslet verkar skjuta i höjden bland småbarnsföräldrar. Är de svenska föräldrarna gnälliga eller har villkoren för familjelivet försämrats? Varför har kärnfamiljen det så tufft just nu? Hur ska vi få lust, råd, tid och ork att ha barn?   Med Elfva Barrio, förbundsordförande för S-studenter, Andreas Bergh, ekonom och välfärdsforskare, Emma Holten, författare till boken ”Underskott: Omsorgens ekonomiska värde” och Catarina Starfelt, redaktör Timbro förlag. Programledare: Enna Gerin, biträdande chef Katalys.   Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.

Det finns en välkänd berättelse: hur Sverige går från utvandrarland till invandrarland, skiftar till mångkulturellt samhälle i högre tempo än liknande länder och får en mer diversifierad befolkning.   Men hur och varför? Varför valde ett av världens mest homogena länder att föra en politik som ledde till kraftigt ökad pluralism? Varför valde ett av världens mest sekulariserade länder att aktivt främja framväxten av religiositet? Varför valde ett land med en av världens starkaste statsapparater att de facto underminera statens roll?   I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck börjar med åren 1945 till 1975: Från dåligt samvete till mångkulturellt föredöme.

Hur har invandringen de senaste årtiondena påverkat Sveriges ekonomi? I detta samtal mellan Timbro och Katalys vänder vi på frågan som har dominerat de senaste årens politiska diskussion och frågar oss i stället: Vilka ekonomiska risker har stängda gränser?   Med Göran Greider, chefredaktör för Dala-Demokraten, Tony Johansson, ekonomhistoriker och rapportförfattare på Katalys, Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro. Programledare: Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro.   Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.  

I fjärde delen av Ideologipoddens genomgång av riksdagspartiernas program tar vi oss an Centerpartiets resa från landsbygdens intresseparti till liberalt idéparti. Med Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö.

Finns den liberala världsordningen fortfarande? Det frågar sig många efter den amerikanska interventionen i Venezuela och Donald Trumps hot om att USA ska ta över Grönland. Andra har menat att den regelbaserade ordningen inte kan försvinna, eftersom den aldrig har funnits på riktigt. Har det skett en brytning, och vad vore alternativet till den liberala ordningen? Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Adam Cwejman, politisk redaktör Göteborgs-Posten, Linda Jerneck, ledarskribent Expressen och Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro, diskuterar. Catarina Starfelt leder samtalet. Samtalet är en inspelning av ideologiafton från januari 2026.

Färre och färre läser skönlitteratur. Är det ett problem? Finns det en väg ut ur läskrisen? Och kan man som liberal säga att det är en plikt för människor att läsa? Bengt Ohlsson, författare, Victor Malm, kulturchef Expressen och Catarina Starfelt, redaktör på förlaget, samtalar om sina tre respektive essäer med Andreas Johansson Heinö. Alla tre essäer om läskrisen finns att köpa här.

År 1867 bildades Nyliberala partiet. Det var politiskt och organisatoriskt nydanande och blev snabbt riksdagens radikalaste parti. Dessutom hade Nyliberala partiet en väpnad gren: Skarpskytterörelsen.    Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Anders Johnsons essä Sveriges första nyliberaler. Utöver författaren medverkar Matilda Molander, vd tankesmedjan Fores, och Peter Santesson, medgrundare av Infostat. Förlagets Catarina Starfelt modererar samtalet.   Essän hittar du här på förlagets hemsida.

