Kiruna aktuellt

Den nya griften är här, att omvandla garage och förråd till levnadsyta för att maximera utfallet när LKAB löser in ditt hus.  Allsång på Skansen gör sig, i stolt Skansentradition, lustiga över folk från norr då Kirunas blåsorkester får blåsa fanfar och förvånande nog får folk flygas ner från Kebne även i år. LKAB har nu börjat utbytet av gruvarbetare mot robotar och de mänskliga dagarna i fronten är nu räknade. Drugge drömmer om badhustrappor, återbruk och Kemal Pascha. Banarne, Klasse Möllberg, har inte bara en, utan två Kirunakopplingar. Och vad är Janne Schaffer och Stings koppling till Vittangi? Dessutom breaking news från litteratur och musikvärlden då vi avslöjar flera kommande släpp av våra mest älskade musiker och författare.

Magnus är fortfarande i Japan där han reflekterar över betongkulturen medans Alex börjat plocka årets hjortron. I japan har Magnus besökt den japanska motsvarigheten till Esrange och IRF-Forskaren Yama i Kiruna kan inte komma ut då hans slumhyresvärd inte fixar den trasiga hissen.  Reinhold har namnsdag och vi funderar på den kändaste Reinhold vi kan komma på. En man som gjort sitt avtryck i Kirunahistorien, Sko-relle. Alex har tittat närmare på en av de mest klassiska vykortserierna från Kiruna och upptäckt att fotografen bakom bilderna har en minst sagt brokig bakgrund. Det handlar om den påstådda playboyen, spionen, och smugglaren Giovanni Trimboli. Magnus återberättar historien om när han nästan gjorde sitt avtryck och kom med på Wikipedia men olyckligtvis blandades ihop med en innebandyspelare och så har vi kommit fram till namnet på den gruvis som Ted Kennedy samtalade med 1971 och vi rekommenderar Norrbottens museums blogg. Man har hittat spökraketen i Nammajaure. Magnus ser fram emot när Nammajaure blir det nya Roswell och Alex ser fram emot att få vara med på världshändelsens, när vi kan bekräfta utomjordiskt livs Wikipedia-sida. Börje Salming är on the grift. Det visar sig att hans ALS-stiftelse var en bluff för att föra över pengar i chefens feta fickor, något som ändå känns i linje med Kirunasonens ursprung.

Magnus har jagat Nintendospel och Alex drömmer fortfarande om att bli Yanki. LKAB har slutligen fått klartecken för att ta över Kiruna. Allt har också skett på rekordkort tid, utan reflektion eller analys och mot tjänstemännens varningar. Skolan i Soppero läggs ner men snart är nya megaskolan här, och förmodligen med LKAB-lärare. Vad blir konsekvenserna när vägen in i läraryrket går genom LKAB? Drugge drömmer om en sommaröppen biograf, kanske med exklusiva visningar av Spökonsdag på Kiruna radio 97,3. Alex har gjort efterforskningar kring Ted Kennedy och hans mytomspunna besök på LKAB-hälsan. Vi droppar idén om att starta upp ett Pierre Olofsson-sällskap och får en rapport från gruvturen. Dessutom har  Magnus hållit en Kiruna aktuellt-mini för intet ont anande turister. Trots att badhuset har öppnat är det fortfarande svårt att bada. Driften sätter käppar i hjulen och Alex börjar få nog av att leva på bakpotatis.

Magnus är på semester men är aldrig för upptagen för att missa ett avsnitt av Kiruna aktuellt medan Alex har varit i Köpenhamn där han såklart sprungit på lyssnare. Kiruna har tagit fram ett nytt stadsrivningsavtal med LKAB och vi undrar vad det innebär för framtiden. Sonen till LKABs gamle Nazist-disponent, kulturmarxisten och fördärvaren av generationer, Staffan Westerberg har gått ur tiden och vi diskuterar hans arv, hans far och Alex konstaterar att det är farligt att dö som kulturpersonlighet eller kändis i Norrbotten. Drugge drömmer om en semester i en obekant hemstad. I veckans feedback får vi reda på Mats Taavenikus ursprung som mannen i luckan i den gamla posten i Kiruna, mer info om Artur von Schmalensees telefonsamtal om räckena i gamla stadshuset under gruvstrejken och så får vi ett oroande meddelande om miljön kring Lerduvestigen. Kiruna infon mellan vattenverket har varit en plats för förundran ända sedan slutet av 90-talet. Informationen har varit som bortblåst och nu finns inte längre ens en karta kvar. Ann-Helén Laestadius är åter älskad av Kiruna kommun och Alex har sökt vem som beslutat om uppstarten av Kiruna information.  

Alex har läst Mähä nummer ett som innehåller en intervju med Magnus. Sedan har han också läst pjäsen Vad kostar järnet? av Berthold Brecht, som handlar om ett stycke historia som ett anonymt svensk gruvbolag inte riktigt vill kännas vid. Sedan har vi också fått ett samtal med Ärtan, också känd som Artur von Schmalensee den yngre. Punkare, filmare och sonson till arkitekten Arthur von Schmalensee som bland annat ritat Kirunas gamla stadshus, Busstationen och Ferrum. Magnus har tittat på träden i NKC och Alex har undersökt Kiruna kommuns trädinitiativ.  Nya sjukhuset är under ett pressat läge och man börjar nu bygga utan att ha planlagt området. I sjukhuset ritar man också in BB och operationssalar som man ännu inte vet om de ska komma att användas. Pajala är 10 år framför Kiruna och erkänner i motsats till staden vi alla älskar att de har problem. Magnus drömmer sig bort till 2030 och den utopi som staden förvandlats till. Kiruna kommun har gjort en QR-kodsvandring men något verkar ha blivit fel...    

