Kaliber

Polisen upptäcker en ung mans DNA på ett automatvapen. Samma man är inblandad i Socialdemokraternas maktkamp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är 2023 och Socialdemokraternas gruppledare Ebba Östlin är på väg hem från ett styrelsemöte när en bil kör upp intill henne.– Jag tror man hade koll på att jag var på det här mötet och att man väntade på att jag gick därifrån, säger hon.Hon berättar att hon tittar in i bilen som ställt sig bredvid hennes.– Och då lyfter han på handen och låtsas skjuta mig.Kommunen sätter in särskilda säkerhetsåtgärder kring henne. Hon får inte åka kollektivt, inte gå själv till lägenheten och hon bär larm.Men flera av hennes partikamrater menar att uppgifterna som gängkriminella i partiet är rykten eller påståenden utan bevis. Ebba Östlin:--Så hittar man kopplingar till gängen, när man gör det så får man ingen uppbackning.Emanuel Ksiazkiewicz är idag gruppledare för Socialdemokraterna i Botkyrka. Han menar att uppgifterna om gängkriminella var anekdotiska, och säger att allt gick rätt till vid omröstningarna under det omtalade maktskiftet i Botkryka 2023.– När vi går tillbaka och när vi granskar så kan vi konstatera det fanns ingen infiltration av gängkriminella. Reportrar: Frida Grönholm och Ola SandstigProducent: Ida Nordén

Gängkriminella väntar på morduppdrag inne bland barnen på en fritidsgård. Snart dyker en gängkriminell man också upp på Socialdemokraternas möten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kaliber återvänder till maktkampen i Botkyrka, där Aftonbladet och Expressen avslöjade att gängkriminella deltagit på Socialdemokraternas möten när kommunstyrelsens ordförande röstades bort. Socialdemokraterna har sedan dess hävdat att det inte skett någon infiltration av gängkriminella, och kallat uppgifterna för rykten. Än idag håller de fast vid att allt gick rätt till vid maktskiftet.– Allting gick rätt till. Det här var personstrider, det här var konflikter om ledarskap, ingenting annat, säger Emanuel Ksiazkiewicz, idag gruppledare för Socialdemokraterna i Botkyrka.Stängde fritidsgårdar med kriminell personalHistorien började med att kommunledningen med socialdemokratiska kommunalrådet Ebba Östlin i spetsen akut stängde de fritidsgårdar i kommunen som drevs av studieförbundet ABF. En rapport hade visat att det förekom personer med gängkriminell koppling bland både anställda och besökare.– Hade du skickat ditt eget barn till en verksamhet där det fanns gängkriminella, säger Ebba Östlin.ABF förnekade bilden som framkom i medierna, men Kaliber kan nu visa att de kriminella kopplingarna till ABF:s verksamhet är fler och allvarligare än tidigare känt.Vi har sökt dåvarande företrädare för ABF Botkyrka-Salem som inte återkommit.Reportrar: Frida Grönholm och Ola SandstigProducent: Ida Nordén

För att visa att nioårige Alex skadades av sina föräldrar får han på familjehemmet inte använda sin rullstol eller smärtstillande. Alex är en av de minst 60 barn som omhändertagits efter Münchhausen-larm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I vår granskning av alla fall i domstol - där det funnits misstankar från vården om Münchhausen by proxy - kan vi se att sjukvården upprepade gånger rekommenderar att barn och föräldrar ska separeras. Tanken är att se hur barnens hälsa påverkas efter separationen. Alex omhändertogs när han var nio år. Anledningen var att hans föräldrar lät honom använda en rullstol när han inte kunde gå.På familjehemmet togs rullstolen ifrån honom. Han berättar om hur de drog och slet i honom för att han skulle gå, allt för att visa att han förbättrats och att föräldrarna hade Münchhausen.– Jag var ju tvungen att krypa över asfalt, grus, golv och allting däremellan.Reporter: Maria RidderstedtProducent: Gunilla KyhlénLjuddesign: Sandra Pettersson

Minst 60 barn har omhändertagits efter sjukvårdens larm om Münchhausen by proxy nu väljer flera av dem att berätta om sina upplevelser i uppföljaren till Elsa får inte komma hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan 2012 har minst 60 barn omhändertagits efter att vården har larmat om Münchhausen by proxy. Två tongivande läkare har spridit idéer om Münchhausen by proxy – idéer som har svagt vetenskapligt stöd men som har fått fäste både inom vården och socialtjänsten.Flera av de här barnen som idag är vuxna väljer nu att berätta för Ekot hur de drabbats.En av dem är 17-åriga Evelina som ligger på sjukhus, svårt sjuk i anorexia. Samtidigt dör hennes pappa och familjen befinner sig i en djup kris när två kvinnor från socialtjänsten plötsligt dyker upp och säger att de måste prata med Evelinas mamma.Reporter: Maria RidderstedtProducent: Gunilla KyhlénLjuddesign: Sandra Pettersson

Reportrarna får fatt i hemliga uppgifter om en av diktatorns kanske värste torterare. En man sitter på alla svar men säger sig vara rädd för sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera vill veta var den utpekade torteraren befinner sig - hans offer och deras anhöriga, polis och åklagare i Sverige, syriska myndigheter.Ett envist rykte säger att han har lämnat Syrien - och finns i Sverige. Kalibers reportrar följer i spåren och lyckas till slut hitta honom.Och nu börjar också syriska myndigheter vakna.Lyssna på serien Diktatorns svenska krigare – del 3: Att spåra en massmördareReportrar: Markus Alfredsson och Amr BitarProducent: Annika H Eriksson

Bland ruinerna i Damaskus berättar människor om miliser som mördade och våldtog civila. En man sägs vara särskilt farlig. Han bor i en svensk småstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kaliber identifierar flera män från syriska milisgrupper som tagit sig till Sverige under flyktingvågen. Milismän lojala med Syriens förre diktator Bashar al-Assad, som i Sverige fortsätter sätta skräck i sina offer.En man sticker ut. På hans sociala medier kan vi se hur han sitter på stranden och festar – i Sverige. Men han är också dömd för brott. Och i den sönderbombade stadsdelen Yarmouk finns det många som vill berätta om vad mannen utsatt dem för.Reportrarna fortsätter sitt arbete på plats bland ruinerna i Damaskus förorter och får fruktansvärda vittnesmål om Assads svenska krigare.Svenska medborgare som lever på välfärdsbidrag – och samtidigt ska ha slagits för diktaturen. Lyssna på serien Diktatorns svenska krigare – del 2: Dödens vägspärrReportrar: Markus Alfredsson och Amr BitarProducent: Annika H Eriksson

Hani torterades svårt i ett av Syriens värsta fängelser. Nu bor han i Sverige men är övertygad om att hans värsta plågoande också lever här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kalibers reportrar reser till Syrien för att samla vittnesmål om ”Hanis” torterare. En ökänd syrisk underrättelseofficer, som pekas ut för att plågat och dödat otaliga människor på uppdrag av diktatorn Bashar al-Assad.Reportrarna har fått en bild – på en man som sitter i uniform på en parkbänk och dricker läsk.Och de har ett namn: Ibrahim.Lyssna på serien Diktatorns svenska krigare – del 1: Han som tar själar.Reportrar: Markus Alfredsson och Amr BitarProducent: Annika H Eriksson

Fler EU-länder vill förbjuda vitt snus. Sverige protesterar kraftfullt och i underlaget till protesten läggs tobakslobbyns argument fram som fakta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nikotinkriget trappas upp när flera EU-länder, däribland Frankrike, vill förbjuda det vita snuset.På en svensk myndighet, Kommerskollegium, rekommenderar man att Sverige ska göra som tobaksindustrin vill. Argumenten, som snuslobbyn länge för fram, når hela vägen till högsta politiska nivå.Vi intervjuar utrikeshandelsminister Benjamin Dousa och den myndighet som använt tobaksindustrins argument. Där konstaterar utredaren att de framöver behöver granska uppgifter som kommer in till dem mer noggrant. Reporter: Daniel ÖhmanAnsvarig utgivare: Klas Wolf Watz

I Sverige ser snuslobbyn framsteg i politiken. Men förbud hotar i andra EU-länder och en lobbyist vänder dig till regeringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När lobbyisten Patrik Strömer börjar jobba med snusfrågan är intresset i politiken svalt. Men snart är fler intresserade och argument de för fram är ibland närmast identiska med tobaksindustrins.  Moderaterna Benjamin Dousa och Maria Malmer Stenergard hör till de intresserade. Efter valet 2022 lägger Sverige om sin tobakspolitik, men flera EU-länder hotar med förbud mot det vita snuset. I del fem av Ekots granskning Nikotinkriget hör vi hur lobbyisten Patrik Strömer vill att Sverige markerar mot andra länder, och söker stöd i Regeringskansliet.Reporter: Daniel ÖhmanAnsvarig utgivare: Klas Wolf Watz

Hur sann är framgångssagan om hur Sverige slutade röka? Ekot granskar uppgifterna och söker upp tobaksjätten Philip Morris för att få svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Teorin att svenskarna röker mindre än andra tack vare snuset marknadsfördes redan för över 20 år sedan av snustillverkaren Swedish MatchI del fyra av Nikotinkriget granskar Ekot uppgifterna bakom det ”svenska exemplet” och reser till Visby, där tobaksbolag och branschaktörer minglar på Almedalsveckan.Vi intervjuar Anette Rosengren, Nordenchef för Philip Morris som äger Swedish Match, som beskriver Sverige som nära “rökfritt”. Och så frågar vi om hennes bolag finansierat initiativ som Smoke Free Sweden och Quit Like Sweden.Vi söker också konkurrenten British American Tobacco, som äger varumärket Velo, Sveriges bäst säljande vita snus.Reporter: Daniel ÖhmanAnsvarig utgivare: Klas Wolf Watz