Sveriges skattesystem är ett lapptäcke av avdrag, undantag och momssatser. Måste det verkligen vara så krångligt? I detta avsnitt utforskas platt skatt som idé, reform och ideologiskt vägval. Detta görs tillsammans med Rutger Brattström, projektledare för internationell marknadsekonomi på Timbro, och Madis Üürike, Estlands finansminister under de avgörande reformåren på 90-talet och efter det politisk rådgivare till premiärministern Mart Laar.  Estland byggde ett nytt och tillväxtfrämjande skattesystem efter självständigheten från Sovjetunionen. Hur gick det till? Vad riskerade man? Är platt skatt en möjlig väg även för Sverige idag? Läs Rutgers rapport här: Platt skatt och digital stat – vad Sverige kan lära av Estland

I detta avsnitt riktas fokus mot den franska högerpopulismen. Vilka idéer har format den franska radikalhögern och hur skiljer sig den från andra länder? Podden gästas av Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europafrågor hos Timbro och Karin Stensdotter, skribent med fokus på fransk kultur och samhällsliv. Andreas Johansson Heinö modererar. 

Skogen är vacker, och har sedan urminnes tider spelat en essentiell roll i vår historia, kultur och ekonomi. Men bakom välskötta marker och ståtliga stammar är den långt ifrån oproblematisk.   I detta avsnitt utgår samtalet från Johanna Trapps nya rapport Det stora skogsrånet – berättelser från verkligheten. Vi möter skogsägarna Martin Moraeus och Per Ivarsson som berättar om sina motgångar i vardagen, vilka kretsar kring äganderätt, ansvar och den växande konflikten mellan brukande och politisk styrning. Samtalet leds av Anna D. Linder.   Hur långt sträcker sig rätten att bruka sin skog? Hur tungt ska hänsynen till rödlistade arter väga? Vem har rätt att stoppa en avverkning – och var går egentligen gränsen mellan äganderätt och allmänintresse? Det finns många frågor, men har vi lika många svar?

I årets sista avsnitt samlas hela Ideologipodden för en gemensam årskrönika. Anna Linder, Johanna Grönbäck, Andreas Johansson Heinö och Catarina Starfelt ser tillbaka på året som gått.   Anna leder samtalet och quizar resten på årets stora nyhetshändelser – om allvar och skratt, politiska beslut, liksom trender på sociala medier, i Sverige och internationellt.   Hur mycket kommer du ihåg från 2025?

Hur kan vi säkerställa att vår nuvarande guldålder inte tar slut?   Genom att studera sju av mänsklighetens främsta civilisationer – det antika Aten, den romerska republiken, Abbasidkalifatet i Bagdad, Songdynastins Kina, renässansens Italien, 1500-talets Nederländerna och den anglosaxiska världen – försöker Johan Norberg identifiera deras styrkor och brister för att besvara just den frågan.   I detta avsnitt får vi höra samtalet från lanseringen av Johan Norbergs senaste bok Civilisationens topp: Lärdomar från guldåldrarnas uppgång och fall    I samtalet med Johan Norberg medverkar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT och bevakare av tech, och som även gjort flera AI-dokumentärer (senast Homo Roboticus, 2025). Förlagets Andreas Johansson Heinö leder samtalet.   Lanseringen ägde rum på Posthuset i Stockholm den 26 november 2025   Civilisationens topp kan du köpa här

Trettio år efter EMU-utredningen har Lars Calmfors gjort det igen: Utrett olika aspekter av ett eventuellt euro-inträde. Vilka är maktdimensionerna i frågan? Vem får inflytande, var och på vems bekostnad? Det är fokus för detta avsnitt där Lars Calmfors intervjuas av Johanna Grönbäck. ** I samtalet refereras till rapporten “Dags för euron?” som finns att ladda ner här: https://frittnaringsliv.se/rapporter/

Först ville ingen vara konservativ längre. Sen blev det tävling om vem som bäst gör anspråk på den konservativa idéhistorien. Med utgångspunkt i Edmund Fawcetts bok Konservatism: kampen om en tradition (Timbro förlag, 2025) diskuterar PJ Anders Linder, Stig-Björn Ljunggren, Catarina Starfelt och Andreas Johansson Heinö konservatismens ställning i svensk politik. Detta avsnitt är en inspelning från boklanseringen på Timbro 13 november.