Veckans avsnitt viger Magnus och Alex till stor del till Kirunas nyframtagna platsvarumärke. Platsvarumärket består av en grafisk profil samt ett bisarrt dokument med bland annat en "ljug-lista" med de ord och meningar som inte ska användas och vad de ska bytas ut mot. Platsvarumärket har tagits fram med hjälp av en kvantitativ undersökning med hela 20 deltagande personer och Alex undrar hur representativ den egentligen kan vara med så knappt underlag. Har dessutom författaren och kulturprofilen Ann-Helén Laestadius censurerats ut platsvarumärkets bildbank? Badhuset som kulturbärare? Vad mer kan vi kalla kultur i det förvirrade kulturklimat som uppstått i Kiruna inför Kulturhuvudstadsåret? Vi reder också ut skillnaden på Gunnar Selberg den förste och Gunnar Selberg den andre.  Kiruna kommun har också glömt att ta betalt för marken som de överlåtit till LKAB. Är det Putins fel? Dessutom har TV4s nyheter blåst upp en lokalnyhet från Kiruna och kablat ut den över hela Sverige.

Magnus har besökt NKC och förstår vad ett kompakt centrum betyder i och med att man byggt storhandelsområde mitt inne i nya centrum, han noterar också att Empes har tagit bort sin AI-bild och häver därmed sin Empes-bojkott. Drugge drömmer om de dollartecken som blivit främst i NKCs nya stadsbild. "Tomt i kistan" slog åter igen ner som blixtnedslag för Kiruna kommun och kanske börjar det bli dags för kommunen att satsa på kärnverksamheterna? Men ger det tillräckligt många likes i Kiruna-gruppen på Facebook som verkar vara kriterierna för vilka beslut som idag tas i kommunfullmäktige. Vi reflekterar kring Börje Salmings gamla hus (i plural) och hur historian nedtecknas i Kiruna. Omerta, eller Meän homma, är det en bra framtida kommunslogan för Kiruna? Alex har gjort en sammanställning av dansband och vi har fått en hälsning från en av Kirunas stora profiler. Piere Olofsson, LKABs företagskonstnär, hade en gång i tiden ett stort väggkonstverk på postkontotet vid Meschplan. Det har nu dykt upp styckat i programmet Bytt är bytt på TV4. Skolbarnen ska än en gång få "påverka" framtiden i Kiruna. Ett återkommande tema i gruvhålan som aldrig tidigare gjort någon skillnad.

Det har dykt upp träd i KCP i NKC och Kirunaborna går bananas över lummigheten. Kiruna finns nu representerad i yttre rymden genom asteroider Stenberg Wieser uppkallad efter två forskare på IRF och nu har vi fått datum för när våra hus och hem ska rivas. I kommunen slår årtalen ned som en bomb eftersom de glömt att börja planera för en ny skola, men det som kommunledningen är mest upprörda över är att de inte få stå bredvid LKAB på presskonferensen. I såpan kring badhuset hotar nu kommunen att kanske polisanmäla leverantörer av badhuset och kommunalrådet liknar upphandlingen vid utpressning. Men varför ingår kommunen gång på gång dåliga avtal som de sedan ångrar? 2016 blev musikvideon till Res med mig till Kiruna av Simen & The Hotboys viral i Kiruna. Tio år senare kan vi nu gå till botten med mysteriet när vi fått en pratstund med Simen Fosse som låg bakom låten.

Den här veckan kan vi konstatera att husflyttar varken är en mediahändelse eller en folkfest längre. Detta har dock undgått kommunikatörererna på både gruvbolag och kommun. Därför satsar nu kommunen 143 miljoner, förmodligen den dyraste valkampanj Kiruna skådat, på att flytta två hus till. Detta samtidigt som skolgårdarna saknar lekplatser, NKC saknar hjärtstartare och mjölken fortfarande lyser med sin frånvaro i skolorna. "Det populära fiskevattnet Tuollujärvi" - vart kommer det uttrycket från? Har någon verkligen fiskat i Tuollujärvi? Varför slänger Kirunaborna så mycket skräp överallt, och är NATO räddningen? Drugge drömmer den här veckan om riktiga parker efter att ha besökt gamla Hjampis-parken. Alex minns med värme Kruv-korven som enligt uppgift ska smaka som korven som satte Vittangi på kartan. Willy Clay Band har återförenats igen och Kirunaborna i Stockholm samlas kring de lägereldar de har. Slutligen funderar vi på vilka ställen i Kiruna Fredrik Reinfeldt har besökt.

Magnus har återvänt till Kiruna, slagits av klassisk vårdepression efter återvändandet och därtill läst Årets by av Hilda Westerberg. I återkopplingen den här veckan kommer fler minnen av Sixten Isaksson, en uppdatering av Tio anledningar att bo i Kiruna, Svenska hjältars inspelningsadress i Jukkasjärvi, den stora Kirunafesten i Skellefteå, lösviktsgodiset på Statoil Norra (Circle K Norra) och om den kommande parkeringssituationen i NKC. Alex har inhandlat en bakpotatis och undrar nu vilken som blir dålig först. Bakpotatisen eller det nyinvigda badhuset. Tyvärr hinner tävlingen knappt börja innan badhuset åker på sitt första problem. Dansbandet/den oberoende granskaren Azets har konstaterat att inget jäv existerar i Kiruna, men det har visat sig att Azets granskat sitt eget arbete och dessutom låtit kommunen redigera och radera i den oberoende granskningen. Politiken har sedan konstigt nog gemensamt lagt locket på och vi undrar om demokratins tid i Kiruna nu är förbi.