En svensk professor blir plötsligt populär i tobaksbranschen. Har forskare som han blivit lösningen när branschen vill få ut sitt budskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att professor Fredrik Nyström vid Linköpings universitet berättat om en studie om snus hoppar hela tobaksindustrin på honom. Han blir en efterfrågad röst i nikotindebatten. Han skriver för Snusbolaget Haypp, och snart reser han världen runt för att prata om snus.I del tre av Ekots granskning Nikotinkriget möter vi också snuslobbyisen Patrik Strömer, generalsekreterare för Snustillverkarföreningen som finansieras av de stora tobaksbolagen, med unik inblick i hur lobbyn arbetar.Reporter: Daniel ÖhmanAnsvarig utgivare: Klas Wolf Watz

I en internationell kampanj lyfts Sverige fram som bäst i världen. Rökningen har besegrats. Men när Ekot frågar vem som ligger bakom blir svaren få. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ett trendigt kontorshotell i London är budskapet tydligt: Världen borde överge rökningen och ”quit like Sweden”. Det vita snuset och andra rökfria produkter ses som vägen dit.De svenska nikotinpåsarna marknadsförs även på en solig uteservering i Stockholm av tobaksjätten British American Tobacco.Sverige beskrivs som ”rökfritt” och som en förebild för resten av världen. Flera nybildade organisationer säger att andra länder kan rädda liv genom att kopiera den svenska modellen med snuset och de vita nikotinpåsarna.Den andra delen av Ekots granskning Nikotinkriget undersöker vilka som ligger bakom kampanjerna för den rökfria omställningen. Spåren leder bland annat till Delon Human och hans organisation Health Diplomats i schweiziska Genève.Reporter: Daniel ÖhmanAnsvarig utgivare: Klas Wolf Watz

Sverige visar vägen när tobaksjättarna omfamnar rökfria produkter, som det vita snuset. Och en expert på folkhälsa byter plötsligt sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nikotinkriget är en granskande poddserie från Ekot om lögner, lobbyism och världspolitik där en svensk innovation – en vit liten påse fylld med nikotin – spelar huvudrollen.Tobaksindustrin är känd historiskt för tillvägagångssätt där tvivel och betalda frontgrupper kan användas för bromsa regleringar. Vi hör hur konflikten tar ny form när cigaretten ska fasas ut till förmån för rökfria produkter.En som byter sida är WHO-veteranen Derek Yach. Han går från att bekämpa tobaksbolagen till att samarbeta med tobaksjätten Philip Morris genom stiftelsen Foundation for a Smoke-Free World, som ska snabba på omställningen mot en rökfri värld. Vad är folkhälsa, vad är lobbyism – och vem sätter agendan?Det här är första delen av sex i Ekots granskning Nikotinkriget.Reporter: Daniel ÖhmanAnsvarig utgivare: Klas Wolf Watz

En lagändring har gjort att upp till hundra personer per år felaktigt tas bort ur folkbokföringen. Vi träffar Lena som är en av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en vårdag i maj som Lena besöker socialtjänsten för att börja ordna upp sitt liv efter en lång tid med svårigheter.Då får hon en chock:– Jag trodde det hade blivit något fel i systemet.Det verkar som att Lena inte finns längre. Hon är försvunnen i folkbokföringen.– Jag kan knappt gå till doktorn. För det blir en massa problem i deras register och datorn och sådär. Jag kommer inte åt mitt bankkonto, Jag får inte ha bank -id.Det ska visa sig att det är fler som har hamnat i samma situation.Lagen som ändradesGenom åren som hemlös har Lena alltid varit registrerad i folkbokföringen på ett eller annat sätt.– Jag trodde jag var skriven på kommunen.Att vara skriven på kommunen innebär att man fortfarande är registrerad i folkbokföringen även om man saknar en fast bostadsadress. Då får man stå skriven hos den kommun där man spenderar mest del av sin tid.Så var det för Lena  fram till det där besöket på socialkontoret i maj förra året då hon får veta att det inte stämmer längre. Det står att hon är försvunnen.Det var 2022 som folkbokföringslagen ändrades i syfta att bland annat komma åt välfärdsbrottslighet. Sedan dess har Skatteverket blivit hårdare i sina bedömningar.Tidigare kunde hemlösa, på liknande sätt som Lena tidigare var skriven på kommunen, stå kvar i folkbokföringen som ”utan känd hemvist” i två år även om Skatteverket inte fick kontakt. Vilket innebar att man var registrerad i Sverige, men utan adress och utan att det var känt vilken kommun man vistades i.  Men efter lagändringen avregistreras hemlösa i stället som försvunna direkt om Skatteverket inte får kontakt under en utredning. Det förs ingen statistik över hur många som drabbats, men Skatteverket uppskattar att det rör sig om upp till hundra socioekonomiskt utsatta eller hemlösa per år sedan lagändringen. Tobias Wijk är utvecklingsstrateg på Skatteverket.– Med utökad kontroll och lite ökade krav på den medverkan som krävs från enskilda så är vår bedömning att det är fler från den här målgruppen som har blivit avregistrerade som försvunna.För att inte bli avregistrerad krävs det, som minst, att man har någon form av kontakt med Skatteverket eller andra myndigheter. Å oavsett om man är hemlös eller inte har varje enskild person själv ansvar för att uppdatera sina uppgifter till Skatteverket eller medverka när de gör en kontroll eller utredning. Men många hemlösa som diakonen Em Jakobsson på Stadsmissionen i Göteborg möter lever ett liv långt ifrån den verkligheten och myndighetskontakt.– Jag möter också ibland attityden att då är det ju självvalt. Du har valt att leva utanför samhället och då får man skylla sig själv. Men i min värld är det aldrig riktigt så enkelt. Ofta, enligt min erfarenhet, så har det hänt någonting eller kanske flera saker. Man kanske har blivit kränkt eller illa behandlad av myndigheten och då tänker jag att då kan man inte stå med gott samvete och säga: ja, då får man skylla sig själv. Det tycker jag är både okristligt och ett rätt otäckt sätt att se på människor, säger Em Jakobsson.Reporter: Emilie LindholmProducent: Malin MarckoSlutmix: Max Persson

Kry inför ett nytt bonussystem. Det kallas Pay Per Meeting och gynnar snabba läkare. Snart känner läkare att de måste jaga sekunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är 2022 och investerare har börjat ställa nya krav på Kry och andra techbolag. De behöver gå mot lönsamhet mycket snabbare. Och nätläkare kan öka sin lönsamhet genom att ha kortare patientbesök, fler patienter i timmen, eftersom de får betalt i styckpris genom utomlänsersättningen.Kry inför ett bonussystem som kallas Pay Per Meeting, och som gynnar snabba läkare. Dessutom rangordnas läkarna i grupper efter hur snabba de är. Kry har också kontrollmekanismer, exempelvis att läkarna ska få godkända journalgranskningar.Nu förändras vården som Kry Digital ger, vittnar flera läkare i granskningen. Det går allt snabbare. Men hur snabbt kan en läkare jobba? Kan en digital läkare ta 100 patienter på en dag?– Jag tycker att det är bedrövligt, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann när hon får ta del av Ekots granskning.Krys vd, Kalle Conneryd Lundgren:– Vi premierar inte snabbhet på bekostnad av kvalitet.Nätläkarna är en granskning från Ekot i två delar.Reportrar: Sven Carlsson och Emelie RosénProducent: Lisa HelgessonMusik och ljuddesign: Ludvig JanssonAnsvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Med visionen att avlasta sjukvården når Kry miljardvärderingar. Men plötsligt kommer krav på vinst och snart kallas läkare till ett möte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Debatten om digitala vårdgivare har rasat i över tio år.När digitala vårdgivare som Kry, Doktor.se och Min Doktor började ta betalt styckvis för digital vård, genom utomlänsersättningen, menade vissa att det skulle avlasta sjukvården. Andra menade att nätläkarna ledde till en överkonsumtion av vårdens resurser, och att de sysslade med ”onödig” vård.Kry blir snabbt en dominerande aktör.Nätläkarbolaget utvecklar ny teknik, använder AI-verktyg och har, enligt läkare i granskningen, det smidigaste journalsystemet. Dessutom finns Kry tillgängligt som en app direkt i patientens telefon. Men efter några år fattar Kry ett antal beslut som, enligt vittnesmål i granskningen, kommer att påverka vården de ger. Beslut som varit okända utanför Kry – tills nu.Nätläkarna är en granskning från Ekot i två delar.Reportrar: Sven Carlsson och Emelie RosénProducent: Lisa HelgessonMusik och ljuddesign: Ludvig JanssonAnsvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

I Europa växer ett nytt hot fram. Europol och EU kommissionen larmar om vad som kan hända när drönare hamnar i fel händer. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till att utvecklingen av drönare, som vapen, gått snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drönare i händerna på kriminella och terrorister är i dag ett hot mot civilsamhället, det skriver både Europol och EU kommissionen i rapporter om hotet från drönare. De vill nu se högre beredskap i medlemsländerna.”Anders” jobbar som skyddsvakt och menar att han idag inte kan agera om en drönare närmar sig det skyddsobjekt han ska bevaka.– Vi pratar om drönare som ett jätteproblem, men vi står handfallna. Säger skyddsvakten Anders som egentligen heter något annat.Kalibers granskning visar att terrorister planerat att använda, eller har använt drönare för att utföra dåd i väst. I Belgien avblåstes ett terrorattentat i oktober - där drönare försedd med en bomb skulle användas mot premiärministern.Får inte ha störsändareFör att stoppa en drönare som utgör ett hot kan man antingen störa ut den med störsändare- eller skjuta ner den. Men störsändare får skyddsvakter enligt lag inte ha och Anders menar att det är nästintill omöjligt att skjuta ner en drönare som flyger in över ett skyddsobjekt:- Det enda vi kan göra är i princip att höra att den kommer. Den mänskliga kapaciteten är alldeles för begränsad för att träffa ett sådant mål. Det är ju mest att man rapporterar och håller tummarna att det inte är skarpt läge.Tobias Stenström, chef för drönarskydd i polisregion Väst, har följt utvecklingen nära:– Jag har ju själv varit i delar i Europa där det är ett jätteproblem. Där man flyger stora drönare med narkotika, med vapen och smugglar naturligtvis. Och där de dessutom släpper saker på fängelser.Misstänkt smugglingKalibers granskning visar att även kriminalvården i Sverige misstänker att smugglingsförsök med drönare skett vid svenska fängelser.- Vad är nästa steg då? Det är där någonstans som jag ser en fara. Det är en ganska konkret fara, menar Tobias Stenström.Han säger att polisen har antidrönarförmåga, där man kan störa ut drönare, men att den, som en insatsstyrka, inte finns överallt.Samtidigt menar han också att det är svårt att hantera drönare i urbana miljöer.– Du skjuter inte ner någonting. Och det kommer alltid vara svårt att göra i en framför allt urban miljö, säger Stenström.Åsa Evrensel, samordnare för polisens nationella drönarskydd, säger att arbetet med skyddet pågår men vill inte gå in på detaljer:– Vi har en förmåga och vi arbetar för att öka den förmåganReporter: Elsa HenriksdotterSlutmix: Oskar LindholmProducent: Malin Marcko