Det tycks vara lågkonjunktur för liberalismen i svensk politik: Allt färre väljare identifierar sig som liberaler och stödet för de liberala partierna är på rekordlåga nivåer. Samtidigt är det liberala idégodset i högsta grad levande. Hur mår den svenska liberalismen? Och vad betyder det att vara liberal på 2020-talet?   Medverkar gör PM Nilsson, vd för Tankesmedjan Timbro, Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Eric Luth, vice vd för tankesmedjan Fores. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

“Tänk om väst har fel om Ukraina” är titeln på en kontroversiell text skriven av Carl-Vincent Reimers. Här möter han Fredrik Segerfeldt i en debatt om realism. Hur ska man betrakta relationer mellan stater? Johanna Grönbäck leder samtalet. Reimers text är ett kapitel från Efter Tidö som går att beställa här: https://timbro.se/forlag/efter-tido-lardomar-fran-den-nya-generationen/ 

Ideologipoddens resa genom partiprogrammens landskap fortsätter och har den här gången nått fram till Liberalerna. Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö har läst alla program sedan starten - så att du slipper. 

Medan bomberna föll över Europa ritades ett nytt nätverk under marken: Stockholms tunnelbana. Ett projekt som den här hösten fyller 75 år och som kom att symbolisera både frihet såväl som planering och kontroll. I det här avsnittet möts Mauricio Rojas, författare till Dåligt samvete: Sverige och andra världskriget, och Pär Isaksson, författare till Tunnelbanemiraklet: projektet som byggde den moderna staden, i ett samtal om ett Sverige i förändring. Förlagets Anna D. Linder leder diskussionen. Hur vågade ett land som fruktade en europeisk framtid formad av Tyskland ändå välja att planera sin egen, med tunnelbanan som symbol för utveckling och hopp? Bär vi fortfarande på det dåliga samvetet från kriget i vår syn på trygghet, modernitet och moral? Och vad blev egentligen priset för vår “neutralitet”?

Först var den försvunnen, uppäten av välståndet och medelklassen. Sedan återkom den med dunder och brak, med Brexit, Trump och högerpopulismens framväxt. Arbetarklassen, vad är den, vart går den, varför finns den? Medverkar gör Johan Alfonsson, sociolog och författare till Vad hände med arbetarklassen?, Joakim Broman, författare till Rostbältets spruckna röst och redaktör för Smedjan, Åsa Linderborg, journalist och författare, och Ann Heberlein, författare och debattör. Programledare: Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro. Samtalet är en inspelning från Bokmässans ideologiseminarier och ett samarbete mellan Katalys och Timbro.

Makt brukade erövras med pengar, kunskap eller kontakter. I kulturkriget kan det räcka med att ha rätt värderingar. Det menar Ann Heberlein i boken Moraliskt kapital. Dagens avsnitt är en inspelning från lanseringen av hennes bok i början av oktober. Medverkar gör utöver författaren även Torbjörn Nilsson, journalist, och Myra Åhbeck Öhrman,frilansskribent, debattör och föreläsare. Samtalet leds av förlagets Andreas Johansson Heinö. Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/moraliskt-kapital/

Inför Moderaternas partistämma går Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö till läggen och skärskådar alla moderata partiprogram från 1904 till det nu gällande. Finns det någon idé som överlevt hela vägen? När blev partiet liberalt? Och när var Moderaterna egentligen som bäst?  