Magnus har begett sig ner till Skellefteå för att podda och Stockholmarna han möter fascineras av hans breda norrländska. Sedan har vi efter många försök lyckats få tag på filmen Reidar Jönssons Svenska hjältar (1997) i regi av Daniel Bergman. Filmen som innehåller både Ferrum, Jalle Lindblad, luftgitarr, Ortdrivaren, explosioner och helikopterturer till Sovringsverket på Kiirunavaara. Vi har också budat hem Veckorevyn nr 14 från 1994. För lång, för liten för kort - storlekspecial är temat på framsidan men i tidningen finns också en fyra sidor långt reportage om fröken Sverige, Domenique Forsberg, från Kiruna. Tidningen har också ett inslag om fotomodellen Marcus Schenkenberg som har en invecklad Kirunakoppling genom ett antal steg Kevin Bacon, vilket självklart leder oss att ställa frågan om hur det går för handlingens man, Mats Taavenikus utlovade Börje Salmingmuseum. Vi har fått ytterligare feedback angående Plupps popularitet, återkoppling angående var man kan få tag på Ernst Eklunds Åsnan, en rättelse angående Sussis pyssel i NKC och ytterligare obekräftade uppgifter om Biltema.    

Kirunabornas topplock flög kollektivt av i veckan då vi fick reda på att Biltemas intågande i staden försenas. Dessutom har aldrig någon någonsin sett en ren i Tuollarondellen, rondellen som är känd för Tuollarondellrenarna. Alex och Magnus funderar över de väderstrecksdefinierade bensinmackarna Statoil Norra och Statoil Södra (numera Circle K). Och hade Bilisten de bästa oliverna? Oljeutsläppet i Rakkuribäcken fortsätter att väcka frågor, men inte mycket av upprördhet, trots att det är ett av de största oljeutsläppen i Sveriges historia. Drugge drömmer om vårtecken och väntar på den kommande grönskan. Kiruna aktuellt går igenom mailboxen och funderar bland annat på Stadshusklockorna, merch som kulturbärare och stentrappan på Matojärvi. Slutligen går vi in på Valborgsfirandets status i Kiruna.

Magnus och Alex gör en djupdykning i den mystiska listan "Tio anledningar att bo i Kiruna" från 90-talet och vem som kan ligga bakom verket. Våra efterforskningar tar oss dock till en slutstation vid en person som vi inte kan ta oss förbi i utredningen. Magnus har blivit en Annis-äijä efter att ha mötts av AI-slop på Empes, förändringens vind drar över Kiruna aktuellt och nostalgiker ryser. Tillslut har också Magnus har tagit på sig journalistmössan och gjort en slapp Plupp-undersökning för att en gång för alla bestämma var och hur Plupp är populär. Alex har tjuvlyssnat på tåget och slås av den hårda tonen på resan söderöver. Och har White arkitekter försöker distansera sig från NKC? Den stenbelagda trappen på Matojärvi är nu belagd till att vara bakom IFK Kirunas hus. Många har önskat en återlansering av 1000 myggor kan inte ha fel-tröjan och Sussis pyssels tid i NKC verkar vara över. Vi påminns om skotermanifestationen 1995 då mängder av skoterekipage protesterade genom att skriva skoter med skotrar på Torneälvens is i Jukkasjärvi. Samma år, 1995, uttalade sig också Kenneth Stålnacke om barnens framtidstro i Kiruna. Dessutom kan vi nu konstatera att det inte finns något jäv i Kiruna. Hurra! Magnus och Alex analyserar rapporten från Kiruna kommun.

Nu närmar det sig, Kirunas rekorddyra, ja faktiskt nästan hela Europas dyraste, badhus är på gränsen till att äntligen invigas. Det enda som saknas är ytterligare 40 miljoner men trots det fokuserar media på hur roligt och fint det är samtidigt som ropen skallar över Kiruna: Släpp badhus-filerna! Nu börjar också skuldbeläggningen/friskrivningarna inför valet om vem som är ytterst ansvarig för haveriet, men detta till trots har man fortfarande inte gjort en ordentlig, oberoende haveriutredning.  Djupanalysen över stadsflyttens frånvarande från debatten fortsätter gäcka. Har Kiruna kommun mörkat dokumentet? Sen följer vi också upp Lompis och hur det hänger samman med Milton Keynes och de svenska ABC-städerna. Vi går igenom en mängd feedback vi fått under de senaste veckorna. Det blir mer Plupp, tv-serien Gruvan, hur bussarna går, lysknappar i NKC, stentrappan på Matojärvi, nytt rekord på Kebne och Drugge drömmer om den bästa tiden och dess förhållandet till öl. Vi har också en uppföljning på Sixten Isaksson, den legendariska biografmaskinisten och hans fru som eventuellt var Sveriges första kvinnliga biomaskinist. En annan märklighet är hur turerna går kring den gamla brandstationen, med hot om viten mot LKAB som visat sig sakna juridisk grund.

Alex, Magnus och Linda Drugge beger sig ut på Lompis där de besöker Ica Lombolo, Raketskolan, Tarfalahallen, Kullen, Planerna, Bumerangen, Rymdhuset och Kasen för att fånga Lompis själ och hjärta. Vill du veta vart Martin Eriksson köpte sina köttbullar förr i tiden, vart Magnus såg en GPS första gången, hur många procent Lompis Linda Drugge är, eller var SVT gör sina intervjuer och enkäter så är det här avsnittet för dig. Dessutom skrämmer vi Lompisbor på flykt, hittar stulna cyklar och pratar stadsplanering och viadukter.

Marita Koivisto har utan tvekan satt ett avtryck på Kirunas kulturliv, från att ha verkat som producent för teaterproduktioner som Frieriet från Kärändöjärvi och Det Magnetiska Hjärtat till att varit delaktig i filmproduktioner som När Finnbar försvann, Babas Bilar och Hamilton. Nu är Alex drömgäst äntligen på plats i poddgruvan för ett samtal om film, teater, kultur och framförallt om När Finnbar försvann.

Efter lång väntan delar Kiruna aktuellt äntligen ut Kiruna aktuellt-stipendiet som 2026 går till poeten och regerande svenska mästaren i poetry slam, Wilma-Saga Persson. Vi passar såklart också på att kolla tempen på Kiruna just nu. Öppnandet av Empes har engeagerat och debatterats, likaså serien Gruvan som skapat nya kändisar och vi gör ett försök att ringa in Luossa-områdets pizzadoftande själ. Sedan funderar vi också på varför det verkar vara så lätt att ta till barnboksfiguren Plupp i många sammanhang.  