Läkare anmäls av arbetsgivare för att vara en fara för patienterna. Ekot har granskat Genvägen till läkarleg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svenskar som fick bottenresultat på högskoleprovet åker utomlands för att utbilda sig till läkare. De skulle inte ha haft en chans att komma in på läkarutbildningen i Sverige, varken via högskoleprovet eller betygen.Ekots granskning visar att flera sedan har anmälts av sina arbetsgivare till Inspektionen för vård och omsorg. De beskrivs som en fara för patienterna. Det kan handla om stora kompetensluckor, att inte kunna värdera röntgen och labbsvar.En arbetsgivare skriver i anmälan: ”Vi har fått ringa in ett antal patienter och komplettera med prover och nya läkarbesök.” En annan arbetsgivare beskriver att läkaren fokuserar på ovanliga orimliga diagnoser för alla patienter.Cirka 1700 svenskar fick under perioden 2020–2025 en svensk läkarlegitimation efter utbildning i något av de nyare EU-länderna i Öst- och Centraleuropa. Detta med hjälp av ett särskilt EU-direktiv som gör att läkarutbildningar automatiskt ska godkännas. I några av de här länderna finns läkarutbildningar på engelska.Det visar sig att nära hälften av de nyblivna läkarna vi tittat på har gjort högskoleprovet, och vi kan se att de allra flesta inte skulle ha kommit in på en läkarutbildning i Sverige med hjälp av sitt resultat.Ekots granskning visar att drygt 150 har fått 0,5 poäng eller lägre – av 2,0. Två av dem har skrivit provet tre gånger och aldrig kommit över 0,25. Men samtliga fick alltså svensk läkarlegitimation efter sina studier utomlands för att kunna arbeta på vårdcentraler och sjukhus i Sverige.Reportrar: Alexander Gagliano, Kina Pohjanen och Carl FriborgProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: Ludvig JanssonAnsvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

14-årige Mohamed försvann. P4 Jönköping kunde avslöja att polisen inte tog mammans oro på allvar. Han hittades senare mördad. Vi vill varna för våldsamma beskrivningar i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en ljum julikväll och i en lägenhet i Enskede sitter en 14-årig pojke på parkettgolvet. Händerna är bakbundna och munnen tejpad.Samtidigt ringer en 12-årig flicka till polisen. Flickan översätter från somaliska åt sin oroliga mamma, som vill ha polisens hjälp att leta efter sin försvunne son.Polisen tror inte att pojken är i fara och avslutar ärendet. Några timmar senare körs pojken ut i skogen och knivhuggs till döds.Mamman och lillasystern ringer flera gånger till polisen, utan att bli tagna på allvar. Istället för att förhöra mamman med tolk, raljerar polisen i interna telefonsamtal om att ringa mamman på sin ”bästa somaliska”.Till slut lyckas familjen på egen hand spåra en tonåring som har information om vad som hänt pojken. Men inte ens då agerar polisen.Varför letade inte polisen efter 14-årige Mohamed?I ett granskade reportage går P4 Jönköpings reportrar till botten med vad som egentligen hände den där veckan i juli 2023 när Mohameds familj vädjade om polisens hjälp. Kalibers specialversion av granskningen skildrar samtalen mellan polisen och Mohameds 12-åriga lillasyster, och hennes desperata försök att få polisen att ta hennes familj på allvar.Efter P4 Jönköpings granskning inledde Justitieombudsmannen en granskning för att ta reda på om polisen brutit mot grundlagen. Både justitieministern och rikspolischefen kallades till Justitieutskottet för att svara på hur de ser till att något liknande aldrig händer igen. Diskrimineringsombudsmannen, som vill att myndigheter slutar använda barn som tolkar, har för första gången någonsin stämt polisen för diskriminering.Flera chefer inom polisen har tagit avstånd från polisens bemötande av Mohameds familj, men Polismyndigheten anser sig inte ha diskriminerat familjen.När det gäller polisens beslut att inte leta efter Mohamed har den ansvarige på polisens regionledningscentral sagt att polisen inte alltid letar efter ungdomar som försvunnit, eftersom många håller sig borta frivilligt och dyker upp inom några dygn. Idag agerar polisen på ett helt annat sätt när ungdomar försvinner från HVB-hem.P4 Jönköpings granskning har nominerats till Stora Journalistpriset och vunnit Föreningen Grävande Journalisters pris Guldspaden.Reportrar: Petra Levinson och Markus Engberg, P4 JönköpingProducent: Annika H ErikssonTekniker: Robert EgneliusSlutmix: Mattias Miselli

UPPFÖLJNING. Om hur snabbare bodelningar ska underlätta för alla dem som utsätts för ekonomiskt våld vid skilsmässa. Mona väntade nästan tre år innan allt blev klart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är år 2025, Mona kommer in i rättssalen. Hon är nervös, men hon har bestämt sig för att inte gråta den här gången. Nu ska det avgöras. Bodelningen som snart har tagit tre år. De har gått via bodelningsförrättare, hennes ex-man har fått uppskov ett antal gånger med att lämna in uppgifter och när bodelningen väl blev klar begärde han att den skulle tas upp i domstol.– Man ska väl inte bli bitter. Men någonstans kan jag ändå känna så här att vårt rättsväsende har ju också tillåtit honom att hålla på.Som det är idag kan det ta flera år innan en bodelning är avslutad. Den kan utnyttjas för att behålla kontrollen över en partner – en form av ekonomiskt våld. Det har varit känt i flera år, men nu har det kommit en utredning som föreslår en mängd förslag för att korta tiderna och för att man inte ska kunna utnyttja bodelningen.– Vi hoppas att den här tidsgränsen ändå kommer funka och att bodelningsförrättare faktiskt gör det de ska och när det tar mer än nio månader så finns det goda skäl för det, säger utredaren, justitierådet i Högsta domstolen Margareta Brattström.Reporter: Jonna BurénProducent: Annika H ErikssonTekniker: Mattias Miselli

INFÖR VALET. Det strösslas med vallöften om satsningar på skola och förskola samtidigt blir kraven på kommunerna allt högre. Hur går löftena ihop med vardagen i skolorna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skolan har genomgått stora förändringar de senaste 40 åren och varit ett hett debattämne i alla tider. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L):”Vi sätter skolan först. Jag förväntar mig att varje kommun i vårt land gör liknande.”Sveriges kommuner brottas ofta med en verklighet, där det är ont om pengar och de tvingas prioritera. När allt färre barn föds läggs till exempel förskolor och skolor ner.    Samtidigt blir kraven allt högre. Kommuner ska satsa på minskade barngrupper, fler utbildade lärare och stärkt elevhälsa.   – Vi försöker freda skolan genom krisen, vi försöker övervintra de här svåra åren, säger Victoria Tryggvadottir Rolka (S) skolkommunalråd i Göteborg.Kaliber har följt två lärare och en förskollärare som alla jobbat länge. De brinner för sitt jobb och för barnen, men de är också bekymrade.– Skolan har blivit en plats... nästan en förvaringsplats. Jag hävdar bestämt i alla fall att så var det inte förr. Man brydde sig, säger läraren Åke Strand som trots sina 75 år fortfarande jobbar.Lyssna på Kaliber om löften och verkligheten i skolan.Reporter: Alice LundbergProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Melekeh Meyer

Matilda får huvudvärk och näsblod. Droger som yr i luften och ger allergiska reaktioner, andningssvårigheter och trötthet. Hon och flera arbetskamrater larmar om arbetsmiljön på ett av labben vid Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Men det var ganska vanligt ändå att man fick liksom alltså vända på tangentbordet och slå ut droger ur det. Det kunde vara lite cannabis, hasch, lite tablettrester och lite pulver och sådana saker, berättar Matilda.Vittnesmålen handlar om en rädsla över att något allvarligt ska hända då okända pulver inte alltid hanteras i dragskåp utan öppet på arbetsbänkar. Labbet som nu pekas ut är materialhanteringslabbet där substanserna vägs och provtas.Matilda beskriver vad som hände när hon arbetade med ett pulvermaterial utan dragskåp.– Alltså jag var jätteseg och jättedissig.  På vägen hem från jobbet fick hon näsblod.– Så jag var tvungen att försöka hitta och stanna bilen någonstans bara för att det forsade så mycket näsblod.Ett 30-tal tillbud och olycksfall med substanser inblandade har inträffat på sektionen sen 2022, med bland annat misstänkt fentanylpulver och tårgas. Det visar anmälningar i polisens interna system. Till exempel har personal har fått symtom som att det sticker i halsen, allergiska reaktioner och huvudvärk.Maria Lindstam, chef för Kemisektionen på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, delar inte alls bilden av en osäker arbetsmiljö. Hon menar att enda momentet när okända pulver hanteras öppet på arbetsbänkar är när de anställda behöver öppna påsen för att ta ett prov på den misstänkta drogen.– Den ringa mängden med varsam hantering utgör ingen större risk. Det är inget riskabelt moment.Kaliber pratar med flera experter: läkare, kemister och forskare. De har kunskap om just farliga substanser. Alla säger samma sak: okända pulver arbetar man med i dragskåp. Christian Ekberg på Chalmers är professor i kemi. – Det är oerhört förvånande, för det är inte Hederlige Harrys labbverksamhet på en bakgård någonstans, utan det här är ett stort ackrediterat välfungerande laboratorium. Reporter: Magdalena BranderProducent: Annika H ErikssonLjudmix: Melekeh Meyer 