Liberalismen har alltid velat vara motorn i samhällsutvecklingen –  var befinner den sig idag? Fungerar den som bärande kraft i regeringen? Är den en idéströmning i opposition mot tidsandan? Eller har den reducerats till en reaktiv försvarsmekanism i en snabbt föränderlig politik? Klart är att liberalismen prövas hårdare än på länge. I detta avsnitt samtalar Anna D. Linder med två av kapitelförfattarna till boken Efter Tidö: tidigare LUF-ordförande Erik Berg, och Liv Näslund, pressekreterare åt Simona Mohamsson. De diskuterar det demokratiska världsläget, de vägval och kompromisser som format Tidöpartiernas mandatperiod, och vilka idéer som faktiskt kan lyckas bära liberalismen vidare in i framtiden. Beställ boken Efter Tidö här

Välfärd för de fattiga, rättigheter för medelklassen och räddningspaket för de rika. Staten har expanderat och kapitalismen har gått fel. Det menar Ruchir Sharma i sin hyllade What went wrong with capitalism. Nu kommer den på svenska. Ideologipodden tar tillfället i akt och börjar med att gräva i skulder och opinioner, och slutar med att efterlysa konkurser och arbetslöshet. Medverkar gör välfärdsforskaren Andreas Bergh som skrivit förordet till den svenska utgåvan liksom Anna D Linder och Johanna Grönbäck. Beställ Vad gick snett med kapitalismen? här!

Män bäddar sängen eller blir fascister. Kvinnor är rara eller galna. Vi pratar om de växande åsiktsskillnaderna mellan unga män och kvinnor, backar bandet och funderar på vad som har förändrats.   Podden gästas av Karin Pettersson och Daniel Åkerman som har skrivit var sitt kapitel på temat i antologin Efter Tidö. Johanna Grönbäck leder samtalet.   Mer om boken här: https://timbro.se/forlag/efter-tido-lardomar-fran-den-nya-generationen/

Tjänstemän, politiker, lobbyister - alla har egenintressen. Det påverkar reformer, budget, styrning och andra beteenden. Grotta ner dig i public choice-skolan tillsammans med Fredrik Kopsch och Adam Danieli. Johanna Grönbäck leder samtalet.   Bonus: Ett år kvar till valet - slår Fredriks och Adams public choice-präglade framtidsspaningar in?

Skönlitteratur och kommers utmålas ofta som varandras motsatser. Historiskt har det dock varit långt ifrån fallet. Romanen växte fram hand i hand med kapitalismen och konsumtionssamhället.   Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Henrik Dalgards Poesin, publiken och pengarna. Medverkar gör författaren, Johan Norberg och Torbjörn Elensky. Samtalet leds av Johanna Grönbäck.

Benjamin Ingrosso, Lars Trägårdh, Simona Mohamsson, Donald Trump, “svenska folket”. Alla är nostalgiska. Är det ett problem?    Anna Linder, Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck pratar om nostalgi som nationalism, kultur och överideologi, och varför alla så plötsligt blev nostalgiska och gömde undan progressionen.

Rumlare eller geni, modernisator eller bråkstake? Hur ska vi förstå August Strindberg i dag? I samband med lanseringen av boken Fantasi och frihet: August Strindberg i urval samlades en panel för att diskutera Strindbergs liv, verk och inflytande.   I avsnittet medverkar Björn Hasselgren, redaktör för boken och senior fellow vid Timbro, Ann Heberlein, teologie doktor i etik och författare till bokens inledning, Katrine Kielos, journalist och författare samt Teodor Stig-Matz, journalist, författare och medvärd av Strindbergpodden “Bläck Metal” Boken finner du här

Vem har egentligen rätt till marken i norra Sverige – staten eller samerna? Vilka är de ideologiska skiljelinjerna i debatten om urfolkens rättigheter? Och hur kan en liberal samepolitik se ut? I detta avsnitt samtalar Anna Linder och Andreas Johansson Heinö med Adam Danieli, jurist och ansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro, om hans nya rapport Befria Sápmi – om samepolitikens historiska arv, till dagens fastlåsta system och de reformförslag som Danieli föreslår. Läs rapporten här: Befria Sápmi  