Alex har studerat Northvolt och hittat beröringspunkter mellan Skellefte- och Kiruna-bornas förnekelse. Mysteriet kring den gamla fontänen på Lassarettet tätnar och det blir ordentlig rundgång i våra efterforskningar. Vi beger oss åter till Vittangi och Magnus har slutligen lyckats hitta typsnittet på Vittangi skolas skylt. Skolan däremot står fortfarande tom efter mögellarmet i höstas och lärarbristen till trots verkar lärarlönerna i Kiruna ligga lågt. Hemma i Kiruna så konsultar konsulterna vidare och våra folkvalda vägrar uttala sig. Inspirerade efter förra veckans biografmaskinist fortsätter vi fundera kring Spektrum, Prisma och Folkets Hus. Vi behandlar tematiken i salarna, biominnen och hur vi fortfarande jämför alla biografer med måttstocken Spektrum/ Nåjdens sal. Dessutom funderar vi på andra måttstockar som vi fått med oss som Kirunabor.    

Magnus och Alex har kollat filmen Sixten i drömfabrikens tjänst från 1999 av Lasse Johansson, Hasse Johansson och Patrik Samuelsson. En film som berättar om den klassiska biografmaskinisten Sixten Isaksson som visade film i Kiruna i 56 år och verkligen förtjänar en staty och en gata. Vi funderar vidare kring park/parkeringskulturen i Kiruna och den nya grillplatsen på ruinerna av gamla Kiruna och Kiruna Aktuelltdomstolen dömer Alex hårt för hans uttal av bäbis. Linda Drugge drömmer om stammishak i Kiruna och jämför med grannkommunen. Kiruna har också äntligen fått en kommundirektör efter många konstiga vändningar och turer. Den misstänkt jäviga konsulten avgår, men inte från sina uppdrag inom kommunen, oppositionspolitiker går därefter ut med insinuationer om konspirationer och allt blir bara mer och mer snurrigt. Efter bottenappet med bäbisbilderna har nu LKAB gått ännu djupare och börjat utvinna mensblod till sina reklamkanpanjer. Är botten nu nådd? Och varför måste LKAB överhuvudtaget göra så galet mycket reklam för sin verksamhet?  

Magnus har firat sportlov och noterar en förändring i beteendet hos skoteråkare medan Alex tagit tag i mysteriet med skulpturen i lasarettets gamla entré. Tyvärr med resultatet att mysteriet bara blev mer mystiskt. Kommunen har dragit tillbaks sin upphandling av svindyr jävig kommundirektör på konsultbasis och konstigheterna blir bara fler och konstigare, men tack och lov blir badhuset dyrare och allt vårt fokus flyttas då automatiskt till det och på måndag kan vi vända blad och gå vidare. LKAB laddar upp bäbisbilder på sin personal och Niklas Sirén anklagar LKAB för att undanhållit information samma dag som avgående gruvkungen Jan Moström berättar att de informerat kommunen långt tidigare än de vill erkänna. Magnus har varit på Empes och sett ett par som var på dejt, Expressen har skrivit om det hårda klimatet i NKC och Kiruna kommun sågar sig själva i frågan om stadsflytten i sin stora djupanalys. Linda Drugge funderar på de stora takens och multiaktiviteternas hus i Drugges drömmar som nu inte har en cirkusjingel längre. Dessutom har många hört av sig sedan sist, med både ris och ros, och den tidigare diskussionen om parkeringsplatser har väckt minnen om  "lilla campingen" på Coop, sneparkeringen mellan Kupolenhuset och Centrumhuset och Luossabackens parkering. 

Odlingsgränsen är en missförstådd gräns, men den är Gällivares stora fördel över Kiruna. Vid millennieskiftet var Magnus vid en annan gräns och firade. Alex och Magnus har också sett filmen Aurora Dreams på svt och efterlyser en självrannsakan inom filmbranschen där magiska samer, knarkande kväner och skumma asiater blivit vardag. Alex har dessutom gått till botten med en av de mest seglivade myterna kring asiater och norrsken och vi funderar varför rasism mot asiater är ok. Linda Drugge drömmer om Kirunas industriområde och om det är det nya hippa området i Kiruna. Vi har fått meddelanden om den totalt havererade toalettsituationen i NKC, konstnären Roger Metto och Artur von Schmalensee även kallad Ärtan. Alex har haft svårt att hitta parkeringsplats vilket spårar ut i en topplista över gamla Kirunas parkeringsplatser och funderingar över vilken sida av Coop-parkeringen som är bäst att parkera på.  

Alex och Magnus har sett filmen Kiruna, konsten och gruvan av Håkan Alamaa, Arthur von Schmalensee och Gunnar Tufvesson och utifrån filmen diskuterar vi Borg Mesch, Börje Rönnberg, föränderliga fakta och den cementerade Kirunabilden. Vi har fått mer information om den första lokalen där Kiruna Video grundades och den första BBSen i Kiruna. Det blir också premiär för Drugges drömmar där Linda Drugge får fundera fritt. Och så här i OS-tider diskuterar vi en av LKABs mest framgångsrika knegare. Vi har fått förfrågan om ett betalt samarbete men var tvungna att tacka nej och Kiruna ska rekrytera en ny boss, fast den här gången på konsultbasis så det på ett år kostar lika mycket som 11 år av mjölk i skolorna.       

Säsongsstart för säsong 2 av Kiruna aktuellt och dagen till ära har vi bjudit in Kiruna aktuellts tredje musketör, Martin Eriksson, in i studion. Vi diskuterar Amiga, att tracka musik och Martins mentor Rune Lans. Vi återvänder också till Amiga-rummet på Hjampis där Magnus och Martin eventuellt möttes första gången och Alex fortsätter blanda ihop Amiga och Atari. Vi har fått intressant återkoppling om skol-disco legenderna Dj Rap Gummislang och även om andra Djs från förr. Martins gör en topplista på Kirunaställen, det blir en uppdatering om Kiruna Aktuellts stipendieutdelning och Alex har lyssnat en podd om Rednex, som tillsammans med Shanes utgör hela Kirunas kulturarv.