Elsa är kvar i jourhemmet och enligt läkarna har det skett en dramatisk förbättring. När Ekot och Kaliber går igenom sjukvårdsjournalerna ser vi att det läkarna uppgett i orosanmälningarna inte stämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsas näringsdropp trappas ner och hon börjar äta mer mat. Hon beskrivs som pigg och glad och orkar gå i skolan hela dagarna.I orosanmälningarna skriver vården att Elsa har fullt näringsdropp, men vi kan se att hon haft samma mängd näring i droppet sedan hon var två år. Droppet har bara täckt hälften av den näring hon behöver.I ett vittnesförhör medger Elsas läkare att det står fel i orosanmälningarna. Han säger också att de insatser som nu genomförs i jourhemmet inte erbjudits föräldrarna eftersom mamman rapporterat in så många jobbiga symptom.Elsa planerar en fest när hon får komma hem och föräldrarna är hoppfulla inför utslaget i kammarrätten.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: David Rune

Den 8-åriga flicka, som vi kallar Elsa, finns i ett jourhem och får inte ha kontakt med sina föräldrar. Ekots och Kalibers granskning visar att det finns stora brister i socialtjänstens utredning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkare och sjukvårdspersonal har varit oroliga för flickan under en längre tid och har orosanmält till socialtjänsten. Vi kan se att flera av de uppgifter som lämnas till socialtjänsten inte stämmer.Elsas mamma Viktoria är anklagad för att ha misshandlat henne via sjukvårdsinsatser, Münchhausen by proxy.Föräldrarna överklagar beslutet om tvångsplacering. Domstolen avfärdar anklagelserna om misshandel. Men socialtjänsten har strax före förhandlingen lämnat in en ny anklagelse – att Viktoria överdriver flickans symptom.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: Ludvig Jansson

På skolavslutningsdagen hämtas en 8-årig flicka, som vi kallar för Elsa, och förs till ett jourhem. Ekot och Kaliber har granskat hur det kunde bli så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsa har en allvarlig och mycket ovanlig mag- och tarmsjukdom. Diagnosen sätts av specialisterna på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Men det är något som inte stämmer. Hon är trött och orkeslös, mår illa och har ont. Det är svårt att orka hela skoldagen.Mamma Viktoria är missnöjd med vården och vill byta till ett annat sjukhus. Vad hon inte vet är att hon snart kommer att bli anklagad för något av det värsta en förälder kan tänka sig.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: Elin Hagman

Lucas förlorar oskulden och döms senare för oaktsam våldtäkt. - Det fanns signaler som jag missade, menar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan lagen om samtycke började gälla 2018, har antalet fällande domar för våldtäkt ökat kraftigt. Ökningen gäller, enligt BRÅ, framför allt våldtäkter, där våld eller hot inte förekommer alls och där bevisningen i ännu större utsträckning enbart är muntlig.Många som döms är i tonåren, de är sexuellt oerfarna och vissa dejtar någon för första gången via en dejtingapp.LucasDet är söndag. Lucas, som vi kalla honom, är glad. Han går i högstadiet, och igår förlorade han oskulden med en tjejkompis han strulat lite med innan. Det är i alla fall vad han tror, då. - Vi hade träffats ett par gånger tidigare och aldrig gått så långt som vi gjorde den här kvällen.Tillbaka i skolan märker lärarna att tjejen är ledsen. Hon berättar att Lucas legat med henne, trots att hon sa nej. En polisutredning drar igång och Lucas får byta klass.Det som hänt är att Lucas och tjejkompisen setts hemma hos henne, utan föräldrar. De lägger sig på hennes säng. Hon säger att hon inte vill ha sex men Lucas lyssnar inte. Han börjar ta på henne och kyssa henne. Han tjatar om att de ska ha sex och försöker få henne att ändra sig.- Det fanns signaler som jag missade, säger Lucas.Hon säger åt honom att använda kondom, men hon gör det på ett sätt som ska få honom att förstå att hon egentligen inte vill, tycker hon. Han har sex med henne, mot hennes vilja.Efteråt följer hon honom till ytterdörren och säger hejdå. När han går bryter hon ihop. Det känns som att någon dött.- Jag har alltid sett det här som i grund och botten ett missförstånd mellan mig och den här tjejen. Ett missförstånd som fick allvarliga konsekvenser för hennes psykiska mående. Vilket jag har full förståelse för.Lucas döms för oaktsam våldtäkt, ett brott som kom i samband med att samtyckeslagen infördes.För att dömas för oaktsam våldtäkt krävs det inte längre uppsåt att våldta, utan det räcker med grov oaktsamhet.Förenklat: Personen har inte velat våldta men borde ha förstått eller åtminstone misstänkt att han gjorde det. Inte sällan är de som döms unga och oerfarna.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

Det frivilliga sexet upphör mitt i akten och Joakim döms för våldtäkt. När Nima ställs inför rätta efter vad han menar är frivilligt sex försvinner bevis på vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. JoakimDet är fredag, det är vår och Joakim och hans kompis har fixat några öl. Joakim är 17 år, går på gymnasiet. Det stora intresset är bilar, men han har ännu inget körkort. – Så blev vi sugna på Donken, McDonalds. Men vi kunde inte ta oss dit på något sätt.Dom skriver runt och får till slut tag på en tjej, som har en EPA-traktor och kan skjutsa. Vi kallar henne för Emma. Joakim känner igen henne, men har aldrig pratat med henne. – Jag sa ju det till henne, att jag tycker du ser väldigt bra ut.Emma flörtar tillbaka. Hon tycker att Joakim är snygg.Efter att de varit på Mc Donalds ska de köra hem. Plötsligt stannar Emma bilen mitt på vägen.– Men då stannade hon mitt i gatan och sa: Vi ska knulla. Jag bara: Ja, okej, visst.Efteråt tror Joakim att allt är som det ska, men Emma ska komma att anmäla honom för en brutal våldtäkt.NimaNima och Maja har träffats av och till under ett tag och haft sex ungefär varannan helg. När Nima kommer hem till henne den här kvällen så är det för att göra slut på deras träffar. Trots det har de sex.Fem veckor senare blir Nima kallad till förhör hos polisen.– Och då började tankarna snurra, jag tänkte varför? Har jag varit med om något? Är jag vittne för någonting eller vad kan det handla om liksom? Och sen så säger polisen:  det är så att du är misstänkt för våldtäkt.Maja säger att han tvingat ner hennes huvud mellan hans ben för oralsex och att han tvingat i sär hennes ben och hållit fast henne i handlederna.Under rättegången används sms som bevis mot Nima. Rätten får inte veta att det finns sms som talar till hans fördel, som slängts i slasken.RättsprocessernaRättsfall som Joakims, som bygger på muntligt bevisning, har enligt Brottsförebyggande rådet blivit vanligare sedan samtyckeslagen infördes, även i fall där våld har sagts förekomma, men inte går att bevisa.Många jurister menar att det därför har blivit svårare att förutsäga hur det kommer att gå. Bengt Ivarsson är advokat och var expert i utredningen om samtyckeslagen. – Ja, i och med att det bygger så mycket på muntliga uppgifter så blir det ju lite lotteri, hur det går. Och jag vet också att många domare tycker att det här är bland de absolut svåraste mål man kan ha.Josefin Wetter har arbetat både som målsägarbiträde för kvinnor i våldtäktsmål och som försvarare. I grunden är hon positiv till lagstiftningen. –       Och jag tänker också att det är väldigt viktigt för unga människor som ska göra sina sexuella debuter. Att man är noggrann över att undersöka: Är vi båda med på detta? Och vad är vi med på? Så det är absolut positivt. De negativa delarna är ju förstås precis som i det här fallet som vi talar om nu.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