Nästan ett socialdemokratiskt paradis, definitivt en gyllene mellanväg. Den svenska självbilden är förlegad och stämmer inte med dagens Sverige som inte bara liberalt, utan rentav ett liberalt undantag i världen. Varför har vi en skev självbild och vad betyder det för politiken - och kan innehållet bortom bilden komma att ändras snabbt igen? Det är några frågorna för detta avsnitt med Fredrik Segerfeldt, Anna D Linder och Johanna Grönbäck. Läs Fredrik Segerfeldts debattartikel i DI: https://www.di.se/debatt/ett-liberalt-land-i-starkt-behov-av-liberalisering/ 

Det föds för få barn, säger många. Behövs de, undrar vi. Anna D Linder och Johanna Grönbäck diskuterar kvinnorollen och barnarollen. Förväntar vi oss för mycket av dem?  

Är varje förändring av public service-uppdraget ett hot mot demokratin? Hur allvarlig är tidningsdöden och vad händer med journalistiken när tidningar tjänar pengar på att stryka sina läsare medhårs? Joakim Broman, Jonas Gummesson och Andreas Johansson Heinö skärskådar mediepolitikens ideologiska skiljelinjer.

Bör människor få välja att frivilligt ingå i sammanhang som innebär förtryck? Vilka gränser finns det för fria samhällens tolerans? Det försöker malaysiskfödde Chandran Kukathas svara på, bland annat genom sin teori om den liberala skärgården. Han sjunger den fria rörlighetens lov, men blundar inte för motsättningarna och tvekar inte att dra resonemang till sin spets. Catarina Kärkkäinen samtalar med Patrick Krassén och Niklas Elert.  

Varför domineras miljöfrågan i dag nästan helt helt av vänstern – trots att flera grundläggande miljöprinciper bär på borgerliga fundament? Anna Linder diskuterar tillsammans med Johanna Trapp och Ida Wallinder om miljö- och klimatfrågan ur ett ideologiskt högerperspektiv med avstamp i Trapps rapport "Men det är ju höger!”.  Vi rör oss mellan individens livsstilsval, förbudspolitik, tillväxt och frihandel. Vi frågar oss: Vad kan Sverige faktiskt göra? Hur påverkar marknaden miljön – är den ett hot eller en lösning? Går det att återta den borgerliga rösten i klimatdebatten? Läs Trapps rapport här:  Men det är ju höger! Sex bortglömda borgerliga miljöperspektiv

Gör marknadsekonomin människor lyckligare eller olyckligare? Mår vi bra av valfrihet eller gör det oss stressade?  Detta avsnitt är en liveinspelning av ett rapportsläpp där Rutger Brattström presenterar sitt briefing paper på temat. Medverkar gör Johan Norberg, liberal författare, Niclas Berggren från Institutet för näringslivsforskning och Karin Pettersson, förbundssekreterare för LUF och liberal skribent. Samtalet leds av Catarina Kärkkäinen, Ideologiansvarig på Timbro

Anders Johnson är författare till boken 50 historier om USA. I detta avsnitt diskuterar han vilka som är USA:s bästa och sämsta presidenter tillsammans med Benjamin Juhlin.   Boken finner du på förlagets hemsida: https://timbro.se/forlag/50-historier-om-usa/  

Fredrik Kopsch i samtal med Edward Blom, Tove Lifvendahl och Mattias Svensson. Politiker menar att hela Sverige ska leva, men hur ser egentligen den förda politiken ut? En lång rad myndigheter bidrar genom överdrivna och komplicerade regelverk och förbud till att verksamheter slås ut. Regleringarna träffar framför allt mindre, familjedrivna företag, som riskerar försvinna. Men det är en politisk konsekvens som sker i tystnad.  Det är ett av temana i Fredrik Kopschs och Erik Johnssons kokbok Hembränt, råbiff och dans med Mört-Eva. Detta samtal är inspelat i samband med lanseringen av kokboken. Boken finner du här: https://timbro.se/forlag/hembrant-rabiff-och-dans-med-mort-eva/