Kokkaffe-hypen är väl bland de löjligaste de senaste åren.  Varför har den uppstått och varför lever den vidare? Alex har gjort en tidslinje över veckorna som gått och försöker reda ut alla vändningar och utspel. Korruption, offentliga brev, politiska utspel, miljöbrott, ännu lite mer korruption och att ständiga nödlösningar. Så har vi bjudit in en gäst i poddvärmen, Linda Drugge, urprungligen från Lompis och känd för att ha vunnit Gissa Tomten på TV Kiruna 1998. Vi diskuterar Kafuta, hästsport i Kiruna, fritidsgårdar, discon, Dj Rap Gummislang och om vi Kirunabor blivit för avtrubbade för att stanna för bilar med varningsblinkers.

Jaha! Alex och Magnus har varit på panelsamtal på KiN, i panelen respektive publiken. Alex undrar om skyline i nya Kiruna och Magnus hade gärna sett att man fyllde ut NKC med gråberg innan man byggde. Lannavaaras gamla skylt vid infarten var en gång i tiden felstavad och vi funderar över klassiska felstavningar. LKAB har skickat brev till kommunen, ett om jäv och korruption och ett annat om att man totalt underkänner kommunens arbete i fråga om stadsflytten och vill ta över. Och så ser vi tillbaka på den första(?) stadsrivningen, den som skedde i NKC.

Avsnitt 50 är här och det kan inte annat än beskrivas som en historisk milstolpe. Alex befinner sig inte på Matojärvi men är ändå i stjärnornas hem och Magnus har träffat scenografen från När Finbar försvann. Vi funderar på inflaterade besökssiffror och hur bedövade vi blivit för subjektiv sanning i Kiruna. Vi har också kollat på Guldvaskaren från Lannavaara, en dokumentär om den excentriske skrävlaren Guldhasse och gör en djupdykning i ämnet Lannavaara, alla de profiler och företeelser som som kommer därifrån och den svårbestämda känsla som finns i Kiruna östra kommundelar. Vi har fått mer återkoppling om stadens bränder, om filmen Knock out från 2000 och om hur olika ställen uttalas. Dessutom har vi läst boken Edens industritomt av Viktor Krutrök och det blir breaking news om Lombias tänkta tak. Dessutom: Luleå kommun har börjat producera podd, vi väntar nu på Kirunas motsvarighet och ställer oss till förfogande för Kiruna Kulturhuvudstadspodd.  

Alex har bakom ryggen på Magnus låtit lyssnarna ställa frågor som Magnus ska försöka svara på. Det kommer att handla om allt från favoritfärg, favoritmusik, skejthallar och maskodlingar till de kallställda och rivna husen på Terassen. Vi upptäcker också att Kiruna faktiskt har två hedersmedborgare, den andra en man som likt Börje Salming har en egen väg uppkallad efter sig. Alex har dessutom kollat gruvreklamfilm och vi funderar på vem som skulle vara våran drömgäst i podden.

Magnus och Alex är tillbaks i den gråa vardagen och de har mycket att se fram emot, vilket är en viktig del för att ha ett bra liv. Alex har pratat med den gamla moderata politikern och Elvis-imitatören Hans Swedell, en man av folket som ofta befann sig i demokratis främsta rum, bastun i badhuset. Vi har också fått mängder av feedback. Bland annat fler toalettbestyr. Fler klassiska bränder som vi glömt. En Kiruniansk OS-koppling och ett minaretförslag för nya centrum. Sedan tröskar vi vidare med badhuset som vi ser fram emot att det ska öppnas, vilket är en viktig del för att ha ett bra liv. Kiruna kommun har tänkt bli demokratisk genom att låta den gemene Kirunabon bli hörd och Viscaria står inför sin största PR-kris. Vi diskuterar också e10an, Varggropen och gångvägen till Karhuniemi.

Alex och Magnus inleder det nya året genom att kolla in delar av svt-plays Kirunautbud. Först ut är dokumentären Rullhuset av Johan Tjärnberg som väcker massor av tankar om stadsrivningen, för vem kommunen ska verka och hur märkligt lättlurade Kirunaborna är. Magnus har också med ett halvt öga kollat dokumentären om Kyrkflytten och är inte lika imponerad av den. Dessutom ska gruvan läggas ner igen om inte Kirunaborna lyder, Gabna ska bussa renarna förbi staden och vi ställer oss (åter igen) frågan om för vem kommunen ska verka. Vi minns tillbaks till 90-talet då man var tvungen att flytta för arbete och undrar varför det inte fungerar åt andra hållet nu när arbetslösheten är stor i övriga Sverige. Dessutom går vi igenom Kirunas toppbränder, bland annat den på Konsum Lappgatan som drog lika mycket publik som majbrasan i Kurravaara.

Julen har passerat och Alex och Magnus passar på att arbeta ikapp när mailen sinar och telefonerna slutar ringa. De som däremot tar ledigt är kommunens nattklubbstjänstemän som inte arbetar helger. Alex har läst Börje Salmings biografi Blod, Svett och Hockey från 1993. Vi minns tiden då gratis fika i Järnvägsparken drog fulla hus och Miljardbadhuset fortsätter strula till det för ung som gammal. Senaste försämringen tack vare det havererade bygget är att Kiruna inför teoretiska simlektioner, något som får oss att ställa följdfrågor.