Hugo anklagas och döms för våldtäkt efter en natt med, vad han menar, frivilligt sex. En granskning om hur de rättsliga processerna kring våldtäkter har påverkats sedan samtyckeslagen infördes 2018. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2013 börjar en stark opinion växa fram i Sverige. Målet är att Sverige ska införa en ny samtyckeslag. En lag där det inte bara framgår att ett nej är ett nej - utan där det tydligt ska framgå att båda vill ha sex. Det finns dom som är kritiska, framför allt jurister, som bland annat menar att en lagändring riskerar att leda till godtyckliga bedömningar av om det finns samtycke eller inte. Men i den allmänna debatten blir dom överröstade. 2018 klubbas den nya lagen igenom.Hugos kvällEfter att ha druckit några öl med en gammal kompis dyker kompisens flickvän upp. Paret börjar bråka, det blir våldsamt och polisen kommer. Flickvännen, som vi kallar Sofia, får stanna kvar hos Hugo tills allt lugnat ner sig. Hon ska sova över.– Men medan jag står och bäddar sängen så hoppar hon upp i sängen och tar tag i min tröja, drar ner mig på sängen och börjar kyssa mig. Det leder till att vi har sex med varandra.Varför låg du med henne?– Det blir ett ögonblicksbeslut. Jag är inte alls beredd.För det jag undrar är…. Att du inte typ frågade “vill du verkligen ligga med mig när du lever i en misshandelsrelation och vi inte är tillsammans”?– Jag vet inte var man slänger in den frågan när man precis blivit neddragen på sängen.Men tänk om det var så att du våldtog henne utan att du förstod det?– Det finns ingenting i vare sig hennes eller mitt agerande den kvällen som gör att jag skulle ha den minsta tro på att det inte var frivilligt.Sofias berättelse om det som hände är en helt annan. Hon säger att hon låg och sov, och vaknade av att han började ha sex med henne, mot hennes vilja. Att hon blivit våldtagen av Hugo.Samtycke krävsPå ett advokatkontor i Göteborg jobbar Hanna Larsson Rampe. Hon är brottmålsadvokat, specialiserad på sexualbrott.– Det är klart att det krävs samtycke och att båda ska vara överens. Men så som lagstiftningen ser ut så har man hamnat i en situation där man i praktiken tillämpar en omvänd bevisbörda där den som är misstänkt för brott ska behöva bevisa att det fanns ett samtycke. Det är minst sagt olyckligt.RättegångSofias pojkvän är svartsjuk, och tidigare dömd för att ha misshandlat Sofia. Det är han som ringer polisen och anmäler Hugo för våldtäkt. Under polisutredningens gång upplever Hugo att polisen hakar upp sig på att han använt glidmedel. Han tycker det verkar som polisen tror att han använt det för att kunna våldta Sofia.Hugo har en hudsjukdom som gör huden torr, han tycker det gör ont att ha sex utan glidmedel, och använder därför alltid det. Han ber polisen hämta ut hans sjukjournaler, men när utredningen är nästan färdig får han veta att det inte finns några journaler. Polisen säger till honom att de inte kan trolla fram dem.– Jag får en total chock. Det där är ett av få bevis som går att lägga fram för att det jag säger är sant, säger han.Men journalerna finns visst, polisen har bara inte hittat dem. För polisen har kontaktat fel avdelning. De hör av sig till akuten.Polisen skickar en begäran till vårdcentralen också. De uppger att de skickat in alla Hugos journaler till polisen. Men bara fem sidor förs in i polisutredningen. Två saknas. De två sidor som saknas bekräftar det Hugo säger: Han har besvär med sin penis, en hudsjukdom.– Det är givetvis en brist som är allvarlig. Det finns ingen anledning för oss att bortse från journalanteckningar i sin helhet, säger lokalpolisområdeschef Susan Friberg.Tingsrätten får aldrig veta att det är misstag som ligger bakom att Hugo inte har några journaler. I domen skriver de att hans förklaring till varför han använde glidmedel framstår som påhittad. Rätten anser att det är klarlagt att Sofia sov när övergreppet startade, och han döms för våldtäkt.Hugo överklagar till hovrätten, och får själv fatt i sina journaler, men det spelar ingen roll. Hovrätten skriver att de inte gör någon annan bedömning än tingsrätten.Advokat Hanna Larsson Rampe säger att hon upplevt liknande när fall tas upp till hovrätten. För även om de gör en egen prövning, så bygger den i regel på inspelade förhör från tingsrättsförhandlingen. – Jag skulle nog säga att det är otroligt viktigt att man gör rätt i tingsrätten och presenterar allt man kan och satsar hårt på förhören.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

REPRIS MED UPPFÖLJNING: Under senare år har strypvåldet ökat. Sara och Svea berättar om vad de utsattes för i sina relationer. Det sexuella strypvåldet var värst säger Svea. Vi varnar för skildringar av sexuellt våld i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kraftig ökning av strypvåldSara träffar kärleken på nätet. Hon blir snabbt förälskad och beskriver de första tre månaderna som intensiva och lyckliga. Men sedan förändras mannen. Det första slaget kommer efter ett halvår. Våldet blir vardag och mannen ger sig på Sara varje dag.Han tog också stryptag på dig?– Ja, det gjorde han och den här känslan av att kippa efter andan och att det svartnar, att inte få luft, och att du inte är där. Den rädslan också – släcker han mitt liv nu?Många larmar om att strypvåld och strypsex ökar. Just strypvåldet mot kvinnor beskrivs som en stor risk: det kan övergå i dödligt våld. Därför måste det förebyggande arbetet bli bättre och kunskapen höjas hos dem som ska dokumentera och utreda den här typen av brott, anser regeringen.Kaliber har gått igenom drygt 300 domar från de senaste fem åren som handlar om strypvåld och strypsex i nära eller tillfälliga relationer. Förra året (2023) var det totalt 86 domar – en ökning med drygt 75 procent jämfört med de tre föregående åren. En siffra som vi redan nu i september (2024) är i kapp.Bättre dokumentation behövsBrita Zilg är forskare och rättsläkare på Rättsmedicinalverket, den myndighet som i början av mars fick i uppdrag av regeringen att öka kunskaperna om strypvåld. Bland annat finns det brister vid dokumentation i samband med undersökningar på vårdcentraler och sjukhus, vilket kan påverka underlaget i patientjournalen.– De är ofta väldigt överslätande beskrivna och speciellt strypskador kanske för det man ser, resterna efter ett stryptillfälle, det kan vara rätt diskreta skador som väldigt svaga hudavskrapningar och blåmärken på halsen, säger Brita Zilg.För om bevisen inte räcker är risken att förövare går fria – och det är ju också så att personer som döms för fler eller allvarligare brott kan få ett strängare straff. Det är därför dokumentation av strypvåld är så viktig.Även polisen behöver lära sig mer om strypvåld. Bland annat att ställa rätt frågor och leta efter spår. Anna Jinghede Sundwall är doktorand och kriminaltekniker vid polismyndigheten, men just nu arbetar också hon med Rättsmedicinalverkets studie.– Det är ett våldsfenomen som vi har generellt låg kunskap om och det handlar många gånger om svårbevisade brott och vi vet att strypvåld är en riskfaktor, icke dödligt strypvåld är en riskfaktor för senare grövre och faktiskt dödligt våld, så det är angeläget att vi lär oss mer för att förebygga, säger hon.Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play - och hör reporter Lisbeth Hermansson berätta vad som hänt sedan den sändes första gången den 23 september 2024. Vi vill varna för skildringar av sexuellt våld i programmet.

En läkare skriver ut recept på narkotikaklassat läkemedel över stora av delar landet. Apoteken går ihop och anmäler läkaren. Trots det kan han fortsätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det var som att han var påverkad av nånting. Läkaren tittar snabbt på Kristinas operationssår som smärtar och är rött och svullet.  – Han var inte närvarande i rummet. Några dagar tidigare misstänker chefen på en annan vårdcentral att han är drogpåverkad på jobbet. Men det vet inte Kristina.  – Sen träffar jag honom och jag ser tydligt en dysfunktion liksom hos en person Han skriver ut antibiotika. Och hon går hem. Knappt ett dygn senare spricker såret. – Såret öppnar sig och varet väller ut ur kroppen och jag får hög feber. Pappa hämtar en liten plastlåda som han börjar samla upp varet i, för varet bara väller ut. Så man förstår direkt att det här är en infektion i kroppen.  Och man ringer 112Farliga läkare är en granskning i två delar om läkare som anmäls gång på gång men som kan arbeta på som vanligt.Misstänks vara drogpåverkad – träffar ändå nya patienterFarliga Läkare - år av misstag, handlar om en läkare som skriver ut narkotikaklassad medicin i mängder, till personer över hela landet.– Omfattningen av det här har vi inte sett tidigare, det förekom över hela landet, alla apotek reagerade.  Om att en läkare som misstänks vara drogpåverkad på jobbet ändå kan träffa nya patienter.  – Det borde inte förekomma. Han borde bli stoppad Och att det sen tar år att utreda och att det under tiden strömmar in nya larm. – Man kunde se att här är det några som har hittat ett kryphål i det svenska systemet.Reporter: Magdalena BranderProducenter: Johan Sundström och Malin MarckoSlutmix: Thobias Sandin

Under nio år kommer det in anmälningar om läkaren. Han är inte patientsäker. Trots att IVO utreder och ger läkaren kritik så kan han fortsätta jobba på som vanligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En bil vinglar fram och tillbaka på motorvägen i mörkret. Den kör ut mot vägrenen. Sen in mot räcket. Tillbaka mot vägrenen. För att nästan kollidera med en bil som kör om.Bilen kör i 30 km i timman. Sen i 110, fram och tillbaka i ryckiga hastigheter.När polisen får stopp på bilen, får de hjälpa till att bära mannen ur förarsätet. Han säger att han är läkare. På väg från sitt jobb på vårdcentralen.Han har svårt att stå upp och somnar till ibland när polisen pratar med honom.– Det är ju absolut galet. Är det såna läkare vi ska gå till?Längs samma väg, i en liten ort, bor Ulla. Det är 2015 och Ullas 37-årige son Andreas kämpar med sin psykiska ohälsa. Med ångest, och social fobi. Och han tycker det är svårt att prata med folk. Till och från missbrukar han alkohol och tabletter.– Vi ställde alltid upp på honom och tittade till honom lite då och då. Han fick sova över, berättar Ulla.Det är våren 2015. Andreas är sjukskriven för sitt psykiska mående. Han har inget körkort, men har precis köpt en moped.– Han var så glad och han kunde forsla sig själv liksom utan att vara beroende av andra.Samtidigt har Andreas en långdragen förkylning som inte ger med sig. I slutet av april bokar Andreas en tid på vårdcentralen.Läkaren som Andreas ska träffa har haft sin legitimation i fem år och har efter det jobbat på olika vårdcentraler i Västsverige.Andreas reser sig upp i väntrummet och går in med läkaren i ett besöksrum. En stund senare går han hem med ett recept av den narkotikaklassade hostmedicinen cocillana etyfin. En halvlitersflaska.Men förkylningen ger sig inte.– Han var inte bra i halsen. Han hade slemhosta, berättar mamma Ulla Tre dagar senare är Andreas tillbaka på vårdcentralen. Han har haft svårt att sova sista veckan. Han får återigen träffa läkaren. Den här gången går Andreas hem med ett recept på 30 sömntabletter. Ett beroendeframkallande narkotiskt läkemedel. Ulla pratar med sin son Andreas när han är på ett köpcentrum och ska köpa snus. Han är glad.– Han står vid kassan och så säger han hejdå mamma puss och kram.Andreas hittas dödDet är sista gången Ulla hör sin sons röst. Det blir Valborgsmässoafton. Klockan är tjugo över nio på morgonen. Än så länge har Ulla och Mike ännu inte gått upp. Det regnar utanför sovrumsfönstret när telefonen ringer.– Och då rämnar hela min värld. Totalt, säger Ulla.Andreas har hittats död på golvet vid sin säng.– Mitt barn, mitt barn! Det var det jävligaste jag varit med om. Det var det jävligaste. Jag kunde liksom inte ta in det. Man ville liksom bara bort själv. Det blir svart, alltså. Man befinner sig i nåt jädra svart hål som är så overkligt så man... Jag tänker så här: Det här klarar jag inte. Jag kan inte överleva detta.Ulla anmäler Andreas läkare till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.Utredningstider på upp till 4,5 årKaliber har tittat på 61 läkare som har fått sin legitimation återkallad under förra året och fram till september i år. I nästan hälften av fallen har det tagit IVO mer än 500 dagar att utreda. Den längsta utredningstiden är på 4,5 år.IVO tycker själva att deras utredningstider är för långa.Av de 61 läkare som vi tittat på i vår granskning se ser vi att på elva läkare kommer det in nya tips eller anmälningar till IVO under tiden dom utreds och innan dom får sin legitimation återkallad.Läkaren som gav Andreas hostmedicinen trots varningen är en av dem.  Det finns fler patienter som felbehandlas av läkaren.– Nu var det nåt som gick av, säger Barbro.2012 kommer första anmälan. Då har läkaren haft sin legitimation i två år. Han jobbar extra på en vårdcentral och det är dit Barbro söker sig efter att ha ramlat och har ont i armen. Läkaren undersöker henne inte ordentligt och hon får ingen remiss för röntgen. Trots att hon inte kan lyfta armen skickas hon hem.– Jag skulle enligt honom hålla på med rehabövningar fast jag inte ens kunde lyfta den upp till magen.Efter två veckor med svår smärta åker Barbro återigen till jourcentralen. Hon får träffa en annan läkare och får direkt en remiss till röntgen. Det visar sig att Barbros arm är av. På två ställen.– Jag känner mig besviken och inte trodd på.Reporter: Magdalena BranderProducenter: Johan Sundström och Malin MarckoSlutmix: Thobias Sandin