Magnus har spelar SEGA Game Gear och Alex har djupdykt i konceptet hedersmedborgare och undrar hur man egentligen tilldelas den hedervärda titeln i vår stad. Magnus har förslag på vår nästa hedersmedborgare, frontmannen i kultbandet Sluka kuk, Robert Sammelin, som precis tog hem en The Game of the Year award på Game Awards. Vi minn också skribenten och fotografen Birgitta Isaksson som lämnat oss. Det har varit demonstration mot nedläggningen av nattågstrafiken med stor avsaknad av både turismorganisationerna och kommunens representatnter. Magnus har också kollat Isskulptörerna på SVT där han slås av osynliggörandet av den Tornedalska, Lantalaisiska och Kvänska identiteten i serien, och pitchar nästa realityserie från Malmfälten. Dessutom: Kiruna badhus är nominerad till årets skattemedelsslöseeri, Alex och Magnus har besökt Korpilombolo och en 50 års streak är bruten i den barnlösa byn.

Magnus har bara en gång i livet varit in på Ica Lombolo då han bröt sin svit genom att hämta ut ett paket i butiken och Alex berättar om den som förmodligen har den längsta Kiruna streaken. Vi diskuterar också klassiska bildlärare som Rune Lans och Irja Åhs och om läraren Anders Karlsson är Ankist? Sen blir det topplistan av vad som är mest ute när vi går in i 2026. Är det toppstugor, Mats Taaveniku eller Peter Stordalen? Har Kiruna blivit en stad av pseudo-event där historiska milstolpar duggar tätare än snöfallet i februari med invigningar av toppstugor, kyrkflyttar, nätverksfrukostar och medborgardialoger. Gabna har brutit med LKAB och Gunnar Selberg inspirerades till att göra samma sak för hela Kiruna. Och vi har fått nya bud i vilka procent som älskar stadsrivningen. Dessutom har Alex kollat upp vad som pågår i Varggropen. Och så frågar vi oss slutligen frågan som ingen ställer. Är det ens längre värt att försöka rädda gamla brandstationen om det bara är tornet som blir kvar?  

Alex och Magnus fortsätter fundera, utforska och reflektera över allt som var och aldrig kommer bli igen. Alex släpper en bomb angående Nya Stadshustorget och det är inte att det brukade finnas gräs, utan att det har ett stort konstruktionsfel. Vi funderar också kring toalettsituationen i NKC, hur skulpturparken kan bli ett lyft för ny platsspecifik offentlig konst i NKC och de raka gatorna.      

Magnus är överväldigad efter visningen av filmen "Spökonsdag på Kiruna Radio 97,3" under Arctic Light Filmfestival och Alex har besökt Malmberget för en vision av framtiden. Tuollatornen ska rivas i nationens intresse, Strawberry bygger i Luleå trots en selfie i Kiruna för snart ett år sedan. Bristen på hotellbygge är dock inte det enda som hotar Kulturhuvudstadsåret när EU skriver en oroande rapport där de pekar på mängder av brister i organisationen som kanske inte alla kan lösas med nätverksfrukostar och kommunikatörer. En fantastisk, magiskt historiskt stor dag för Kiruna, en dag Kirunaborna ska minnas i generationer, har inträffat då man efter 20 år gjort klart Luossatoppen och hyperbolismen når nya tidigare aldrig skådade höjder i Kiruna.   Vi återkopplar om arkitekten bakom Högalidsskolan och Triangelskolan och funderar på om ordet arkitekt blivit ett skällsord i Kiruna. Ett anonymt svenskt gruvbolag får Kim Jong-un att rodna när de presenterar siffrorna över Kirunabornas välvilja till stadsrivningen. Och så börjar vi göra oss redo för det högtidliga utdelandet av Kiruna Aktuellt-stipendiet.      

Alex och Magnus tar en promenad i områdena av Kiruna som snart kommer att rivas. Vi startar i område 1, Triangelområdet, där Alex redogör över sina minnen från skoltiden, vi tar en tur förbi AIFs kansli och tittar in i sjukhusets parkeringsgarage. Därefter tar vi oss till Luossa där Magnus berättar om den klassiska springtävlingen Luossarundan, vi kikar på arbetarbostäder och talar om trafiklösningar. Vårt tredje stopp blir på Matojärvi, home of the stars, vartefter vi går en runda mot Högalid och stannar till vid Fotbollsplanen/hundrastningsplatsen Wembly. Den sista svängen blir på området kring Ica Kvantum där Alex släpper bomben om Bastard Burgers framtida lansering i Kiruna.

Alex och Magnus är helt slutkörda efter filminspelningen i Kurravaara men har redan nästa filmprojekt i startgroparna; Kiruna Aktuellt the Movie. En kändis som är tillbaks på repris i Kiruna efter 60 års frånvaro är Pablo Diego José Francisco de Paula Juan Nepomuceno María de los Remedios Cipriano de la Santísima Trinidad Ruiz y Picasso och vi planerar därför att göra en repris på Dalai Lamas besök på Máttaráhkká. Dessutom minns vi Harlem Globetrotters besök på sporthallen. Kommunens ripa och Kirunabostäders branding kostar miljoner, samtidigt som dörrarna i Kirunabostäders bestånd hänger på en skör tråd, dessutom blir Tuollatornen kvar och belastar kommunens sinande kassa för all framtid. Magnus vill profilera NKC med mer neon och företagsskyltar men saknar ångan mellan husen. Vi har också sett Så byggdes Sverige där bland annat Curt Persson (känd från Curt Perssons framtida väg) mystiskt dyker upp i en öde lägenhet. Och så berättar Magnus slutligen om sin koppling till Rädda Joppe.

Alex och Magnus är på filminspelning i Kurravaara, Alex uppväxtby, och passar på att kolla runt i byn och reflektera över profiler, upplevelser och fenomen. Hör det till kulturen att fylla ens gård med snöskotrar och bilvrak? Var bodde egentligen Kiruna-Lasse? Vi går igenom historien om byns riksökända badstrand och är det verkligen ett brott att vara en älg?

Torsdag igen! Magnus jobbar vidare på sin film och Alex är tillbaka i fosterlandet där han föredrar tåg framför flyg, men bara om tågen fungerar. Magnus har en rättelse från förra veckan + ett antal nya Finbar-fakta vilket leder oss in på Alex specialintresse; montrar. Dykning, tandborstar, uppstoppade djur och urspårade diskussioner om trasig videoteknik. Vi har kollat Martin Erikssons och Robban Petterssons reportage från TV Kiruna i slutet av 90-talet om torrläggningen av Luossajärvi. Kalix tar höjd för 30% av Kirunaborna och smäller kanske upp nya bostäder i snabbare takt än Kiruna själv. En ny megaskola ska byggas i NKC och Alex har kollat Gruvan, gruvan som dammar över Kirunaborna och alla bär spår av.

Alex har tagit sin tillflykt till Amsterdam där han oroas över att bli utestängd från Kiruna Aktuellt. Magnus jobbar vidare med kulisserna till sin film men har också haft tid att kolla den franska filmen Coup de foudre à Noël som utspelar sig i Kiruna, bland annat på Thuleområdet vilket leder oss till en diskussion om 1947 års män och Pierre Olofsson som färgsatt området. Magnus har grävt upp ett förträngt minne från den gången han var statist i en film och blev bortklippt. Några från teamet för Finbar har kontaktat podden och Alex har hittat en historisk koppling till Laestadius pörte i Pajala. Vår första internationella lyssnare har hört av sig, Magnus och Alex har haft strömningspremiär och så har första snön fallit, även känd som dagen då Kirunaborna blir sympatiska. När skolan stänger för snöstorm och hur Alex brukade drömma om stängd skola på grund av naturkatastrofer. Badhushärvan fortsätter och Kiruna kommun vänder blad istället för att göra polisanmälan av fusket som kostar skattebetalarna miljoner. Magnus har dock fått nog och kräver en sponsorskylt hos LKAB och PEAB efter allt han och andra Kirunabor bidragit med till deras verksamheter. En privatperson har förstört för kommunfullmäktige när de tänkt bryta mot kommunlagen och kommunen är räddad tack vare sitt slarv med kontrakten i fråga om flytten av gamla brandstationen och sjukstugan.

Alex lanserar en ny kulturtidskrift och Magnus förbereder sig för filminspelning. Magnus film Kaisa & Harax firar 20 årsjubileum och han inser att han 20 år senare nått botten. Vi följer upp Finbars försvinnelse med lite ytterligare info och Alex börjar se sig som Sveriges främsta Finbar Flynn expert. Alex har läst en fotobok från gamla stadshuset av Sven Hörnell, en fotograf som var verksam i Kirunafjällen och vi drömmer tillbaks till det gamla stadshusets detaljer. Magnus har kollat Koka Björn och är inte imponerad. Vi pratar Svålhålet och Mikael Niemi och om Chilli Cheese på Statoil Norra är det godaste som finns? Dessutom pratar vi skådespelare i allmänhet och Kiruna i synnerhet, Sameteatern och TOTE. Och så utropar vi Kiruna Aktuellt till Kirunas officiella nationalpodd. Alex tycker det är tråkigt och drygt att göra film och Magnus undrar hur många tagningar som är nog. Kirunas kommunalråd har tagit en selfie med en ambassadör och hur många kommunalråd behövs egentligen?

Alex har djupdykt i Kirunahärvan och Magnus har upptäckt sin kärlek till folkbildning. Dessutom har han tryckt sin sista Empesburgare innan de klappade igen och Alex avslöjar kopplingen mellan hans föräldrars hus i Kurravaara och Empe himself. Magnus har också träffat på trummisen i bandet Vaara som gjort ett konceptalbum om gruvstrejken och så har vi i vår odyssé genom Kirunas filmhistoria äntligen kommit fram till klassikern När Finbar försvann, från 1996. En kultfilm som spelades in i Kiruna i mitten av tango- och VR-decenniet, nittiontalet. Vittangi skolas typsnitt gäckar och det leder till ännu en lång diskussion om typsnitt och logotyper, den här gången handlar det om logotyperna för Kirunas skolor, logotyper som numer är ett minne blott. Alex har förändringsskräck och så följer vi upp Allan Wallberg och hans Experiment samt att vi har en liten aning om ännu ett verk i Kiruna med samma upphovsman. Dessutom har Jukkas blivit utsedd till en av världens vackraste byar och stadsrivningen i Kiruna har blivit utsedd till årets stadsbyggnadsprojekt.

Alex glider mer och mer mot rättshaverist och Magnus lovar äta en rallarhatt om nya badhuset håller tätt. Vi reflekterar över Kiruna kommunfullmäktiges kravlista till staten och skriver vår egen topplista på krav vi ställer till Kiruna kommun inför kommande stadsrivningar. Willy Clay Band återförenas och Mikael Niemis Koka björn har blivit Disney-tvserie med Gustaf Skarsgård i huvudrollen som en vittvättad Laestadius. Blir Laestadius pörte i Karesuando nästa stora besöksmål i kommunen? Magnus har rankat politiska profiler och misstänker en comeback för Kenneth Stålnacke, frontman i Dream Lovers och före detta kommunalråd. Dessutom blir det en uppföljning om Ernst Eklund, Kirunaprofil och författare till boken Åsnan. Och slutligen är det dags att nominera till Kiruna Aktuellt stipendiet.

Underjordsarbetare, ovanjordarbetare, Metropolis och det Magnetiska hjärtat. Vi minns när Rallarkulturen stod högt i kurs med den gamla kulturfestivalen Rallarfesten, handbollsturneringen Rallarcupen och Svarta Björn. Det har varit beredskapsvecka men Alex frågar sig om vi förebereder oss för rätt typ av kris. Samtidigt som journalister gör en granskning av badhushärvan toppar NSD med sanningen bakom Kirunamemes och är det så att gamla kommunalråd alltid blir förlåtna för att sedan hamna i kategorerna komiska filurer och sköna lirare? Hyllandet av okunskap i Kiruna når nya nivåer efter Kyrkflytten och så har det varit fackeltåg i Kiruna, men för vad? Har Kirunaborna kastat in handduken eller härrör det till hur ett anonymt svensk gruvbolag slagit undan basen i Maslovs behovstrappa?