Shahida hedersmördades av sin pappa och bror. Gång på gång försökte hon få hjälp från socialtjänsten undan förtrycket i sin familj. Nu kritiseras socialtjänsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På högstadiet berättar Shahida om hur hennes pappa kontrollerar henne men det är först på gymnasiet som det görs en orosanmälan till socialtjänsten i Lessebo, efter att hon berättat att pappan slår henne och har hotat med att skicka iväg henne från Sverige.Shahidas arbetskamrat och vän Pernilla Lindblom berättar:– Hon fick inte gå ut, hon fick inte träffa vänner, hon fick definitivt inte träffa killar. Men föräldrarna förnekar att det förekommer problem i familjen. Och efter att socialtjänsten pratat med dem backar Shahida på sin berättelse. Socialtjänsten avslutar utredningen utan åtgärder.Devin Rexvid forskare vid Stockholms universitet, menar att socialtjänsten borde erbjudit henne skydd från föräldrarna:– Skyddet är en grundförutsättning för en grundlig, allsidig, objektiv utredning från socialtjänstens sida. Så länge de inte känner sig i skydd vågar de inte leverera hela berättelsen med alla detaljer.Socialtjänsten i Lessebo kritiserasShahida får senare hjälp i form av stödsamtal och kontaktperson, men med tanke på vad hon utsattes för borde hon fått skydd, om nödvändigt med hjälp av tvångslagstiftning, menar Devin Rexvid.– Socialtjänsten har definitivt brustit i att skydda henne vid rätt tillfälle, menar han.Linda Rehn Landström, verksamhetschef för individ och familjeomsorgen i Lessebo säger att hon tar till sig av kritiken men vill i övrigt inte kommentera.– Vi väljer att inte kommentera, det är en bedömning både utifrån individen, men också för närstående runtomkring, säger hon.Fredag den 3 maj 2024 mördas Shahida av sin pappa och äldre bror. Hon stryps med sin egen sjal.– Nu har det här hänt och nu kan vi inte göra nåt åt det, men det får inte hända igen. Vi måste hjälpas åt i hela samhället, för att förhindra sådana här saker, att det ska ske, säger vännen Pernilla.Shahidas pappa dömdes till livstids fängelse för mordet på Shahida. Han nekar till alla anklagelser. Shahidas äldre bror dömdes till 16 års fängelse. Han erkände att han mördat sin syster på uppmaning av sin pappa. Däremot frikändes mamman från mord. Under rättegången förnekar hon att det förekommit våld i familjen.Lyssna på granskningen Shahida och hedersmordet.Reporter: Lena PetterssonProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Gustaf Vilhelmsson

Dykaren Marcus Bergman fastnar på botten av sjön Haggen i Dalarna. Han dör intrasslad i en lina. Kvar finns frågorna: Hur kunde det ske? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det kändes mycket, mycket skarpare. Det kändes mer allvarligt faktiskt.Larmet går till räddningsstationen i Ludvika.– Det är en arbetsplats man har hållit på och dykt i och man har tappat bort en dykare som inte har kommit upp något mer.Flera bilar och ett dyklag kommer fram till sjön Haggen.– De dyker snabbt. Och de är stressade. Vi är ju där för att rädda liv.De ser ett svagt sken från en lampa när de närmar sig botten. Strax bredvid finns dykaren. Han sitter fast.Nyheten om en saknad dykare sprider sig.– Det fanns en rubrik. Dykare försvunnen i sjön Haggen i Ludvika. Under dykarbete tror jag till och med det stod. Och det högg ju till i mig direkt. Jag tänkte att det här är inte bra, säger Anders, svärfar till dykaren Marcus.Anders provar att ringa Marcus.– Får ju inget svar. Och det lugnar mig ju inte precis.Han ringer sin dotter, Emma.– Jag sa det ”Emma. Det har hänt någonting här. Jag har snappat upp i media att en dykare är försvunnen i Haggen”. Och då hann jag ju nästan inte säga färdigt meningen förrän Emma skrek rakt ut bara, säger Anders.– Jag fattade direkt. Att det var han…då hade jag också den här minnesbilden av vårt samtal att så här... Om någonting händer så funderade han ju på hur någon skulle hinna hjälpa honom, säger Emma, Marcus fru.Vi har varit i kontakt med dykföretaget, men de vill inte svara på någon av våra frågor.Reporter: Alice Lundberg.Producent: Johan SundströmProduktionsteknik: Melekeh MeyerSlutmix: Göran WilandFör serien Andnöd har också Ida Nordén, Fredrik Ankersen, Ida Cliffordson Weicht och Markus Alfredsson varit reportrar.

Det är en av de största föroreningsskandalerna i svensk historia. Nu kan Kaliber avslöja i en hemlig inspelning hur Försvarsmakten hanterat släckskummet med PFAS i Kallinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nahla Afzelius är 4 år när det blir känt att hon har fått i sig de hälsofarliga kemikalierna. Idag är hon 16 år och är orolig för vad de kan göra med henne.– Kanske att jag inte kan få barn eller att jag får cancer, att jag för det vidare till mina barn. Det är inte så kul att tänka på faktiskt, säger hon.Kallingebor har bland de högsta halterna PFAS i världen. Förgiftningen har pågått under lång tid och forskningen visar att befolkningen här löper större risk att drabbas av sjukdomar som njurcancer, testikelcancer och diabetes typ 2.Hemligt samtalTrots att det är Försvarsmakten som orsakat PFAS-föroreningen i Kallinge har de hela tiden sagt att F17 har hanterat släckskummet med PFAS på rätt sätt. I en dold inspelning avslöjas något annat.När Kaliber granskade den stora PFAS-skandalen 2019 pratade vi med den dåvarande flottiljchefen på F17. Efter den intervjun händer något ovanligt. Flottiljchefen lyckas inte lägga på luren.– Jag tänkte på en… där duckade jag. Jag tänkte, ska jag genom honom det? Nä, jag låtsas att jag inte fattar.Kaliber kan därför avslöja allt som sades i en dold inspelning mellan flottiljchefen och kommunikationschefen när de inte tror någon hör.Då framkommer en annan bild över hur släckskummet har hanterats inom Flygvapnet.– Vi spolade oss själva med det. Det var ju roligt, såg ut som en Michelingubbe.Det framgår också av samtalet att man gjort provskott med släckskum före övningarna. De provskotten sker rätt ut i miljön.Granskningen visar också att Försvarsmakten visste om risken att släckvattnet från brandövningarna på F17 kunde förorena dricksvattnet i Kallinge redan 1995. Nästan 20 år innan PFAS upptäckes i dricksvattnet.Björn Norrbrand är chef för avdelningen för förorenade områden på Försvarsmaktens miljöprövningsenhet.– Jag tycker att vi har följt gällande regler. Granskningen är ett samarbete med Vetenskapsradion.Reporter: Daniel VärjöProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Oscar LindholmAnsvarig utgivare: Sabina Schatzl 

Kommunerna i norra Sverige är centrala för den gröna omställningen. Men de stora kostnader som industrierna för med sig gör att många kommuner nu har börjat tveka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit många första spadtag och annonseringar om industrisatsningar under några år – satsningar där Sverige ska ta steget in i framtiden – och vi ska bli mer hållbara. Det har kallats den gröna omställningen. Om den gröna omställningen ska lyckas så behövs 100 000 nya invånare i landets norra delar.– Man är lite grann fast i 1940-talstänk att finns arbetena så innebär det att folk flyttar dit. Så fungerar det inte längre, säger oppositionsrådet Tobias Sandblad (M) i Boden.Men till det som för några år sen kändes hoppfullt ser man nu en annan sida – de stora kostnader som industrierna för med sig.Boden är en kommun som satsat stort på ny infrastruktur redan innan de ens visste om någon aktör var intresserad av att etablera sig där. Kommunen har tagit miljardlån. – Hoppsan, ja det var ju en hel del. Ja, det hade man väl inte riktigt tänkt sig, säger en bodensare som Kalibers reporter pratar med.Kommunerna i norra Sverige, som är centrala för den gröna omställningen i Sverige och i Europa, har nu börjat tveka inför nya industrietableringar – och nu vill majoriteten av kommunerna i Västerbotten och Norrbotten ha mer stöd av staten för investeringar i den gröna omställningen, visar Kalibers kartläggning.Näringslivschefen i Boden förstår de som tvekar att gå samma väg som de gjort i Boden.– Det är klart att man förstår att kommuner kommer att fundera en och två gånger innan man hoppar på en megainvestering som det här faktiskt är, säger Mats Berg.Lyssna på Kaliber om Den gröna boomens baksida.Reporter: Malin MarckoProducent: Annika H Eriksson 