Magnus har dragit upp båten ur älven och Alex har dykt ner de hemliga arkiven i Luleå där han hittade The Original Kiruna Aktuellt. Alex berättar om ett magiskt Gunnar Selberg-minne som förändrade honom. Han har också sett Spökonsdag på Kiruna Radio 97,3 och berättar om sina film och teater-roller genom tiden. Magnus minns en skolteater där läktaren var en karaktär i pjäsen och vi funderar på peaken av Kiruna Amatörteaterförening, Frieriet i Kärändöjärvi, i regi av Ulla Lyttkens med manus av Håkan Rudehill. Dessutom om hur Erik Norberg startade teaterlinjen på Hjampis, Björn Erik Höijers livsverk, återkoppling om Arnes motor, klockan från Vänortstorget, konstverket Experiment av Allan Wallberg, Lasse Westman och unikt bildmaterial på Cobra Road-skylten.

Poeten (och industriarbetaren) Wilma-Saga Persson gästar Kiruna Aktuellt och berättar om hur man blir bäst i Sverige på poesi. Hon ger en rapport från nya Bishops, Magnus fortsätter att försöka övertyga om Kexis relevans och vi får en professionell syn på några klassiska poetiska verk från Kiruna samt poesins status i staden. Alex försöker komma på vad de ska rekommendera till tillfälliga besökare i Kiruna om de inte har bil eller körkort. Sedan blir det lite återkoppling kring skylten Lördag 28/1 – På Scen: The Dead Cobras Gravel Guts. Vi minns också Arnes Motor, klassisk cykelverkstad och motorfirma, diskuterar ”raggarnas” förutsättningar i NKC och Kyrkflyttsmuggscalpers.

Alex vill bara gå ut i svampskogen medans Magnus dragit på sig en Luleåförkylning och stadsrivningssyndromet, samtidigt försöker de följa rivningsnyheterna och vart resten av nya Kiruna skall hamna. Blir det golfbanan eller är kanten av e10an den perfekta platsen för ett nytt Kiruna? Kan rysk roulette vara lösningen? Den andra stora snackisen under veckan som gått var den svenska kulturkanonen och därför gör vi ett halvhjärtat försök att ta fram en kulturkanon för Kiruna. Vad kvalar in? Arrantrappen? Erskinehusen? Stejks hamburgare? Gruvstrejken? Börje Salmings snart kanske rivna hus? Vi har läst kultboken Gruvans makt och Magnus pratar också med en av författarna, Professor Johan Sandström. NKC lanserar sig som Halloweenstaden Kiruna för att locka folk ut på torget och är det en bättre lösning än att flytta Systembolaget.

Alex har sökt andligt stöd hos Bengt Pohjanen, medan Magnus har festat på Talluddefestivalen och hängt med kloka människor som Professor Johan Sandström, Curt Persson och Johan Niemi (känd från låset på järnstaketet i gamla Kiruna). Regissören Rickard Hobert har avlidit och i hans minne har vi kollat igenom eposet Den femtonde hövdingen från 1992. En serie där Meahcce Vulle gör en stark rolltolkning och till vilken Alex har en alldeles speciell julrelation. Dessutom öppnar badhuset äntligen i Kiruna. Tyvärr visade det sig att det var det gamla badhuset som återöppnar. Inte det nya, dyra badhuset i NKC. Dessutom är det en ytterligare liten händelse som blivit lite av en snackis under veckan och så blir det lite om huset där en gång Börje Salming bott.

I skuggan av kyrkflytten drar Magnus och Alex ner på gamla stan för att minnas och förfasas. Vi passerar Glada 27:an, Steinholtz, Arent Grapegatan, Ströget, City Galaxen, Gallerian, smyger upp på Mangigatans baksida, spanar in platsen där kyrkan stått, reflekterar över fotografierna på badhuset och avslutar vandringen i den nya gruvstadsparken bakom vattentornet. Dessutom pratar vi med jounalistlegenden Sverker Olofsson och reflekterar över filurerna, kaffekopparna och livesändningarna från den stora Kyrkflytten.

Dagen D är kommen och Alex är tillbaka på oljeplattformen. Vi drar direkt och kollar in kyrkan nere på Lombololeden. Vi konstaterar att Kiruna är en belägrad stad – invaderad av hemvändare och turister. Magnus framför att flytten är en imponerande ingenjörskonst, men Alex vill istället föra tillbaka samtalet till den nya pantmaskinen på Interiör. Och borde inte den legendariska regissören Werner Herzog ha fått regissera kyrkflytten? Vi blir känslosamma när vi upptäcker att Lompisviadukterna har rivits och Magnus känner sig redan desorienterad när inte kyrkan är på plats. Sedan så spekulerar vi i hur Kirunas gubbprofiler hade reagerat på hela spektaklet. Dessutom så nämns den historiska skulden till LKAB, kulturarbetare som säljer sig till djävulen, feedback om löjliga rekord, vi gör ett gräv gällande det falska påståendet att ”vartenda hotellrum är uppbokat” och hur kunde vi tappa bort Hjalmar Lundbohms lik?

Magnus har läst kulturvärderingsanalysen Vad är Kiruna värt? Och hittar både ursprunget till mantrat ”Kirunaborna vill ha en tätare stad” och Alex i studien. Han har också hittat orsaken till att Kiruna kommun investerar miljoner i utvalda turistföretag och Alex har läst boken ”Soppero, by och vildmark i norr” av Ulf Linder. Dessutom fick Alex rätt i sin spaning om att sommaren 2025 skulle bli en konservativ ”Bengt Pohjanen summer”. Vi funderar också på om det är verkligen är caféer nya Kiruna centrum saknar, eller något mer mänskligt och så har vi fått uppföljning på skaterampen på Glaciären och info om varför Läkarvillan revs. Allt detta och mycket mer Kirunamys i veckans avsnitt!