De ignorerades när de tryckte på larmknappen och tvingades ligga i sin egen avföring och fick blödande liggsår. Kaliber om hur det gick efter att parkinsonsjuke Henrik slagit larm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Granskningen av serviceboendet på Hundraårsgatan i Göteborg engagerade, många blev upprörda över Parkinsonsjuke Henriks berättelse. Och det blev snabba konsekvenser.Verksamhetschefen upp sig - och högsta förvaltningschefen fick sparken av ansvariga politiker en dryg vecka efter att granskningen sändes.Ordförande i nämnden för funktionsstöd, Håkan Hallengren (S) .– Det har brustit på så många plan. De här 400 avvikelserna på samma boende som inte har rapporterats vidare till de som är högst ansvariga i verksamheten och i nämnde det är helt oacceptabelt. Det är därför vi behöver ett nytt ledarskap tycker vi.De ansvariga politikerna i nämnden för funktionsstöd beslutade att det skulle göras en extern utredning av serviceboendet på Hundraårsgatan om hur det kunde bli som det blev och varför det tog så lång tid innan det blev någon förändring. Utredningen tittar även på ansvaret på olika nivåer i organisationen och varför allvaret i situationen inte nådde högsta ledningen tidigare.Lyssna på programmet för att höra mer om vad som hänt sedan granskningen publicerads i jui 2025.Reporter: Ola SandstigProducent: Annika H Eriksson

Utredningen om sexualbrott mot Maja tar över två år. En polis som jobbade med utredningen blir sedan omplacerad. En annan döms några år senare själv för barnpornografibrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det ser exakt likadant ut”, säger Maja.”Ja, det förändras inte över tid här, det är bara vi som blir äldre”, säger barnförhörsledaren.Maja har blå lösnaglar och långa lösögonfransar. Hon tittar upp från sin mobil när förhörsledaren kommer in i rummet.  ”Du har varit här och det är längesedan”, säger barnförhörsledaren.   Polisen utreder sexualbrott som Maja berättat att hon utsatts för av sin styvpappa. Det är två och ett halvt år sedan anmälan gjordes, då Maja satt i förhörsstolen första gången. Utredningen fortsätter. Maja har hunnit bli tonåring. Majas telefon har tömts. Men sedan har polisen tappat bort bevisen.– Jag tappade ju hoppet på hela vår anmälan och deras utredning, säger Maja. Del 2 av granskningen ”Barnen som väntar på rättvisa” - om hur barn som utsatts för brott som ska utredas skyndsamt - får vänta. Trots återkommande kritik mot polisens utredningstider. Maja och Bengt heter egentligen något annat. Polisen som dömdes för barnpornografibrott har överklagat domen, som ännu inte avgjorts i hovrätten. Reporter: Julia GöransProducent: Johan Sundström

Anton berättar att han utsatts för övergrepp. En polisutredning startar, som ska ta högst tre månader. Men tiden går. Fristen får löpa, konstaterar polisen om att fallet inte kan prioriteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Barn som utsatts för brott som ska utredas skyndsamt - får vänta. – Jag hade ju tänkt många gånger hur jag skulle reagera. Om jag såg människan.   Liv går över parkeringen utanför mataffären för att hämta en kundvagn. Då får hon syn på honom.   – Han har förstört mitt barn.   Mannen som de anmält till polisen.     – Hela kroppen reagerade. Magen och huvudet.   Mannen som har förgripit sig på Livs son Anton.  Nu är det ett år sedan utredningen började. Men inget åtal kommer.   – Han går fri som ingenting. Ingen vet vad han har gjort.  Liv håller ett hårt grepp om i kundvagnen. Hon väntar tills mannen är borta igen. Tiden fortsätter gå. Polisen fortsätter utreda.   – Ingen vill att utredningar där barn är inblandade ska ta lång tid, säger Liselott Herschend, åklagare. – Det är både misstänkt och målsägande som blir drabbade här, säger Emma Vangstad, gruppchef vid Polisen.– Det skulle jag säga nästan är omöjligt att hålla en tidsfrist på tre månader, säger polisen Marika Holmkvist. Del 1 av granskningen ”Barnen som väntar på rättvisa” - om hur barn som utsatts för brott som ska utredas skyndsamt - får vänta. Trots återkommande kritik mot polisens utredningstider.Anton och Liv heter egentligen något annat. Reporter: Julia GöransProducent: Johan SundströmSlutmix: David Hellgren

Kaliber är slut för säsongen - men vårens, och alla tidigare granskningar finns att lyssna på här, i Sveriges Radio Play! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är tillbaka med nya granskningar i september.

En yogarörelse lockar unga sökande elever, men några saker verkar underliga undervisningsmaterial med nakna kvinnor och rykten om sexuella ritualer. Var har de hamnat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna på Kalibers granskande serie Yogasekten.

Vi informerar om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Kalibers program: Överläkare gav patient självmordstips fick nytt jobb i annan region Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radio har fällts av Granskningsnämnden för partiskhet och osaklighet i den version av programmet ”Överläkare gav patient självmordstips – fick nytt jobb i annan region” som publicerades i SR Play den 16 april 2025.I programmet sades att Kaliber sökt en av läkarna men att hon inte hade återkommit med svar. Sveriges Radio hade sökt den aktuella läkaren inför publiceringen den 16 april men på fel e-postadress och hon hade därför inte nåtts av Kalibers frågor. Hon hade därmed inte fått möjligheten att bemöta kritiken före publicering. Programmet strider därför mot kravet på opartiskhet.Uppgiften i programmet om att Kaliber sökt läkaren men att hon inte velat återkomma var således felaktig. Programmet stred därför i detta avseende mot kravet på saklighet.Sveriges Radio publicerade ett genmäle från läkaren dagen efter den 17 april. Det genmälet innehöll dock även den felaktiga uppgiften att Sveriges Radio sökt läkaren. Hanteringen av genmälet var därför inte förenlig med bestämmelsen i sändningstillståndet.

De har drabbats av en hjärnskada och bor på serviceboendet för att få omsorg. Istället låter personalen dem ligga i sin egen avföring hela nätter och larmen sätts på ljudlöst eller göms undan. Det dröjer år innan personalen tvingas bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tänkte, var fan har jag hamnat någonstans? Det är människor som inte bryr sig?Så säger Henrik, som har Parkinsons sjukdom och bor på det kommunala serviceboendet på Hundraårsgatan i Göteborg för att få omsorg. Istället blir de boende lämnade hela nätter av personalen i sin egen avföring. De larmar, men ingen hör. De skriker, men ingen lyssnar.– På natten fanns det folk som inte kom in över huvud taget till mig. De hjälpte mig inte. Jag kunde larma hur länge som helst.En natt lyckas Henrik resa sig upp från sängen, ta sig ut i korridoren. Då upptäcker han att nattpersonalen ligger och sover. Dagen efter säger han till enhetschefen. Och från den dagen får han ett helvete.– Det var ju katastrof. De gav ju igen direkt. De är inte värda att jobba med människor.– Jag har jobbat i över 40 år i kommunen. Jag har aldrig sett något liknande. Jag var i chock, berättar en av stödpedagogerna som kom till boendet.– Det är fruktansvärt att det har varit så i verksamheten och att de åtgärder som vi har försökt sätta in inte har hjälpt hela vägen ut. Jag hoppas att de nya åtgärderna som är tillsatta nu ska få en fungerande verksamhet, säger verksamhetschef Christina Kostet.Lyssna på Kalibers granskning ”Vanvården på Hundraårsgatan: Personal lämnade hjärnskadade i sin egen avföring”Reporter: Ola SandstigProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Gustaf Vilhelmsson 

Vår reporter börjar som elev i yogaskolan och åker på retreat i skogen med många överraskningar. Forskare försvarar yogaskolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I skogen intill en sjö pågår ett tantraretreat, arrangerat av yogaskolan Natha. Trots att flera av yogarörelsens lärare är misstänkta för grova brott mot yogaelever, försöker skolan fortsätta som vanligt.Vad som ska hända under retreatet vet deltagarna ännu inte, men en packlista som skickats ut avslöjar litegrann. Deltagarna uppmanas ha med sig bland annat yogakläder, finkläder – och specifikt för kvinnorna: sensuella underkläder.Det yogaskolan inte vet, är att en av deltagarna är vår reporter.De brottsmisstänkta lärarna nekar till anklagelserna och menar att yogarörelsen är utsatt för religiös förföljelse. Natha skriver till Kaliber att de tar kraftigt avstånd från alla former av övergrepp, maktmissbruk och manipulation.Reportrar: Ida Nordén, Markus Alfredsson, Carmen Dickson.Producent: Johan SundströmSlutmix: Thobias SandinSerien är ett samarbete med Danmarks Radios Merle Baeré, Thomas Prakash och Anne Skjerning.

Kvinnor som bjudits in till gurun ska genomgå en sexuell ritual med honom. De får skriva på tystnadskontrakt men skolans hemligheter börjar ändå komma ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ashleigh förs till guruns gömställe iförd ögonbindel. Det går upp för henne vad hon förväntas göra med honom.– Jag vill inte, det här är inget för mig.Samtidigt läser hon om vad som händer de kvinnor som säger nej. En sådan kvinna är dum, ytlig och instabil – och är dömd till lidande.– Mina rädslor handlar om liv och död.Reportrar: Ida Nordén, Markus Alfredsson, Carmen Dickson.Producent: Johan SundströmSlutmix: Thobias SandinSerien är ett samarbete med Danmarks Radios Merle Baeré, Thomas Prakash och Anne Skjerning.

Emmas yogalärare ska lära henne saker sexuellt, för att nå högre andliga tillstånd. Andrea får en inbjudan från yogagurun för att gå igenom en ritual. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emma går på undervisning på yogaskolan Natha och har samtidigt en sexuell relation med sin betydligt äldre lärare.– Även liksom på någon slags intim nivå så fanns det saker som skulle göras på något visst sätt i syfte att tjäna något högre.  Det var fortfarande en lärar-studentrelation.En del kvinnliga elever får en personlig inbjudan av yogaskolans andlige ledare som håller sig gömd eftersom han är internationellt efterlyst för människohandel.Andrea drömmer om hur mötet kommer vara.– Mina drömmar och verkligheten var ju två skilda världar. Reportrar: Ida Nordén, Markus Alfredsson, Carmen Dickson.Producent: Johan SundströmSlutmix: Thobias SandinSerien är ett samarbete med Danmarks Radios Merle Baeré, Thomas Prakash och Anne Skjerning.

Yogarörelsen Natha lockar unga sökande elever, men några saker verkar underliga undervisningsmaterial med nakna kvinnor och rykten om sexuella ritualer. Var har de hamnat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Emma” kommer i kontakt med yogaskolan Natha 2018, efter att hon deltagit i ett tystnadsretreat. Hon har ett stökigt år bakom sig när hon hamnar här. Hon har sagt upp sig från sitt jobb som ingenjör och söker något annat i livet.– En jättestor förändring i mitt liv, från att ha läst teknisk högskola, varit ganska matematisk, rationell. Och så var det precis som att det inte höll.Emma lär sig om yoga och tantra, och hittar en annan typ av gemenskap än hon är van vid. – Väldigt förföriskt på ett sätt, för att jag kom ju också då från en plats där livet inte riktigt funkade.I yogasalen finns en bild på rörelsens grundare Gregorian Bivolaru, ofta kallad Grieg. Han kommer ursprungligen från Rumänien, men har sedan tidigt 2000-tal asyl i Sverige. Vid den här tiden är gurun efterlyst, misstänkt för människohandel. Yogarörelsen menar att han och skolan är religiöst förföljda.Emma berättar att man pratar om Grieg som gurun i den här organisationen.   – En upplyst man, att han satt på speciella andliga förmågor.I skolan ses sexuella praktiker som ett sätt att nå högre andliga tillstånd. Och till vissa kvinnliga yogaelever kommer en inbjudan från gurun själv till ett personligt möte på hans gömställe i Paris.Reportrar: Ida Nordén, Markus Alfredsson, Carmen Dickson.Producent: Johan SundströmSlutmix: Thobias SandinSerien är ett samarbete med Danmarks Radios Merle Baeré, Thomas Prakash och Anne Skjerning.

REPRIS: Väskor spolas upp utmed västkusten som innehåller kokain. Att slänga väskor från fartyg är ett nytt sätt som smugglare använder för att undvika hamnkontroller. Men även parasitgömmor dolda gömslen på utsidan av fartyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Två män hamnar i sjönöd mitt i natten utanför Höganäs kust. Några dagar senare hittas svarta säckar med total 70 kilo kokain på en strand, tio mil söderut. De två männen hade misslyckats med att hämta en ”drop-off”.Det är det första kända fallet där en sådan här stor mängd kokain flutit i land i Sverige, där smugglare kastat kokain i havet från ett fartyg, som är tänkt att hämtas upp av en mindre båt som kör in det till land.Kalibers kartläggning visar att 21 fartyg som kommer från riskländer har lagt till i svenska hamnar under första halvåret av 2024, vilket är fler än vad som lade till hela 2023.I genomsnitt utför Tullverket och Kustbevakningen endast 10-15 fartygskontroller per år, och majoriteten av dessa utförs vid en kaj. Men då finns risken att narkotikan redan lämnat båten.– Vi vet vilka riskfartyg vi ska fokusera på. Problemet är att vi inte har den resursen att göra det i den utsträckningen som behövs för att få de träffarna då, säger Niklas Delin, gruppchef på Tullverket syd.Nu flaggar myndigheter och EU-instanser för att kontrollerna av fartyg måste öka – annars riskerar Sverige att bli en ännu större inkörsport för narkotika i Europa.Programmet är en repris från november 2024.Reporter: Elsa HenriksdotterProducent: Johan SundströmSlutmix: Rolf Hilton

Fler utrymningsvägar i Oceanas badtorn. Skänningeanstalten lägger ned kritiserade kontrollgruppen. FN:s generalsekreterare påstod att en familj flydde sitt hus på Samoa p g a klimatförändringarna. Kaliber sökte upp familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En överläkare som fått sparken från Sahlgrenska efter att ha ansetts vara en patientsäkerhetsrisk fick nytt jobb efter fina referenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radio har fällts av Granskningsnämnden för partiskhet och osaklighet i den version av det här programmet som publicerades i SR Play den 16 april 2025.I programmet sades att Kaliber sökt en av läkarna men att hon inte hade återkommit med svar. Sveriges Radio hade sökt den aktuella läkaren inför publiceringen den 16 april på fel e-postadress och hon hade därför inte nåtts av Kalibers frågor. Hon hade därmed inte fått möjligheten att bemöta kritiken före publicering. Programmet strider därför mot kravet på opartiskhet.Uppgiften i programmet den 16 april om att Kaliber sökt läkaren men att hon inte velat återkomma var således felaktig eftersom hon sökts på fel adress. Programmet stred därför i detta avseende mot kravet på saklighet.Sveriges Radio publicerade ett genmäle från läkaren dagen efter den 17 april. Det genmälet innehöll dock även den felaktiga uppgiften att Sveriges Radio sökt läkaren. Hanteringen av genmälet var därför inte förenlig med bestämmelsen i sändningstillståndet.Överläkare gav patient självmordstips – fick nytt jobb i annan regionLäkaren är en av de två överläkare som stängdes av från sina tjänster på Sahlgrenska i höstas efter att Kaliber avslöjat flera missförhållanden. Det handlade bland annat om kränkande patientbemötande och brister i suicidriskbedömningar av självmordsbenägna patienter.Läkaren stängdes av i oktober och fick sedan sparken i december. Men Kaliber får tips om att läkaren fått nytt jobb inom psykiatrin i Västernorrland -  vilket också Tidningen Ångermanland rapporterat om. – Ja, hon har varit under en period. En period då som hyrläkare har hon jobbat som.Tomas Almroth, enhetschef för läkarna inom vuxenpsykiatrin i Region Västernorrland, säger att regionen, när läkaren i februari togs in som hyrläkare, inte hade kännedom om att hon hade avskedats och IVO-anmälts av  sin tidigare arbetsgivare. – Det framgick inte i referenstagningen. Uppgifterna går isär om varför det i den referens som är tagen från en chef på Sahlgrenska inte framgår att läkaren hade avskedats. Bemanningsföretaget som tog referensen och anlitade läkaren, Vårdbemanning Sverige, skriver i ett mejl till Kaliber att företaget nu ska utreda det. Vi begär ut de nedtecknade referenser om läkaren som regionen fick ta del av, av bemanningsföretaget innan regionen tog in henne som hyrläkare.Då ser vi att referensen från Sahlgrenska inte nämner att läkaren nyligen har avskedats därifrån och IVO-anmälts för att hon kan utgöra en patientsäkerhetsrisk.Referensen kommer från läkarens närmsta chef på Sahlgrenska, Anders Bergstedt, och är positivt hållen.– Då har jag inte stuckit under stol med den här händelsen som ert radioprogram ledde till att hon fick lämna. För det har jag sagt till läkaren, det kan inte jag utelämna. I övrigt är ju läkaren en uppskattad kollega bland alla oss kollegor, säger Anders Bergstedt.Kaliber har under lång tid sökt läkaren utan att få svar på våra många frågor. Men efter att det här reportaget först publicerades, hör hon av sig via mail. Vi har därför uppdaterat reportaget för att inkludera hennes svar. Hon skriver bland annat att hennes intention aldrig har varit att uppmana någon till självmord och att det kan kan låta hårt att skriva ut patienter som självskadar på avdelningen, men att det är i linje med riktlinjer och beprövad erfarenhet. Hon menar också att det i Ellas journalanteckningar finns information som ger stöd för att hon gjorde rätt som skrev ut Ella. Kaliber tog redan i höstas del av del journalanteckningar från Ella. Och Sahlgrenska gick också igenom Ellas journalanteckningar under den arbetsrättsliga utredningen - som resulterade i att läkaren fick sparken. Ella och Alexandra heter egentligen något annat.Reporter: Joel WendleProducent: Johan SundströmSlutmix: Gustaf Vilhelmsson

Monas exman förhalar bodelningen i flera år och Lauras före detta hotar med att hon ska bli satt på gatan. Om ekonomiskt våld när bodelningen blir ett vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bodelningar som låser fastKaliber visar hur bodelningen kan användas som ett vapen vid skilsmässor, där det går att förhala, ljuga och ekonomiskt svälta ut den svagare parten – trots att det varit ett känt problem länge. ”Mona” berättar hur en utdragen bodelningsprocess gör att hon blir låst och inte kan gå vidare i sitt liv.– Det här ekonomiska eftervåldet. Det gör ju att folk går under, man sätts hos kronofogden, berättar Mona.Hennes ex-make har förhalat processen i över två år, vilket har lett till enorma advokatkostnader och ekonomisk osäkerhet.“Laura” fick ett beslut i handen där hennes ägande inte hade tagits med, samtidigt som hennes före detta kräver pengar från henne. När två personer skiljer sig är det vanliga att de själva kommer överens om hur de ska dela tillgångarna. Om de inte kommer överens kan domstolen förordna en bodelningsförrättare som i första hand ska få det tidigare paret att enas. Om inte det går ska förrättaren reda ut ekonomin och ta ett beslut.Regeringen utrederKalibers genomgång av förlikningar och överklaganden av bodelningsbeslut visar att det tagit över ett år i en majoritet av de 118 ärenden där det går att se hur lång tid bodelningsförrättaren har tagit på sig, men det finns flera fall där det tagit tre år eller mer.Lagstiftningen gör det möjligt för en part att förhala processen och orsaka ekonomiskt lidande för den andra. Men justitierådet Margareta Brattström har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur bodelningarna kan bli mer effektiva och om det går att sätta en tidsgräns. Syftet är bland annat att motverka ekonomiskt våld.– Det är ju självklart att den ska inte hålla på mer än längre tid än nödvändigt.Reporter: Jonna BurénProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Henrik Henriksson